Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-72

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
तथा तस्मिन्प्रवृत्ते तु संग्रामे लोमहर्षणे ।
कौरवेयांस्त्रिधाभूतान्पाण्डवाः समुपाद्रवन् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tathā tasminpravṛtte tu saṁgrāme lomaharṣaṇe ,
kauraveyāṁstridhābhūtānpāṇḍavāḥ samupādravan.
1. sañjaya uvāca | tathā tasmin pravṛtte tu saṃgrāme
lomaharṣaṇe | kauraveyān tridhābhūtān pāṇḍavāḥ samupādravan
1. sañjaya uvāca tathā tu tasmin lomaharṣaṇe saṃgrāme
pravṛtte pāṇḍavāḥ tridhābhūtān kauraveyān samupādravan
1. Sañjaya spoke: When that hair-raising battle had thus commenced, the Pāṇḍavas charged upon the Kauravas, who were then scattered into three groups.
जलसंधं महाबाहुर्भीमसेनो न्यवारयत् ।
युधिष्ठिरः सहानीकः कृतवर्माणमाहवे ॥२॥
2. jalasaṁdhaṁ mahābāhurbhīmaseno nyavārayat ,
yudhiṣṭhiraḥ sahānīkaḥ kṛtavarmāṇamāhave.
2. jalasaṃdham mahābāhuḥ bhīmasenaḥ nyavārayat
| yudhiṣṭhiraḥ sahānīkaḥ kṛtavarmāṇam āhave
2. mahābāhuḥ bhīmasenaḥ jalasaṃdham nyavārayat
yudhiṣṭhiraḥ sahānīkaḥ āhave kṛtavarmāṇam
2. The mighty-armed Bhīmasena restrained Jalasandha. Yudhiṣṭhira, accompanied by his troops, engaged Kṛtavarmā in battle.
किरन्तं शरवर्षाणि रोचमान इवांशुमान् ।
धृष्टद्युम्नो महाराज द्रोणमभ्यद्रवद्रणे ॥३॥
3. kirantaṁ śaravarṣāṇi rocamāna ivāṁśumān ,
dhṛṣṭadyumno mahārāja droṇamabhyadravadraṇe.
3. kirantam śaravarṣāṇi rocamānaḥ iva aṃśumān |
dhṛṣṭadyumnaḥ mahārāja droṇam abhyādravat raṇe
3. mahārāja dhṛṣṭadyumnaḥ śaravarṣāṇi kirantam
aṃśumān iva rocamānaḥ raṇe droṇam abhyādravat
3. O great king, Dhṛṣṭadyumna, shining brightly like the sun (aṃśumān) while showering volleys of arrows, rushed at Droṇa in battle.
ततः प्रववृते युद्धं त्वरतां सर्वधन्विनाम् ।
कुरूणां सोमकानां च संक्रुद्धानां परस्परम् ॥४॥
4. tataḥ pravavṛte yuddhaṁ tvaratāṁ sarvadhanvinām ,
kurūṇāṁ somakānāṁ ca saṁkruddhānāṁ parasparam.
4. tataḥ pravavṛte yuddham tvaratām sarvadhanvinām
| kurūṇām somakānām ca saṃkruddhānām parasparam
4. tataḥ yuddham pravavṛte sarvadhanvinām tvaratām
kurūṇām ca somakānām parasparam saṃkruddhānām
4. Then, a battle commenced among all the eager bowmen - the Kurus and the Somakas - who were mutually enraged against each other.
संक्षये तु तथा भूते वर्तमाने महाभये ।
द्वंद्वीभूतेषु सैन्येषु युध्यमानेष्वभीतवत् ॥५॥
5. saṁkṣaye tu tathā bhūte vartamāne mahābhaye ,
dvaṁdvībhūteṣu sainyeṣu yudhyamāneṣvabhītavat.
