महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-66
संजय उवाच ।
ततोऽपयाताः शरपातमात्रमवस्थिताः कुरवो भिन्नसेनाः ।
विद्युत्प्रकाशं ददृशुः समन्ताद्धनंजयास्त्रं समुदीर्यमाणम् ॥१॥
ततोऽपयाताः शरपातमात्रमवस्थिताः कुरवो भिन्नसेनाः ।
विद्युत्प्रकाशं ददृशुः समन्ताद्धनंजयास्त्रं समुदीर्यमाणम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tato'payātāḥ śarapātamātra;mavasthitāḥ kuravo bhinnasenāḥ ,
vidyutprakāśaṁ dadṛśuḥ samantā;ddhanaṁjayāstraṁ samudīryamāṇam.
tato'payātāḥ śarapātamātra;mavasthitāḥ kuravo bhinnasenāḥ ,
vidyutprakāśaṁ dadṛśuḥ samantā;ddhanaṁjayāstraṁ samudīryamāṇam.
1.
saṃjaya uvāca tataḥ apayātāḥ
śarapātamātram avasthitāḥ kuravaḥ
bhinnasenāḥ vidyutprakāśam dadṛśuḥ samantāt
dhananjayāstram samudīryamāṇam
śarapātamātram avasthitāḥ kuravaḥ
bhinnasenāḥ vidyutprakāśam dadṛśuḥ samantāt
dhananjayāstram samudīryamāṇam
1.
saṃjaya uvāca tataḥ bhinnasenāḥ
kuravaḥ śarapātamātram avasthitāḥ
samantāt vidyutprakāśam
samudīryamāṇam dhananjayāstram dadṛśuḥ
kuravaḥ śarapātamātram avasthitāḥ
samantāt vidyutprakāśam
samudīryamāṇam dhananjayāstram dadṛśuḥ
1.
Sanjaya said: Then, the Kurus, whose armies were shattered, stood at a distance of only an arrow's fall. From all sides, they saw Arjuna's (Dhanaṃjaya) weapon (astra) being discharged, shining like lightning.
तदर्जुनास्त्रं ग्रसते स्म वीरान्वियत्तथाकाशमनन्तघोषम् ।
क्रुद्धेन पार्थेन तदाशु सृष्टं वधाय कर्णस्य महाविमर्दे ॥२॥
क्रुद्धेन पार्थेन तदाशु सृष्टं वधाय कर्णस्य महाविमर्दे ॥२॥
2. tadarjunāstraṁ grasate sma vīrā;nviyattathākāśamanantaghoṣam ,
kruddhena pārthena tadāśu sṛṣṭaṁ; vadhāya karṇasya mahāvimarde.
kruddhena pārthena tadāśu sṛṣṭaṁ; vadhāya karṇasya mahāvimarde.
2.
tat arjunāstram grasate sma vīrān
viyat tathā ākāśam anantaghoṣam
kruddhena pārthena tat āśu sṛṣṭam
vadhāya karṇasya mahāvimarde
viyat tathā ākāśam anantaghoṣam
kruddhena pārthena tat āśu sṛṣṭam
vadhāya karṇasya mahāvimarde
2.
tat arjunāstram vīrān grasate sma,
viyat tathā ākāśam anantaghoṣam [abhavat] kruddhena pārthena tat āśu karṇasya vadhāya mahāvimarde sṛṣṭam
viyat tathā ākāśam anantaghoṣam [abhavat] kruddhena pārthena tat āśu karṇasya vadhāya mahāvimarde sṛṣṭam
2.
That weapon (astra) of Arjuna was devouring the heroes, filling the atmosphere and the sky with endless roars. It was swiftly discharged by the enraged Arjuna (Pārtha) for Karna's slaying in the great battle.
रामादुपात्तेन महामहिम्ना आथर्वणेनारिविनाशनेन ।
तदर्जुनास्त्रं व्यधमद्दहन्तं पार्थं च बाणैर्निशितैर्निजघ्ने ॥३॥
तदर्जुनास्त्रं व्यधमद्दहन्तं पार्थं च बाणैर्निशितैर्निजघ्ने ॥३॥
3. rāmādupāttena mahāmahimnā; ātharvaṇenārivināśanena ,
tadarjunāstraṁ vyadhamaddahantaṁ; pārthaṁ ca bāṇairniśitairnijaghne.
tadarjunāstraṁ vyadhamaddahantaṁ; pārthaṁ ca bāṇairniśitairnijaghne.
3.
rāmāt upāttena mahāmahimnā
ātharvaṇena arivināśanena tat
arjunāstram vyadhamat dahantam
pārtham ca bāṇaiḥ niśitaiḥ nijaghne
ātharvaṇena arivināśanena tat
arjunāstram vyadhamat dahantam
pārtham ca bāṇaiḥ niśitaiḥ nijaghne
3.
rāmāt upāttena mahāmahimnā ātharvaṇena
arivināśanena [karṇāstreṇa]
tat arjunāstram vyadhamat dahantam
pārtham ca niśitaiḥ bāṇaiḥ nijaghne
arivināśanena [karṇāstreṇa]
tat arjunāstram vyadhamat dahantam
pārtham ca niśitaiḥ bāṇaiḥ nijaghne
3.
(Karna's weapon,) obtained from Rama (Paraśurāma), possessing great power, Atharvanic (magical) in nature, and destructive to enemies, destroyed that weapon (astra) of Arjuna. It then struck Arjuna (Pārtha), who was burning, with sharp arrows.
ततो विमर्दः सुमहान्बभूव तस्यार्जुनस्याधिरथेश्च राजन् ।
अन्योन्यमासादयतोः पृषत्कैर्विषाणघातैर्द्विपयोरिवोग्रैः ॥४॥
अन्योन्यमासादयतोः पृषत्कैर्विषाणघातैर्द्विपयोरिवोग्रैः ॥४॥
4. tato vimardaḥ sumahānbabhūva; tasyārjunasyādhiratheśca rājan ,
anyonyamāsādayatoḥ pṛṣatkai;rviṣāṇaghātairdvipayorivograiḥ.
anyonyamāsādayatoḥ pṛṣatkai;rviṣāṇaghātairdvipayorivograiḥ.
4.
tataḥ vimardaḥ sumahān babhūva
tasya arjunasya ādhiratheḥ ca rājan
anyonyam āsādayatoḥ pṛṣatkaiḥ
viṣāṇaghātaiḥ dvipayoḥ iva ugraiḥ
tasya arjunasya ādhiratheḥ ca rājan
anyonyam āsādayatoḥ pṛṣatkaiḥ
viṣāṇaghātaiḥ dvipayoḥ iva ugraiḥ
4.
rājan tataḥ tasya arjunasya ādhiratheḥ ca anyonyam āsādayatoḥ,
ugraiḥ dvipayoḥ viṣāṇaghātaiḥ iva pṛṣatkaiḥ [kṛtaḥ] sumahān vimardaḥ babhūva
ugraiḥ dvipayoḥ viṣāṇaghātaiḥ iva pṛṣatkaiḥ [kṛtaḥ] sumahān vimardaḥ babhūva
4.
O King, then a very great battle ensued between that Arjuna and Adhirathi (Karna), as they confronted each other with arrows, fierce like two elephants clashing with their tusks.
ततो रिपुघ्नं समधत्त कर्णः सुसंशितं सर्पमुखं ज्वलन्तम् ।
रौद्रं शरं संयति सुप्रधौतं पार्थार्थमत्यर्थचिराय गुप्तम् ॥५॥
रौद्रं शरं संयति सुप्रधौतं पार्थार्थमत्यर्थचिराय गुप्तम् ॥५॥
5. tato ripughnaṁ samadhatta karṇaḥ; susaṁśitaṁ sarpamukhaṁ jvalantam ,
raudraṁ śaraṁ saṁyati supradhautaṁ; pārthārthamatyarthacirāya guptam.
raudraṁ śaraṁ saṁyati supradhautaṁ; pārthārthamatyarthacirāya guptam.
5.
tataḥ ripughnam samadhatta karṇaḥ
susaṃśitam sarpamukham jvalantam
raudram śaram saṃyati supradhautam
pārthārtham atyarthacirāya guptam
susaṃśitam sarpamukham jvalantam
raudram śaram saṃyati supradhautam
pārthārtham atyarthacirāya guptam
5.
tataḥ karṇaḥ saṃyati ripughnam
susaṃśitam sarpamukham jvalantam
raudram supradhautam pārthārtham
atyarthacirāya guptam śaram samadhatta
susaṃśitam sarpamukham jvalantam
raudram supradhautam pārthārtham
atyarthacirāya guptam śaram samadhatta
5.
Then Karna fixed upon his bow a fierce, enemy-slaying, very sharp, serpent-mouthed, blazing, and well-polished arrow. This arrow had been kept secret and carefully guarded for a very long time, specifically for Arjuna (Pārtha) in battle.
सदार्चितं चन्दनचूर्णशायिनं सुवर्णनालीशयनं महाविषम् ।
प्रदीप्तमैरावतवंशसंभवं शिरो जिहीर्षुर्युधि फल्गुनस्य ॥६॥
प्रदीप्तमैरावतवंशसंभवं शिरो जिहीर्षुर्युधि फल्गुनस्य ॥६॥
6. sadārcitaṁ candanacūrṇaśāyinaṁ; suvarṇanālīśayanaṁ mahāviṣam ,
pradīptamairāvatavaṁśasaṁbhavaṁ; śiro jihīrṣuryudhi phalgunasya.
pradīptamairāvatavaṁśasaṁbhavaṁ; śiro jihīrṣuryudhi phalgunasya.
6.
sadārcitam candanacūrṇaśāyinam
suvarṇanālīśayanam mahāviṣam
pradīptam airāvatavaṃśasaṃbhavam
śiraḥ jihīrṣuḥ yudhi phalgunasya
suvarṇanālīśayanam mahāviṣam
pradīptam airāvatavaṃśasaṃbhavam
śiraḥ jihīrṣuḥ yudhi phalgunasya
6.
jihīrṣuḥ yudhi phalgunasya śiraḥ
sadārcitam candanacūrṇaśāyinam
suvarṇanālīśayanam mahāviṣam
pradīptam airāvatavaṃśasaṃbhavam
sadārcitam candanacūrṇaśāyinam
suvarṇanālīśayanam mahāviṣam
pradīptam airāvatavaṃśasaṃbhavam
6.
(Karna, with this arrow), desiring to cut off Arjuna's (Phalguna's) head in battle, (fixed an arrow that was) always revered, kept resting on sandalwood powder, lying in a golden casket, greatly venomous, blazing, and of the lineage of Airavata (a celestial elephant, implying divine origin or serpent-like nature).
तमब्रवीन्मद्रराजो महात्मा वैकर्तनं प्रेक्ष्य हि संहितेषुम् ।
न कर्ण ग्रीवामिषुरेष प्राप्स्यते संलक्ष्य संधत्स्व शरं शिरोघ्नम् ॥७॥
न कर्ण ग्रीवामिषुरेष प्राप्स्यते संलक्ष्य संधत्स्व शरं शिरोघ्नम् ॥७॥
7. tamabravīnmadrarājo mahātmā; vaikartanaṁ prekṣya hi saṁhiteṣum ,
na karṇa grīvāmiṣureṣa prāpsyate; saṁlakṣya saṁdhatsva śaraṁ śiroghnam.
na karṇa grīvāmiṣureṣa prāpsyate; saṁlakṣya saṁdhatsva śaraṁ śiroghnam.
7.
tam abravīt madrarājaḥ mahātmā
vaikartanam prekṣya hi saṃhiteṣum na
karṇa grīvām iṣuḥ eṣaḥ prāpsyate
saṃlakṣya saṃdhatsva śaram śiroghnam
vaikartanam prekṣya hi saṃhiteṣum na
karṇa grīvām iṣuḥ eṣaḥ prāpsyate
saṃlakṣya saṃdhatsva śaram śiroghnam
7.
hi mahātmā madrarājaḥ vaikartanam
saṃhiteṣum prekṣya tam abravīt karṇa
eṣaḥ iṣuḥ grīvām na prāpsyate
saṃlakṣya śiroghnam śaram saṃdhatsva
saṃhiteṣum prekṣya tam abravīt karṇa
eṣaḥ iṣuḥ grīvām na prāpsyate
saṃlakṣya śiroghnam śaram saṃdhatsva
7.
Then the great-souled king of Madra, Shalya, having seen Karna (Vaikartana) with his arrow fixed on the bow, spoke to him: "O Karna, this arrow will surely not strike the neck. Aim carefully and fix the arrow meant to sever the head!"
अथाब्रवीत्क्रोधसंरक्तनेत्रः कर्णः शल्यं संधितेषुः प्रसह्य ।
न संधत्ते द्विः शरं शल्य कर्णो न मादृशाः शाठ्ययुक्ता भवन्ति ॥८॥
न संधत्ते द्विः शरं शल्य कर्णो न मादृशाः शाठ्ययुक्ता भवन्ति ॥८॥
8. athābravītkrodhasaṁraktanetraḥ; karṇaḥ śalyaṁ saṁdhiteṣuḥ prasahya ,
na saṁdhatte dviḥ śaraṁ śalya karṇo; na mādṛśāḥ śāṭhyayuktā bhavanti.
na saṁdhatte dviḥ śaraṁ śalya karṇo; na mādṛśāḥ śāṭhyayuktā bhavanti.
