Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-53

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
ततो व्यूढेष्वनीकेषु तावकेष्वितरेषु च ।
धनंजयो रथानीकमवधीत्तव भारत ।
शरैरतिरथो युद्धे पातयन्रथयूथपान् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tato vyūḍheṣvanīkeṣu tāvakeṣvitareṣu ca ,
dhanaṁjayo rathānīkamavadhīttava bhārata ,
śarairatiratho yuddhe pātayanrathayūthapān.
1. saṃjaya uvāca tataḥ vyūḍheṣu anīkeṣu
tāvakeṣu itareṣu ca dhanaṃjayaḥ
ratha-anīkam avadhīt tava bhārata śaraiḥ
atirathaḥ yuddhe pātayan ratha-yūthapān
1. saṃjaya uvāca.
bhārata tataḥ tāvakeṣu itareṣu ca anīkeṣu vyūḍheṣu,
atirathaḥ dhanaṃjayaḥ yuddhe śaraiḥ ratha-yūthapān pātayan tava ratha-anīkam avadhīt.
1. Sañjaya said: O Bhārata, then, when both your armies and the others' were arrayed, Dhanañjaya, that great charioteer (atiratha), struck down your chariot divisions in battle with his arrows, felling the leaders of the chariot hosts.
ते वध्यमानाः पार्थेन कालेनेव युगक्षये ।
धार्तराष्ट्रा रणे यत्ताः पाण्डवान्प्रत्ययोधयन् ।
प्रार्थयाना यशो दीप्तं मृत्युं कृत्वा निवर्तनम् ॥२॥
2. te vadhyamānāḥ pārthena kāleneva yugakṣaye ,
dhārtarāṣṭrā raṇe yattāḥ pāṇḍavānpratyayodhayan ,
prārthayānā yaśo dīptaṁ mṛtyuṁ kṛtvā nivartanam.
2. te vadhyamānāḥ pār-thena kālena iva
yuga-kṣaye dhārtarāṣṭrāḥ raṇe yattāḥ
pāṇḍavān pratyayodhayān prārthayānāḥ
yaśaḥ dīptam mṛtyum kṛtvā nivartanam
2. pār-thena yuga-kṣaye kālena iva vadhyamānāḥ api te dhārtarāṣṭrāḥ raṇe yattāḥ [santaḥ] dīptam yaśaḥ prārthayānāḥ mṛtyum nivartanam kṛtvā pāṇḍavān pratyayodhayān.
2. Even while being slaughtered by Arjuna as if by Time (Kāla) at the end of a cosmic age (yuga-kṣaya), the sons of Dhṛtarāṣṭra, having exerted themselves in battle, fought back against the Pāṇḍavas, desiring resplendent glory and accepting death as their only retreat.
एकाग्रमनसो भूत्वा पाण्डवानां वरूथिनीम् ।
बभञ्जुर्बहुशो राजंस्ते चाभज्यन्त संयुगे ॥३॥
3. ekāgramanaso bhūtvā pāṇḍavānāṁ varūthinīm ,
babhañjurbahuśo rājaṁste cābhajyanta saṁyuge.
3. ekāgramanasaḥ bhūtvā pāṇḍavānām varūthinīm
babhañjuḥ bahuśaḥ rājan te ca abhajyanta saṃyuge
3. rājan ekāgramanasaḥ bhūtvā te pāṇḍavānām
varūthinīm bahuśaḥ babhañjuḥ ca saṃyuge abhajyanta
3. With focused minds, they broke the Pandavas' army many times, O King, and they themselves were also broken in battle.
द्रवद्भिरथ भग्नैश्च परिवर्तद्भिरेव च ।
पाण्डवैः कौरवैश्चैव न प्रज्ञायत किंचन ॥४॥
4. dravadbhiratha bhagnaiśca parivartadbhireva ca ,
pāṇḍavaiḥ kauravaiścaiva na prajñāyata kiṁcana.
4. dravadbhiḥ atha bhagnaiḥ ca parivartadbhiḥ eva ca
pāṇḍavaiḥ kauravaiḥ ca eva na prajñāyata kiñcana
4. atha dravadbhiḥ bhagnaiḥ ca parivartadbhiḥ eva ca
pāṇḍavaiḥ kauravaiḥ ca eva kiñcana na prajñāyata
4. Then, by those fleeing, by those broken, and indeed by those turning back, whether Pandavas or Kauravas, nothing at all could be discerned.
