महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-9, chapter-22
संजय उवाच ।
वर्तमाने तथा युद्धे घोररूपे भयानके ।
अभज्यत बलं तत्र तव पुत्रस्य पाण्डवैः ॥१॥
वर्तमाने तथा युद्धे घोररूपे भयानके ।
अभज्यत बलं तत्र तव पुत्रस्य पाण्डवैः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
vartamāne tathā yuddhe ghorarūpe bhayānake ,
abhajyata balaṁ tatra tava putrasya pāṇḍavaiḥ.
vartamāne tathā yuddhe ghorarūpe bhayānake ,
abhajyata balaṁ tatra tava putrasya pāṇḍavaiḥ.
1.
sañjaya uvāca vartamāne tathā yuddhe ghorarūpe
bhayānake abhajyata balam tatra tava putrasya pāṇḍavaiḥ
bhayānake abhajyata balam tatra tava putrasya pāṇḍavaiḥ
1.
sañjaya uvāca tathā ghorarūpe bhayānake vartamāne
yuddhe tatra tava putrasya balam pāṇḍavaiḥ abhajyata
yuddhe tatra tava putrasya balam pāṇḍavaiḥ abhajyata
1.
Sañjaya said: 'While that terrifying and dreadful battle was thus raging, your son's army (bala) was shattered there by the Pāṇḍavas.'
तांस्तु यत्नेन महता संनिवार्य महारथान् ।
पुत्रस्ते योधयामास पाण्डवानामनीकिनीम् ॥२॥
पुत्रस्ते योधयामास पाण्डवानामनीकिनीम् ॥२॥
2. tāṁstu yatnena mahatā saṁnivārya mahārathān ,
putraste yodhayāmāsa pāṇḍavānāmanīkinīm.
putraste yodhayāmāsa pāṇḍavānāmanīkinīm.
2.
tān tu yatnena mahatā saṃnivārya mahārathān
putraḥ te yodhayāmāsa pāṇḍavānām anīkinīm
putraḥ te yodhayāmāsa pāṇḍavānām anīkinīm
2.
tu te putraḥ mahatā yatnena tān mahārathān
saṃnivārya pāṇḍavānām anīkinīm yodhayāmāsa
saṃnivārya pāṇḍavānām anīkinīm yodhayāmāsa
2.
But your son, having with great effort checked those great charioteers (mahāratha), then engaged in battle with the army (anīkinī) of the Pāṇḍavas.
निवृत्ताः सहसा योधास्तव पुत्रप्रियैषिणः ।
संनिवृत्तेषु तेष्वेवं युद्धमासीत्सुदारुणम् ॥३॥
संनिवृत्तेषु तेष्वेवं युद्धमासीत्सुदारुणम् ॥३॥
3. nivṛttāḥ sahasā yodhāstava putrapriyaiṣiṇaḥ ,
saṁnivṛtteṣu teṣvevaṁ yuddhamāsītsudāruṇam.
saṁnivṛtteṣu teṣvevaṁ yuddhamāsītsudāruṇam.
3.
nivṛttāḥ sahasā yodhāḥ tava putrapriyaiṣiṇaḥ |
saṃnivṛtteṣu teṣu evam yuddham āsīt sudāruṇam
saṃnivṛtteṣu teṣu evam yuddham āsīt sudāruṇam
3.
tava putrapriyaiṣiṇaḥ yodhāḥ sahasā nivṛttāḥ
teṣu evam saṃnivṛtteṣu yuddham sudāruṇam āsīt
teṣu evam saṃnivṛtteṣu yuddham sudāruṇam āsīt
3.
Your warriors, who desired the welfare of your sons, suddenly retreated. When they had thus fully withdrawn, the battle among them became exceedingly fierce.
तावकानां परेषां च देवासुररणोपमम् ।
परेषां तव सैन्ये च नासीत्कश्चित्पराङ्मुखः ॥४॥
परेषां तव सैन्ये च नासीत्कश्चित्पराङ्मुखः ॥४॥
4. tāvakānāṁ pareṣāṁ ca devāsuraraṇopamam ,
pareṣāṁ tava sainye ca nāsītkaścitparāṅmukhaḥ.
pareṣāṁ tava sainye ca nāsītkaścitparāṅmukhaḥ.
4.
tāvakānām pareṣām ca deva-asura-raṇa-upamam |
pareṣām tava sainye ca na āsīt kaścit parāṅmukhaḥ
pareṣām tava sainye ca na āsīt kaścit parāṅmukhaḥ
4.
tāvakānām ca pareṣām [yuddham] deva-asura-raṇa-upamam
ca pareṣām tava sainye kaścit parāṅmukhaḥ na āsīt
ca pareṣām tava sainye kaścit parāṅmukhaḥ na āsīt
4.
The battle between your forces and those of the enemy was like a war between gods and demons. And in both the enemy's army and your own, no one turned their back in retreat.
अनुमानेन युध्यन्ते संज्ञाभिश्च परस्परम् ।
तेषां क्षयो महानासीद्युध्यतामितरेतरम् ॥५॥
तेषां क्षयो महानासीद्युध्यतामितरेतरम् ॥५॥
5. anumānena yudhyante saṁjñābhiśca parasparam ,
teṣāṁ kṣayo mahānāsīdyudhyatāmitaretaram.
teṣāṁ kṣayo mahānāsīdyudhyatāmitaretaram.
5.
anumānena yudhyante saṃjñābhiḥ ca parasparam
| teṣām kṣayaḥ mahān āsīt yudhyatām itaretaram
| teṣām kṣayaḥ mahān āsīt yudhyatām itaretaram
5.
te anumānena ca saṃjñābhiḥ parasparam yudhyante
teṣām yudhyatām itaretaram mahān kṣayaḥ āsīt
teṣām yudhyatām itaretaram mahān kṣayaḥ āsīt
5.
They fought each other using inferences and signs. A great destruction occurred among them as they fought one another.
ततो युधिष्ठिरो राजा क्रोधेन महता युतः ।
जिगीषमाणः संग्रामे धार्तराष्ट्रान्सराजकान् ॥६॥
जिगीषमाणः संग्रामे धार्तराष्ट्रान्सराजकान् ॥६॥
6. tato yudhiṣṭhiro rājā krodhena mahatā yutaḥ ,
jigīṣamāṇaḥ saṁgrāme dhārtarāṣṭrānsarājakān.
jigīṣamāṇaḥ saṁgrāme dhārtarāṣṭrānsarājakān.
6.
tataḥ yudhiṣṭhiraḥ rājā krodhena mahatā yutaḥ
| jigīṣamāṇaḥ saṃgrāme dhārtarāṣṭrān sarājakān
| jigīṣamāṇaḥ saṃgrāme dhārtarāṣṭrān sarājakān
6.
tataḥ rājā yudhiṣṭhiraḥ mahatā krodhena yutaḥ,
saṃgrāme dhārtarāṣṭrān sarājakān jigīṣamāṇaḥ
saṃgrāme dhārtarāṣṭrān sarājakān jigīṣamāṇaḥ
6.
Then King Yudhishthira, endowed with great wrath, wishing to conquer the sons of Dhritarashtra along with their allied rulers in battle...
त्रिभिः शारद्वतं विद्ध्वा रुक्मपुङ्खैः शिलाशितैः ।
चतुर्भिर्निजघानाश्वान्कल्याणान्कृतवर्मणः ॥७॥
चतुर्भिर्निजघानाश्वान्कल्याणान्कृतवर्मणः ॥७॥
7. tribhiḥ śāradvataṁ viddhvā rukmapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ ,
caturbhirnijaghānāśvānkalyāṇānkṛtavarmaṇaḥ.
caturbhirnijaghānāśvānkalyāṇānkṛtavarmaṇaḥ.
7.
tribhiḥ śāradvatam viddhvā rukmapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ
caturbhiḥ nijaghāna aśvān kalyāṇān kṛtavarmaṇaḥ
caturbhiḥ nijaghāna aśvān kalyāṇān kṛtavarmaṇaḥ
7.
Having pierced Śāradvata (Kṛpa) with three arrows, which were golden-feathered and sharpened on stone, he then struck down Kṛtavarman's four excellent horses.
अश्वत्थामा तु हार्दिक्यमपोवाह यशस्विनम् ।
अथ शारद्वतोऽष्टाभिः प्रत्यविध्यद्युधिष्ठिरम् ॥८॥
अथ शारद्वतोऽष्टाभिः प्रत्यविध्यद्युधिष्ठिरम् ॥८॥
8. aśvatthāmā tu hārdikyamapovāha yaśasvinam ,
atha śāradvato'ṣṭābhiḥ pratyavidhyadyudhiṣṭhiram.
atha śāradvato'ṣṭābhiḥ pratyavidhyadyudhiṣṭhiram.
8.
aśvatthāmā tu hārdikyam apovāha yaśasvinam atha
śāradvataḥ aṣṭābhiḥ pratyavidhyat yudhiṣṭhiram
śāradvataḥ aṣṭābhiḥ pratyavidhyat yudhiṣṭhiram
8.
However, Aśvatthāmā carried away the glorious Hārdikya (Kṛtavarman). Then, Śāradvata (Kṛpa) struck Yudhiṣṭhira back with eight arrows.
ततो दुर्योधनो राजा रथान्सप्तशतान्रणे ।
प्रेषयद्यत्र राजासौ धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥९॥
प्रेषयद्यत्र राजासौ धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥९॥
9. tato duryodhano rājā rathānsaptaśatānraṇe ,
preṣayadyatra rājāsau dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
preṣayadyatra rājāsau dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
9.
tataḥ duryodhanaḥ rājā rathān saptaśatān raṇe
preṣayat yatra rājā asau dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
preṣayat yatra rājā asau dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
9.