8.
atha abravīt krodhasaṃraktanetraḥ
karṇaḥ śalyam saṃdhiteṣuḥ prasahya
na saṃdhatte dviḥ śaram śalya karṇaḥ
na mādṛśāḥ śāṭhyayuktāḥ bhavanti
karṇaḥ śalyam saṃdhiteṣuḥ prasahya
na saṃdhatte dviḥ śaram śalya karṇaḥ
na mādṛśāḥ śāṭhyayuktāḥ bhavanti
8.
atha krodhasaṃraktanetraḥ saṃdhiteṣuḥ
karṇaḥ śalyam prasahya abravīt
śalya karṇaḥ dviḥ śaram na saṃdhatte
mādṛśāḥ śāṭhyayuktāḥ na bhavanti
karṇaḥ śalyam prasahya abravīt
śalya karṇaḥ dviḥ śaram na saṃdhatte
mādṛśāḥ śāṭhyayuktāḥ na bhavanti
8.
Then Karna, his eyes reddened with anger, and with the arrow already fixed, spoke to Shalya resolutely: "O Shalya, Karna does not fix an arrow twice! Men like me are not prone to deceit."
तथैवमुक्त्वा विससर्ज तं शरं बलाहकं वर्षघनाभिपूजितम् ।
हतोऽसि वै फल्गुन इत्यवोचत्ततस्त्वरन्नूर्जितमुत्ससर्ज ॥९॥
हतोऽसि वै फल्गुन इत्यवोचत्ततस्त्वरन्नूर्जितमुत्ससर्ज ॥९॥
9. tathaivamuktvā visasarja taṁ śaraṁ; balāhakaṁ varṣaghanābhipūjitam ,
hato'si vai phalguna ityavoca;ttatastvarannūrjitamutsasarja.
hato'si vai phalguna ityavoca;ttatastvarannūrjitamutsasarja.
9.
tathā eva uktvā visasarja tam
śaram balāhakam varṣaghanābhipūjitam
hataḥ asi vai phalguna iti
avocat tataḥ tvaran ūrjitam utsasrja
śaram balāhakam varṣaghanābhipūjitam
hataḥ asi vai phalguna iti
avocat tataḥ tvaran ūrjitam utsasrja
9.
uktvā tathā eva (Karna) visasarja tam śaram balāhakam varṣaghanābhipūjitam.
Iti avocat: "phalguna,
vai hataḥ asi!" Tataḥ tvaran ūrjitam utsasrja.
Iti avocat: "phalguna,
vai hataḥ asi!" Tataḥ tvaran ūrjitam utsasrja.
9.
Having spoken thus, Karna released that arrow named Balāhaka, which was celebrated like a rain cloud. He then declared, 'Indeed, Arjuna (Phalguna), you are slain!' After saying this, he quickly released another powerful (missile).
संधीयमानं भुजगं दृष्ट्वा कर्णेन माधवः ।
आक्रम्य स्यन्दनं पद्भ्यां बलेन बलिनां वरः ॥१०॥
आक्रम्य स्यन्दनं पद्भ्यां बलेन बलिनां वरः ॥१०॥
10. saṁdhīyamānaṁ bhujagaṁ dṛṣṭvā karṇena mādhavaḥ ,
ākramya syandanaṁ padbhyāṁ balena balināṁ varaḥ.
ākramya syandanaṁ padbhyāṁ balena balināṁ varaḥ.
10.
sandhīyamānam bhujagam dṛṣṭvā karṇena mādhavaḥ
ākramya syandanam padbhyām balena balinām varaḥ
ākramya syandanam padbhyām balena balinām varaḥ
10.
mādhavaḥ,
varaḥ balinām,
dṛṣṭvā sandhīyamānam bhujagam karṇena,
ākramya syandanam padbhyām balena.
varaḥ balinām,
dṛṣṭvā sandhīyamānam bhujagam karṇena,
ākramya syandanam padbhyām balena.
10.
Having seen the snake-missile (bhujagam) being aimed by Karna, Krishna (Mādhava), the best among the strong, forcefully pressed down on the chariot with his feet.
अवगाढे रथे भूमौ जानुभ्यामगमन्हयाः ।
ततः शरः सोऽभ्यहनत्किरीटं तस्य धीमतः ॥११॥
ततः शरः सोऽभ्यहनत्किरीटं तस्य धीमतः ॥११॥
11. avagāḍhe rathe bhūmau jānubhyāmagamanhayāḥ ,
tataḥ śaraḥ so'bhyahanatkirīṭaṁ tasya dhīmataḥ.
tataḥ śaraḥ so'bhyahanatkirīṭaṁ tasya dhīmataḥ.
11.
avagāḍhe rathe bhūmau jānubhyām agaman hayāḥ
tataḥ śaraḥ saḥ abhyahanat kirīṭam tasya dhīmataḥ
tataḥ śaraḥ saḥ abhyahanat kirīṭam tasya dhīmataḥ
11.
hayāḥ agaman jānubhyām avagāḍhe rathe bhūmau.
Tataḥ,
saḥ śaraḥ abhyahanat kirīṭam tasya dhīmataḥ.
Tataḥ,
saḥ śaraḥ abhyahanat kirīṭam tasya dhīmataḥ.
11.
When the chariot had sunk into the earth up to the knees of the horses, then that arrow struck the diadem (kirīṭa) of the wise Arjuna.
अथार्जुनस्योत्तमगात्रभूषणं धरावियद्द्योसलिलेषु विश्रुतम् ।
बलास्त्रसर्गोत्तमयत्नमन्युभिः शरेण मूर्ध्नः स जहार सूतजः ॥१२॥
बलास्त्रसर्गोत्तमयत्नमन्युभिः शरेण मूर्ध्नः स जहार सूतजः ॥१२॥
12. athārjunasyottamagātrabhūṣaṇaṁ; dharāviyaddyosalileṣu viśrutam ,
balāstrasargottamayatnamanyubhiḥ; śareṇa mūrdhnaḥ sa jahāra sūtajaḥ.
balāstrasargottamayatnamanyubhiḥ; śareṇa mūrdhnaḥ sa jahāra sūtajaḥ.
12.
atha arjunasya uttamagātrabhūṣaṇam
dharāviyaddyosaliṣu viśrutam
balāstrasargottamayantramanyubhiḥ
śareṇa mūrdhnaḥ saḥ jahāra sūtajaḥ
dharāviyaddyosaliṣu viśrutam
balāstrasargottamayantramanyubhiḥ
śareṇa mūrdhnaḥ saḥ jahāra sūtajaḥ
12.
atha sūtajaḥ saḥ jahāra śareṇa mūrdhnaḥ arjunasya uttamagātrabhūṣaṇam viśrutam dharāviyaddyosaliṣu,
(doing so) balāstrasargottamayantramanyubhiḥ.
(doing so) balāstrasargottamayantramanyubhiḥ.
12.
Then, the son of Sūta (Karna), with his arrow and with forceful weapon-release, excellent skill, and wrath, took away from Arjuna's head that supreme ornament, which was renowned throughout the earth, sky, and waters.
दिवाकरेन्दुज्वलनग्रहत्विषं सुवर्णमुक्तामणिजालभूषितम् ।
पुरंदरार्थं तपसा प्रयत्नतः स्वयं कृतं यद्भुवनस्य सूनुना ॥१३॥
पुरंदरार्थं तपसा प्रयत्नतः स्वयं कृतं यद्भुवनस्य सूनुना ॥१३॥
13. divākarendujvalanagrahatviṣaṁ; suvarṇamuktāmaṇijālabhūṣitam ,
puraṁdarārthaṁ tapasā prayatnataḥ; svayaṁ kṛtaṁ yadbhuvanasya sūnunā.
puraṁdarārthaṁ tapasā prayatnataḥ; svayaṁ kṛtaṁ yadbhuvanasya sūnunā.
13.
divākara-indu-jvalana-graha-tviṣam
suvarṇa-muktā-maṇi-jāla-bhūṣitam
purandarārtham tapasā prayatnataḥ
svayam kṛtam yat bhuvanasya sūnunā
suvarṇa-muktā-maṇi-jāla-bhūṣitam
purandarārtham tapasā prayatnataḥ
svayam kṛtam yat bhuvanasya sūnunā
13.
yat divākara-indu-jvalana-graha-tviṣam
suvarṇa-muktā-maṇi-jāla-bhūṣitam
purandarārtham bhuvanasya sūnunā
tapasā prayatnataḥ svayam kṛtam
suvarṇa-muktā-maṇi-jāla-bhūṣitam
purandarārtham bhuvanasya sūnunā
tapasā prayatnataḥ svayam kṛtam
13.
That [crown], which was made by the son of Bhuvana (Tvaṣṭṛ) himself with diligent effort and asceticism (tapas) for the sake of Indra, shone with the brilliance of the sun, moon, fire, and planets, and was embellished with a network of gold, pearls, and jewels.
महार्हरूपं द्विषतां भयंकरं विभाति चात्यर्थसुखं सुगन्धि तत् ।
निजघ्नुषे देवरिपून्सुरेश्वरः स्वयं ददौ यत्सुमनाः किरीटिने ॥१४॥
निजघ्नुषे देवरिपून्सुरेश्वरः स्वयं ददौ यत्सुमनाः किरीटिने ॥१४॥
14. mahārharūpaṁ dviṣatāṁ bhayaṁkaraṁ; vibhāti cātyarthasukhaṁ sugandhi tat ,
nijaghnuṣe devaripūnsureśvaraḥ; svayaṁ dadau yatsumanāḥ kirīṭine.
nijaghnuṣe devaripūnsureśvaraḥ; svayaṁ dadau yatsumanāḥ kirīṭine.
14.
mahā-arha-rūpam dviṣatām bhayaṅkaram
vibhāti ca atyartha-sukham su-gandhi
tat nijaghnuṣe deva-ripūn sura-īśvaraḥ
svayam dadau yat su-manāḥ kirīṭine
vibhāti ca atyartha-sukham su-gandhi
tat nijaghnuṣe deva-ripūn sura-īśvaraḥ
svayam dadau yat su-manāḥ kirīṭine
14.
Tat yat mahā-arha-rūpam dviṣatām bhayaṅkaram ca atyartha-sukham su-gandhi vibhāti.
Sura-īśvaraḥ su-manāḥ svayam deva-ripūn nijaghnuṣe kirīṭine dadau.
Sura-īśvaraḥ su-manāḥ svayam deva-ripūn nijaghnuṣe kirīṭine dadau.
14.
That [crown] was of magnificent form, terrifying to enemies, and shone, moreover, as exceedingly pleasant and fragrant. The lord of the gods (Indra), being pleased, personally gave that to Kirīṭin (Arjuna), who had slain the enemies of the gods.
हराम्बुपाखण्डलवित्तगोप्तृभिः पिनाकपाशाशनिसायकोत्तमैः ।
सुरोत्तमैरप्यविषह्यमर्दितुं प्रसह्य नागेन जहार यद्वृषः ॥१५॥
सुरोत्तमैरप्यविषह्यमर्दितुं प्रसह्य नागेन जहार यद्वृषः ॥१५॥
15. harāmbupākhaṇḍalavittagoptṛbhiḥ; pinākapāśāśanisāyakottamaiḥ ,
surottamairapyaviṣahyamardituṁ; prasahya nāgena jahāra yadvṛṣaḥ.
surottamairapyaviṣahyamardituṁ; prasahya nāgena jahāra yadvṛṣaḥ.
15.
hara-ambu-pa-akhaṇḍala-vitta-goptṛbhiḥ
pināka-pāśa-aśani-sāyaka-uttamaiḥ
sura-uttamaiḥ api aviṣahya marditum
prasahya nāgena jahāra yat vṛṣaḥ
pināka-pāśa-aśani-sāyaka-uttamaiḥ
sura-uttamaiḥ api aviṣahya marditum
prasahya nāgena jahāra yat vṛṣaḥ
15.
Yat (crown),
sura-uttamaiḥ (hara-ambu-pa-akhaṇḍala-vitta-goptṛbhiḥ pināka-pāśa-aśani-sāyaka-uttamaiḥ) api aviṣahya marditum,
(tat) vṛṣaḥ nāgena prasahya jahāra.
sura-uttamaiḥ (hara-ambu-pa-akhaṇḍala-vitta-goptṛbhiḥ pināka-pāśa-aśani-sāyaka-uttamaiḥ) api aviṣahya marditum,
(tat) vṛṣaḥ nāgena prasahya jahāra.
15.
That [crown], which was impossible for even the best of gods - Shiva, Varuṇa, Indra, and Kubera, with their supreme weapons Pināka, Pāśa, Aśani, and excellent arrows - to injure, the hero (Bhagadatta) forcibly struck away (jahāra) by means of a Naga-headed weapon.
तदुत्तमेषून्मथितं विषाग्निना प्रदीप्तमर्चिष्मदभिक्षिति प्रियम् ।
पपात पार्थस्य किरीटमुत्तमं दिवाकरोऽस्तादिव पर्वताज्ज्वलन् ॥१६॥
पपात पार्थस्य किरीटमुत्तमं दिवाकरोऽस्तादिव पर्वताज्ज्वलन् ॥१६॥
16. taduttameṣūnmathitaṁ viṣāgninā; pradīptamarciṣmadabhikṣiti priyam ,
papāta pārthasya kirīṭamuttamaṁ; divākaro'stādiva parvatājjvalan.
papāta pārthasya kirīṭamuttamaṁ; divākaro'stādiva parvatājjvalan.