5. saṃkṣaye tu tathā bhūte vartamāne mahābhayē
dvandvībhūteṣu sainyeṣu yudhyamāneṣu abhītavat
5. saṃkṣaye bhūte mahābhayē vartamāne tu tathā
dvandvībhūteṣu sainyeṣu abhītavat yudhyamāneṣu
5. When such destruction had indeed occurred, and immense fear prevailed, while the armies, having formed into dueling pairs, were fighting fearlessly...
द्रोणः पाञ्चालपुत्रेण बली बलवता सह ।
विचिक्षेप पृषत्कौघांस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥६॥
6. droṇaḥ pāñcālaputreṇa balī balavatā saha ,
vicikṣepa pṛṣatkaughāṁstadadbhutamivābhavat.
6. droṇaḥ pāñcālaputreṇa balī balavatā saha
vicikṣepa pṛṣatkaughān tat adbhutam iva abhavat
6. balī droṇaḥ balavatā pāñcālaputreṇa saha
pṛṣatkaughān vicikṣepa tat adbhutam iva abhavat
6. Powerful Droṇa, along with the equally powerful son of Pāñcāla, hurled showers of arrows. That indeed seemed like a marvel.
पुण्डरीकवनानीव विध्वस्तानि समन्ततः ।
चक्राते द्रोणपाञ्चाल्यौ नृणां शीर्षाण्यनेकशः ॥७॥
7. puṇḍarīkavanānīva vidhvastāni samantataḥ ,
cakrāte droṇapāñcālyau nṛṇāṁ śīrṣāṇyanekaśaḥ.
7. puṇḍarīkavanāni iva vidhvastāni samantataḥ
cakrāte droṇapāñcālyau nṛṇām śīrṣāṇi anekaśaḥ
7. droṇapāñcālyau nṛṇām anekaśaḥ puṇḍarīkavanāni
iva samantataḥ vidhvastāni śīrṣāṇi cakrāte
7. Droṇa and the Pāñcāla prince (Dhṛṣṭadyumna) shattered countless heads of men everywhere, as if they were lotus forests destroyed on all sides.
विनिकीर्णानि वीराणामनीकेषु समन्ततः ।
वस्त्राभरणशस्त्राणि ध्वजवर्मायुधानि च ॥८॥
8. vinikīrṇāni vīrāṇāmanīkeṣu samantataḥ ,
vastrābharaṇaśastrāṇi dhvajavarmāyudhāni ca.
8. vinikīrṇāni vīrāṇām anīkeṣu samantataḥ
vastrābharaṇaśastrāṇi dhvajavarmāyudhāni ca
8. ca vīrāṇām vastrābharaṇaśastrāṇi
dhvajavarmāyudhāni samantataḥ anīkeṣu vinikīrṇāni
8. And the clothes, ornaments, and weapons, along with banners, armors, and other arms of the heroes, lay scattered everywhere across the battle lines.
तपनीयविचित्राङ्गाः संसिक्ता रुधिरेण च ।
संसक्ता इव दृश्यन्ते मेघसंघाः सविद्युतः ॥९॥
9. tapanīyavicitrāṅgāḥ saṁsiktā rudhireṇa ca ,
saṁsaktā iva dṛśyante meghasaṁghāḥ savidyutaḥ.
9. tapanīyavicitrāṅgāḥ saṃsiktāḥ rudhireṇa ca
saṃsaktāḥ iva dṛśyante meghasaṃghāḥ savidyutaḥ
9. tapanīyavicitrāṅgāḥ rudhireṇa ca saṃsiktāḥ
saṃsaktāḥ savidyutaḥ meghasaṃghāḥ iva dṛśyante
9. With their bodies wonderfully adorned with gold and drenched in blood, they appear like masses of clouds joined together with lightning.
कुञ्जराश्वनरान्संख्ये पातयन्तः पतत्रिभिः ।
तालमात्राणि चापानि विकर्षन्तो महारथाः ॥१०॥
10. kuñjarāśvanarānsaṁkhye pātayantaḥ patatribhiḥ ,
tālamātrāṇi cāpāni vikarṣanto mahārathāḥ.