Then, King Duryodhana dispatched seven hundred chariots into the battle where that king, Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), was present.
ते रथा रथिभिर्युक्ता मनोमारुतरंहसः ।
अभ्यद्रवन्त संग्रामे कौन्तेयस्य रथं प्रति ॥१०॥
अभ्यद्रवन्त संग्रामे कौन्तेयस्य रथं प्रति ॥१०॥
10. te rathā rathibhiryuktā manomārutaraṁhasaḥ ,
abhyadravanta saṁgrāme kaunteyasya rathaṁ prati.
abhyadravanta saṁgrāme kaunteyasya rathaṁ prati.
10.
te rathāḥ rathibhiḥ yuktāḥ manomārutaraṃhasaḥ
abhyadravanta saṃgrāme kaunteyasya ratham prati
abhyadravanta saṃgrāme kaunteyasya ratham prati
10.
Those chariots, manned by charioteers and possessing the speed of mind and wind, rushed into the battle towards Kaunteya's (Arjuna's) chariot.
ते समन्तान्महाराज परिवार्य युधिष्ठिरम् ।
अदृश्यं सायकैश्चक्रुर्मेघा इव दिवाकरम् ॥११॥
अदृश्यं सायकैश्चक्रुर्मेघा इव दिवाकरम् ॥११॥
11. te samantānmahārāja parivārya yudhiṣṭhiram ,
adṛśyaṁ sāyakaiścakrurmeghā iva divākaram.
adṛśyaṁ sāyakaiścakrurmeghā iva divākaram.
11.
te samantāt mahārāja parivārya yudhiṣṭhiram
adṛśyam sāyakaiḥ cakruḥ meghāḥ iva divākaram
adṛśyam sāyakaiḥ cakruḥ meghāḥ iva divākaram
11.
mahārāja te samantāt yudhiṣṭhiram parivārya
sāyakaiḥ adṛśyam cakruḥ meghāḥ divākaram iva
sāyakaiḥ adṛśyam cakruḥ meghāḥ divākaram iva
11.
O great king, they surrounded Yudhishthira from all sides and made him invisible with their arrows, just as clouds obscure the sun.
नामृष्यन्त सुसंरब्धाः शिखण्डिप्रमुखा रथाः ।
रथैरग्र्यजवैर्युक्तैः किङ्किणीजालसंवृतैः ।
आजग्मुरभिरक्षन्तः कुन्तीपुत्रं युधिष्ठिरम् ॥१२॥
रथैरग्र्यजवैर्युक्तैः किङ्किणीजालसंवृतैः ।
आजग्मुरभिरक्षन्तः कुन्तीपुत्रं युधिष्ठिरम् ॥१२॥
12. nāmṛṣyanta susaṁrabdhāḥ śikhaṇḍipramukhā rathāḥ ,
rathairagryajavairyuktaiḥ kiṅkiṇījālasaṁvṛtaiḥ ,
ājagmurabhirakṣantaḥ kuntīputraṁ yudhiṣṭhiram.
rathairagryajavairyuktaiḥ kiṅkiṇījālasaṁvṛtaiḥ ,
ājagmurabhirakṣantaḥ kuntīputraṁ yudhiṣṭhiram.
12.
na amṛṣyanta susaṃrabdhāḥ śikhaṇḍipramukhāḥ
rathāḥ | rathaiḥ agryajavaiḥ
yuktaiḥ kiṅkiṇījālasaṃvṛtaiḥ | ājagmuḥ
abhirakṣantaḥ kuntīputram yudhiṣṭhiram
rathāḥ | rathaiḥ agryajavaiḥ
yuktaiḥ kiṅkiṇījālasaṃvṛtaiḥ | ājagmuḥ
abhirakṣantaḥ kuntīputram yudhiṣṭhiram
12.
susaṃrabdhāḥ śikhaṇḍipramukhāḥ rathāḥ
na amṛṣyanta agryajavaiḥ
kiṅkiṇījālasaṃvṛtaiḥ yuktaiḥ rathaiḥ kuntīputram
yudhiṣṭhiram abhirakṣantaḥ ājagmuḥ
na amṛṣyanta agryajavaiḥ
kiṅkiṇījālasaṃvṛtaiḥ yuktaiḥ rathaiḥ kuntīputram
yudhiṣṭhiram abhirakṣantaḥ ājagmuḥ
12.
The highly enraged charioteers, led by Shikhandi, did not tolerate this. They came forward, protecting Yudhishthira, Kunti's son, with chariots that were swiftly moving, equipped, and adorned with networks of small bells.
ततः प्रववृते रौद्रः संग्रामः शोणितोदकः ।
पाण्डवानां कुरूणां च यमराष्ट्रविवर्धनः ॥१३॥
पाण्डवानां कुरूणां च यमराष्ट्रविवर्धनः ॥१३॥
13. tataḥ pravavṛte raudraḥ saṁgrāmaḥ śoṇitodakaḥ ,
pāṇḍavānāṁ kurūṇāṁ ca yamarāṣṭravivardhanaḥ.
pāṇḍavānāṁ kurūṇāṁ ca yamarāṣṭravivardhanaḥ.
13.
tataḥ pravavṛte raudraḥ saṅgrāmaḥ śoṇitodakaḥ
| pāṇḍavānām kurūṇām ca yamarāṣṭravivardhanaḥ
| pāṇḍavānām kurūṇām ca yamarāṣṭravivardhanaḥ
13.
tataḥ pāṇḍavānām ca kurūṇām yamarāṣṭravivardhanaḥ
śoṇitodakaḥ raudraḥ saṅgrāmaḥ pravavṛte
śoṇitodakaḥ raudraḥ saṅgrāmaḥ pravavṛte
13.
Then a fierce battle began, characterized by blood as its water, for the Pandavas and the Kurus, a battle that expanded the realm of Yama (the god of death).
रथान्सप्तशतान्हत्वा कुरूणामाततायिनाम् ।
पाण्डवाः सह पाञ्चालैः पुनरेवाभ्यवारयन् ॥१४॥
पाण्डवाः सह पाञ्चालैः पुनरेवाभ्यवारयन् ॥१४॥
14. rathānsaptaśatānhatvā kurūṇāmātatāyinām ,
pāṇḍavāḥ saha pāñcālaiḥ punarevābhyavārayan.
pāṇḍavāḥ saha pāñcālaiḥ punarevābhyavārayan.
14.
rathān saptaśatān hatvā kurūṇām ātatāyinām |
pāṇḍavāḥ saha pāñcālaiḥ punaḥ eva abhyavārayan
pāṇḍavāḥ saha pāñcālaiḥ punaḥ eva abhyavārayan
14.
pāṇḍavāḥ pāñcālaiḥ saha ātatāyinām kurūṇām
saptaśatān rathān hatvā punaḥ eva abhyavārayan
saptaśatān rathān hatvā punaḥ eva abhyavārayan
14.
Having destroyed seven hundred chariots of the aggressive Kurus, the Pandavas, along with the Panchalas, indeed attacked again.
तत्र युद्धं महच्चासीत्तव पुत्रस्य पाण्डवैः ।
न च नस्तादृशं दृष्टं नैव चापि परिश्रुतम् ॥१५॥
न च नस्तादृशं दृष्टं नैव चापि परिश्रुतम् ॥१५॥
15. tatra yuddhaṁ mahaccāsīttava putrasya pāṇḍavaiḥ ,
na ca nastādṛśaṁ dṛṣṭaṁ naiva cāpi pariśrutam.
na ca nastādṛśaṁ dṛṣṭaṁ naiva cāpi pariśrutam.
15.
tatra yuddham mahat ca āsīt tava putrasya pāṇḍavaiḥ
na ca naḥ tādṛśam dṛṣṭam na eva ca api pariśrutam
na ca naḥ tādṛśam dṛṣṭam na eva ca api pariśrutam
15.
tatra tava putrasya pāṇḍavaiḥ mahat yuddham āsīt
na ca naḥ tādṛśam dṛṣṭam na eva ca api pariśrutam
na ca naḥ tādṛśam dṛṣṭam na eva ca api pariśrutam
15.
There, a great battle took place between your son and the Pāṇḍavas. We have never seen nor even heard of such a battle.
वर्तमाने तथा युद्धे निर्मर्यादे समन्ततः ।
वध्यमानेषु योधेषु तावकेष्वितरेषु च ॥१६॥
वध्यमानेषु योधेषु तावकेष्वितरेषु च ॥१६॥
16. vartamāne tathā yuddhe nirmaryāde samantataḥ ,
vadhyamāneṣu yodheṣu tāvakeṣvitareṣu ca.
vadhyamāneṣu yodheṣu tāvakeṣvitareṣu ca.
16.
vartamāne tathā yuddhe nirmaryāde samantataḥ
vadhyamāneṣu yodheṣu tāvakeṣu itareṣu ca
vadhyamāneṣu yodheṣu tāvakeṣu itareṣu ca
16.
tathā nirmaryāde samantataḥ vartamāne yuddhe
tāvakeṣu ca itareṣu yodheṣu vadhyamāneṣu
tāvakeṣu ca itareṣu yodheṣu vadhyamāneṣu
16.
Thus, as that unrestricted battle raged on all sides, with warriors being slaughtered, both among your ranks and among the others...
निनदत्सु च योधेषु शङ्खवर्यैश्च पूरितैः ।
उत्कृष्टैः सिंहनादैश्च गर्जितेन च धन्विनाम् ॥१७॥
उत्कृष्टैः सिंहनादैश्च गर्जितेन च धन्विनाम् ॥१७॥
17. ninadatsu ca yodheṣu śaṅkhavaryaiśca pūritaiḥ ,
utkṛṣṭaiḥ siṁhanādaiśca garjitena ca dhanvinām.
utkṛṣṭaiḥ siṁhanādaiśca garjitena ca dhanvinām.