16.
tat uttama-īṣu-unmathitam viṣa-agninā
pradīptam arciṣmat abhikṣiti priyam
papāta pārthasya kirīṭam uttamam
divākaraḥ astāt iva parvatāt jvalan
pradīptam arciṣmat abhikṣiti priyam
papāta pārthasya kirīṭam uttamam
divākaraḥ astāt iva parvatāt jvalan
16.
Tat uttamam priyam kirīṭam pārthasya,
uttama-īṣu-unmathitam viṣa-agninā pradīptam arciṣmat,
abhikṣiti papāta,
jvalan divākaraḥ astāt parvatāt iva.
uttama-īṣu-unmathitam viṣa-agninā pradīptam arciṣmat,
abhikṣiti papāta,
jvalan divākaraḥ astāt parvatāt iva.
16.
That excellent and beloved crown of Pārtha (Arjuna), shattered by the supreme arrow and blazing with venomous fire, fell to the ground, radiant and luminous, just as the blazing sun drops from the setting mountain.
ततः किरीटं बहुरत्नमण्डितं जहार नागोऽर्जुनमूर्धतो बलात् ।
गिरेः सुजाताङ्कुरपुष्पितद्रुमं महेन्द्रवज्रः शिखरं यथोत्तमम् ॥१७॥
गिरेः सुजाताङ्कुरपुष्पितद्रुमं महेन्द्रवज्रः शिखरं यथोत्तमम् ॥१७॥
17. tataḥ kirīṭaṁ bahuratnamaṇḍitaṁ; jahāra nāgo'rjunamūrdhato balāt ,
gireḥ sujātāṅkurapuṣpitadrumaṁ; mahendravajraḥ śikharaṁ yathottamam.
gireḥ sujātāṅkurapuṣpitadrumaṁ; mahendravajraḥ śikharaṁ yathottamam.
17.
tataḥ kirīṭam bahuratnamaṇḍitam
jahāra nāgaḥ arjunamūrdhataḥ balāt
gireḥ sujātāṅkurapuṣpitadrumam
mahendravajraḥ śikharam yathā uttamam
jahāra nāgaḥ arjunamūrdhataḥ balāt
gireḥ sujātāṅkurapuṣpitadrumam
mahendravajraḥ śikharam yathā uttamam
17.
tataḥ nāgaḥ bahuratnamaṇḍitam
kirīṭam arjunamūrdhataḥ balāt jahāra
yathā mahendravajraḥ gireḥ
sujātāṅkurapuṣpitadrumam uttamam śikharam
kirīṭam arjunamūrdhataḥ balāt jahāra
yathā mahendravajraḥ gireḥ
sujātāṅkurapuṣpitadrumam uttamam śikharam
17.
Then, the Nāga forcefully snatched the crown, adorned with many jewels, from Arjuna's head, just as Indra's thunderbolt (mahendravajra) strikes down an excellent mountain peak with its flourishing sprouts and flowering trees.
मही वियद्द्यौः सलिलानि वायुना यथा विभिन्नानि विभान्ति भारत ।
तथैव शब्दो भुवनेष्वभूत्तदा जना व्यवस्यन्व्यथिताश्च चस्खलुः ॥१८॥
तथैव शब्दो भुवनेष्वभूत्तदा जना व्यवस्यन्व्यथिताश्च चस्खलुः ॥१८॥
18. mahī viyaddyauḥ salilāni vāyunā; yathā vibhinnāni vibhānti bhārata ,
tathaiva śabdo bhuvaneṣvabhūttadā; janā vyavasyanvyathitāśca caskhaluḥ.
tathaiva śabdo bhuvaneṣvabhūttadā; janā vyavasyanvyathitāśca caskhaluḥ.
18.
mahī viyat dyauḥ salilāni vāyunā
yathā vibhinnāni vibhānti bhārata tathā
eva śabdaḥ bhuvaneṣu abhūt tadā
janāḥ vyavasyan vyathitāḥ ca caskhaluḥ
yathā vibhinnāni vibhānti bhārata tathā
eva śabdaḥ bhuvaneṣu abhūt tadā
janāḥ vyavasyan vyathitāḥ ca caskhaluḥ
18.
bhārata yathā mahī viyat dyauḥ salilāni
vāyunā vibhinnāni vibhānti tadā
tathā eva śabdaḥ bhuvaneṣu abhūt
ca janāḥ vyavasyan vyathitāḥ caskhaluḥ
vāyunā vibhinnāni vibhānti tadā
tathā eva śabdaḥ bhuvaneṣu abhūt
ca janāḥ vyavasyan vyathitāḥ caskhaluḥ
18.
O Bhārata, just as the earth, sky, heaven, and waters appear distinct through the medium of air, so too did a loud sound arise throughout the worlds then, and people, though attempting to maintain composure, became agitated and stumbled.
ततः समुद्ग्रथ्य सितेन वाससा स्वमूर्धजानव्यथितः स्थितोऽर्जुनः ।
विभाति संपूर्णमरीचिभास्वता शिरोगतेनोदयपर्वतो यथा ॥१९॥
विभाति संपूर्णमरीचिभास्वता शिरोगतेनोदयपर्वतो यथा ॥१९॥
19. tataḥ samudgrathya sitena vāsasā; svamūrdhajānavyathitaḥ sthito'rjunaḥ ,
vibhāti saṁpūrṇamarīcibhāsvatā; śirogatenodayaparvato yathā.
vibhāti saṁpūrṇamarīcibhāsvatā; śirogatenodayaparvato yathā.
19.
tataḥ samudgrathya sitena vāsasā
svamūrdhajān avyathitaḥ sthitaḥ
arjunaḥ vibhāti saṃpūrṇamarīcibhāsvatā
śirogatena udayaparvataḥ yathā
svamūrdhajān avyathitaḥ sthitaḥ
arjunaḥ vibhāti saṃpūrṇamarīcibhāsvatā
śirogatena udayaparvataḥ yathā
19.
tataḥ avyathitaḥ arjunaḥ sitena
vāsasā svamūrdhajān samudgrathya
sthitaḥ yathā śirogatena
saṃpūrṇamarīcibhāsvatā udayaparvataḥ vibhāti
vāsasā svamūrdhajān samudgrathya
sthitaḥ yathā śirogatena
saṃpūrṇamarīcibhāsvatā udayaparvataḥ vibhāti
19.
Then Arjuna, unperturbed, stood having tied up his own hair with a white cloth. He shone just like the Udaya mountain (udayaparvata) does with the full-rayed brilliant sun situated on its peak.
बलाहकः कर्णभुजेरितस्ततो हुताशनार्कप्रतिमद्युतिर्महान् ।
महोरगः कृतवैरोऽर्जुनेन किरीटमासाद्य समुत्पपात ॥२०॥
महोरगः कृतवैरोऽर्जुनेन किरीटमासाद्य समुत्पपात ॥२०॥
20. balāhakaḥ karṇabhujeritastato; hutāśanārkapratimadyutirmahān ,
mahoragaḥ kṛtavairo'rjunena; kirīṭamāsādya samutpapāta.
mahoragaḥ kṛtavairo'rjunena; kirīṭamāsādya samutpapāta.
20.
balāhakaḥ karṇabhujeritaḥ tataḥ hutāśanārkapratimadyutiḥ
mahān mahoragaḥ kṛtavairaḥ arjunena kirīṭam āsādya samutpapāta
mahān mahoragaḥ kṛtavairaḥ arjunena kirīṭam āsādya samutpapāta
20.
karṇabhujeritaḥ tataḥ hutāśanārkapratimadyutiḥ mahān arjunena
kṛtavairaḥ mahoragaḥ balāhakaḥ kirīṭam āsādya samutpapāta
kṛtavairaḥ mahoragaḥ balāhakaḥ kirīṭam āsādya samutpapāta
20.
The great serpent (Nāga) Balāhaka, whose radiance resembled fire and the sun, and who had been hurled about by Karṇa's arm, having conceived enmity towards Arjuna, seized the crown and flew upwards.
तमब्रवीद्विद्धि कृतागसं मे कृष्णाद्य मातुर्वधजातवैरम् ।
ततः कृष्णः पार्थमुवाच संख्ये महोरगं कृतवैरं जहि त्वम् ॥२१॥
ततः कृष्णः पार्थमुवाच संख्ये महोरगं कृतवैरं जहि त्वम् ॥२१॥
21. tamabravīdviddhi kṛtāgasaṁ me; kṛṣṇādya māturvadhajātavairam ,
tataḥ kṛṣṇaḥ pārthamuvāca saṁkhye; mahoragaṁ kṛtavairaṁ jahi tvam.
tataḥ kṛṣṇaḥ pārthamuvāca saṁkhye; mahoragaṁ kṛtavairaṁ jahi tvam.
21.
tam abravīt viddhi kṛtāgasaṃ me
kṛṣṇāt adya mātuḥ vadha-jāta-vairam
tataḥ kṛṣṇaḥ pārtham uvāca saṃkhye
mahoragam kṛtavairam jahi tvam
kṛṣṇāt adya mātuḥ vadha-jāta-vairam
tataḥ kṛṣṇaḥ pārtham uvāca saṃkhye
mahoragam kṛtavairam jahi tvam
21.
tam abravīt: viddhi me kṛtāgasaṃ,
adya kṛṣṇāt mātuḥ vadha-jāta-vairam.
tataḥ kṛṣṇaḥ saṃkhye pārtham uvāca: tvam mahoragam kṛtavairam jahi.
adya kṛṣṇāt mātuḥ vadha-jāta-vairam.
tataḥ kṛṣṇaḥ saṃkhye pārtham uvāca: tvam mahoragam kṛtavairam jahi.
21.
Regarding him (Takṣaka), it was said: 'Understand that he has committed an offense against me; his enmity arose today from the killing of his mother, by Kṛṣṇa's (Vāsudeva's) actions.' Then, Kṛṣṇa said to Arjuna (Pārtha) in battle, 'You must kill this great serpent (mahoraga) who has made himself an enemy.'
स एवमुक्तो मधुसूदनेन गाण्डीवधन्वा रिपुषूग्रधन्वा ।
उवाच को न्वेष ममाद्य नागः स्वयं य आगाद्गरुडस्य वक्त्रम् ॥२२॥
उवाच को न्वेष ममाद्य नागः स्वयं य आगाद्गरुडस्य वक्त्रम् ॥२२॥
22. sa evamukto madhusūdanena; gāṇḍīvadhanvā ripuṣūgradhanvā ,
uvāca ko nveṣa mamādya nāgaḥ; svayaṁ ya āgādgaruḍasya vaktram.
uvāca ko nveṣa mamādya nāgaḥ; svayaṁ ya āgādgaruḍasya vaktram.
22.
saḥ evam uktaḥ madhusūdanena
gāṇḍīvadhanvā ripuṣu ugradhanvā uvāca
kaḥ nu eṣaḥ mama adya nāgaḥ
svayam yaḥ āgāt garuḍasya vaktrām
gāṇḍīvadhanvā ripuṣu ugradhanvā uvāca
kaḥ nu eṣaḥ mama adya nāgaḥ
svayam yaḥ āgāt garuḍasya vaktrām
22.
evam uktaḥ saḥ madhusūdanena,
gāṇḍīvadhanvā ripuṣu ugradhanvā uvāca: adya eṣaḥ kaḥ nu nāgaḥ mama,
yaḥ svayam garuḍasya vaktrām āgāt.
gāṇḍīvadhanvā ripuṣu ugradhanvā uvāca: adya eṣaḥ kaḥ nu nāgaḥ mama,
yaḥ svayam garuḍasya vaktrām āgāt.
22.
Thus addressed by Madhusūdana, Arjuna (Gaṇḍīvadhānvā), who was formidable with his bow among enemies, replied, 'Who indeed is this serpent (nāga) for me today, who has himself come into the mouth of (Garuḍa)?'
कृष्ण उवाच ।
योऽसौ त्वया खाण्डवे चित्रभानुं संतर्पयानेन धनुर्धरेण ।
वियद्गतो बाणनिकृत्तदेहो ह्यनेकरूपो निहतास्य माता ॥२३॥
योऽसौ त्वया खाण्डवे चित्रभानुं संतर्पयानेन धनुर्धरेण ।
वियद्गतो बाणनिकृत्तदेहो ह्यनेकरूपो निहतास्य माता ॥२३॥
23. kṛṣṇa uvāca ,
yo'sau tvayā khāṇḍave citrabhānuṁ; saṁtarpayānena dhanurdhareṇa ,
viyadgato bāṇanikṛttadeho; hyanekarūpo nihatāsya mātā.
yo'sau tvayā khāṇḍave citrabhānuṁ; saṁtarpayānena dhanurdhareṇa ,
viyadgato bāṇanikṛttadeho; hyanekarūpo nihatāsya mātā.
23.
kṛṣṇaḥ uvāca yaḥ asau tvayā khāṇḍave
citrabhānum santarpayatā anena
dhanurdhareṇa viyad-gataḥ bāṇa-nikṛtta-dehaḥ
hi anekarūpaḥ nihatā asya mātā
citrabhānum santarpayatā anena
dhanurdhareṇa viyad-gataḥ bāṇa-nikṛtta-dehaḥ
hi anekarūpaḥ nihatā asya mātā
23.
kṛṣṇaḥ uvāca: asau yaḥ,
tvayā anena dhanurdhareṇa khāṇḍave citrabhānum santarpayatā,
viyad-gataḥ hi bāṇa-nikṛtta-dehaḥ anekarūpaḥ,
asya mātā nihatā.
tvayā anena dhanurdhareṇa khāṇḍave citrabhānum santarpayatā,
viyad-gataḥ hi bāṇa-nikṛtta-dehaḥ anekarūpaḥ,
asya mātā nihatā.