10. kuñjarāśvanarān saṃkhye pātayantaḥ patatribhiḥ
tālamātrāṇi cāpāni vikarṣantaḥ mahārathāḥ
10. mahārathāḥ saṃkhye kuñjarāśvanarān patatribhiḥ
pātayantaḥ tālamātrāṇi cāpāni vikarṣantaḥ
10. The great warriors (mahārathāḥ), felling elephants, horses, and men in battle with their arrows, were drawing bows as long as palm trees.
असिचर्माणि चापानि शिरांसि कवचानि च ।
विप्रकीर्यन्त शूराणां संप्रहारे महात्मनाम् ॥११॥
11. asicarmāṇi cāpāni śirāṁsi kavacāni ca ,
viprakīryanta śūrāṇāṁ saṁprahāre mahātmanām.
11. asicarmaṇi cāpāni śirāṃsi kavacāni ca
viprakīryanta śūrāṇām saṃprahāre mahātmanām
11. saṃprahāre śūrāṇām mahātmanām asicarmaṇi
cāpāni śirāṃsi kavacāni ca viprakīryanta
11. In that great battle, the swords, shields, bows, heads, and armors of the brave, great-souled (ātman) warriors were scattered.
उत्थितान्यगणेयानि कबन्धानि समन्ततः ।
अदृश्यन्त महाराज तस्मिन्परमसंकुले ॥१२॥
12. utthitānyagaṇeyāni kabandhāni samantataḥ ,
adṛśyanta mahārāja tasminparamasaṁkule.
12. utthitāni agaṇeyāni kabandhāni samantataḥ
adṛśyanta mahārāja tasmin paramasaṃkule
12. mahārāja tasmin paramasaṃkule utthitāni
agaṇeyāni kabandhāni samantataḥ adṛśyanta
12. O great king (mahārāja), countless headless trunks (kabandha) arose and were seen everywhere in that extremely chaotic (paramasaṃkule) situation.
गृध्राः कङ्का वडाः श्येना वायसा जम्बुकास्तथा ।
बहवः पिशिताशाश्च तत्रादृश्यन्त मारिष ॥१३॥
13. gṛdhrāḥ kaṅkā vaḍāḥ śyenā vāyasā jambukāstathā ,
bahavaḥ piśitāśāśca tatrādṛśyanta māriṣa.
13. gṛdhrāḥ kaṅkāḥ vaḍāḥ śyenāḥ vāyasāḥ jambukāḥ
tathā bahavaḥ piśitāśāḥ ca tatra adṛśyanta māriṣa
13. māriṣa tatra bahavaḥ piśitāśāḥ ca gṛdhrāḥ kaṅkāḥ
vaḍāḥ śyenāḥ vāyasāḥ tathā jambukāḥ adṛśyanta
13. O respected one, many vultures, kites, various large birds, hawks, crows, and jackals, all eating flesh, were seen there.
भक्षयन्तः स्म मांसानि पिबन्तश्चापि शोणितम् ।
विलुम्पन्तः स्म केशांश्च मज्जाश्च बहुधा नृप ॥१४॥
14. bhakṣayantaḥ sma māṁsāni pibantaścāpi śoṇitam ,
vilumpantaḥ sma keśāṁśca majjāśca bahudhā nṛpa.
14. bhakṣayantaḥ sma māṃsāni pibantaḥ ca api śoṇitam
vilumpantaḥ sma keśān ca majjāḥ ca bahudhā nṛpa
14. nṛpa māṃsāni bhakṣayantaḥ sma api ca śoṇitam pibantaḥ
sma ca keśān ca majjāḥ bahudhā vilumpantaḥ sma
14. O King, they were devouring the flesh, and also drinking the blood, and repeatedly tearing out hair and marrow in many ways.