उदतिष्ठद्रजो भौमं छादयानं दिवाकरम् ।
दिशः प्रतिदिशो वापि तत्र जज्ञुः कथंचन ॥५॥
5. udatiṣṭhadrajo bhaumaṁ chādayānaṁ divākaram ,
diśaḥ pratidiśo vāpi tatra jajñuḥ kathaṁcana.
5. udatiṣṭhat rajaḥ bhaumam chādayānam divākaram
diśaḥ pratidiśaḥ vā api tatra jajñuḥ kathañcana
5. bhaumam rajaḥ divākaram chādayānam udatṣṭhat
tatra diśaḥ pratidiśaḥ vā api kathañcana jajñuḥ
5. Earthly dust rose up, covering the sun. The cardinal and intermediate directions then somehow disappeared.
अनुमानेन संज्ञाभिर्नामगोत्रैश्च संयुगे ।
वर्तते स्म तदा युद्धं तत्र तत्र विशां पते ॥६॥
6. anumānena saṁjñābhirnāmagotraiśca saṁyuge ,
vartate sma tadā yuddhaṁ tatra tatra viśāṁ pate.
6. anumānena saṃjñābhiḥ nāma-gotraiḥ ca saṃyuge
vartate sma tadā yuddham tatra tatra viśām pate
6. viśām pate tadā saṃyuge anumānena saṃjñābhiḥ ca
nāma-gotraiḥ tatra tatra yuddham vartate sma
6. By inference, by signs, and by names and lineages, the battle then proceeded here and there, O lord of the people.
न व्यूहो भिद्यते तत्र कौरवाणां कथंचन ।
रक्षितः सत्यसंधेन भारद्वाजेन धीमता ॥७॥
7. na vyūho bhidyate tatra kauravāṇāṁ kathaṁcana ,
rakṣitaḥ satyasaṁdhena bhāradvājena dhīmatā.
7. na vyūhaḥ bhidyate tatra kauravāṇām kathaṃcana
rakṣitaḥ satyasaṃdhena bhāradvājena dhīmatā
7. tatra kathaṃcana kauravāṇām vyūhaḥ satyasaṃdhena
dhīmatā bhāradvājena rakṣitaḥ na bhidyate
7. There, the formation of the Kauravas could not be breached by any means, for it was protected by the wise (dhīmatā) Bhāradvāja (Droṇa), who was true to his pledge (satyasaṃdhena).
तथैव पाण्डवेयानां रक्षितः सव्यसाचिना ।
नाभिद्यत महाव्यूहो भीमेन च सुरक्षितः ॥८॥
8. tathaiva pāṇḍaveyānāṁ rakṣitaḥ savyasācinā ,
nābhidyata mahāvyūho bhīmena ca surakṣitaḥ.
8. tathā eva pāṇḍaveyānām rakṣitaḥ savyasācinā
na abhidyata mahāvyūhaḥ bhīmena ca surakṣitaḥ
8. tathā eva pāṇḍaveyānām vyūhaḥ savyasācinā rakṣitaḥ
na abhidyata; ca mahāvyūhaḥ bhīmena surakṣitaḥ
8. In the same way, the formation of the Pāṇḍavas, protected by Arjuna (savyasācinā), was not breached; and the great formation was also well-protected by Bhīma.
सेनाग्रादभिनिष्पत्य प्रायुध्यंस्तत्र मानवाः ।
उभयोः सेनयो राजन्व्यतिषक्तरथद्विपाः ॥९॥
9. senāgrādabhiniṣpatya prāyudhyaṁstatra mānavāḥ ,
ubhayoḥ senayo rājanvyatiṣaktarathadvipāḥ.
9. senāgrāt abhiniṣpatya prāyudhyan tatra mānavāḥ
ubhayoḥ senayoḥ rājan vyatiṣaktarathadvipāḥ
9. rājan tatra ubhayoḥ senayoḥ senāgrāt abhiniṣpatya,
vyatiṣaktarathadvipāḥ mānavāḥ prāyudhyan
9. O King (rājan), the warriors (mānavāḥ), having rushed forth (abhiniṣpatya) from the front of both armies, fought there, with chariots and elephants intertwined.