23.
Kṛṣṇa said, 'This is the very one (Takṣaka) whose mother was killed, and whose multi-formed body, having gone into the sky, was severed by arrows by you, the archer, when you were gratifying the fire-god (Citrabhanu) in the (Khāṇḍava) forest.'
ततस्तु जिष्णुः परिहृत्य शेषांश्चिच्छेद षड्भिर्निशितैः सुधारैः ।
नागं वियत्तिर्यगिवोत्पतन्तं स छिन्नगात्रो निपपात भूमौ ॥२४॥
नागं वियत्तिर्यगिवोत्पतन्तं स छिन्नगात्रो निपपात भूमौ ॥२४॥
24. tatastu jiṣṇuḥ parihṛtya śeṣāṁ;ściccheda ṣaḍbhirniśitaiḥ sudhāraiḥ ,
nāgaṁ viyattiryagivotpatantaṁ; sa chinnagātro nipapāta bhūmau.
nāgaṁ viyattiryagivotpatantaṁ; sa chinnagātro nipapāta bhūmau.
24.
tataḥ tu jiṣṇuḥ parihṛtya śeṣān
ciccheda ṣaḍbhiḥ niśitaiḥ sudhāraiḥ
nāgam viyat tiryak iva utpatantam
saḥ chinna-gātraḥ nipapāta bhūmau
ciccheda ṣaḍbhiḥ niśitaiḥ sudhāraiḥ
nāgam viyat tiryak iva utpatantam
saḥ chinna-gātraḥ nipapāta bhūmau
24.
tataḥ tu jiṣṇuḥ,
śeṣān parihṛtya,
utpatantam viyat tiryak iva nāgam,
ṣaḍbhiḥ niśitaiḥ sudhāraiḥ ciccheda.
saḥ chinna-gātraḥ bhūmau nipapāta.
śeṣān parihṛtya,
utpatantam viyat tiryak iva nāgam,
ṣaḍbhiḥ niśitaiḥ sudhāraiḥ ciccheda.
saḥ chinna-gātraḥ bhūmau nipapāta.
24.
Then indeed, Arjuna (Jiṣṇu), avoiding the remaining (serpents), cut down the serpent (Takṣaka) with six exceedingly sharp arrows as it was flying obliquely through the sky. With its limbs severed, it fell to the ground.
तस्मिन्मुहूर्ते दशभिः पृषत्कैः शिलाशितैर्बर्हिणवाजितैश्च ।
विव्याध कर्णः पुरुषप्रवीरं धनंजयं तिर्यगवेक्षमाणम् ॥२५॥
विव्याध कर्णः पुरुषप्रवीरं धनंजयं तिर्यगवेक्षमाणम् ॥२५॥
25. tasminmuhūrte daśabhiḥ pṛṣatkaiḥ; śilāśitairbarhiṇavājitaiśca ,
vivyādha karṇaḥ puruṣapravīraṁ; dhanaṁjayaṁ tiryagavekṣamāṇam.
vivyādha karṇaḥ puruṣapravīraṁ; dhanaṁjayaṁ tiryagavekṣamāṇam.
25.
tasmin muhūrte daśabhiḥ pṛṣatkaiḥ
śilāśitaiḥ barhiṇavājitaiḥ ca
vivyādha karṇaḥ puruṣapravīram
dhanaṃjayam tiryagavekṣamāṇam
śilāśitaiḥ barhiṇavājitaiḥ ca
vivyādha karṇaḥ puruṣapravīram
dhanaṃjayam tiryagavekṣamāṇam
25.
tasmin muhūrte karṇaḥ daśabhiḥ
śilāśitaiḥ barhiṇavājitaiḥ
pṛṣatkaiḥ tiryagavekṣamāṇam puruṣapravīram
dhanaṃjayam ca vivyādha
śilāśitaiḥ barhiṇavājitaiḥ
pṛṣatkaiḥ tiryagavekṣamāṇam puruṣapravīram
dhanaṃjayam ca vivyādha
25.
At that moment, Karna pierced Dhananjaya (Arjuna), the foremost among men (puruṣa), with ten arrows that were sharpened on stone and adorned with peacock feathers, while Arjuna was looking askance.
ततोऽर्जुनो द्वादशभिर्विमुक्तैराकर्णमुक्तैर्निशितैः समर्प्य ।
नाराचमाशीविषतुल्यवेगमाकर्णपूर्णायतमुत्ससर्ज ॥२६॥
नाराचमाशीविषतुल्यवेगमाकर्णपूर्णायतमुत्ससर्ज ॥२६॥
26. tato'rjuno dvādaśabhirvimuktai;rākarṇamuktairniśitaiḥ samarpya ,
nārācamāśīviṣatulyavega;mākarṇapūrṇāyatamutsasarja.
nārācamāśīviṣatulyavega;mākarṇapūrṇāyatamutsasarja.
26.
tataḥ arjunaḥ dvādaśabhiḥ vimuktaiḥ ākarṇamuktaiḥ niśitaiḥ
samarpya nārācam āśīviṣatulyavegam ākarṇapūrṇāyatam utsasarja
samarpya nārācam āśīviṣatulyavegam ākarṇapūrṇāyatam utsasarja
26.
tataḥ arjunaḥ dvādaśabhiḥ niśitaiḥ ākarṇamuktaiḥ vimuktaiḥ samarpya,
ākarṇapūrṇāyatam āśīviṣatulyavegam nārācam utsasarja
ākarṇapūrṇāyatam āśīviṣatulyavegam nārācam utsasarja
26.
Then Arjuna, having first loosed twelve sharp arrows drawn back to his ear, then discharged a formidable iron arrow, drawn back to its full length up to his ear, whose speed was like that of a venomous serpent.
स चित्रवर्मेषुवरो विदार्य प्राणान्निरस्यन्निव साधु मुक्तः ।
कर्णस्य पीत्वा रुधिरं विवेश वसुंधरां शोणितवाजदिग्धः ॥२७॥
कर्णस्य पीत्वा रुधिरं विवेश वसुंधरां शोणितवाजदिग्धः ॥२७॥
27. sa citravarmeṣuvaro vidārya; prāṇānnirasyanniva sādhu muktaḥ ,
karṇasya pītvā rudhiraṁ viveśa; vasuṁdharāṁ śoṇitavājadigdhaḥ.
karṇasya pītvā rudhiraṁ viveśa; vasuṁdharāṁ śoṇitavājadigdhaḥ.
27.
saḥ citravarmeṣuvaraḥ vidārya
prāṇān nirasyan iva sādhu muktaḥ
karṇasya pītvā rudhiraṃ viveśa
vasuṃdharāṃ śoṇitavājadigdhaḥ
prāṇān nirasyan iva sādhu muktaḥ
karṇasya pītvā rudhiraṃ viveśa
vasuṃdharāṃ śoṇitavājadigdhaḥ
27.
saḥ sādhu muktaḥ citravarmeṣuvaraḥ
prāṇān vidārya nirasyan iva
karṇasya rudhiraṃ pītvā
śoṇitavājadigdhaḥ vasuṃdharāṃ viveśa
prāṇān vidārya nirasyan iva
karṇasya rudhiraṃ pītvā
śoṇitavājadigdhaḥ vasuṃdharāṃ viveśa
27.
That excellent arrow, well-discharged, tore apart Karna's armor, as if extracting his vital breaths (prāṇa). Having drunk Karna's blood, it then penetrated the earth (vasuṃdharā), smeared with blood and marrow.
ततो वृषो बाणनिपातकोपितो महोरगो दण्डविघट्टितो यथा ।
तथाशुकारी व्यसृजच्छरोत्तमान्महाविषः सर्प इवोत्तमं विषम् ॥२८॥
तथाशुकारी व्यसृजच्छरोत्तमान्महाविषः सर्प इवोत्तमं विषम् ॥२८॥
28. tato vṛṣo bāṇanipātakopito; mahorago daṇḍavighaṭṭito yathā ,
tathāśukārī vyasṛjaccharottamā;nmahāviṣaḥ sarpa ivottamaṁ viṣam.
tathāśukārī vyasṛjaccharottamā;nmahāviṣaḥ sarpa ivottamaṁ viṣam.
28.
tataḥ vṛṣaḥ bāṇanipātakopitaḥ
mahoragaḥ daṇḍavighaṭṭitaḥ yathā
tathā āśukārī vyasṛjat śarottamān
mahāviṣaḥ sarpaḥ iva uttamam viṣam
mahoragaḥ daṇḍavighaṭṭitaḥ yathā
tathā āśukārī vyasṛjat śarottamān
mahāviṣaḥ sarpaḥ iva uttamam viṣam
28.
tataḥ bāṇanipātakopitaḥ vṛṣaḥ yathā daṇḍavighaṭṭitaḥ mahoragaḥ tathā āśukārī śarottamān vyasṛjat,
mahāviṣaḥ sarpaḥ iva uttamam viṣam
mahāviṣaḥ sarpaḥ iva uttamam viṣam
28.
Then Karna (Vṛṣa), enraged by the strike of the arrows, much like a great serpent provoked by a stick, quickly acted and discharged excellent arrows, just as a greatly venomous serpent emits its potent venom.
जनार्दनं द्वादशभिः पराभिनन्नवैर्नवत्या च शरैस्तथार्जुनम् ।
शरेण घोरेण पुनश्च पाण्डवं विभिद्य कर्णोऽभ्यनदज्जहास च ॥२९॥
शरेण घोरेण पुनश्च पाण्डवं विभिद्य कर्णोऽभ्यनदज्जहास च ॥२९॥
29. janārdanaṁ dvādaśabhiḥ parābhina;nnavairnavatyā ca śaraistathārjunam ,
śareṇa ghoreṇa punaśca pāṇḍavaṁ; vibhidya karṇo'bhyanadajjahāsa ca.
śareṇa ghoreṇa punaśca pāṇḍavaṁ; vibhidya karṇo'bhyanadajjahāsa ca.
29.
janārdanam dvādaśabhiḥ parābhinat
navabhiḥ navatyā ca śaraiḥ tathā arjunam
| śareṇa ghoreṇa punaḥ ca pāṇḍavam
vibhidya karṇaḥ abhyanadat jahāsa ca
navabhiḥ navatyā ca śaraiḥ tathā arjunam
| śareṇa ghoreṇa punaḥ ca pāṇḍavam
vibhidya karṇaḥ abhyanadat jahāsa ca
29.
karṇaḥ janārdanam dvādaśabhiḥ śaraiḥ
parābhinat tathā arjunam navabhiḥ navatyā ca
śaraiḥ (parābhinat) punaḥ ca ghoreṇa śareṇa
pāṇḍavam vibhidya abhyanadat ca jahāsa
parābhinat tathā arjunam navabhiḥ navatyā ca
śaraiḥ (parābhinat) punaḥ ca ghoreṇa śareṇa
pāṇḍavam vibhidya abhyanadat ca jahāsa
29.
Karna first pierced Janardana (Krishna) with twelve arrows, and then Arjuna with ninety-nine arrows. Subsequently, having again pierced Arjuna, the son of Pandu, with a dreadful arrow, Karna roared and laughed.
तमस्य हर्षं ममृषे न पाण्डवो बिभेद मर्माणि ततोऽस्य मर्मवित् ।
परं शरैः पत्रिभिरिन्द्रविक्रमस्तथा यथेन्द्रो बलमोजसाहनत् ॥३०॥
परं शरैः पत्रिभिरिन्द्रविक्रमस्तथा यथेन्द्रो बलमोजसाहनत् ॥३०॥
30. tamasya harṣaṁ mamṛṣe na pāṇḍavo; bibheda marmāṇi tato'sya marmavit ,
paraṁ śaraiḥ patribhirindravikrama;stathā yathendro balamojasāhanat.
paraṁ śaraiḥ patribhirindravikrama;stathā yathendro balamojasāhanat.
30.
tam asya harṣam mamṛṣe na pāṇḍavaḥ
bibheda marmāṇi tataḥ asya marmavit |
param śaraiḥ patribhiḥ indravikramaḥ
tathā yathā indraḥ balam ojasā ahanat
bibheda marmāṇi tataḥ asya marmavit |
param śaraiḥ patribhiḥ indravikramaḥ
tathā yathā indraḥ balam ojasā ahanat
30.
pāṇḍavaḥ asya tam harṣam na mamṛṣe tataḥ
marmavit indravikramaḥ (pāṇḍavaḥ) asya
marmāṇi patribhiḥ śaraiḥ param bibheda
tathā yathā indraḥ ojasā balam ahanat
marmavit indravikramaḥ (pāṇḍavaḥ) asya
marmāṇi patribhiḥ śaraiḥ param bibheda
tathā yathā indraḥ ojasā balam ahanat
30.
The son of Pandu (Arjuna) did not endure Karna's joy. Then, Arjuna, who knew vital spots and possessed Indra's valor, severely pierced Karna's vital spots with feathered arrows, just as Indra, with his might, struck down the demon Bala.