आकर्षन्तः शरीराणि शरीरावयवांस्तथा ।
नराश्वगजसंघानां शिरांसि च ततस्ततः ॥१५॥
15. ākarṣantaḥ śarīrāṇi śarīrāvayavāṁstathā ,
narāśvagajasaṁghānāṁ śirāṁsi ca tatastataḥ.
15. ākarṣantaḥ śarīrāṇi śarīrāvayavān tathā
nara-aśva-gaja-saṃghānām śirāṃsi ca tatas tataḥ
15. nara-aśva-gaja-saṃghānām śarīrāṇi tathā
śarīrāvayavān ca śirāṃsi tatas tataḥ ākarṣantaḥ
15. They were dragging bodies and body parts of the groups of men, horses, and elephants, and also heads from here and there.
कृतास्त्रा रणदीक्षाभिर्दीक्षिताः शरधारिणः ।
रणे जयं प्रार्थयन्तो भृशं युयुधिरे तदा ॥१६॥
16. kṛtāstrā raṇadīkṣābhirdīkṣitāḥ śaradhāriṇaḥ ,
raṇe jayaṁ prārthayanto bhṛśaṁ yuyudhire tadā.
16. kṛta-astrāḥ raṇa-dīkṣābhiḥ dīkṣitāḥ śara-dhāriṇaḥ
raṇe jayam prārthayantaḥ bhṛśam yuyudhire tadā
16. kṛta-astrāḥ raṇa-dīkṣābhiḥ dīkṣitāḥ śara-dhāriṇaḥ
jayam prārthayantaḥ tadā raṇe bhṛśam yuyudhire
16. Skilled in weapons, consecrated by battle vows, and carrying arrows, they then fought intensely in battle, desiring victory.
असिमार्गान्बहुविधान्विचेरुस्तावका रणे ।
ऋष्टिभिः शक्तिभिः प्रासैः शूलतोमरपट्टिशैः ॥१७॥
17. asimārgānbahuvidhānvicerustāvakā raṇe ,
ṛṣṭibhiḥ śaktibhiḥ prāsaiḥ śūlatomarapaṭṭiśaiḥ.
17. asimārgān bahuvidhān viceruḥ tāvakāḥ raṇe
ṛṣṭibhiḥ śaktibhiḥ prāsaiḥ śūlatomarapaṭṭiśaiḥ
17. tāvakāḥ raṇe bahuvidhān asimārgān ṛṣṭibhiḥ
śaktibhiḥ prāsaiḥ śūlatomarapaṭṭiśaiḥ viceruḥ
17. Your warriors maneuvered across the battlefield, employing various sword-fighting techniques, and fought with spears, lances (śakti), darts, pikes, tomara lances, and broadswords.
गदाभिः परिघैश्चान्ये व्यायुधाश्च भुजैरपि ।
अन्योन्यं जघ्निरे क्रुद्धा युद्धरङ्गगता नराः ॥१८॥
18. gadābhiḥ parighaiścānye vyāyudhāśca bhujairapi ,
anyonyaṁ jaghnire kruddhā yuddharaṅgagatā narāḥ.
18. gadābhiḥ parighaiḥ ca anye vyāyudhāḥ ca bhujaiḥ api
anyonyam jaghnire kruddhāḥ yuddharaṅgagatāḥ narāḥ
18. yuddharaṅgagatāḥ kruddhāḥ narāḥ,
anye gadābhiḥ parighaiḥ ca,
vyāyudhāḥ ca bhujaiḥ api,
anyonyam jaghnire
18. Enraged men on the battlefield, some with maces and iron clubs, and others even weaponless (vyāyudhāḥ), struck each other with their arms.
रथिनो रथिभिः सार्धमश्वारोहाश्च सादिभिः ।
मातङ्गा वरमातङ्गैः पदाताश्च पदातिभिः ॥१९॥
19. rathino rathibhiḥ sārdhamaśvārohāśca sādibhiḥ ,
mātaṅgā varamātaṅgaiḥ padātāśca padātibhiḥ.