हयारोहैर्हयारोहाः पात्यन्ते स्म महाहवे ।
ऋष्टिभिर्विमलाग्राभिः प्रासैरपि च संयुगे ॥१०॥
10. hayārohairhayārohāḥ pātyante sma mahāhave ,
ṛṣṭibhirvimalāgrābhiḥ prāsairapi ca saṁyuge.
10. hayārohaiḥ hayārohāḥ pātyante sma mahāhave
ṛṣṭibhiḥ vimalāgrābhiḥ prāsaiḥ api ca saṃyuge
10. mahāhave hayārohaiḥ hayārohāḥ pātyante sma; ca api
saṃyuge vimalāgrābhiḥ ṛṣṭibhiḥ prāsaiḥ (pātyante sma)
10. In that great battle (mahāhave), horsemen were struck down by other horsemen; and in the conflict (saṃyuge), also by spears with gleaming points and by javelins.
रथी रथिनमासाद्य शरैः कनकभूषणैः ।
पातयामास समरे तस्मिन्नतिभयंकरे ॥११॥
11. rathī rathinamāsādya śaraiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ ,
pātayāmāsa samare tasminnatibhayaṁkare.
11. rathī rathinam āsādya śaraiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ
pātayāmāsa samare tasmin atibhayaṃkare
11. rathī kanakabhūṣaṇaiḥ śaraiḥ rathinam āsādya
tasmin atibhayaṃkare samare pātayāmāsa
11. A charioteer, confronting another charioteer, struck him down with gold-ornamented arrows in that extremely dreadful battle.
गजारोहा गजारोहान्नाराचशरतोमरैः ।
संसक्ताः पातयामासुस्तव तेषां च संघशः ॥१२॥
12. gajārohā gajārohānnārācaśaratomaraiḥ ,
saṁsaktāḥ pātayāmāsustava teṣāṁ ca saṁghaśaḥ.
12. gajārohāḥ gajārohān nārācaśaratomaraiḥ
saṃsaktāḥ pātayāmāsuḥ tava teṣām ca saṃghaśaḥ
12. tava teṣām ca gajārohāḥ saṃsaktāḥ
nārācaśaratomaraiḥ saṃghaśaḥ gajārohān pātayāmāsuḥ
12. Your elephant-riders and theirs, clashing fiercely, struck down other elephant-riders in groups with iron arrows, regular arrows, and javelins.
पत्तिसंघा रणे पत्तीन्भिण्डिपालपरश्वधैः ।
न्यपातयन्त संहृष्टाः परस्परकृतागसः ॥१३॥
13. pattisaṁghā raṇe pattīnbhiṇḍipālaparaśvadhaiḥ ,
nyapātayanta saṁhṛṣṭāḥ parasparakṛtāgasaḥ.
13. pattisaṃghāḥ raṇe pattīn bhiṇḍipālaparaśvadhaiḥ
nyapātayanta saṃhṛṣṭāḥ parasparakṛtāgasaḥ
13. raṇe parasparakṛtāgasaḥ saṃhṛṣṭāḥ pattisaṃghāḥ
bhiṇḍipālaparaśvadhaiḥ pattīn nyapātayanta
13. In battle, companies of foot-soldiers, greatly rejoicing and mutually hostile, struck down other infantrymen with spears and axes.
पदाती रथिनं संख्ये रथी चापि पदातिनम् ।
न्यपातयच्छितैः शस्त्रैः सेनयोरुभयोरपि ॥१४॥
14. padātī rathinaṁ saṁkhye rathī cāpi padātinam ,
nyapātayacchitaiḥ śastraiḥ senayorubhayorapi.
14. padātī rathinam saṃkhye rathī ca api padātinam
nyapātayat śitaiḥ śastraiḥ senayoḥ ubhayoḥ api
14. saṃkhye padātī rathinam nyapātayat,
rathī ca api śitaiḥ śastraiḥ ubhayoḥ senayoḥ api padātinam nyapātayat
14. In battle, a foot-soldier struck down a charioteer, and similarly, a charioteer struck down a foot-soldier, both using sharp weapons from either army.
गजारोहा हयारोहान्पातयां चक्रिरे तदा ।
हयारोहा गजस्थांश्च तदद्भुतमिवाभवत् ॥१५॥
15. gajārohā hayārohānpātayāṁ cakrire tadā ,
hayārohā gajasthāṁśca tadadbhutamivābhavat.