17.
ninadatsu ca yodheṣu śaṅkhavaryaiḥ ca pūritaiḥ
utkṛṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ ca garjitena ca dhanvinām
utkṛṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ ca garjitena ca dhanvinām
17.
ca ninadatsu yodheṣu ca śaṅkhavaryaiḥ pūritaiḥ
ca utkṛṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ ca dhanvinām garjitena
ca utkṛṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ ca dhanvinām garjitena
17.
And as the warriors roared, with the sounds of excellent conch shells filling the air, along with mighty lion-roars, and the shouts of the archers.
अतिप्रवृद्धे युद्धे च छिद्यमानेषु मर्मसु ।
धावमानेषु योधेषु जयगृद्धिषु मारिष ॥१८॥
धावमानेषु योधेषु जयगृद्धिषु मारिष ॥१८॥
18. atipravṛddhe yuddhe ca chidyamāneṣu marmasu ,
dhāvamāneṣu yodheṣu jayagṛddhiṣu māriṣa.
dhāvamāneṣu yodheṣu jayagṛddhiṣu māriṣa.
18.
atipravṛddhe yuddhe ca chidyamāneṣu marmasu
dhāvamāneṣu yodheṣu jayagṛddhiṣu māriṣa
dhāvamāneṣu yodheṣu jayagṛddhiṣu māriṣa
18.
ca atipravṛddhe yuddhe ca marmasu chidyamāneṣu
ca jayagṛddhiṣu yodheṣu dhāvamāneṣu māriṣa
ca jayagṛddhiṣu yodheṣu dhāvamāneṣu māriṣa
18.
And as the battle intensified greatly, with vital spots being pierced, and warriors, greedy for victory, rushing about, O respected one (māriṣa)!
संहारे सर्वतो जाते पृथिव्यां शोकसंभवे ।
बह्वीनामुत्तमस्त्रीणां सीमन्तोद्धरणे तथा ॥१९॥
बह्वीनामुत्तमस्त्रीणां सीमन्तोद्धरणे तथा ॥१९॥
19. saṁhāre sarvato jāte pṛthivyāṁ śokasaṁbhave ,
bahvīnāmuttamastrīṇāṁ sīmantoddharaṇe tathā.
bahvīnāmuttamastrīṇāṁ sīmantoddharaṇe tathā.
19.
saṃhāre sarvataḥ jāte pṛthivyām śoka-saṃbhave
| bahvīnām uttama-strīṇām sīmantoddharaṇe tathā
| bahvīnām uttama-strīṇām sīmantoddharaṇe tathā
19.
pṛthivyām sarvataḥ śokasaṃbhave saṃhāre jāte
tathā bahvīnām uttamastrīṇām sīmantoddharaṇe
tathā bahvīnām uttamastrīṇām sīmantoddharaṇe
19.
When widespread destruction, causing great sorrow, occurred everywhere on earth, and similarly, when the hair-partings of many excellent women were dishevelled (a sign of widowhood).
निर्मर्यादे तथा युद्धे वर्तमाने सुदारुणे ।
प्रादुरासन्विनाशाय तदोत्पाताः सुदारुणाः ।
चचाल शब्दं कुर्वाणा सपर्वतवना मही ॥२०॥
प्रादुरासन्विनाशाय तदोत्पाताः सुदारुणाः ।
चचाल शब्दं कुर्वाणा सपर्वतवना मही ॥२०॥
20. nirmaryāde tathā yuddhe vartamāne sudāruṇe ,
prādurāsanvināśāya tadotpātāḥ sudāruṇāḥ ,
cacāla śabdaṁ kurvāṇā saparvatavanā mahī.
prādurāsanvināśāya tadotpātāḥ sudāruṇāḥ ,
cacāla śabdaṁ kurvāṇā saparvatavanā mahī.
20.
nirmaryāde tathā yuddhe vartamāne
sudāruṇe | prādurāsan vināśāya
tadā utpātāḥ sudāruṇāḥ | cacāla
śabdam kurvāṇā sa-parvata-vanā mahī
sudāruṇe | prādurāsan vināśāya
tadā utpātāḥ sudāruṇāḥ | cacāla
śabdam kurvāṇā sa-parvata-vanā mahī
20.
tathā nirmaryāde sudāruṇe yuddhe
vartamāne tadā vināśāya sudāruṇāḥ
utpātāḥ prādurāsan saparvatavanā
mahī śabdam kurvāṇā cacāla
vartamāne tadā vināśāya sudāruṇāḥ
utpātāḥ prādurāsan saparvatavanā
mahī śabdam kurvāṇā cacāla
20.
Similarly, when an exceedingly terrible and unrestrained war was raging, then very dreadful portents (utpāta) appeared, foretelling destruction. The earth (mahī), along with its mountains and forests, shook, making a rumbling sound.
सदण्डाः सोल्मुका राजञ्शीर्यमाणाः समन्ततः ।
उल्काः पेतुर्दिवो भूमावाहत्य रविमण्डलम् ॥२१॥
उल्काः पेतुर्दिवो भूमावाहत्य रविमण्डलम् ॥२१॥
21. sadaṇḍāḥ solmukā rājañśīryamāṇāḥ samantataḥ ,
ulkāḥ peturdivo bhūmāvāhatya ravimaṇḍalam.
ulkāḥ peturdivo bhūmāvāhatya ravimaṇḍalam.
21.
sa-daṇḍāḥ sa-ulmukāḥ rājan śīryamāṇāḥ samantataḥ
| ulkāḥ petuḥ divaḥ bhūmau āhatya ravi-maṇḍalam
| ulkāḥ petuḥ divaḥ bhūmau āhatya ravi-maṇḍalam
21.
rājan,
sadaṇḍāḥ saulmukāḥ śīryamāṇāḥ samantataḥ ulkāḥ ravimaṇḍalam āhatya divaḥ bhūmau petuḥ
sadaṇḍāḥ saulmukāḥ śīryamāṇāḥ samantataḥ ulkāḥ ravimaṇḍalam āhatya divaḥ bhūmau petuḥ
21.
O King, blazing meteors (ulkāḥ) with fiery tails, falling from all directions, struck the sun's orb (ravimaṇḍala) and then fell upon the earth.
विष्वग्वाताः प्रादुरासन्नीचैः शर्करवर्षिणः ।
अश्रूणि मुमुचुर्नागा वेपथुश्चास्पृशद्भृशम् ॥२२॥
अश्रूणि मुमुचुर्नागा वेपथुश्चास्पृशद्भृशम् ॥२२॥
22. viṣvagvātāḥ prādurāsannīcaiḥ śarkaravarṣiṇaḥ ,
aśrūṇi mumucurnāgā vepathuścāspṛśadbhṛśam.
aśrūṇi mumucurnāgā vepathuścāspṛśadbhṛśam.
22.
viṣvak-vātāḥ prādurāsan nīcaiḥ śarkara-varṣiṇaḥ
| aśrūṇi mumucuḥ nāgāḥ vepathuḥ ca aspṛśat bhṛśam
| aśrūṇi mumucuḥ nāgāḥ vepathuḥ ca aspṛśat bhṛśam
22.
nīcaiḥ śarkaravarṣiṇaḥ viṣvagvātāḥ prādurāsan
nāgāḥ aśrūṇi mumucuḥ ca bhṛśam vepathuḥ aspṛśat
nāgāḥ aśrūṇi mumucuḥ ca bhṛśam vepathuḥ aspṛśat
22.
Winds (vāta) blew in every direction, rising from below and showering gravel. The celestial serpents (nāga) shed tears, and an intense trembling (vepathu) gripped them.
एतान्घोराननादृत्य समुत्पातान्सुदारुणान् ।
पुनर्युद्धाय संमन्त्र्य क्षत्रियास्तस्थुरव्यथाः ।
रमणीये कुरुक्षेत्रे पुण्ये स्वर्गं यियासवः ॥२३॥
पुनर्युद्धाय संमन्त्र्य क्षत्रियास्तस्थुरव्यथाः ।
रमणीये कुरुक्षेत्रे पुण्ये स्वर्गं यियासवः ॥२३॥
23. etānghorānanādṛtya samutpātānsudāruṇān ,
punaryuddhāya saṁmantrya kṣatriyāstasthuravyathāḥ ,
ramaṇīye kurukṣetre puṇye svargaṁ yiyāsavaḥ.
punaryuddhāya saṁmantrya kṣatriyāstasthuravyathāḥ ,
ramaṇīye kurukṣetre puṇye svargaṁ yiyāsavaḥ.
23.
etān ghorān anādṛtya samutpātān
sudāruṇān punar yuddhāya saṃmantrya
kṣatriyāḥ tasthuḥ avyathāḥ ramaṇīye
kurukṣetre puṇye svargaṃ yiyāsavaḥ
sudāruṇān punar yuddhāya saṃmantrya
kṣatriyāḥ tasthuḥ avyathāḥ ramaṇīye
kurukṣetre puṇye svargaṃ yiyāsavaḥ
23.
kṣatriyāḥ etān ghorān sudāruṇān
samutpātān anādṛtya punar yuddhāya
saṃmantrya avyathāḥ tasthuḥ ramaṇīye
puṇye kurukṣetre svargaṃ yiyāsavaḥ
samutpātān anādṛtya punar yuddhāya
saṃmantrya avyathāḥ tasthuḥ ramaṇīye
puṇye kurukṣetre svargaṃ yiyāsavaḥ
23.