19. rathinaḥ rathibhiḥ sārdham aśvārohāḥ ca sādibhiḥ
mātaṅgāḥ varamātaṅgaiḥ padātāḥ ca padātibhiḥ
19. rathinaḥ sārdham rathibhiḥ,
aśvārohāḥ ca sādibhiḥ,
mātaṅgāḥ varamātaṅgaiḥ,
padātāḥ ca padātibhiḥ
19. Charioteers fought with other charioteers, horsemen with horsemen, elephants with excellent elephants, and foot soldiers with foot soldiers.
क्षीबा इवान्ये चोन्मत्ता रङ्गेष्विव च चारणाः ।
उच्चुक्रुशुस्तथान्योन्यं जघ्नुरन्योन्यमाहवे ॥२०॥
20. kṣībā ivānye conmattā raṅgeṣviva ca cāraṇāḥ ,
uccukruśustathānyonyaṁ jaghnuranyonyamāhave.
20. kṣībāḥ iva anye ca unmattāḥ raṅgeṣu iva ca cāraṇāḥ
uccukruśuḥ tathā anyonyam jaghnuḥ anyonyam āhave
20. anye kṣībāḥ iva ca unmattāḥ ca raṅgeṣu cāraṇāḥ iva,
tathā anyonyam uccukruśuḥ,
āhave anyonyam jaghnuḥ
20. Other men, like drunkards (kṣībāḥ) and madmen (unmattāḥ), or like performers (cāraṇāḥ) on a stage (raṅgeṣu), yelled loudly and struck each other in the battle (āhave).
वर्तमाने तथा युद्धे निर्मर्यादे विशां पते ।
धृष्टद्युम्नो हयानश्वैर्द्रोणस्य व्यत्यमिश्रयत् ॥२१॥
21. vartamāne tathā yuddhe nirmaryāde viśāṁ pate ,
dhṛṣṭadyumno hayānaśvairdroṇasya vyatyamiśrayat.
21. vartamāne tathā yuddhe nirmaryāde viśām pate
dhṛṣṭadyumnaḥ hayān aśvaiḥ droṇasya vyatyamishrayat
21. viśām pate tathā vartamāne nirmaryāde yuddhe
dhṛṣṭadyumnaḥ droṇasya aśvaiḥ hayān vyatyamishrayat
21. O lord of subjects (viśām pate), as the battle thus raged without restraint (nirmaryāde), Dhṛṣṭadyumna intertwined his horses with Droṇa's horses.
ते हया साध्वशोभन्त विमिश्रा वातरंहसः ।
पारावतसवर्णाश्च रक्तशोणाश्च संयुगे ।
हयाः शुशुभिरे राजन्मेघा इव सविद्युतः ॥२२॥
22. te hayā sādhvaśobhanta vimiśrā vātaraṁhasaḥ ,
pārāvatasavarṇāśca raktaśoṇāśca saṁyuge ,
hayāḥ śuśubhire rājanmeghā iva savidyutaḥ.
22. te hayāḥ sādhu aśobhanta vimiśrāḥ
vātarāṃhasaḥ pārāvatasavarṇāḥ ca
raktaśoṇāḥ ca saṃyuge hayāḥ
śuśubhire rājan meghāḥ iva savidyutaḥ
22. rājan te hayāḥ vimiśrāḥ vātarāṃhasaḥ
pārāvatasavarṇāḥ ca raktaśoṇāḥ
ca saṃyuge sādhu aśobhanta hayāḥ
savidyutaḥ meghāḥ iva śuśubhire
22. O King (rājan), those horses, mingled and swift as the wind (vātarāṃhasa), both dove-colored (pārāvatasavarṇa) and reddish-brown (raktaśoṇa), truly shone beautifully in the combat (saṃyuge). They glistened like clouds (megha) with lightning (savidyuta).