ततः शराणां नवतीर्नवार्जुनः ससर्ज कर्णेऽन्तकदण्डसंनिभाः ।
शरैर्भृशायस्ततनुः प्रविव्यथे तथा यथा वज्रविदारितोऽचलः ॥३१॥
शरैर्भृशायस्ततनुः प्रविव्यथे तथा यथा वज्रविदारितोऽचलः ॥३१॥
31. tataḥ śarāṇāṁ navatīrnavārjunaḥ; sasarja karṇe'ntakadaṇḍasaṁnibhāḥ ,
śarairbhṛśāyastatanuḥ pravivyathe; tathā yathā vajravidārito'calaḥ.
śarairbhṛśāyastatanuḥ pravivyathe; tathā yathā vajravidārito'calaḥ.
31.
tataḥ śarāṇām navatīḥ nava arjunaḥ
sasarja karṇe antakadaṇḍasaṃnibhāḥ
| śaraiḥ bhṛśāyastatanuḥ pravivyathe
tathā yathā vajravidāritaḥ acalaḥ
sasarja karṇe antakadaṇḍasaṃnibhāḥ
| śaraiḥ bhṛśāyastatanuḥ pravivyathe
tathā yathā vajravidāritaḥ acalaḥ
31.
tataḥ arjunaḥ karṇe antakadaṇḍasaṃnibhāḥ
nava navatīḥ śarāṇām sasarja (saḥ
karṇaḥ) śaraiḥ bhṛśāyastatanuḥ (san) tathā
pravivyathe yathā vajravidāritaḥ acalaḥ
nava navatīḥ śarāṇām sasarja (saḥ
karṇaḥ) śaraiḥ bhṛśāyastatanuḥ (san) tathā
pravivyathe yathā vajravidāritaḥ acalaḥ
31.
Then Arjuna shot ninety-nine arrows, resembling the rod of Yama (Antaka), at Karna. Karna, whose body was greatly agitated by these arrows, felt intense pain, just as a mountain is shattered by a thunderbolt.
मणिप्रवेकोत्तमवज्रहाटकैरलंकृतं चास्य वराङ्गभूषणम् ।
प्रविद्धमुर्व्यां निपपात पत्रिभिर्धनंजयेनोत्तमकुण्डलेऽपि च ॥३२॥
प्रविद्धमुर्व्यां निपपात पत्रिभिर्धनंजयेनोत्तमकुण्डलेऽपि च ॥३२॥
32. maṇipravekottamavajrahāṭakai;ralaṁkṛtaṁ cāsya varāṅgabhūṣaṇam ,
praviddhamurvyāṁ nipapāta patribhi;rdhanaṁjayenottamakuṇḍale'pi ca.
praviddhamurvyāṁ nipapāta patribhi;rdhanaṁjayenottamakuṇḍale'pi ca.
32.
maṇipravekottamavajrahāṭakaiḥ
alaṅkṛtam ca asya varāṅgabhūṣaṇam |
praviddham urvyām nipapāta patribhiḥ
dhanañjayena uttamakuṇḍale api ca
alaṅkṛtam ca asya varāṅgabhūṣaṇam |
praviddham urvyām nipapāta patribhiḥ
dhanañjayena uttamakuṇḍale api ca
32.
ca asya maṇipravekottamavajrahāṭakaiḥ alaṅkṛtam varāṅgabhūṣaṇam,
dhanañjayena patribhiḥ praviddham (sat) urvyām nipapāta ca api uttamakuṇḍale (nipapāta)
dhanañjayena patribhiḥ praviddham (sat) urvyām nipapāta ca api uttamakuṇḍale (nipapāta)
32.
And his magnificent body ornament, adorned with choice gems, supreme diamonds, and gold, pierced by Dhanañjaya's (Arjuna's) feathered arrows, fell to the ground. His excellent earrings also fell.
महाधनं शिल्पिवरैः प्रयत्नतः कृतं यदस्योत्तमवर्म भास्वरम् ।
सुदीर्घकालेन तदस्य पाण्डवः क्षणेन बाणैर्बहुधा व्यशातयत् ॥३३॥
सुदीर्घकालेन तदस्य पाण्डवः क्षणेन बाणैर्बहुधा व्यशातयत् ॥३३॥
33. mahādhanaṁ śilpivaraiḥ prayatnataḥ; kṛtaṁ yadasyottamavarma bhāsvaram ,
sudīrghakālena tadasya pāṇḍavaḥ; kṣaṇena bāṇairbahudhā vyaśātayat.
sudīrghakālena tadasya pāṇḍavaḥ; kṣaṇena bāṇairbahudhā vyaśātayat.
33.
mahādhanam śilpivaraiḥ prayatnataḥ
kṛtam yat asya uttamavarma bhāsvaram
| sudīrghakālena tat asya pāṇḍavaḥ
kṣaṇena bāṇaiḥ bahudhā vyaśātayat
kṛtam yat asya uttamavarma bhāsvaram
| sudīrghakālena tat asya pāṇḍavaḥ
kṣaṇena bāṇaiḥ bahudhā vyaśātayat
33.
sudīrghakālena śilpivaraiḥ prayatnataḥ kṛtam yat asya mahādhanam bhāsvaram uttamavarma,
tat pāṇḍavaḥ asya kṣaṇena bāṇaiḥ bahudhā vyaśātayat
tat pāṇḍavaḥ asya kṣaṇena bāṇaiḥ bahudhā vyaśātayat
33.
Arjuna (the Pāṇḍava) shattered in a moment, with arrows, in many ways, that splendid, excellent armor of Karna's, which had been crafted with great effort by master artisans and was of immense value, having been prepared over a very long period.
स तं विवर्माणमथोत्तमेषुभिः शरैश्चतुर्भिः कुपितः पराभिनत् ।
स विव्यथेऽत्यर्थमरिप्रहारितो यथातुरः पित्तकफानिलव्रणैः ॥३४॥
स विव्यथेऽत्यर्थमरिप्रहारितो यथातुरः पित्तकफानिलव्रणैः ॥३४॥
34. sa taṁ vivarmāṇamathottameṣubhiḥ; śaraiścaturbhiḥ kupitaḥ parābhinat ,
sa vivyathe'tyarthamariprahārito; yathāturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ.
sa vivyathe'tyarthamariprahārito; yathāturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ.
34.
saḥ tam vivarmāṇam atha uttameṣubhiḥ
śaraiḥ caturbhiḥ kupitaḥ parābhinat
| saḥ vivyathe atyartham ariprāhāritaḥ
yathā āturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ
śaraiḥ caturbhiḥ kupitaḥ parābhinat
| saḥ vivyathe atyartham ariprāhāritaḥ
yathā āturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ
34.
atha kupitaḥ saḥ caturbhiḥ uttameṣubhiḥ
śaraiḥ vivarmāṇam tam parābhinat
ariprāhāritaḥ saḥ atyartham vivyathe
yathā āturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ
śaraiḥ vivarmāṇam tam parābhinat
ariprāhāritaḥ saḥ atyartham vivyathe
yathā āturaḥ pittakaphānilavraṇaiḥ
34.
Then, enraged, Arjuna pierced him (Karna), now stripped of his armor, with four excellent arrows. Struck by the enemy, Karna suffered intensely, like a patient tormented by diseases caused by imbalances of bile, phlegm, and wind.
महाधनुर्मण्डलनिःसृतैः शितैः क्रियाप्रयत्नप्रहितैर्बलेन च ।
ततक्ष कर्णं बहुभिः शरोत्तमैर्बिभेद मर्मस्वपि चार्जुनस्त्वरन् ॥३५॥
ततक्ष कर्णं बहुभिः शरोत्तमैर्बिभेद मर्मस्वपि चार्जुनस्त्वरन् ॥३५॥
35. mahādhanurmaṇḍalaniḥsṛtaiḥ śitaiḥ; kriyāprayatnaprahitairbalena ca ,
tatakṣa karṇaṁ bahubhiḥ śarottamai;rbibheda marmasvapi cārjunastvaran.
tatakṣa karṇaṁ bahubhiḥ śarottamai;rbibheda marmasvapi cārjunastvaran.
35.
mahādhanurmaṇḍalaniḥsṛtaiḥ śitaiḥ
kriyāprayatnaprahitaiḥ balena ca |
tatakṣa karṇam bahubhiḥ śarottamaiḥ
bibheda marmasu api ca arjunaḥ tvaran
kriyāprayatnaprahitaiḥ balena ca |
tatakṣa karṇam bahubhiḥ śarottamaiḥ
bibheda marmasu api ca arjunaḥ tvaran
35.
ca tvaran arjunaḥ mahādhanurmaṇḍalaniḥsṛtaiḥ
śitaiḥ kriyāprayatnaprahitaiḥ
balena bahubhiḥ śarottamaiḥ
karṇam tatakṣa ca marmasu api bibheda
śitaiḥ kriyāprayatnaprahitaiḥ
balena bahubhiḥ śarottamaiḥ
karṇam tatakṣa ca marmasu api bibheda
35.
And Arjuna, swiftly, with many excellent, sharp arrows - discharged with skillful effort and great force from the arc of his mighty bow - struck Karna, piercing him even in his vital spots.
दृढाहतः पत्रिभिरुग्रवेगैः पार्थेन कर्णो विविधैः शिताग्रैः ।
बभौ गिरिर्गैरिकधातुरक्तः क्षरन्प्रपातैरिव रक्तमम्भः ॥३६॥
बभौ गिरिर्गैरिकधातुरक्तः क्षरन्प्रपातैरिव रक्तमम्भः ॥३६॥
36. dṛḍhāhataḥ patribhirugravegaiḥ; pārthena karṇo vividhaiḥ śitāgraiḥ ,
babhau girirgairikadhāturaktaḥ; kṣaranprapātairiva raktamambhaḥ.
babhau girirgairikadhāturaktaḥ; kṣaranprapātairiva raktamambhaḥ.
36.
dṛḍhāhataḥ patribhiḥ ugravegaiḥ
pārthena karṇaḥ vividhaiḥ śitāgraiḥ
| babhau giriḥ gairikadhāturaktaḥ
kṣaranprapātaiḥ iva raktam ambhaḥ
pārthena karṇaḥ vividhaiḥ śitāgraiḥ
| babhau giriḥ gairikadhāturaktaḥ
kṣaranprapātaiḥ iva raktam ambhaḥ
36.
pārthena vividhaiḥ śitāgraiḥ ugravegaiḥ patribhiḥ dṛḍhāhataḥ karṇaḥ,
gairikadhāturaktaḥ giriḥ kṣaranprapātaiḥ raktam ambhaḥ iva babhau
gairikadhāturaktaḥ giriḥ kṣaranprapātaiḥ raktam ambhaḥ iva babhau
36.
Severely struck by Arjuna's (Pārtha's) various, sharp-pointed, fiercely swift winged arrows, Karna appeared like a mountain stained red with ochre minerals, from which torrents of water resembling blood gush forth.
साश्वं तु कर्णं सरथं किरीटी समाचिनोद्भारत वत्सदन्तैः ।
प्रच्छादयामास दिशश्च बाणैः सर्वप्रयत्नात्तपनीयपुङ्खैः ॥३७॥
प्रच्छादयामास दिशश्च बाणैः सर्वप्रयत्नात्तपनीयपुङ्खैः ॥३७॥
37. sāśvaṁ tu karṇaṁ sarathaṁ kirīṭī; samācinodbhārata vatsadantaiḥ ,
pracchādayāmāsa diśaśca bāṇaiḥ; sarvaprayatnāttapanīyapuṅkhaiḥ.
pracchādayāmāsa diśaśca bāṇaiḥ; sarvaprayatnāttapanīyapuṅkhaiḥ.
37.
sa-aśvam tu karṇam saratham kirīṭī
samācinot bhārata vatsadantaiḥ
praṣchādayāmāsa diśaḥ ca bāṇaiḥ
sarvaprayatnāt tapanīyapuṅkhaiḥ
samācinot bhārata vatsadantaiḥ
praṣchādayāmāsa diśaḥ ca bāṇaiḥ
sarvaprayatnāt tapanīyapuṅkhaiḥ
37.
kirīṭī tu bhārata sa-aśvam saratham
karṇam vatsadantaiḥ samācinot
ca sarvaprayatnāt tapanīyapuṅkhaiḥ
bāṇaiḥ diśaḥ praṣchādayāmāsa
karṇam vatsadantaiḥ samācinot
ca sarvaprayatnāt tapanīyapuṅkhaiḥ
bāṇaiḥ diśaḥ praṣchādayāmāsa
37.
Arjuna (kirīṭī), O Bhārata, indeed showered Karṇa, along with his horses and chariot, with calf-tooth arrows. He also, with all his effort, completely covered the directions with arrows that had golden shafts.
स वत्सदन्तैः पृथुपीनवक्षाः समाचितः स्माधिरथिर्विभाति ।
सुपुष्पिताशोकपलाशशाल्मलिर्यथाचलः स्पन्दनचन्दनायुतः ॥३८॥
सुपुष्पिताशोकपलाशशाल्मलिर्यथाचलः स्पन्दनचन्दनायुतः ॥३८॥
38. sa vatsadantaiḥ pṛthupīnavakṣāḥ; samācitaḥ smādhirathirvibhāti ,
supuṣpitāśokapalāśaśālmali;ryathācalaḥ spandanacandanāyutaḥ.
supuṣpitāśokapalāśaśālmali;ryathācalaḥ spandanacandanāyutaḥ.