The kṣatriyas, disregarding these terrible and extremely dreadful omens, consulted again for battle and stood fearless in the beautiful and sacred Kurukṣetra, desiring to go to heaven.
ततो गान्धारराजस्य पुत्रः शकुनिरब्रवीत् ।
युध्यध्वमग्रतो यावत्पृष्ठतो हन्मि पाण्डवान् ॥२४॥
युध्यध्वमग्रतो यावत्पृष्ठतो हन्मि पाण्डवान् ॥२४॥
24. tato gāndhārarājasya putraḥ śakunirabravīt ,
yudhyadhvamagrato yāvatpṛṣṭhato hanmi pāṇḍavān.
yudhyadhvamagrato yāvatpṛṣṭhato hanmi pāṇḍavān.
24.
tataḥ gāndhārarājasya putraḥ śakuniḥ abravīt
yudhyadhvam agrataḥ yāvat pṛṣṭhataḥ hanmi pāṇḍavān
yudhyadhvam agrataḥ yāvat pṛṣṭhataḥ hanmi pāṇḍavān
24.
tataḥ gāndhārarājasya putraḥ śakuniḥ abravīt: yāvat agrataḥ yudhyadhvam,
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavān hanmi
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavān hanmi
24.
Then Śakuni, the son of the King of Gandhāra, said, "You all fight in front while I strike down the Pāṇḍavas from behind."
ततो नः संप्रयातानां मद्रयोधास्तरस्विनः ।
हृष्टाः किलकिलाशब्दमकुर्वन्तापरे तथा ॥२५॥
हृष्टाः किलकिलाशब्दमकुर्वन्तापरे तथा ॥२५॥
25. tato naḥ saṁprayātānāṁ madrayodhāstarasvinaḥ ,
hṛṣṭāḥ kilakilāśabdamakurvantāpare tathā.
hṛṣṭāḥ kilakilāśabdamakurvantāpare tathā.
25.
tataḥ naḥ saṃprayātānāṃ madrayodhāḥ tarasvinaḥ
hṛṣṭāḥ kilakilāśabdam akurvan tathā apare
hṛṣṭāḥ kilakilāśabdam akurvan tathā apare
25.
tataḥ naḥ saṃprayātānāṃ tarasvinaḥ madrayodhāḥ hṛṣṭāḥ kilakilāśabdam akurvan,
tathā apare
tathā apare
25.
Then, as we advanced, the powerful Madra warriors joyfully made a loud clamor, and others similarly shouted.
अस्मांस्तु पुनरासाद्य लब्धलक्षा दुरासदाः ।
शरासनानि धुन्वन्तः शरवर्षैरवाकिरन् ॥२६॥
शरासनानि धुन्वन्तः शरवर्षैरवाकिरन् ॥२६॥
26. asmāṁstu punarāsādya labdhalakṣā durāsadāḥ ,
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣairavākiran.
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣairavākiran.
26.
asmān tu punar āsādya labdhalakṣāḥ durāsadāḥ
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
26.
tu labdhalakṣāḥ durāsadāḥ punar asmān āsādya,
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
śarāsanāni dhunvantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
26.
But, having again confronted us, those formidable warriors, having achieved their aim, shook their bows and showered us with volleys of arrows.
ततो हतं परैस्तत्र मद्रराजबलं तदा ।
दुर्योधनबलं दृष्ट्वा पुनरासीत्पराङ्मुखम् ॥२७॥
दुर्योधनबलं दृष्ट्वा पुनरासीत्पराङ्मुखम् ॥२७॥
27. tato hataṁ paraistatra madrarājabalaṁ tadā ,
duryodhanabalaṁ dṛṣṭvā punarāsītparāṅmukham.
duryodhanabalaṁ dṛṣṭvā punarāsītparāṅmukham.
27.
tataḥ hatam paraiḥ tatra madrarājabalam tadā
duryodhanabalam dṛṣṭvā punaḥ āsīt parāṅmukham
duryodhanabalam dṛṣṭvā punaḥ āsīt parāṅmukham
27.
tadā tatra paraiḥ hatam madrarājabalam dṛṣṭvā
punaḥ duryodhanabalam parāṅmukham āsīt
punaḥ duryodhanabalam parāṅmukham āsīt
27.
At that time, seeing the army of the king of Madras (Śalya) being struck down there by the enemies, Duryodhana's army again turned away.
गान्धारराजस्तु पुनर्वाक्यमाह ततो बली ।
निवर्तध्वमधर्मज्ञा युध्यध्वं किं सृतेन वः ॥२८॥
निवर्तध्वमधर्मज्ञा युध्यध्वं किं सृतेन वः ॥२८॥
28. gāndhārarājastu punarvākyamāha tato balī ,
nivartadhvamadharmajñā yudhyadhvaṁ kiṁ sṛtena vaḥ.
nivartadhvamadharmajñā yudhyadhvaṁ kiṁ sṛtena vaḥ.
28.
gāndhārarājaḥ tu punar vākyam āha tataḥ balī
nivartadhvam adharmajñāḥ yudhyadhvam kim sṛtena vaḥ
nivartadhvam adharmajñāḥ yudhyadhvam kim sṛtena vaḥ
28.
tataḥ balī gāndhārarājaḥ tu punar vākyam āha:
"adharmajñāḥ! nivartadhvam! yudhyadhvam! vaḥ sṛtena kim?"
"adharmajñāḥ! nivartadhvam! yudhyadhvam! vaḥ sṛtena kim?"
28.
But then, the mighty king of Gandhāra (Śakuni) spoke again, saying: "O you who are ignorant of (natural) law (dharma)! Turn back and fight! What good is fleeing for you?"
अनीकं दशसाहस्रमश्वानां भरतर्षभ ।
आसीद्गान्धारराजस्य विमलप्रासयोधिनाम् ॥२९॥
आसीद्गान्धारराजस्य विमलप्रासयोधिनाम् ॥२९॥
29. anīkaṁ daśasāhasramaśvānāṁ bharatarṣabha ,
āsīdgāndhārarājasya vimalaprāsayodhinām.
āsīdgāndhārarājasya vimalaprāsayodhinām.
29.
anīkam daśaśāhasram aśvānām bharatarṣabha
āsīt gāndhārarājasya vimalaprāsayodhinām
āsīt gāndhārarājasya vimalaprāsayodhinām
29.
bharatarṣabha! gāndhārarājasya vimalaprāsayodhinām
daśaśāhasram aśvānām anīkam āsīt
daśaśāhasram aśvānām anīkam āsīt
29.
O best of Bharatas, there was an army of ten thousand horses belonging to the king of Gandhāra (Śakuni), whose warriors fought with shining spears.
बलेन तेन विक्रम्य वर्तमाने जनक्षये ।
पृष्ठतः पाण्डवानीकमभ्यघ्नन्निशितैः शरैः ॥३०॥
पृष्ठतः पाण्डवानीकमभ्यघ्नन्निशितैः शरैः ॥३०॥
30. balena tena vikramya vartamāne janakṣaye ,
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavānīkamabhyaghnanniśitaiḥ śaraiḥ.
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavānīkamabhyaghnanniśitaiḥ śaraiḥ.
30.
balena tena vikramya vartamāne janakṣaye
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavānīkam abhyaghnan niśitaiḥ śaraiḥ
pṛṣṭhataḥ pāṇḍavānīkam abhyaghnan niśitaiḥ śaraiḥ
30.
tena balena vikramya,
janakṣaye vartamāne,
pṛṣṭhataḥ niśitaiḥ śaraiḥ pāṇḍavānīkam abhyaghnan
janakṣaye vartamāne,
pṛṣṭhataḥ niśitaiḥ śaraiḥ pāṇḍavānīkam abhyaghnan
30.
Having advanced with that army, while the great slaughter of people was occurring, they struck the Pandava army from behind with sharp arrows.
तदभ्रमिव वातेन क्षिप्यमाणं समन्ततः ।
अभज्यत महाराज पाण्डूनां सुमहद्बलम् ॥३१॥
अभज्यत महाराज पाण्डूनां सुमहद्बलम् ॥३१॥
31. tadabhramiva vātena kṣipyamāṇaṁ samantataḥ ,
abhajyata mahārāja pāṇḍūnāṁ sumahadbalam.
abhajyata mahārāja pāṇḍūnāṁ sumahadbalam.
31.
tat abhram iva vātena kṣipyamāṇam samantataḥ
abhajyata mahārāja pāṇḍūnām sumahat balam
abhajyata mahārāja pāṇḍūnām sumahat balam
31.
mahārāja vātena samantataḥ kṣipyamāṇam abhram
iva tat pāṇḍūnām sumahat balam abhajyata
iva tat pāṇḍūnām sumahat balam abhajyata
31.
O great king, the immense army of the Pandavas was shattered, like a cloud being scattered from all sides by the wind.
ततो युधिष्ठिरः प्रेक्ष्य भग्नं स्वबलमन्तिकात् ।
अभ्यचोदयदव्यग्रः सहदेवं महाबलम् ॥३२॥
अभ्यचोदयदव्यग्रः सहदेवं महाबलम् ॥३२॥
32. tato yudhiṣṭhiraḥ prekṣya bhagnaṁ svabalamantikāt ,
abhyacodayadavyagraḥ sahadevaṁ mahābalam.
abhyacodayadavyagraḥ sahadevaṁ mahābalam.
32.
tataḥ yudhiṣṭhiraḥ prekṣya bhagnam svabalam
antikāt abhyacodayat avyagraḥ sahadevam mahābalam
antikāt abhyacodayat avyagraḥ sahadevam mahābalam
32.
tataḥ avyagraḥ yudhiṣṭhiraḥ antikāt bhagnam
svabalam prekṣya mahābalam sahadevam abhyacodayat
svabalam prekṣya mahābalam sahadevam abhyacodayat
32.