धृष्टद्युम्नश्च संप्रेक्ष्य द्रोणमभ्याशमागतम् ।
असिचर्माददे वीरो धनुरुत्सृज्य भारत ॥२३॥
23. dhṛṣṭadyumnaśca saṁprekṣya droṇamabhyāśamāgatam ,
asicarmādade vīro dhanurutsṛjya bhārata.
23. dhṛṣṭadyumnaḥ ca samprekṣya droṇam abhyāśam āgatam
asi-carma ādadhe vīraḥ dhanuḥ utsṛjya bhārata
23. bhārata dhṛṣṭadyumnaḥ ca vīraḥ abhyāśam āgatam
droṇam samprekṣya dhanuḥ utsṛjya asi-carma ādadhe
23. O descendant of Bharata (bhārata), the heroic Dhṛṣṭadyumna, having observed (samprekṣya) Droṇa who had come (āgata) near, abandoned his bow and took up his sword and shield.
चिकीर्षुर्दुष्करं कर्म पार्षतः परवीरहा ।
ईषया समतिक्रम्य द्रोणस्य रथमाविशत् ॥२४॥
24. cikīrṣurduṣkaraṁ karma pārṣataḥ paravīrahā ,
īṣayā samatikramya droṇasya rathamāviśat.
24. cikīrṣuḥ duṣkaram karma pārṣataḥ paravīrahā
īṣayā samatikramya droṇasya ratham āviśat
24. duṣkaram karma cikīrṣuḥ pārṣataḥ paravīrahā
īṣayā droṇasya ratham samatikramya āviśat
24. The son of Pṛṣata (pārṣata), the slayer of enemy heroes (paravīrahā), desiring to perform a difficult deed (karma), having crossed over Droṇa's chariot with his (own chariot's) pole (īṣā), entered (āviśat) it.
अतिष्ठद्युगमध्ये स युगसंनहनेषु च ।
जघानार्धेषु चाश्वानां तत्सैन्यान्यभ्यपूजयन् ॥२५॥
25. atiṣṭhadyugamadhye sa yugasaṁnahaneṣu ca ,
jaghānārdheṣu cāśvānāṁ tatsainyānyabhyapūjayan.
25. atiṣṭhat yugamadhye sa yugasaṃnahaneṣu ca jaghāna
ardheṣu ca aśvānām tat sainyāni abhyapūjayan
25. sa yugamadhye yugasaṃnahaneṣu ca atiṣṭhat.
aśvānām ardheṣu ca jaghāna.
tat sainyāni abhyapūjayan.
25. He stood firmly amidst the chariot's yoke and its harnessings. He struck down the horses, cutting them in half, and those armies acclaimed him.
खड्गेन चरतस्तस्य शोणाश्वानधितिष्ठतः ।
न ददर्शान्तरं द्रोणस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥२६॥
26. khaḍgena caratastasya śoṇāśvānadhitiṣṭhataḥ ,
na dadarśāntaraṁ droṇastadadbhutamivābhavat.
26. khaḍgena carataḥ tasya śoṇāśvān adhitiṣṭhataḥ na
dadarśa antaram droṇaḥ tat adbhutam iva abhavat
26. droṇaḥ khaḍgena carataḥ śoṇāśvān adhitiṣṭhataḥ tasya antaram na dadarśa.
tat adbhutam iva abhavat.
26. Drona could not find an opening in him, who was moving swiftly with his sword, mounted on red horses. That was truly a wonder.
यथा श्येनस्य पतनं वनेष्वामिषगृद्धिनः ।
तथैवासीदभीसारस्तस्य द्रोणं जिघांसतः ॥२७॥
27. yathā śyenasya patanaṁ vaneṣvāmiṣagṛddhinaḥ ,
tathaivāsīdabhīsārastasya droṇaṁ jighāṁsataḥ.