38.
saḥ vatsadantaiḥ pṛthupīnavakṣāḥ
samācitaḥ sma adhirathiḥ vibhāti
supuṣpitāśokapalāśaśālmalīḥ
yathā achalaḥ spandanacandanāyutaḥ
samācitaḥ sma adhirathiḥ vibhāti
supuṣpitāśokapalāśaśālmalīḥ
yathā achalaḥ spandanacandanāyutaḥ
38.
saḥ adhirathiḥ pṛthupīnavakṣāḥ
vatsadantaiḥ samācitaḥ sma vibhāti
yathā supuṣpitāśokapalāśaśālmalīḥ
spandanacandanāyutaḥ achalaḥ
vatsadantaiḥ samācitaḥ sma vibhāti
yathā supuṣpitāśokapalāśaśālmalīḥ
spandanacandanāyutaḥ achalaḥ
38.
Karṇa, the son of Adhiratha, with his broad and stout chest, appeared splendid, covered with calf-tooth arrows. He was like a mountain adorned with beautifully blooming Aśoka, Palāśa, and Śālmalī trees, and accompanied by Syandana and Candana trees.
शरैः शरीरे बहुधा समर्पितैर्विभाति कर्णः समरे विशां पते ।
महीरुहैराचितसानुकन्दरो यथा महेन्द्रः शुभकर्णिकारवान् ॥३९॥
महीरुहैराचितसानुकन्दरो यथा महेन्द्रः शुभकर्णिकारवान् ॥३९॥
39. śaraiḥ śarīre bahudhā samarpitai;rvibhāti karṇaḥ samare viśāṁ pate ,
mahīruhairācitasānukandaro; yathā mahendraḥ śubhakarṇikāravān.
mahīruhairācitasānukandaro; yathā mahendraḥ śubhakarṇikāravān.
39.
śaraiḥ śarīre bahudhā samarpitaiḥ
vibhāti karṇaḥ samare viśām pate
mahīruhaiḥ ācita-sānu-kandaraḥ
yathā mahendraḥ śubha-karṇikāravān
vibhāti karṇaḥ samare viśām pate
mahīruhaiḥ ācita-sānu-kandaraḥ
yathā mahendraḥ śubha-karṇikāravān
39.
viśām pate samare śarīre bahudhā
samarpitaiḥ śaraiḥ karṇaḥ vibhāti
yathā mahīruhaiḥ ācita-sānu-kandaraḥ
śubha-karṇikāravān mahendraḥ
samarpitaiḥ śaraiḥ karṇaḥ vibhāti
yathā mahīruhaiḥ ācita-sānu-kandaraḥ
śubha-karṇikāravān mahendraḥ
39.
O lord of the people, Karṇa shone brilliantly in battle, his body abundantly covered with arrows. He was like the great Mahendra mountain, whose slopes and caves are filled with trees, and which is adorned with beautiful Karṇikāra trees.
स बाणसंघान्धनुषा व्यवासृजन्विभाति कर्णः शरजालरश्मिवान् ।
सलोहितो रक्तगभस्तिमण्डलो दिवाकरोऽस्ताभिमुखो यथा तथा ॥४०॥
सलोहितो रक्तगभस्तिमण्डलो दिवाकरोऽस्ताभिमुखो यथा तथा ॥४०॥
40. sa bāṇasaṁghāndhanuṣā vyavāsṛja;nvibhāti karṇaḥ śarajālaraśmivān ,
salohito raktagabhastimaṇḍalo; divākaro'stābhimukho yathā tathā.
salohito raktagabhastimaṇḍalo; divākaro'stābhimukho yathā tathā.
40.
saḥ bāṇasaṅghān dhanuṣā vyavasṛjan
vibhāti karṇaḥ śarajālaraśmivān
sa-lohitaḥ rakta-gabhasti-maṇḍalaḥ
divākaraḥ asta-abhimukhaḥ yathā tathā
vibhāti karṇaḥ śarajālaraśmivān
sa-lohitaḥ rakta-gabhasti-maṇḍalaḥ
divākaraḥ asta-abhimukhaḥ yathā tathā
40.
saḥ karṇaḥ dhanuṣā bāṇasaṅghān
vyavasṛjan śarajālaraśmivān vibhāti
sa-lohitaḥ rakta-gabhasti-maṇḍalaḥ
asta-abhimukhaḥ divākaraḥ yathā tathā
vyavasṛjan śarajālaraśmivān vibhāti
sa-lohitaḥ rakta-gabhasti-maṇḍalaḥ
asta-abhimukhaḥ divākaraḥ yathā tathā
40.
Karṇa, releasing volleys of arrows with his bow, shone forth, possessing rays like a network of arrows. He appeared just like the sun (divākara), reddish and having a disk of red rays, as it faces its setting.
बाह्वन्तरादाधिरथेर्विमुक्तान्बाणान्महाहीनिव दीप्यमानान् ।
व्यध्वंसयन्नर्जुनबाहुमुक्ताः शराः समासाद्य दिशः शिताग्राः ॥४१॥
व्यध्वंसयन्नर्जुनबाहुमुक्ताः शराः समासाद्य दिशः शिताग्राः ॥४१॥
41. bāhvantarādādhirathervimuktā;nbāṇānmahāhīniva dīpyamānān ,
vyadhvaṁsayannarjunabāhumuktāḥ; śarāḥ samāsādya diśaḥ śitāgrāḥ.
vyadhvaṁsayannarjunabāhumuktāḥ; śarāḥ samāsādya diśaḥ śitāgrāḥ.
41.
bāhvantarāt ādhiratheḥ vimuktān
bāṇān mahāahīn iva dīpyamānān
vyadhvaṃsayan arjunabāhumuktāḥ
śarāḥ samāsādya diśaḥ śitāgrāḥ
bāṇān mahāahīn iva dīpyamānān
vyadhvaṃsayan arjunabāhumuktāḥ
śarāḥ samāsādya diśaḥ śitāgrāḥ
41.
arjunabāhumuktāḥ śitāgrāḥ śarāḥ
bāhvantarāt ādhiratheḥ vimuktān
mahāahīn iva dīpyamānān
bāṇān diśaḥ samāsādya vyadhvaṃsayan
bāhvantarāt ādhiratheḥ vimuktān
mahāahīn iva dīpyamānān
bāṇān diśaḥ samāsādya vyadhvaṃsayan
41.
Arjuna's sharp-pointed arrows, released from his arms, scattered the blazing arrows - which were like great serpents - that had been loosed by Karna (ādhirathi) from within his arms, immediately upon meeting them.
ततश्चक्रमपतत्तस्य भूमौ स विह्वलः समरे सूतपुत्रः ।
घूर्णे रथे ब्राह्मणस्याभिशापाद्रामादुपात्तेऽप्रतिभाति चास्त्रे ॥४२॥
घूर्णे रथे ब्राह्मणस्याभिशापाद्रामादुपात्तेऽप्रतिभाति चास्त्रे ॥४२॥
42. tataścakramapatattasya bhūmau; sa vihvalaḥ samare sūtaputraḥ ,
ghūrṇe rathe brāhmaṇasyābhiśāpā;drāmādupātte'pratibhāti cāstre.
ghūrṇe rathe brāhmaṇasyābhiśāpā;drāmādupātte'pratibhāti cāstre.
42.
tataḥ cakram apatat tasya bhūmau
saḥ vihvalaḥ samare sūtaputraḥ
ghūrṇe rathe brāhmaṇasya abhiśāpāt
rāmāt upātte apratibhāti ca astre
saḥ vihvalaḥ samare sūtaputraḥ
ghūrṇe rathe brāhmaṇasya abhiśāpāt
rāmāt upātte apratibhāti ca astre
42.
tataḥ tasya cakram bhūmau apatat
saḥ sūtaputraḥ samare vihvalaḥ
ghūrṇe rathe brāhmaṇasya abhiśāpāt
ca rāmāt upātte astre apratibhāti
saḥ sūtaputraḥ samare vihvalaḥ
ghūrṇe rathe brāhmaṇasya abhiśāpāt
ca rāmāt upātte astre apratibhāti
42.
Then, his chariot's wheel sank into the ground, and Karna (sūtaputra) became distraught in battle. This occurred because, due to a Brahmin's curse and the failure of the weapon (astra) he had received from Rama (Parashurama), his chariot was sinking.
अमृष्यमाणो व्यसनानि तानि हस्तौ विधुन्वन्स विगर्हमाणः ।
धर्मप्रधानानभिपाति धर्म इत्यब्रुवन्धर्मविदः सदैव ।
ममापि निम्नोऽद्य न पाति भक्तान्मन्ये न नित्यं परिपाति धर्मः ॥४३॥
धर्मप्रधानानभिपाति धर्म इत्यब्रुवन्धर्मविदः सदैव ।
ममापि निम्नोऽद्य न पाति भक्तान्मन्ये न नित्यं परिपाति धर्मः ॥४३॥
43. amṛṣyamāṇo vyasanāni tāni; hastau vidhunvansa vigarhamāṇaḥ ,
dharmapradhānānabhipāti dharma; ityabruvandharmavidaḥ sadaiva ,
mamāpi nimno'dya na pāti bhaktā;nmanye na nityaṁ paripāti dharmaḥ.
dharmapradhānānabhipāti dharma; ityabruvandharmavidaḥ sadaiva ,
mamāpi nimno'dya na pāti bhaktā;nmanye na nityaṁ paripāti dharmaḥ.
43.
amṛṣyamāṇaḥ vyasanāni tāni hastau vidhunvan saḥ
vigarhamāṇaḥ dharmapradhānān abhipāti dharmaḥ iti
abruvan dharmavidaḥ sadaiva mama api nimnaḥ adya
na pāti bhaktān manye na nityam paripāti dharmaḥ
vigarhamāṇaḥ dharmapradhānān abhipāti dharmaḥ iti
abruvan dharmavidaḥ sadaiva mama api nimnaḥ adya
na pāti bhaktān manye na nityam paripāti dharmaḥ
43.
saḥ tāni vyasanāni amṛṣyamāṇaḥ hastau vidhunvan
vigarhamāṇaḥ dharmavidaḥ sadaiva dharmaḥ dharmapradhānān
abhipāti iti abruvan adya mama api nimnaḥ
bhaktān na pāti manye dharmaḥ na nityam paripāti dharmaḥ
vigarhamāṇaḥ dharmavidaḥ sadaiva dharmaḥ dharmapradhānān
abhipāti iti abruvan adya mama api nimnaḥ
bhaktān na pāti manye dharmaḥ na nityam paripāti dharmaḥ
43.
Unable to bear those misfortunes, he shook his hands and lamented. Those who understood the natural law (dharma) always proclaimed, "The natural law (dharma) protects those who give it primary importance." (But Karna thought:) "Today, it does not even protect my devotees, who are in a low state. I believe the natural law (dharma) does not always provide complete protection."
एवं ब्रुवन्प्रस्खलिताश्वसूतो विचाल्यमानोऽर्जुनशस्त्रपातैः ।
मर्माभिघाताच्छलितः क्रियासु पुनः पुनर्धर्ममगर्हदाजौ ॥४४॥
मर्माभिघाताच्छलितः क्रियासु पुनः पुनर्धर्ममगर्हदाजौ ॥४४॥
44. evaṁ bruvanpraskhalitāśvasūto; vicālyamāno'rjunaśastrapātaiḥ ,
marmābhighātācchalitaḥ kriyāsu; punaḥ punardharmamagarhadājau.
marmābhighātācchalitaḥ kriyāsu; punaḥ punardharmamagarhadājau.
44.
evam bruvan praskhalitāśvasūtaḥ
vicālyamāṇaḥ arjunaśastrapātaiḥ
marmābhighātāt chalitaḥ kriyāsu
punaḥ punaḥ dharmam agarhat ājau
vicālyamāṇaḥ arjunaśastrapātaiḥ
marmābhighātāt chalitaḥ kriyāsu
punaḥ punaḥ dharmam agarhat ājau
44.
evam bruvan praskhalitāśvasūtaḥ
arjunaśastrapātaiḥ vicālyamāṇaḥ
marmābhighātāt kriyāsu chalitaḥ
punaḥ punaḥ ājau dharmam agarhat
arjunaśastrapātaiḥ vicālyamāṇaḥ
marmābhighātāt kriyāsu chalitaḥ
punaḥ punaḥ ājau dharmam agarhat
44.
Speaking thus, with his horses and charioteer faltering, being shaken by the impact of Arjuna's weapons, and hindered in his actions by blows to vital points, he repeatedly blamed the natural law (dharma) in battle.
ततः शरैर्भीमतरैरविध्यत्त्रिभिराहवे ।
हस्ते कर्णस्तदा पार्थमभ्यविध्यच्च सप्तभिः ॥४५॥
हस्ते कर्णस्तदा पार्थमभ्यविध्यच्च सप्तभिः ॥४५॥
45. tataḥ śarairbhīmatarairavidhyattribhirāhave ,
haste karṇastadā pārthamabhyavidhyacca saptabhiḥ.
haste karṇastadā pārthamabhyavidhyacca saptabhiḥ.
45.
tataḥ śaraiḥ bhīmataraiḥ avidhyat tribhiḥ āhave
haste karṇaḥ tadā pārtham abhyavidhyat ca saptabhiḥ
haste karṇaḥ tadā pārtham abhyavidhyat ca saptabhiḥ
45.
tataḥ (saḥ) āhave bhīmataraiḥ tribhiḥ śaraiḥ avidhyat tadā
ca karṇaḥ pārtham haste saptabhiḥ (śaraiḥ) abhyavidhyat
ca karṇaḥ pārtham haste saptabhiḥ (śaraiḥ) abhyavidhyat
45.
Then, in the battle, (Karna) pierced (him) with three extremely formidable arrows. And then Karna also pierced Partha (Arjuna) in the hand with seven (arrows).