Then Yudhishthira, observing his own shattered army from close by, calmly encouraged the mighty Sahadeva.
असौ सुबलपुत्रो नो जघनं पीड्य दंशितः ।
सेनां निसूदयन्त्येष पश्य पाण्डव दुर्मतिम् ॥३३॥
सेनां निसूदयन्त्येष पश्य पाण्डव दुर्मतिम् ॥३३॥
33. asau subalaputro no jaghanaṁ pīḍya daṁśitaḥ ,
senāṁ nisūdayantyeṣa paśya pāṇḍava durmatim.
senāṁ nisūdayantyeṣa paśya pāṇḍava durmatim.
33.
asau subalaputraḥ naḥ jaghanam pīḍya daṃśitaḥ
senām nīsūdayati eṣaḥ paśya pāṇḍava durmatim
senām nīsūdayati eṣaḥ paśya pāṇḍava durmatim
33.
pāṇḍava paśya,
daṃśitaḥ asau subalaputraḥ naḥ jaghanam pīḍya,
eṣaḥ durmatim senām nīsūdayati
daṃśitaḥ asau subalaputraḥ naḥ jaghanam pīḍya,
eṣaḥ durmatim senām nīsūdayati
33.
O Pandava, observe this son of Subala, who is armored and pressing our rear flank; behold this evil-minded one destroying the army!
गच्छ त्वं द्रौपदेयाश्च शकुनिं सौबलं जहि ।
रथानीकमहं रक्ष्ये पाञ्चालसहितोऽनघ ॥३४॥
रथानीकमहं रक्ष्ये पाञ्चालसहितोऽनघ ॥३४॥
34. gaccha tvaṁ draupadeyāśca śakuniṁ saubalaṁ jahi ,
rathānīkamahaṁ rakṣye pāñcālasahito'nagha.
rathānīkamahaṁ rakṣye pāñcālasahito'nagha.
34.
gaccha tvam draupadeyāḥ ca śakunim saubalam jahi
rathānīkam aham rakṣye pāñcālasahitaḥ anagha
rathānīkam aham rakṣye pāñcālasahitaḥ anagha
34.
anagha tvam draupadeyāḥ ca saubalam śakunim
gaccha jahi aham pāñcālasahitaḥ rathānīkam rakṣye
gaccha jahi aham pāñcālasahitaḥ rathānīkam rakṣye
34.
O sinless one (Sahadeva), you and the sons of Draupadi go and slay Shakuni, son of Subala. I, accompanied by the Panchalas, will protect the chariot divisions.
गच्छन्तु कुञ्जराः सर्वे वाजिनश्च सह त्वया ।
पादाताश्च त्रिसाहस्राः शकुनिं सौबलं जहि ॥३५॥
पादाताश्च त्रिसाहस्राः शकुनिं सौबलं जहि ॥३५॥
35. gacchantu kuñjarāḥ sarve vājinaśca saha tvayā ,
pādātāśca trisāhasrāḥ śakuniṁ saubalaṁ jahi.
pādātāśca trisāhasrāḥ śakuniṁ saubalaṁ jahi.
35.
gacchantu kuñjarāḥ sarve vājinaḥ ca saha tvayā
pādātāḥ ca trisāhasrāḥ śakuniṃ saubalaṃ jahi
pādātāḥ ca trisāhasrāḥ śakuniṃ saubalaṃ jahi
35.
sarve kuñjarāḥ vājinaḥ ca trisāhasrāḥ pādātāḥ
ca saha tvayā gacchantu saubalaṃ śakuniṃ jahi
ca saha tvayā gacchantu saubalaṃ śakuniṃ jahi
35.
Let all the elephants and horses go with you, along with three thousand foot soldiers. Kill Shakuni, the son of Subala.
ततो गजाः सप्तशताश्चापपाणिभिरास्थिताः ।
पञ्च चाश्वसहस्राणि सहदेवश्च वीर्यवान् ॥३६॥
पञ्च चाश्वसहस्राणि सहदेवश्च वीर्यवान् ॥३६॥
36. tato gajāḥ saptaśatāścāpapāṇibhirāsthitāḥ ,
pañca cāśvasahasrāṇi sahadevaśca vīryavān.
pañca cāśvasahasrāṇi sahadevaśca vīryavān.
36.
tataḥ gajāḥ saptaśatāḥ cāpapāṇibhiḥ āsthitāḥ
pañca ca aśvasahasrāṇi sahadevaḥ ca vīryavān
pañca ca aśvasahasrāṇi sahadevaḥ ca vīryavān
36.
tataḥ saptaśatāḥ gajāḥ cāpapāṇibhiḥ āsthitāḥ,
pañca aśvasahasrāṇi ca,
vīryavān sahadevaḥ ca (āsan)
pañca aśvasahasrāṇi ca,
vīryavān sahadevaḥ ca (āsan)
36.
Then, seven hundred elephants, ridden by those holding bows in their hands, and five thousand horses, and the mighty Sahadeva (were present).
पादाताश्च त्रिसाहस्रा द्रौपदेयाश्च सर्वशः ।
रणे ह्यभ्यद्रवंस्ते तु शकुनिं युद्धदुर्मदम् ॥३७॥
रणे ह्यभ्यद्रवंस्ते तु शकुनिं युद्धदुर्मदम् ॥३७॥
37. pādātāśca trisāhasrā draupadeyāśca sarvaśaḥ ,
raṇe hyabhyadravaṁste tu śakuniṁ yuddhadurmadam.
raṇe hyabhyadravaṁste tu śakuniṁ yuddhadurmadam.
37.
pādātāḥ ca trisāhasrāḥ draupadeyāḥ ca sarvaśaḥ
raṇe hi abhyadravan te tu śakuniṃ yuddhadurmadam
raṇe hi abhyadravan te tu śakuniṃ yuddhadurmadam
37.
trisāhasrāḥ pādātāḥ ca sarvaśaḥ draupadeyāḥ ca,
te tu hi raṇe yuddhadurmadam śakuniṃ abhyadravan
te tu hi raṇe yuddhadurmadam śakuniṃ abhyadravan
37.
And three thousand foot soldiers, along with all the sons of Draupadi, indeed rushed into battle against Shakuni, who was arrogant and difficult to subdue in combat.
ततस्तु सौबलो राजन्नभ्यतिक्रम्य पाण्डवान् ।
जघान पृष्ठतः सेनां जयगृध्रः प्रतापवान् ॥३८॥
जघान पृष्ठतः सेनां जयगृध्रः प्रतापवान् ॥३८॥
38. tatastu saubalo rājannabhyatikramya pāṇḍavān ,
jaghāna pṛṣṭhataḥ senāṁ jayagṛdhraḥ pratāpavān.
jaghāna pṛṣṭhataḥ senāṁ jayagṛdhraḥ pratāpavān.
38.
tataḥ tu saubalaḥ rājan abhyatikramya pāṇḍavān
jaghāna pṛṣṭhataḥ senāṃ jayagṛdhraḥ pratāpavān
jaghāna pṛṣṭhataḥ senāṃ jayagṛdhraḥ pratāpavān
38.
tataḥ tu rājan,
jayagṛdhraḥ pratāpavān saubalaḥ pāṇḍavān abhyatikramya pṛṣṭhataḥ senāṃ jaghāna
jayagṛdhraḥ pratāpavān saubalaḥ pāṇḍavān abhyatikramya pṛṣṭhataḥ senāṃ jaghāna
38.
Then, O King, the mighty son of Subala (Shakuni), greedy for victory, having bypassed the Pāṇḍavas, attacked the army from the rear.
अश्वारोहास्तु संरब्धाः पाण्डवानां तरस्विनाम् ।
प्राविशन्सौबलानीकमभ्यतिक्रम्य तान्रथान् ॥३९॥
प्राविशन्सौबलानीकमभ्यतिक्रम्य तान्रथान् ॥३९॥
39. aśvārohāstu saṁrabdhāḥ pāṇḍavānāṁ tarasvinām ,
prāviśansaubalānīkamabhyatikramya tānrathān.
prāviśansaubalānīkamabhyatikramya tānrathān.
39.
aśvārohāḥ tu saṃrabdhāḥ pāṇḍavānām tarasvinām
prāviśan saubalānīkam abhyatikramya tān rathān
prāviśan saubalānīkam abhyatikramya tān rathān
39.
pāṇḍavānām tarasvinām saṃrabdhāḥ aśvārohāḥ tu
tān rathān abhyatikramya saubalānīkam prāviśan
tān rathān abhyatikramya saubalānīkam prāviśan
39.
The enraged cavalrymen of the mighty Pāṇḍavas, having bypassed those chariots, entered Saubala's army.
ते तत्र सादिनः शूराः सौबलस्य महद्बलम् ।
गजमध्येऽवतिष्ठन्तः शरवर्षैरवाकिरन् ॥४०॥
गजमध्येऽवतिष्ठन्तः शरवर्षैरवाकिरन् ॥४०॥
40. te tatra sādinaḥ śūrāḥ saubalasya mahadbalam ,
gajamadhye'vatiṣṭhantaḥ śaravarṣairavākiran.
gajamadhye'vatiṣṭhantaḥ śaravarṣairavākiran.
40.
te tatra sādinaḥ śūrāḥ saubalasya mahat balam
gajamadhye avatiṣṭhantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
gajamadhye avatiṣṭhantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
40.
te śūrāḥ sādinaḥ tatra saubalasya mahat balam
gajamadhye avatiṣṭhantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
gajamadhye avatiṣṭhantaḥ śaravarṣaiḥ avākiran
40.
Standing there amidst the elephants of Saubala's great army, those brave horsemen showered (the enemy) with volleys of arrows.