27. yathā śyenasya patanam vaneṣu āmiṣagṛddhinaḥ
tathā eva āsīt abhīsāraḥ tasya droṇam jighāṃsataḥ
27. yathā āmiṣagṛddhinaḥ śyenasya vaneṣu patanam āsīt.
tathā eva droṇam jighāṃsataḥ tasya abhīsāraḥ āsīt.
27. Just as a hawk, intent on seizing its prey (āmiṣa), swoops down in the forests, so too was his charge against Drona, whom he desired to kill.
ततः शरशतेनास्य शतचन्द्रं समाक्षिपत् ।
द्रोणो द्रुपदपुत्रस्य खड्गं च दशभिः शरैः ॥२८॥
28. tataḥ śaraśatenāsya śatacandraṁ samākṣipat ,
droṇo drupadaputrasya khaḍgaṁ ca daśabhiḥ śaraiḥ.
28. tataḥ śaraśatena asya śatacandram samākṣipat
droṇaḥ drupadaputrasya khaḍgam ca daśabhiḥ śaraiḥ
28. tataḥ droṇaḥ asya drupadaputrasya śatacandram śaraśatena samākṣipat.
ca (droṇaḥ) (asya drupadaputrasya) khaḍgam daśabhiḥ śaraiḥ (samākṣipat).
28. Then Drona, with a hundred arrows, struck the 'hundred moons' (shield/armor) of Drupada's son, and with ten arrows, he struck his sword.
हयांश्चैव चतुःषष्ट्या शराणां जघ्निवान्बली ।
ध्वजं छत्रं च भल्लाभ्यां तथोभौ पार्ष्णिसारथी ॥२९॥
29. hayāṁścaiva catuḥṣaṣṭyā śarāṇāṁ jaghnivānbalī ,
dhvajaṁ chatraṁ ca bhallābhyāṁ tathobhau pārṣṇisārathī.
29. hayān ca eva catuḥṣaṣṭyā śarāṇām jaghanivān balī
dhvajam chatram ca bhallābhyām tathā ubhau pārṣṇisārathī
29. balī ca eva catuḥṣaṣṭyā śarāṇām
hayān jaghanivān tathā
bhallābhyām dhvajam chatram ca ubhau
pārṣṇisārathī ca (jaghanivān)
29. The mighty warrior, indeed, killed the horses with sixty-four arrows. Moreover, with two broad-headed arrows, he also struck down the banner, the umbrella, and both the charioteers positioned at the rear.
अथास्मै त्वरितो बाणमपरं जीवितान्तकम् ।
आकर्णपूर्णं चिक्षेप वज्रं वज्रधरो यथा ॥३०॥
30. athāsmai tvarito bāṇamaparaṁ jīvitāntakam ,
ākarṇapūrṇaṁ cikṣepa vajraṁ vajradharo yathā.
30. atha asmai tvaritaḥ bāṇam aparam jīvitāntakam
ākarṇapūrṇam cikṣepa vajram vajradharaḥ yathā
30. atha tvaritaḥ asmai aparam jīvitāntakam ākarṇapūrṇam
bāṇam cikṣepa yathā vajradharaḥ vajram (cikṣepa)
30. Then, swiftly, he shot another life-ending arrow at him, drawing it fully to his ear, just as the thunderbolt-wielder (Vajradhara) hurls his thunderbolt.
तं चतुर्दशभिर्बाणैर्बाणं चिच्छेद सात्यकिः ।
ग्रस्तमाचार्यमुख्येन धृष्टद्युम्नममोचयत् ॥३१॥
31. taṁ caturdaśabhirbāṇairbāṇaṁ ciccheda sātyakiḥ ,
grastamācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnamamocayat.
31. tam caturdaśabhiḥ bāṇaiḥ bāṇam ciccheda sātyakiḥ
grastam ācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnam amocayat
31. sātyakiḥ caturdaśabhiḥ bāṇaiḥ tam bāṇam ciccheda
ācāryamukhyena grastam dhṛṣṭadyumnam amocayat
31. Satyaki, with fourteen arrows, cut down that arrow. He then freed Dhrishtadyumna, who had been seized by the chief teacher.