15. gajārohāḥ hayārohān pātayāṃ cakrire tadā
hayārohāḥ gajasthān ca tat adbhutam iva abhavat
15. tadā gajārohāḥ hayārohān pātayāṃ cakrire ca
hayārohāḥ gajasthān tat adbhutam iva abhavat
15. Then, elephant riders caused horse riders to fall, and horse riders in turn caused those on elephants to fall. It was truly astonishing.
गजारोहवरैश्चापि तत्र तत्र पदातयः ।
पातिताः समदृश्यन्त तैश्चापि गजयोधिनः ॥१६॥
16. gajārohavaraiścāpi tatra tatra padātayaḥ ,
pātitāḥ samadṛśyanta taiścāpi gajayodhinaḥ.
16. gajārohāvaraiḥ ca api tatra tatra padātayaḥ
pātitāḥ sam adṛśyanta taiḥ ca api gajayodhinaḥ
16. tatra tatra gajārohāvaraiḥ ca api padātayaḥ
pātitāḥ samadṛśyanta taiḥ ca api gajayodhinaḥ
16. Here and there, foot soldiers were seen struck down by the best elephant riders. And similarly, elephant warriors were also seen (struck down) by those (foot soldiers).
पत्तिसंघा हयारोहैः सादिसंघाश्च पत्तिभिः ।
पात्यमाना व्यदृश्यन्त शतशोऽथ सहस्रशः ॥१७॥
17. pattisaṁghā hayārohaiḥ sādisaṁghāśca pattibhiḥ ,
pātyamānā vyadṛśyanta śataśo'tha sahasraśaḥ.
17. pattisaṅghāḥ hayārohaiḥ sādisaṅghāḥ ca pattibhiḥ
pātyamānāḥ vi adṛśyanta śataśaḥ atha sahasraśaḥ
17. hayārohaiḥ pattisaṅghāḥ ca pattibhiḥ sādisaṅghāḥ
pātyamānāḥ vyadṛśyanta śataśaḥ atha sahasraśaḥ
17. Troops of foot soldiers were seen being struck down by horse riders, and conversely, troops of horsemen were seen being struck down by foot soldiers, by hundreds and by thousands.
ध्वजैस्तत्रापविद्धैश्च कार्मुकैस्तोमरैस्तथा ।
प्रासैस्तथा गदाभिश्च परिघैः कम्पनैस्तथा ॥१८॥
18. dhvajaistatrāpaviddhaiśca kārmukaistomaraistathā ,
prāsaistathā gadābhiśca parighaiḥ kampanaistathā.
18. dhvajaiḥ tatra apaviddhaiḥ ca kārmukaiḥ tomaraiḥ tathā
prāsaiḥ tathā gadābhiḥ ca parighaiḥ kampanaiḥ tathā
18. tatra dhvajaiḥ apaviddhaiḥ ca kārmukaiḥ tathā tomaraiḥ
tathā prāsaiḥ ca gadābhiḥ tathā parighaiḥ tathā kampanaiḥ
18. And there, amidst the cast-down banners, bows, javelins, spears, maces, iron clubs, and vibrating weapons (strewn across the ground).
शक्तिभिः कवचैश्चित्रैः कणपैरङ्कुशैरपि ।
निस्त्रिंशैर्विमलैश्चापि स्वर्णपुङ्खैः शरैस्तथा ॥१९॥
19. śaktibhiḥ kavacaiścitraiḥ kaṇapairaṅkuśairapi ,
nistriṁśairvimalaiścāpi svarṇapuṅkhaiḥ śaraistathā.
19. śaktibhiḥ kavacaiḥ citraiḥ kaṇapaiḥ aṅkuśaiḥ api
nistriṃśaiḥ vimalaiḥ ca api svarṇapuṅkhaiḥ śaraiḥ tathā
19. śaktibhiḥ citraiḥ kavacaiḥ kaṇapaiḥ aṅkuśaiḥ api
vimalaiḥ nistriṃśaiḥ ca api svarṇapuṅkhaiḥ śaraiḥ tathā
19. There were spears (śakti), variegated shields, barbed arrows (kaṇapa), and elephant goads (aṅkuśa), as well as brilliant swords (nistriṃśa) and arrows (śara) with gold-decorated shafts.