तदुद्यतगदाप्रासमकापुरुषसेवितम् ।
प्रावर्तत महद्युद्धं राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥४१॥
प्रावर्तत महद्युद्धं राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥४१॥
41. tadudyatagadāprāsamakāpuruṣasevitam ,
prāvartata mahadyuddhaṁ rājandurmantrite tava.
prāvartata mahadyuddhaṁ rājandurmantrite tava.
41.
tat udyatagadāprāsam akāpuruṣasevitam
prāvartata mahat yuddham rājan durmantrite tava
prāvartata mahat yuddham rājan durmantrite tava
41.
rājan tava durmantrite tat udyatagadāprāsam
akāpuruṣasevitam mahat yuddham prāvartata
akāpuruṣasevitam mahat yuddham prāvartata
41.
O King, that great battle, where maces and javelins were raised and which was not a place for cowards, proceeded due to your ill counsel.
उपारमन्त ज्याशब्दाः प्रेक्षका रथिनोऽभवन् ।
न हि स्वेषां परेषां वा विशेषः प्रत्यदृश्यत ॥४२॥
न हि स्वेषां परेषां वा विशेषः प्रत्यदृश्यत ॥४२॥
42. upāramanta jyāśabdāḥ prekṣakā rathino'bhavan ,
na hi sveṣāṁ pareṣāṁ vā viśeṣaḥ pratyadṛśyata.
na hi sveṣāṁ pareṣāṁ vā viśeṣaḥ pratyadṛśyata.
42.
upāramanta jyāśabdāḥ prekṣakāḥ rathinaḥ abhavan
na hi sveṣām pareṣām vā viśeṣaḥ pratyadṛśyata
na hi sveṣām pareṣām vā viśeṣaḥ pratyadṛśyata
42.
jyāśabdāḥ upāramanta,
rathinaḥ prekṣakāḥ abhavan hi sveṣām vā pareṣām viśeṣaḥ na pratyadṛśyata
rathinaḥ prekṣakāḥ abhavan hi sveṣām vā pareṣām viśeṣaḥ na pratyadṛśyata
42.
The sounds of bowstrings ceased, and the charioteers became mere spectators. Indeed, no distinction could be seen between their own (men) or the enemy's.
शूरबाहुविसृष्टानां शक्तीनां भरतर्षभ ।
ज्योतिषामिव संपातमपश्यन्कुरुपाण्डवाः ॥४३॥
ज्योतिषामिव संपातमपश्यन्कुरुपाण्डवाः ॥४३॥
43. śūrabāhuvisṛṣṭānāṁ śaktīnāṁ bharatarṣabha ,
jyotiṣāmiva saṁpātamapaśyankurupāṇḍavāḥ.
jyotiṣāmiva saṁpātamapaśyankurupāṇḍavāḥ.
43.
śūrabāhuvisṛṣṭānām śaktīnām bharatarṣabha
jyotiṣām iva saṃpātam apaśyan kurupāṇḍavāḥ
jyotiṣām iva saṃpātam apaśyan kurupāṇḍavāḥ
43.
bharatarṣabha śūrabāhuvisṛṣṭānām śaktīnām
jyotiṣām iva saṃpātam kurupāṇḍavāḥ apaśyan
jyotiṣām iva saṃpātam kurupāṇḍavāḥ apaśyan
43.
O best among the Bharatas, the Kauravas and Pandavas saw the spears (śakti), hurled by the mighty arms of warriors, falling like a shower of stars.
ऋष्टिभिर्विमलाभिश्च तत्र तत्र विशां पते ।
संपतन्तीभिराकाशमावृतं बह्वशोभत ॥४४॥
संपतन्तीभिराकाशमावृतं बह्वशोभत ॥४४॥
44. ṛṣṭibhirvimalābhiśca tatra tatra viśāṁ pate ,
saṁpatantībhirākāśamāvṛtaṁ bahvaśobhata.
saṁpatantībhirākāśamāvṛtaṁ bahvaśobhata.
44.
ṛṣṭibhiḥ vimalābhiḥ ca tatra tatra viśām pate
saṃpatantībhiḥ ākāśam āvṛtam bahu aśobhata
saṃpatantībhiḥ ākāśam āvṛtam bahu aśobhata
44.
viśām pate ca tatra tatra saṃpatantībhiḥ
vimalābhiḥ ṛṣṭibhiḥ āvṛtam ākāśam bahu aśobhata
vimalābhiḥ ṛṣṭibhiḥ āvṛtam ākāśam bahu aśobhata
44.
And, O lord of the people, the sky, covered by the bright lances falling everywhere, appeared exceedingly splendid.
प्रासानां पततां राजन्रूपमासीत्समन्ततः ।
शलभानामिवाकाशे तदा भरतसत्तम ॥४५॥
शलभानामिवाकाशे तदा भरतसत्तम ॥४५॥
45. prāsānāṁ patatāṁ rājanrūpamāsītsamantataḥ ,
śalabhānāmivākāśe tadā bharatasattama.
śalabhānāmivākāśe tadā bharatasattama.
45.
prāsānām patatām rājan rūpam āsīt samantataḥ
śalabhānām iva ākāśe tadā bharatasattama
śalabhānām iva ākāśe tadā bharatasattama
45.
rājan bharatasattama tadā आकाशे śalabhānām
iva samantataḥ patatām prāsānām rūpam āsīt
iva samantataḥ patatām prāsānām rūpam āsīt
45.
O King, O best among the Bharatas, at that time, the sight of falling darts was everywhere, resembling a swarm of locusts in the sky.
रुधिरोक्षितसर्वाङ्गा विप्रविद्धैर्नियन्तृभिः ।
हयाः परिपतन्ति स्म शतशोऽथ सहस्रशः ॥४६॥
हयाः परिपतन्ति स्म शतशोऽथ सहस्रशः ॥४६॥
46. rudhirokṣitasarvāṅgā vipraviddhairniyantṛbhiḥ ,
hayāḥ paripatanti sma śataśo'tha sahasraśaḥ.
hayāḥ paripatanti sma śataśo'tha sahasraśaḥ.
46.
rudhirokṣitasarvāṅgāḥ vipraviddhaiḥ niyantṛbhiḥ
hayāḥ paripatanti sma śataśaḥ atha sahasraśaḥ
hayāḥ paripatanti sma śataśaḥ atha sahasraśaḥ
46.
rudhirokṣitasarvāṅgāḥ vipraviddhaiḥ niyantṛbhiḥ
hayāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ paripatanti sma
hayāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ paripatanti sma
46.
Their entire bodies drenched in blood, with their drivers struck down, hundreds and thousands of horses fell or ran wildly.
अन्योन्यपरिपिष्टाश्च समासाद्य परस्परम् ।
अविक्षताः स्म दृश्यन्ते वमन्तो रुधिरं मुखैः ॥४७॥
अविक्षताः स्म दृश्यन्ते वमन्तो रुधिरं मुखैः ॥४७॥
47. anyonyaparipiṣṭāśca samāsādya parasparam ,
avikṣatāḥ sma dṛśyante vamanto rudhiraṁ mukhaiḥ.
avikṣatāḥ sma dṛśyante vamanto rudhiraṁ mukhaiḥ.
47.
anyonya-paripiṣṭāḥ ca samāsādya parasparam
avikṣatāḥ sma dṛśyante vamantaḥ rudhiram mukhaiḥ
avikṣatāḥ sma dṛśyante vamantaḥ rudhiram mukhaiḥ
47.
parasparam samāsādya anyonyaparipiṣṭāḥ ca
avikṣatāḥ sma dṛśyante mukhaiḥ rudhiram vamantaḥ
avikṣatāḥ sma dṛśyante mukhaiḥ rudhiram vamantaḥ
47.
Even after clashing violently and being crushed against one another, they appeared externally uninjured, though they were vomiting blood from their mouths.
ततोऽभवत्तमो घोरं सैन्येन रजसा वृते ।
तानपाक्रमतोऽद्राक्षं तस्माद्देशादरिंदमान् ।
अश्वान्राजन्मनुष्यांश्च रजसा संवृते सति ॥४८॥
तानपाक्रमतोऽद्राक्षं तस्माद्देशादरिंदमान् ।
अश्वान्राजन्मनुष्यांश्च रजसा संवृते सति ॥४८॥
48. tato'bhavattamo ghoraṁ sainyena rajasā vṛte ,
tānapākramato'drākṣaṁ tasmāddeśādariṁdamān ,
aśvānrājanmanuṣyāṁśca rajasā saṁvṛte sati.
tānapākramato'drākṣaṁ tasmāddeśādariṁdamān ,
aśvānrājanmanuṣyāṁśca rajasā saṁvṛte sati.
48.
tataḥ abhavat tamaḥ ghoram sainyena
rajasā vṛte tān apākramataḥ adrākṣam
tasmāt deśāt ariṃdamān aśvān
rājan manuṣyān ca rajasā saṃvṛte sati
rajasā vṛte tān apākramataḥ adrākṣam
tasmāt deśāt ariṃdamān aśvān
rājan manuṣyān ca rajasā saṃvṛte sati
48.
tataḥ sainyena rajasā vṛte sati ghoram tamaḥ abhavat.
rājan ariṃdaman! rajasā saṃvṛte sati tasmāt deśāt apākramataḥ tān aśvān ca manuṣyān adrākṣam.
rājan ariṃdaman! rajasā saṃvṛte sati tasmāt deśāt apākramataḥ tān aśvān ca manuṣyān adrākṣam.
48.
Then, a terrible darkness enveloped everything as the army was covered in dust. O King (rājan), subduer of enemies (ariṃdaman), I saw horses and men retreating from that place, with the entire area obscured by the dust.