ततोऽर्जुनः सप्तदश तिग्मतेजानजिह्मगान् ।
इन्द्राशनिसमान्घोरानसृजत्पावकोपमान् ॥४६॥
इन्द्राशनिसमान्घोरानसृजत्पावकोपमान् ॥४६॥
46. tato'rjunaḥ saptadaśa tigmatejānajihmagān ,
indrāśanisamānghorānasṛjatpāvakopamān.
indrāśanisamānghorānasṛjatpāvakopamān.
46.
tataḥ arjunaḥ saptadaśa tigmatejān ajihmagān
indrāśanisamān ghorān asṛjat pāvakopamān
indrāśanisamān ghorān asṛjat pāvakopamān
46.
tataḥ arjunaḥ saptadaśa tigmatejān ajihmagān
indrāśanisamān ghorān pāvakopamān (śarān) asṛjat
indrāśanisamān ghorān pāvakopamān (śarān) asṛjat
46.
Then Arjuna discharged seventeen (arrows) that were sharp-pointed, straight-moving, dreadful, similar to Indra's thunderbolt, and comparable to fire.
निर्भिद्य ते भीमवेगा न्यपतन्पृथिवीतले ।
कम्पितात्मा तथा कर्णः शक्त्या चेष्टामदर्शयत् ॥४७॥
कम्पितात्मा तथा कर्णः शक्त्या चेष्टामदर्शयत् ॥४७॥
47. nirbhidya te bhīmavegā nyapatanpṛthivītale ,
kampitātmā tathā karṇaḥ śaktyā ceṣṭāmadarśayat.
kampitātmā tathā karṇaḥ śaktyā ceṣṭāmadarśayat.
47.
nirbhidya te bhīmavegāḥ nyapatan pṛthivītale
kampitātmā tathā karṇaḥ śaktyā ceṣṭām adarśayat
kampitātmā tathā karṇaḥ śaktyā ceṣṭām adarśayat
47.
te bhīmavegāḥ (śarāḥ) (śatrūn) nirbhidya pṛthivītale
nyapatan tathā kampitātmā karṇaḥ śaktyā ceṣṭām adarśayat
nyapatan tathā kampitātmā karṇaḥ śaktyā ceṣṭām adarśayat
47.
Having penetrated (their targets), those terribly swift (arrows) fell to the ground. Karna, with his inner self (ātman) shaken, then displayed his counter-effort with his divine missile (śakti).
बलेनाथ स संस्तभ्य ब्रह्मास्त्रं समुदैरयत् ।
ऐन्द्रास्त्रमर्जुनश्चापि तद्दृष्ट्वाभिन्यमन्त्रयत् ॥४८॥
ऐन्द्रास्त्रमर्जुनश्चापि तद्दृष्ट्वाभिन्यमन्त्रयत् ॥४८॥
48. balenātha sa saṁstabhya brahmāstraṁ samudairayat ,
aindrāstramarjunaścāpi taddṛṣṭvābhinyamantrayat.
aindrāstramarjunaścāpi taddṛṣṭvābhinyamantrayat.
48.
balena atha saḥ saṃstabhya brahmāstram samudairayat
aindrāstram arjunaḥ ca api tat dṛṣṭvā abhinyamantrayat
aindrāstram arjunaḥ ca api tat dṛṣṭvā abhinyamantrayat
48.
atha saḥ balena saṃstabhya brahmāstram samudairayat ca
api arjunaḥ tat dṛṣṭvā aindrāstram abhinyamantrayat
api arjunaḥ tat dṛṣṭvā aindrāstram abhinyamantrayat
48.
Then, having stabilized himself with (his) inner strength, he (Karna) discharged the Brahmastra (divine weapon). And Arjuna, having seen that (Brahmastra), also invoked the Aindrāstra (divine weapon).
गाण्डीवं ज्यां च बाणांश्च अनुमन्त्र्य धनंजयः ।
असृजच्छरवर्षाणि वर्षाणीव पुरंदरः ॥४९॥
असृजच्छरवर्षाणि वर्षाणीव पुरंदरः ॥४९॥
49. gāṇḍīvaṁ jyāṁ ca bāṇāṁśca anumantrya dhanaṁjayaḥ ,
asṛjaccharavarṣāṇi varṣāṇīva puraṁdaraḥ.
asṛjaccharavarṣāṇi varṣāṇīva puraṁdaraḥ.
49.
gāṇḍīvaṃ jyāṃ ca bāṇān ca anūmantrya dhanaṃjayaḥ
asṛjat śaravarṣāṇi varṣāṇi iva purandaraḥ
asṛjat śaravarṣāṇi varṣāṇi iva purandaraḥ
49.
dhanaṃjayaḥ gāṇḍīvaṃ jyāṃ ca bāṇān ca anūmantrya
purandaraḥ varṣāṇi iva śaravarṣāṇi asṛjat
purandaraḥ varṣāṇi iva śaravarṣāṇi asṛjat
49.
After consecrating his Gaṇḍīva bow, its string, and his arrows with a mantra, Dhananjaya (Arjuna) unleashed torrents of arrows, just as Indra pours down showers of rain.
ततस्तेजोमया बाणा रथात्पार्थस्य निःसृताः ।
प्रादुरासन्महावीर्याः कर्णस्य रथमन्तिकात् ॥५०॥
प्रादुरासन्महावीर्याः कर्णस्य रथमन्तिकात् ॥५०॥
50. tatastejomayā bāṇā rathātpārthasya niḥsṛtāḥ ,
prādurāsanmahāvīryāḥ karṇasya rathamantikāt.
prādurāsanmahāvīryāḥ karṇasya rathamantikāt.
50.
tataḥ tejomayāḥ bāṇāḥ rathāt pārthasya niḥsṛtāḥ
prāduḥ āsan mahāvīryāḥ karṇasya ratham antikāt
prāduḥ āsan mahāvīryāḥ karṇasya ratham antikāt
50.
tataḥ tejomayāḥ mahāvīryāḥ bāṇāḥ pārthasya rathāt
niḥsṛtāḥ karṇasya ratham antikāt prāduḥ āsan
niḥsṛtāḥ karṇasya ratham antikāt prāduḥ āsan
50.
Then, fiery arrows, brimming with great power, shot forth from Arjuna's (Partha's) chariot and materialized near Karna's chariot.
तान्कर्णस्त्वग्रतोऽभ्यस्तान्मोघांश्चक्रे महारथः ।
ततोऽब्रवीद्वृष्णिवीरस्तस्मिन्नस्त्रे विनाशिते ॥५१॥
ततोऽब्रवीद्वृष्णिवीरस्तस्मिन्नस्त्रे विनाशिते ॥५१॥
51. tānkarṇastvagrato'bhyastānmoghāṁścakre mahārathaḥ ,
tato'bravīdvṛṣṇivīrastasminnastre vināśite.
tato'bravīdvṛṣṇivīrastasminnastre vināśite.
51.
tān karṇaḥ tu agrataḥ abhyastān moghān cakre mahārathaḥ
tataḥ abravīt vṛṣṇivīraḥ tasmin astre vināśite
tataḥ abravīt vṛṣṇivīraḥ tasmin astre vināśite
51.
tu mahārathaḥ karṇaḥ agrataḥ abhyastān tān moghān
cakre tataḥ tasmin astre vināśite vṛṣṇivīraḥ abravīt
cakre tataḥ tasmin astre vināśite vṛṣṇivīraḥ abravīt
51.
But Karna, the great warrior, made those arrows useless that were discharged directly at him. Then, with that weapon rendered ineffective, the hero of the Vṛṣṇis (Krishna) spoke.
विसृजास्त्रं परं पार्थ राधेयो ग्रसते शरान् ।
ब्रह्मास्त्रमर्जुनश्चापि संमन्त्र्याथ प्रयोजयत् ॥५२॥
ब्रह्मास्त्रमर्जुनश्चापि संमन्त्र्याथ प्रयोजयत् ॥५२॥
52. visṛjāstraṁ paraṁ pārtha rādheyo grasate śarān ,
brahmāstramarjunaścāpi saṁmantryātha prayojayat.
brahmāstramarjunaścāpi saṁmantryātha prayojayat.
52.
visṛja astram param pārtha rādheyaḥ grasate śarān
brahma-astram arjunaḥ ca api sammantrya atha prayojayat
brahma-astram arjunaḥ ca api sammantrya atha prayojayat
52.
pārtha param astram visṛja rādheyaḥ śarān grasate ca
api arjunaḥ brahmāstram sammantrya atha prayojayat
api arjunaḥ brahmāstram sammantrya atha prayojayat
52.
"O Partha, unleash a supreme weapon! Radheya (Karna) is neutralizing your arrows." And Arjuna, after invoking the Brahmastra (divine weapon) with a mantra, then deployed it.
छादयित्वा ततो बाणैः कर्णं प्रभ्राम्य चार्जुनः ।
तस्य कर्णः शरैः क्रुद्धश्चिच्छेद ज्यां सुतेजनैः ॥५३॥
तस्य कर्णः शरैः क्रुद्धश्चिच्छेद ज्यां सुतेजनैः ॥५३॥
53. chādayitvā tato bāṇaiḥ karṇaṁ prabhrāmya cārjunaḥ ,
tasya karṇaḥ śaraiḥ kruddhaściccheda jyāṁ sutejanaiḥ.
tasya karṇaḥ śaraiḥ kruddhaściccheda jyāṁ sutejanaiḥ.
53.
chādayitvā tataḥ bāṇaiḥ karṇaṃ prabhrāmya ca arjunaḥ
tasya karṇaḥ śaraiḥ kruddhaḥ ciccheda jyāṃ sutejanaiḥ
tasya karṇaḥ śaraiḥ kruddhaḥ ciccheda jyāṃ sutejanaiḥ
53.
tataḥ arjunaḥ karṇaṃ bāṇaiḥ chādayitvā ca prabhrāmya
tasya jyāṃ kruddhaḥ karṇaḥ sutejanaiḥ śaraiḥ ciccheda
tasya jyāṃ kruddhaḥ karṇaḥ sutejanaiḥ śaraiḥ ciccheda
53.
Then Arjuna, having enveloped Karna with arrows and caused him to reel, Karna, enraged, cut Arjuna's bowstring with his extremely sharp arrows.
ततो ज्यामवधायान्यामनुमृज्य च पाण्डवः ।
शरैरवाकिरत्कर्णं दीप्यमानैः सहस्रशः ॥५४॥
शरैरवाकिरत्कर्णं दीप्यमानैः सहस्रशः ॥५४॥
54. tato jyāmavadhāyānyāmanumṛjya ca pāṇḍavaḥ ,
śarairavākiratkarṇaṁ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ.
śarairavākiratkarṇaṁ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ.
54.
tataḥ jyām avadhāya anyām anumṛjya ca pāṇḍavaḥ
śaraiḥ avākirat karṇaṃ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ
śaraiḥ avākirat karṇaṃ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ
54.
tataḥ pāṇḍavaḥ anyām jyām avadhāya ca anumṛjya
karṇaṃ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ śaraiḥ avākirat
karṇaṃ dīpyamānaiḥ sahasraśaḥ śaraiḥ avākirat
54.
Then the Pāṇḍava (Arjuna), having quickly strung another bowstring and adjusted it, showered Karna with thousands of blazing arrows.
तस्य ज्याच्छेदनं कर्णो ज्यावधानं च संयुगे ।
नान्वबुध्यत शीघ्रत्वात्तदद्भुतमिवाभवत् ॥५५॥
नान्वबुध्यत शीघ्रत्वात्तदद्भुतमिवाभवत् ॥५५॥
55. tasya jyācchedanaṁ karṇo jyāvadhānaṁ ca saṁyuge ,
nānvabudhyata śīghratvāttadadbhutamivābhavat.
nānvabudhyata śīghratvāttadadbhutamivābhavat.
55.
tasya jyācchedanaṃ karṇaḥ jyāvadhānaṃ ca saṃyuge na
anvabudhyata śīghratvāt tat adbhutam iva abhavat
anvabudhyata śīghratvāt tat adbhutam iva abhavat
55.
saṃyuge karṇaḥ tasya jyācchedanaṃ ca jyāvadhānaṃ śīghratvāt na anvabudhyata.
tat adbhutam iva abhavat
tat adbhutam iva abhavat
55.
In the battle, Karna did not even perceive the cutting of the bowstring nor its re-stringing by Arjuna, due to the latter's swiftness. That was indeed like a miracle.
अस्त्रैरस्त्राणि राधेयः प्रत्यहन्सव्यसाचिनः ।
चक्रे चाभ्यधिकं पार्थात्स्ववीर्यं प्रतिदर्शयन् ॥५६॥
चक्रे चाभ्यधिकं पार्थात्स्ववीर्यं प्रतिदर्शयन् ॥५६॥
56. astrairastrāṇi rādheyaḥ pratyahansavyasācinaḥ ,
cakre cābhyadhikaṁ pārthātsvavīryaṁ pratidarśayan.
cakre cābhyadhikaṁ pārthātsvavīryaṁ pratidarśayan.
56.
astraiḥ astrāṇi rādheyaḥ pratyahan savyasācinaḥ
cakre ca abhyadhikaṃ pārthāt svavīryaṃ pratidarśayan
cakre ca abhyadhikaṃ pārthāt svavīryaṃ pratidarśayan
56.
rādheyaḥ savyasācinaḥ astrāṇi astraiḥ pratyahan.
ca svavīryaṃ pratidarśayan pārthāt abhyadhikaṃ cakre
ca svavīryaṃ pratidarśayan pārthāt abhyadhikaṃ cakre
56.