सिंहेनेव मृगं ग्रस्तं नरसिंहेन मारिष ।
द्रोणेन मोचयामास पाञ्चाल्यं शिनिपुंगवः ॥३२॥
32. siṁheneva mṛgaṁ grastaṁ narasiṁhena māriṣa ,
droṇena mocayāmāsa pāñcālyaṁ śinipuṁgavaḥ.
32. siṃhena iva mṛgam grastam narasiṃhena māriṣa
droṇena mocayāmāsa pāñcālyam śinipuṅgavaḥ
32. māriṣa,
śinipuṅgavaḥ droṇena grastam pāñcālyam mocayāmāsa siṃhena grastam mṛgam narasiṃhena iva (mocayāmāsa)
32. O respected one, the foremost of the Shinis (Satyaki) freed the Panchala prince (Dhrishtadyumna) from Drona, just as a man-lion would free a deer seized by a lion.
सात्यकिं प्रेक्ष्य गोप्तारं पाञ्चाल्यस्य महाहवे ।
शराणां त्वरितो द्रोणः षड्विंशत्या समर्पयत् ॥३३॥
33. sātyakiṁ prekṣya goptāraṁ pāñcālyasya mahāhave ,
śarāṇāṁ tvarito droṇaḥ ṣaḍviṁśatyā samarpayat.
33. sātyakim prekṣya goptāram pāñcālyasya mahāhave
śarāṇām tvaritaḥ droṇaḥ ṣaḍviṃśatyā samarpayat
33. mahāhave pāñcālyasya goptāram sātyakim prekṣya,
tvaritaḥ droṇaḥ śarāṇām ṣaḍviṃśatyā samarpayat
33. Seeing Satyaki acting as the protector of the Panchala prince (Dhṛṣṭadyumna) in that great battle, Drona swiftly struck him with twenty-six arrows.
ततो द्रोणं शिनेः पौत्रो ग्रसन्तमिव सृञ्जयान् ।
प्रत्यविध्यच्छितैर्बाणैः षड्विंशत्या स्तनान्तरे ॥३४॥
34. tato droṇaṁ śineḥ pautro grasantamiva sṛñjayān ,
pratyavidhyacchitairbāṇaiḥ ṣaḍviṁśatyā stanāntare.
34. tataḥ droṇam śineḥ pautraḥ grasantam iva sṛñjayān
prati avidhyat śitaiḥ bāṇaiḥ ṣaḍviṃśatyā stanāntare
34. tataḥ śineḥ pautraḥ सृञ्जयान् grasantam iva droṇam
stana-antare ṣaḍviṃśatyā śitaiḥ bāṇaiḥ prati avidhyat
34. Then, Śini's grandson (Satyaki) retaliated, striking Drona - who was (figuratively) devouring the Sṛñjayas - in the middle of his chest with twenty-six sharp arrows.
ततः सर्वे रथास्तूर्णं पाञ्चाला जयगृद्धिनः ।
सात्वताभिसृते द्रोणे धृष्टद्युम्नममोचयन् ॥३५॥
35. tataḥ sarve rathāstūrṇaṁ pāñcālā jayagṛddhinaḥ ,
sātvatābhisṛte droṇe dhṛṣṭadyumnamamocayan.
35. tataḥ sarve rathāḥ tūrṇam pāñcālāḥ jayagṛddhinaḥ
sātvatā abhisṛte droṇe dhṛṣṭadyumnam amocayan
35. tataḥ sarve jayagṛddhinaḥ pāñcālāḥ rathāḥ tūrṇam
sātvatā abhisṛte droṇe dhṛṣṭadyumnam amocayan
35. Then, as Drona was being assailed by Satyaki, all the Panchala charioteers, eager for victory, quickly managed to free Dhṛṣṭadyumna.