परिस्तोमैः कुथाभिश्च कम्बलैश्च महाधनैः ।
भूर्भाति भरतश्रेष्ठ स्रग्दामैरिव चित्रिता ॥२०॥
20. paristomaiḥ kuthābhiśca kambalaiśca mahādhanaiḥ ,
bhūrbhāti bharataśreṣṭha sragdāmairiva citritā.
20. paristomaiḥ kuthābhiḥ ca kambalaiḥ ca mahādhanaiḥ
bhūḥ bhāti bharataśreṣṭha sragdāmaiḥ iva citritā
20. bharataśreṣṭha bhūḥ paristomaiḥ kuthābhiḥ ca
mahādhanaiḥ kambalaiḥ ca sragdāmaiḥ iva citritā bhāti
20. O best among the Bharatas (bharataśreṣṭha), the earth (bhūḥ) shines, adorned as if painted with garlands (sragdāma), coverings, housings, and very valuable woolen blankets.
नराश्वकायैः पतितैर्दन्तिभिश्च महाहवे ।
अगम्यरूपा पृथिवी मांसशोणितकर्दमा ॥२१॥
21. narāśvakāyaiḥ patitairdantibhiśca mahāhave ,
agamyarūpā pṛthivī māṁsaśoṇitakardamā.
21. narāśvakāyaiḥ patitaiḥ dantibhiḥ ca mahāhave
agamyarūpā pṛthivī māṃsaśoṇitakardamā
21. mahāhave pṛthivī narāśvakāyaiḥ patitaiḥ
dantibhiḥ ca agamyarūpā māṃsaśoṇitakardamā
21. In the great battle (mahāhava), the earth (pṛthivī), covered with the fallen bodies of men, horses, and elephants, became impassable (agamyarūpā), with mud made of flesh and blood.
प्रशशाम रजो भौमं व्युक्षितं रणशोणितैः ।
दिशश्च विमलाः सर्वाः संबभूवुर्जनेश्वर ॥२२॥
22. praśaśāma rajo bhaumaṁ vyukṣitaṁ raṇaśoṇitaiḥ ,
diśaśca vimalāḥ sarvāḥ saṁbabhūvurjaneśvara.
22. praśaśāma rajaḥ bhaumam vyukṣitam raṇaśoṇitaiḥ
diśaḥ ca vimalāḥ sarvāḥ saṃbabhūvuḥ janeśvara
22. janeśvara raṇaśoṇitaiḥ vyukṣitam bhaumam rajaḥ
praśaśāma ca sarvāḥ vimalāḥ diśaḥ saṃbabhūvuḥ
22. O lord of men (janeśvara), the earthly dust, moistened by the battle-blood, settled down. And all the directions (diś) became clear and spotless.
उत्थितान्यगणेयानि कबन्धानि समन्ततः ।
चिह्नभूतानि जगतो विनाशार्थाय भारत ॥२३॥
23. utthitānyagaṇeyāni kabandhāni samantataḥ ,
cihnabhūtāni jagato vināśārthāya bhārata.
23. utthitāni agaṇeyāni kabandhāni samantataḥ
cihnabhūtāni jagataḥ vināśārthāya bhārata
23. bhārata,
agaṇeyāni kabandhāni samantataḥ utthitāni,
jagataḥ vināśārthāya cihnabhūtāni
23. O Bhārata, uncountable headless trunks (kabandha) rose up everywhere, serving as omens for the destruction of the world.
तस्मिन्युद्धे महारौद्रे वर्तमाने सुदारुणे ।
प्रत्यदृश्यन्त रथिनो धावमानाः समन्ततः ॥२४॥
24. tasminyuddhe mahāraudre vartamāne sudāruṇe ,
pratyadṛśyanta rathino dhāvamānāḥ samantataḥ.
24. tasmin yuddhe mahāraudre vartamāne sudāruṇe
pratyadṛśyanta rathinaḥ dhāvamānāḥ samantataḥ
24. tasmin mahāraudre sudāruṇe yuddhe vartamāne,
rathinaḥ samantataḥ dhāvamānāḥ pratyadṛśyanta
24. While that exceedingly fierce and extremely dreadful battle was ongoing, charioteers were seen running everywhere.
ततो द्रोणश्च भीष्मश्च सैन्धवश्च जयद्रथः ।
पुरुमित्रो विकर्णश्च शकुनिश्चापि सौबलः ॥२५॥
25. tato droṇaśca bhīṣmaśca saindhavaśca jayadrathaḥ ,
purumitro vikarṇaśca śakuniścāpi saubalaḥ.