भूमौ निपतिताश्चान्ये वमन्तो रुधिरं बहु ।
केशाकेशिसमालग्ना न शेकुश्चेष्टितुं जनाः ॥४९॥
केशाकेशिसमालग्ना न शेकुश्चेष्टितुं जनाः ॥४९॥
49. bhūmau nipatitāścānye vamanto rudhiraṁ bahu ,
keśākeśisamālagnā na śekuśceṣṭituṁ janāḥ.
keśākeśisamālagnā na śekuśceṣṭituṁ janāḥ.
49.
bhūmau nipatitāḥ ca anye vamantaḥ rudhiram bahu
keśākeśisamālaghnāḥ na śekuḥ ceṣṭitum janāḥ
keśākeśisamālaghnāḥ na śekuḥ ceṣṭitum janāḥ
49.
anye bhūmau nipatitāḥ ca bahu rudhiram vamantaḥ (āsan).
keśākeśisamālaghnāḥ janāḥ ceṣṭitum na śekuḥ.
keśākeśisamālaghnāḥ janāḥ ceṣṭitum na śekuḥ.
49.
And others had fallen to the ground, vomiting copious amounts of blood. People, closely grappling with each other, hair-to-hair, were unable to move.
अन्योन्यमश्वपृष्ठेभ्यो विकर्षन्तो महाबलाः ।
मल्ला इव समासाद्य निजघ्नुरितरेतरम् ।
अश्वैश्च व्यपकृष्यन्त बहवोऽत्र गतासवः ॥५०॥
मल्ला इव समासाद्य निजघ्नुरितरेतरम् ।
अश्वैश्च व्यपकृष्यन्त बहवोऽत्र गतासवः ॥५०॥
50. anyonyamaśvapṛṣṭhebhyo vikarṣanto mahābalāḥ ,
mallā iva samāsādya nijaghnuritaretaram ,
aśvaiśca vyapakṛṣyanta bahavo'tra gatāsavaḥ.
mallā iva samāsādya nijaghnuritaretaram ,
aśvaiśca vyapakṛṣyanta bahavo'tra gatāsavaḥ.
50.
anyonyam aśvapṛṣṭebhyaḥ vikarṣantaḥ
mahābalāḥ mallāḥ iva samāsādya
nijaghnuḥ itaretaram aśvaiḥ ca
vyapakṛṣyanta bahavaḥ atra gatāsavaḥ
mahābalāḥ mallāḥ iva samāsādya
nijaghnuḥ itaretaram aśvaiḥ ca
vyapakṛṣyanta bahavaḥ atra gatāsavaḥ
50.
aśvapṛṣṭebhyaḥ anyonyam vikarṣantaḥ mahābalāḥ mallāḥ iva samāsādya itaretaram nijaghnuḥ.
atra bahavaḥ gatāsavaḥ ca अश्वैः व्यपकृष्यन्त।
atra bahavaḥ gatāsavaḥ ca अश्वैः व्यपकृष्यन्त।
50.
The mighty warriors, pulling each other from horseback, engaged in combat like wrestlers and struck one another down. Many, whose lives had departed (gatāsavaḥ), were then dragged away by horses.
भूमौ निपतिताश्चान्ये बहवो विजयैषिणः ।
तत्र तत्र व्यदृश्यन्त पुरुषाः शूरमानिनः ॥५१॥
तत्र तत्र व्यदृश्यन्त पुरुषाः शूरमानिनः ॥५१॥
51. bhūmau nipatitāścānye bahavo vijayaiṣiṇaḥ ,
tatra tatra vyadṛśyanta puruṣāḥ śūramāninaḥ.
tatra tatra vyadṛśyanta puruṣāḥ śūramāninaḥ.
51.
bhūmau nipatitāḥ ca anye bahavaḥ vijayaiṣiṇaḥ
tatra tatra vyadṛśyanta puruṣāḥ śūramāninaḥ
tatra tatra vyadṛśyanta puruṣāḥ śūramāninaḥ
51.
anye bahavaḥ vijayaiṣiṇaḥ ca śūramāninaḥ
puruṣāḥ tatra tatra bhūmau nipatitāḥ vyadṛśyanta
puruṣāḥ tatra tatra bhūmau nipatitāḥ vyadṛśyanta
51.
Many other men, who had desired victory and considered themselves heroes, were seen fallen here and there on the ground.
रक्तोक्षितैश्छिन्नभुजैरपकृष्टशिरोरुहैः ।
व्यदृश्यत मही कीर्णा शतशोऽथ सहस्रशः ॥५२॥
व्यदृश्यत मही कीर्णा शतशोऽथ सहस्रशः ॥५२॥
52. raktokṣitaiśchinnabhujairapakṛṣṭaśiroruhaiḥ ,
vyadṛśyata mahī kīrṇā śataśo'tha sahasraśaḥ.
vyadṛśyata mahī kīrṇā śataśo'tha sahasraśaḥ.
52.
raktoṣitaiḥ chinnabhujaiḥ apakṛṣṭaśiroruhaiḥ
vyadṛśyata mahī kīrṇā śataśaḥ atha sahasraśaḥ
vyadṛśyata mahī kīrṇā śataśaḥ atha sahasraśaḥ
52.
mahī raktoṣitaiḥ chinnabhujaiḥ apakṛṣṭaśiroruhaiḥ
śataśaḥ atha sahasraśaḥ kīrṇā vyadṛśyata
śataśaḥ atha sahasraśaḥ kīrṇā vyadṛśyata
52.
The earth was seen strewn with hundreds and thousands of bodies that were soaked in blood, had severed arms, and had their hair torn out.
दूरं न शक्यं तत्रासीद्गन्तुमश्वेन केनचित् ।
साश्वारोहैर्हतैरश्वैरावृते वसुधातले ॥५३॥
साश्वारोहैर्हतैरश्वैरावृते वसुधातले ॥५३॥
53. dūraṁ na śakyaṁ tatrāsīdgantumaśvena kenacit ,
sāśvārohairhatairaśvairāvṛte vasudhātale.
sāśvārohairhatairaśvairāvṛte vasudhātale.
53.
dūram na śakyam tatra āsīt gantum aśvena kenacit
sāśvārohaiḥ hataiḥ aśvaiḥ āvṛte vasudhātale
sāśvārohaiḥ hataiḥ aśvaiḥ āvṛte vasudhātale
53.
tatra kenacit aśvena dūram gantum na śakyam āsīt
sāśvārohaiḥ hataiḥ aśvaiḥ vasudhātale āvṛte
sāśvārohaiḥ hataiḥ aśvaiḥ vasudhātale āvṛte
53.
It was not possible for any horse to go far there, because the surface of the earth was covered with dead horses, along with their riders.
रुधिरोक्षितसंनाहैरात्तशस्त्रैरुदायुधैः ।
नानाप्रहरणैर्घोरैः परस्परवधैषिभिः ।
सुसंनिकृष्टैः संग्रामे हतभूयिष्ठसैनिकैः ॥५४॥
नानाप्रहरणैर्घोरैः परस्परवधैषिभिः ।
सुसंनिकृष्टैः संग्रामे हतभूयिष्ठसैनिकैः ॥५४॥
54. rudhirokṣitasaṁnāhairāttaśastrairudāyudhaiḥ ,
nānāpraharaṇairghoraiḥ parasparavadhaiṣibhiḥ ,
susaṁnikṛṣṭaiḥ saṁgrāme hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ.
nānāpraharaṇairghoraiḥ parasparavadhaiṣibhiḥ ,
susaṁnikṛṣṭaiḥ saṁgrāme hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ.
54.
rudhirokṣitasaṁnāhaiḥ āttaśastraiḥ
udāyudhaiḥ nānāpraharaṇaiḥ ghoraiḥ
parasparavadhaiṣibhiḥ susaṁnikṛṣṭaiḥ
saṁgrāme hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ
udāyudhaiḥ nānāpraharaṇaiḥ ghoraiḥ
parasparavadhaiṣibhiḥ susaṁnikṛṣṭaiḥ
saṁgrāme hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ
54.
saṁgrāme rudhirokṣitasaṁnāhaiḥ
āttaśastraiḥ udāyudhaiḥ nānāpraharaṇaiḥ
ghoraiḥ parasparavadhaiṣibhiḥ
susaṁnikṛṣṭaiḥ hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ
āttaśastraiḥ udāyudhaiḥ nānāpraharaṇaiḥ
ghoraiḥ parasparavadhaiṣibhiḥ
susaṁnikṛṣṭaiḥ hatabhūyiṣṭhasainikaiḥ
54.
The battlefield was covered with warriors whose armor was soaked in blood, who had grasped their weapons and held them aloft, wielding various dreadful arms; they were intent on mutual slaughter, had fought in very close proximity, and their ranks were predominantly slain.
स मुहूर्तं ततो युद्ध्वा सौबलोऽथ विशां पते ।
षट्सहस्रैर्हयैः शिष्टैरपायाच्छकुनिस्ततः ॥५५॥
षट्सहस्रैर्हयैः शिष्टैरपायाच्छकुनिस्ततः ॥५५॥
55. sa muhūrtaṁ tato yuddhvā saubalo'tha viśāṁ pate ,
ṣaṭsahasrairhayaiḥ śiṣṭairapāyācchakunistataḥ.
ṣaṭsahasrairhayaiḥ śiṣṭairapāyācchakunistataḥ.
55.
sa muhūrtam tataḥ yuddhvā saubalaḥ atha viśām pate
ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ śiṣṭaiḥ apāyāt śakuniḥ tataḥ
ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ śiṣṭaiḥ apāyāt śakuniḥ tataḥ
55.
viśām pate saubalaḥ śakuniḥ tataḥ muhūrtam yuddhvā
atha śiṣṭaiḥ ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ tataḥ apāyāt
atha śiṣṭaiḥ ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ tataḥ apāyāt
55.