Rādheya (Karna) countered the weapons of Savyasācin (Arjuna) with his own missile-weapons. And, demonstrating his own prowess, he showed himself to be superior to Pārtha (Arjuna).
ततः कृष्णोऽर्जुनं दृष्ट्वा कर्णास्त्रेणाभिपीडितम् ।
अभ्यस्येत्यब्रवीत्पार्थमातिष्ठास्त्रमनुत्तमम् ॥५७॥
अभ्यस्येत्यब्रवीत्पार्थमातिष्ठास्त्रमनुत्तमम् ॥५७॥
57. tataḥ kṛṣṇo'rjunaṁ dṛṣṭvā karṇāstreṇābhipīḍitam ,
abhyasyetyabravītpārthamātiṣṭhāstramanuttamam.
abhyasyetyabravītpārthamātiṣṭhāstramanuttamam.
57.
tataḥ kṛṣṇaḥ arjunam dṛṣṭvā karṇāstreṇa abhipīḍitam |
abhyasya iti abravīt pārtham ātiṣṭha astram anuttamam
abhyasya iti abravīt pārtham ātiṣṭha astram anuttamam
57.
tataḥ kṛṣṇaḥ karṇāstreṇa abhipīḍitam arjunam dṛṣṭvā,
pārtham abravīt - "abhyasya,
anuttamam astram ātiṣṭha.
"
pārtham abravīt - "abhyasya,
anuttamam astram ātiṣṭha.
"
57.
Then Krishna, seeing Arjuna distressed by Karna's weapon, said to Partha (Arjuna), 'Exert yourself! Wield the unsurpassed weapon!'
ततोऽन्यमग्निसदृशं शरं सर्पविषोपमम् ।
अश्मसारमयं दिव्यमनुमन्त्र्य धनंजयः ॥५८॥
अश्मसारमयं दिव्यमनुमन्त्र्य धनंजयः ॥५८॥
58. tato'nyamagnisadṛśaṁ śaraṁ sarpaviṣopamam ,
aśmasāramayaṁ divyamanumantrya dhanaṁjayaḥ.
aśmasāramayaṁ divyamanumantrya dhanaṁjayaḥ.
58.
tataḥ anyam agnisadṛśam śaram sarpaviṣopamam
| aśmasāramayam divyam anumantrya dhanañjayaḥ
| aśmasāramayam divyam anumantrya dhanañjayaḥ
58.
tataḥ dhanañjayaḥ agnisadṛśam,
sarpaviṣopamam,
aśmasāramayam,
divyam anyam śaram anumantrya
sarpaviṣopamam,
aśmasāramayam,
divyam anyam śaram anumantrya
58.
Then Dhananjaya (Arjuna), after consecrating another divine arrow, one resembling fire, possessing venom like a serpent's, and made of steel...
रौद्रमस्त्रं समादाय क्षेप्तुकामः किरीटवान् ।
ततोऽग्रसन्मही चक्रं राधेयस्य महामृधे ॥५९॥
ततोऽग्रसन्मही चक्रं राधेयस्य महामृधे ॥५९॥
59. raudramastraṁ samādāya kṣeptukāmaḥ kirīṭavān ,
tato'grasanmahī cakraṁ rādheyasya mahāmṛdhe.
tato'grasanmahī cakraṁ rādheyasya mahāmṛdhe.
59.
raudram astram samādāya kṣeptukāmaḥ kirīṭavān |
tataḥ agrasat mahī cakram rādheyasya mahāmṛdhe
tataḥ agrasat mahī cakram rādheyasya mahāmṛdhe
59.
kirīṭavān (arjunaḥ) raudram astram samādāya kṣeptukāmaḥ (āsīt),
tataḥ mahāmṛdhe mahī rādheyasya cakram agrasat.
tataḥ mahāmṛdhe mahī rādheyasya cakram agrasat.
59.
The crowned (Arjuna), having taken up that dreadful weapon and intending to hurl it, (was interrupted when) then, in the great battle, the Earth swallowed Radheya's (Karna's) chariot wheel.
ग्रस्तचक्रस्तु राधेयः कोपादश्रूण्यवर्तयत् ।
सोऽब्रवीदर्जुनं चापि मुहूर्तं क्षम पाण्डव ॥६०॥
सोऽब्रवीदर्जुनं चापि मुहूर्तं क्षम पाण्डव ॥६०॥
60. grastacakrastu rādheyaḥ kopādaśrūṇyavartayat ,
so'bravīdarjunaṁ cāpi muhūrtaṁ kṣama pāṇḍava.
so'bravīdarjunaṁ cāpi muhūrtaṁ kṣama pāṇḍava.
60.
grastacakraḥ tu rādheyaḥ kopāt aśrūṇi avartayat |
saḥ abravīt arjunam ca api muhūrtam kṣama pāṇḍava
saḥ abravīt arjunam ca api muhūrtam kṣama pāṇḍava
60.
tu grastacakraḥ rādheyaḥ kopāt aśrūṇi avartayat.
saḥ ca api arjunam abravīt - "he pāṇḍava,
muhūrtam kṣama.
"
saḥ ca api arjunam abravīt - "he pāṇḍava,
muhūrtam kṣama.
"
60.
But Radheya (Karna), whose chariot wheel had been swallowed, shed tears out of anger. He then said to Arjuna, 'O Pandava (Arjuna), wait for a moment!'
मध्ये चक्रमवग्रस्तं दृष्ट्वा दैवादिदं मम ।
पार्थ कापुरुषाचीर्णमभिसंधिं विवर्जय ॥६१॥
पार्थ कापुरुषाचीर्णमभिसंधिं विवर्जय ॥६१॥
61. madhye cakramavagrastaṁ dṛṣṭvā daivādidaṁ mama ,
pārtha kāpuruṣācīrṇamabhisaṁdhiṁ vivarjaya.
pārtha kāpuruṣācīrṇamabhisaṁdhiṁ vivarjaya.
61.
madhye cakram avagrastam dṛṣṭvā daivāt idam mama
pārtha kāpuruṣācīrṇam abhisaṃdhim vivarjaya
pārtha kāpuruṣācīrṇam abhisaṃdhim vivarjaya
61.
pārtha daivāt madhye avagrastam mama idam cakram
dṛṣṭvā kāpuruṣācīrṇam abhisaṃdhim vivarjaya
dṛṣṭvā kāpuruṣācīrṇam abhisaṃdhim vivarjaya
61.
O Pārtha, seeing my chariot wheel stuck in the ground by fate, abandon this action (abhisaṃdhi) characteristic of a coward.
प्रकीर्णकेशे विमुखे ब्राह्मणे च कृताञ्जलौ ।
शरणागते न्यस्तशस्त्रे तथा व्यसनगेऽर्जुन ॥६२॥
शरणागते न्यस्तशस्त्रे तथा व्यसनगेऽर्जुन ॥६२॥
62. prakīrṇakeśe vimukhe brāhmaṇe ca kṛtāñjalau ,
śaraṇāgate nyastaśastre tathā vyasanage'rjuna.
śaraṇāgate nyastaśastre tathā vyasanage'rjuna.
62.
prakīrṇakeśe vimukhe brāhmaṇe ca kṛtāñjalau
śaraṇāgate nyastaśastre tathā vyasanage arjuna
śaraṇāgate nyastaśastre tathā vyasanage arjuna
62.
arjuna prakīrṇakeśe vimukhe kṛtāñjalau śaraṇāgate
nyastaśastre tathā vyasanage brāhmaṇe ca (na praharanti)
nyastaśastre tathā vyasanage brāhmaṇe ca (na praharanti)
62.
O Arjuna, (one should not attack) a brāhmaṇa who has dishevelled hair, whose face is averted, who has folded hands in supplication, who has sought refuge, who has laid down his weapons, or who is in distress.
अबाणे भ्रष्टकवचे भ्रष्टभग्नायुधे तथा ।
न शूराः प्रहरन्त्याजौ न राज्ञे पार्थिवास्तथा ।
त्वं च शूरोऽसि कौन्तेय तस्मात्क्षम मुहूर्तकम् ॥६३॥
न शूराः प्रहरन्त्याजौ न राज्ञे पार्थिवास्तथा ।
त्वं च शूरोऽसि कौन्तेय तस्मात्क्षम मुहूर्तकम् ॥६३॥
63. abāṇe bhraṣṭakavace bhraṣṭabhagnāyudhe tathā ,
na śūrāḥ praharantyājau na rājñe pārthivāstathā ,
tvaṁ ca śūro'si kaunteya tasmātkṣama muhūrtakam.
na śūrāḥ praharantyājau na rājñe pārthivāstathā ,
tvaṁ ca śūro'si kaunteya tasmātkṣama muhūrtakam.
63.
abāṇe bhraṣṭakavace bhraṣṭabhagnāyudhe
tathā na śūrāḥ praharanti ājau na
rājñe pārthivāḥ tathā tvam ca śūraḥ
asi kaunteya tasmāt kṣama muhūrtakam
tathā na śūrāḥ praharanti ājau na
rājñe pārthivāḥ tathā tvam ca śūraḥ
asi kaunteya tasmāt kṣama muhūrtakam
63.
abāṇe bhraṣṭakavace bhraṣṭabhagnāyudhe tathā (puruṣe) ājau śūrāḥ na praharanti.
tathā pārthivāḥ rājñe na (praharanti).
ca kaunteya tvam śūraḥ asi.
tasmāt muhūrtakam kṣama.
tathā pārthivāḥ rājñe na (praharanti).
ca kaunteya tvam śūraḥ asi.
tasmāt muhūrtakam kṣama.
63.
Similarly, heroes (śūra) do not strike in battle one who is weaponless, whose armor has fallen off, and whose weapons are broken and shattered. Nor do kings (pārthiva) attack another king (rājan) in such a state. O son of Kuntī, you are indeed a hero (śūra); therefore, wait for a moment.
यावच्चक्रमिदं भूमेरुद्धरामि धनंजय ।
न मां रथस्थो भूमिष्ठमसज्जं हन्तुमर्हसि ।
न वासुदेवात्त्वत्तो वा पाण्डवेय बिभेम्यहम् ॥६४॥
न मां रथस्थो भूमिष्ठमसज्जं हन्तुमर्हसि ।
न वासुदेवात्त्वत्तो वा पाण्डवेय बिभेम्यहम् ॥६४॥
64. yāvaccakramidaṁ bhūmeruddharāmi dhanaṁjaya ,
na māṁ rathastho bhūmiṣṭhamasajjaṁ hantumarhasi ,
na vāsudevāttvatto vā pāṇḍaveya bibhemyaham.
na māṁ rathastho bhūmiṣṭhamasajjaṁ hantumarhasi ,
na vāsudevāttvatto vā pāṇḍaveya bibhemyaham.
64.
yāvat cakram idam bhūmeḥ uddharāmi
dhanaṃjaya na mām rathasthaḥ bhūmiṣṭham
asajjam hantum arhasi na vāsudevāt
tvattaḥ vā pāṇḍaveya bibhemi aham
dhanaṃjaya na mām rathasthaḥ bhūmiṣṭham
asajjam hantum arhasi na vāsudevāt
tvattaḥ vā pāṇḍaveya bibhemi aham
64.
dhanaṃjaya yāvat idam cakram bhūmeḥ uddharāmi (tāvat kṣamasva) .
rathasthaḥ tvam bhūmiṣṭham asajjam mām hantum na arhasi.
pāṇḍaveya aham vāsudevāt vā tvattaḥ na bibhemi.
rathasthaḥ tvam bhūmiṣṭham asajjam mām hantum na arhasi.
pāṇḍaveya aham vāsudevāt vā tvattaḥ na bibhemi.
64.
O Dhanañjaya, (wait) until I lift this wheel from the earth. You, being on your chariot, should not kill me while I am standing on the ground and am unprepared (asajja). O son of Pāṇḍu, I do not fear Vāsudeva or you.
त्वं हि क्षत्रियदायादो महाकुलविवर्धनः ।
स्मृत्वा धर्मोपदेशं त्वं मुहूर्तं क्षम पाण्डव ॥६५॥
स्मृत्वा धर्मोपदेशं त्वं मुहूर्तं क्षम पाण्डव ॥६५॥
65. tvaṁ hi kṣatriyadāyādo mahākulavivardhanaḥ ,
smṛtvā dharmopadeśaṁ tvaṁ muhūrtaṁ kṣama pāṇḍava.
smṛtvā dharmopadeśaṁ tvaṁ muhūrtaṁ kṣama pāṇḍava.
65.
tvam hi kṣatriya-dāyādaḥ mahā-kula-vivardhanaḥ
smṛtvā dharma-upadeśam tvam muhūrtam kṣama pāṇḍava
smṛtvā dharma-upadeśam tvam muhūrtam kṣama pāṇḍava
65.
tvam hi kṣatriya-dāyādaḥ mahā-kula-vivardhanaḥ [asi].
pāṇḍava,
tvam dharma-upadeśam smṛtvā muhūrtam kṣama.
pāṇḍava,
tvam dharma-upadeśam smṛtvā muhūrtam kṣama.
65.
You are indeed the heir of a warrior and the enhancer of a great lineage. Remembering the instruction regarding righteous conduct (dharma), you, O Pāṇḍava, should forgive for a moment.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66 (current chapter)
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47