25. tataḥ droṇaḥ ca bhīṣmaḥ ca saindhavaḥ ca jayadrathaḥ
purumitraḥ vikarṇaḥ ca śakuniḥ ca api saubalaḥ
25. tataḥ droṇaḥ ca bhīṣmaḥ ca saindhavaḥ jayadrathaḥ ca,
purumitraḥ vikarṇaḥ ca,
śakuniḥ ca api saubalaḥ
25. Then there were Droṇa, Bhīṣma, Jayadratha the king of Sindhu, Purumitra, Vikaṇṇa, and also Śakuni, son of Subala.
एते समरदुर्धर्षाः सिंहतुल्यपराक्रमाः ।
पाण्डवानामनीकानि बभञ्जुः स्म पुनः पुनः ॥२६॥
26. ete samaradurdharṣāḥ siṁhatulyaparākramāḥ ,
pāṇḍavānāmanīkāni babhañjuḥ sma punaḥ punaḥ.
26. ete samaradurgharṣāḥ siṃhatulyaparākramāḥ
pāṇḍavānām anīkāni babhañjuḥ sma punaḥ punaḥ
26. ete samaradurgharṣāḥ siṃhatulyaparākramāḥ
pāṇḍavānām anīkāni punaḥ punaḥ babhañjuḥ sma
26. These warriors, who were formidable in battle and possessed valor equal to lions, repeatedly shattered the armies of the Pāṇḍavas.
तथैव भीमसेनोऽपि राक्षसश्च घटोत्कचः ।
सात्यकिश्चेकितानश्च द्रौपदेयाश्च भारत ॥२७॥
27. tathaiva bhīmaseno'pi rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
sātyakiścekitānaśca draupadeyāśca bhārata.
27. tathā eva bhīmasenaḥ api rākṣasaḥ ca ghaṭotkacaḥ
sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca draupadeyāḥ ca bhārata
27. bhārata tathā eva bhīmasenaḥ api rākṣasaḥ ca
ghaṭotkacaḥ ca sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca draupadeyāḥ ca
27. Similarly, Bhimasena, the Rākṣasa Ghaṭotkaca, Sātyaki, Cekitāna, and the sons of Draupadī - all these, O descendant of Bharata (bhārata).
तावकांस्तव पुत्रांश्च सहितान्सर्वराजभिः ।
द्रावयामासुराजौ ते त्रिदशा दानवानिव ॥२८॥
28. tāvakāṁstava putrāṁśca sahitānsarvarājabhiḥ ,
drāvayāmāsurājau te tridaśā dānavāniva.
28. tāvākān tu putrān ca sahitān sarvarājabhiḥ
drāvayām āsuḥ ājau te tridaśāḥ dānavān iva
28. te ājau tu sarvarājabhiḥ sahitān tāvākān
putrān ca dānavān tridaśāḥ iva drāvayām āsuḥ
28. Indeed, those warriors (te) routed your relatives and sons, accompanied by all the kings, in battle, just as the gods (tridaśāḥ) drive away the Dānavas.
तथा ते समरेऽन्योन्यं निघ्नन्तः क्षत्रियर्षभाः ।
रक्तोक्षिता घोररूपा विरेजुर्दानवा इव ॥२९॥
29. tathā te samare'nyonyaṁ nighnantaḥ kṣatriyarṣabhāḥ ,
raktokṣitā ghorarūpā virejurdānavā iva.
29. tathā te samare anyonyam nighnantaḥ kṣatriyarṣabhāḥ
raktoṣitāḥ ghorarūpāḥ virejuḥ dānavāḥ iva
29. tathā te kṣatriyarṣabhāḥ samare anyonyam nighnantaḥ
raktoṣitāḥ ghorarūpāḥ dānavāḥ iva virejuḥ
29. In this way, those foremost among warriors (kṣatriyarṣabhāḥ), striking each other in battle, appeared fearsome (ghorarūpāḥ) and covered in blood (raktoṣitāḥ), shining like Dānavas.
विनिर्जित्य रिपून्वीराः सेनयोरुभयोरपि ।
व्यदृश्यन्त महामात्रा ग्रहा इव नभस्तले ॥३०॥
30. vinirjitya ripūnvīrāḥ senayorubhayorapi ,
vyadṛśyanta mahāmātrā grahā iva nabhastale.
30. vinirjitya ripūn vīrāḥ senayoḥ ubhayoḥ api
vyadṛśyanta mahāmātrāḥ grahāḥ iva nabhastale
30. ripūn vinirjitya ubhayoḥ senayoḥ api vīrāḥ
mahāmātrāḥ nabhastale grahāḥ iva vyadṛśyanta
30. Having completely vanquished their foes, the heroic, great commanders (mahāmātrāḥ) from both armies were seen shining like planets (grahāḥ) in the firmament (nabhastale).
ततो रथसहस्रेण पुत्रो दुर्योधनस्तव ।
अभ्ययात्पाण्डवान्युद्धे राक्षसं च घटोत्कचम् ॥३१॥
31. tato rathasahasreṇa putro duryodhanastava ,
abhyayātpāṇḍavānyuddhe rākṣasaṁ ca ghaṭotkacam.
31. tataḥ rathasahasreṇa putraḥ duryodhanaḥ tava
abhyayāt pāṇḍavān yuddhe rākṣasam ca ghaṭotkacam
31. tataḥ tava putraḥ duryodhanaḥ rathasahasreṇa
yuddhe pāṇḍavān ca rākṣasam ghaṭotkacam abhyayāt
31. Then, your son Duryodhana, accompanied by a thousand chariots, advanced to attack the Pāṇḍavas and also the Rākṣasa Ghaṭotkaca in battle.
तथैव पाण्डवाः सर्वे महत्या सेनया सह ।
द्रोणभीष्मौ रणे शूरौ प्रत्युद्ययुररिंदमौ ॥३२॥
32. tathaiva pāṇḍavāḥ sarve mahatyā senayā saha ,
droṇabhīṣmau raṇe śūrau pratyudyayurariṁdamau.
32. tathā eva pāṇḍavāḥ sarve mahatyā senayā saha
droṇabhīṣmau raṇe śūrau pratyudyayuḥ arindamau
32. tathā eva sarve pāṇḍavāḥ mahatyā senayā saha
arindamau śūrau droṇabhīṣmau raṇe pratyudyayuḥ
32. Similarly, all the Pāṇḍavas, along with a great army, advanced to face Droṇa and Bhīṣma - those valiant subduers of foes - in battle.
किरीटी तु ययौ क्रुद्धः समर्थान्पार्थिवोत्तमान् ।
आर्जुनिः सात्यकिश्चैव ययतुः सौबलं बलम् ॥३३॥
33. kirīṭī tu yayau kruddhaḥ samarthānpārthivottamān ,
ārjuniḥ sātyakiścaiva yayatuḥ saubalaṁ balam.
33. kirīṭī tu yayau kruddhaḥ samarthān pārthivottamān
ārjuniḥ sātyakiḥ ca eva yayatuḥ saubalam balam
33. tu kruddhaḥ kirīṭī samarthān pārthivottamān yayau
ārjuniḥ ca sātyakiḥ eva saubalam balam yayatuḥ
33. But Kiriṭin (Arjuna), enraged, advanced towards the powerful and foremost among kings. Ārjuni (Abhimanyu) and Sātyaki, for their part, advanced against the forces of Saubala (Śakuni).
ततः प्रववृते भूयः संग्रामो लोमहर्षणः ।
तावकानां परेषां च समरे विजिगीषताम् ॥३४॥
34. tataḥ pravavṛte bhūyaḥ saṁgrāmo lomaharṣaṇaḥ ,
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca samare vijigīṣatām.
34. tataḥ pravavṛte bhūyaḥ saṅgrāmaḥ lomaharṣaṇaḥ
tāvakānām pareṣām ca samare vijigīṣatām
34. tataḥ bhūyaḥ tāvakānām ca pareṣām vijigīṣatām
lomaharṣaṇaḥ saṅgrāmaḥ samare pravavṛte
34. Then, once more, a hair-raising battle for victory ensued in the conflict, between your (my) forces and those of the adversaries.