O lord of the people, Saubala (Shakuni), after fighting for a short while, then Shakuni departed from that place with his remaining six thousand horses.
तथैव पाण्डवानीकं रुधिरेण समुक्षितम् ।
षट्सहस्रैर्हयैः शिष्टैरपायाच्छ्रान्तवाहनम् ॥५६॥
षट्सहस्रैर्हयैः शिष्टैरपायाच्छ्रान्तवाहनम् ॥५६॥
56. tathaiva pāṇḍavānīkaṁ rudhireṇa samukṣitam ,
ṣaṭsahasrairhayaiḥ śiṣṭairapāyācchrāntavāhanam.
ṣaṭsahasrairhayaiḥ śiṣṭairapāyācchrāntavāhanam.
56.
tathā eva pāṇḍava-anīkam rudhireṇa samukṣitam
ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ śiṣṭaiḥ apāyāt śrānta-vāhanam
ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ śiṣṭaiḥ apāyāt śrānta-vāhanam
56.
tathā eva rudhireṇa samukṣitam śrāntavāhanam
pāṇḍavānīkam śiṣṭaiḥ ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ apāyāt
pāṇḍavānīkam śiṣṭaiḥ ṣaṭsahasraiḥ hayaiḥ apāyāt
56.
Similarly, the Pandava army, drenched in blood and with exhausted mounts, withdrew with its remaining six thousand horses.
अश्वारोहास्तु पाण्डूनामब्रुवन्रुधिरोक्षिताः ।
सुसंनिकृष्टाः संग्रामे भूयिष्ठं त्यक्तजीविताः ॥५७॥
सुसंनिकृष्टाः संग्रामे भूयिष्ठं त्यक्तजीविताः ॥५७॥
57. aśvārohāstu pāṇḍūnāmabruvanrudhirokṣitāḥ ,
susaṁnikṛṣṭāḥ saṁgrāme bhūyiṣṭhaṁ tyaktajīvitāḥ.
susaṁnikṛṣṭāḥ saṁgrāme bhūyiṣṭhaṁ tyaktajīvitāḥ.
57.
aśvārohāḥ tu pāṇḍūnām abruvan rudhira-ukṣitāḥ
susaṃnikṛṣṭāḥ saṃgrāme bhūyiṣṭham tyakta-jīvitāḥ
susaṃnikṛṣṭāḥ saṃgrāme bhūyiṣṭham tyakta-jīvitāḥ
57.
tu rudhirokṣitāḥ susaṃnikṛṣṭāḥ saṃgrāme bhūyiṣṭham
tyaktajīvitāḥ pāṇḍūnām aśvārohāḥ abruvan
tyaktajīvitāḥ pāṇḍūnām aśvārohāḥ abruvan
57.
But the horsemen of the Pandavas, drenched in blood, who were fighting in close proximity, and had for the most part given up their lives, spoke as follows:
नेह शक्यं रथैर्योद्धुं कुत एव महागजैः ।
रथानेव रथा यान्तु कुञ्जराः कुञ्जरानपि ॥५८॥
रथानेव रथा यान्तु कुञ्जराः कुञ्जरानपि ॥५८॥
58. neha śakyaṁ rathairyoddhuṁ kuta eva mahāgajaiḥ ,
rathāneva rathā yāntu kuñjarāḥ kuñjarānapi.
rathāneva rathā yāntu kuñjarāḥ kuñjarānapi.
58.
na iha śakyam rathaiḥ yoddhum kutaḥ eva mahāgajaiḥ
rathān eva rathāḥ yāntu kuñjarāḥ kuñjarān api
rathān eva rathāḥ yāntu kuñjarāḥ kuñjarān api
58.
iha rathaiḥ yoddhum na śakyam,
mahāgajaiḥ kutaḥ eva rathāḥ rathān eva yāntu,
kuñjarāḥ kuñjarān api
mahāgajaiḥ kutaḥ eva rathāḥ rathān eva yāntu,
kuñjarāḥ kuñjarān api
58.
Here, it is not possible to fight effectively with chariots, let alone with great elephants. Therefore, let chariots engage only with chariots, and elephants with elephants.
प्रतियातो हि शकुनिः स्वमनीकमवस्थितः ।
न पुनः सौबलो राजा युद्धमभ्यागमिष्यति ॥५९॥
न पुनः सौबलो राजा युद्धमभ्यागमिष्यति ॥५९॥
59. pratiyāto hi śakuniḥ svamanīkamavasthitaḥ ,
na punaḥ saubalo rājā yuddhamabhyāgamiṣyati.
na punaḥ saubalo rājā yuddhamabhyāgamiṣyati.
59.
pratiyātaḥ hi śakuniḥ svam anīkam avasthitaḥ
na punaḥ saubalaḥ rājā yuddham abhyāgamiṣyati
na punaḥ saubalaḥ rājā yuddham abhyāgamiṣyati
59.
śakuniḥ hi svam anīkam avasthitaḥ pratiyātaḥ
na punaḥ saubalaḥ rājā yuddham abhyāgamiṣyati
na punaḥ saubalaḥ rājā yuddham abhyāgamiṣyati
59.
Shakuni, indeed, returned and positioned himself with his own army. King Saubala will surely not come to battle again.
ततस्तु द्रौपदेयाश्च ते च मत्ता महाद्विपाः ।
प्रययुर्यत्र पाञ्चाल्यो धृष्टद्युम्नो महारथः ॥६०॥
प्रययुर्यत्र पाञ्चाल्यो धृष्टद्युम्नो महारथः ॥६०॥
60. tatastu draupadeyāśca te ca mattā mahādvipāḥ ,
prayayuryatra pāñcālyo dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ.
prayayuryatra pāñcālyo dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ.
60.
tataḥ tu draupadeyāḥ ca te ca mattāḥ mahādvipāḥ
prayayuḥ yatra pāñcālyaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
prayayuḥ yatra pāñcālyaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
60.
tataḥ tu draupadeyāḥ ca te ca mattāḥ mahādvipāḥ
yatra pāñcālyaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ prayayuḥ
yatra pāñcālyaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ prayayuḥ
60.
Then, the sons of Draupadi, along with those furious great elephants, proceeded to where Dhṛṣṭadyumna, the great charioteer and prince of Pañcāla, stood.
सहदेवोऽपि कौरव्य रजोमेघे समुत्थिते ।
एकाकी प्रययौ तत्र यत्र राजा युधिष्ठिरः ॥६१॥
एकाकी प्रययौ तत्र यत्र राजा युधिष्ठिरः ॥६१॥
61. sahadevo'pi kauravya rajomeghe samutthite ,
ekākī prayayau tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ.
ekākī prayayau tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ.
61.
sahadevaḥ api kauravya rajomeghe samutthite
ekākī prayayau tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
ekākī prayayau tatra yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
61.
kauravya sahadevaḥ api rajomeghe samutthite
ekākī tatra prayayau yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
ekākī tatra prayayau yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
61.
O Kauravya, when the dust cloud arose, Sahadeva also went forth alone to where King Yudhiṣṭhira was.
ततस्तेषु प्रयातेषु शकुनिः सौबलः पुनः ।
पार्श्वतोऽभ्यहनत्क्रुद्धो धृष्टद्युम्नस्य वाहिनीम् ॥६२॥
पार्श्वतोऽभ्यहनत्क्रुद्धो धृष्टद्युम्नस्य वाहिनीम् ॥६२॥
62. tatasteṣu prayāteṣu śakuniḥ saubalaḥ punaḥ ,
pārśvato'bhyahanatkruddho dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm.
pārśvato'bhyahanatkruddho dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm.
62.
tataḥ teṣu prayāteṣu śakuniḥ saubalaḥ punaḥ
pārśvataḥ abhyahanat kruddhaḥ dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm
pārśvataḥ abhyahanat kruddhaḥ dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm
62.
tataḥ teṣu prayāteṣu śakuniḥ saubalaḥ kruddhaḥ
punaḥ pārśvataḥ dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm abhyahanat
punaḥ pārśvataḥ dhṛṣṭadyumnasya vāhinīm abhyahanat
62.
Then, after those (soldiers) had departed, Shakuni, the son of Subala, enraged, once again attacked Dhṛṣṭadyumna's army from the flank.
तत्पुनस्तुमुलं युद्धं प्राणांस्त्यक्त्वाभ्यवर्तत ।
तावकानां परेषां च परस्परवधैषिणाम् ॥६३॥
तावकानां परेषां च परस्परवधैषिणाम् ॥६३॥
63. tatpunastumulaṁ yuddhaṁ prāṇāṁstyaktvābhyavartata ,
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca parasparavadhaiṣiṇām.
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca parasparavadhaiṣiṇām.
63.
तत् पुनः तुमुलम् युद्धम् प्राणान् त्यक्त्वा
अभ्यवर्तत तावकानाम् परेषाम् च परस्परवधैषिणाम्
अभ्यवर्तत तावकानाम् परेषाम् च परस्परवधैषिणाम्
63.
तत् तुमुलम् युद्धम् पुनः अभ्यवर्तत परस्परवधैषिणाम्
तावकानाम् च परेषाम् प्राणान् त्यक्त्वा
तावकानाम् च परेषाम् प्राणान् त्यक्त्वा
63.
Again, that tumultuous battle recommenced, with both your side and the enemy's side, intent on mutual slaughter, giving up their lives.
ते ह्यन्योन्यमवेक्षन्त तस्मिन्वीरसमागमे ।
योधाः पर्यपतन्राजञ्शतशोऽथ सहस्रशः ॥६४॥
योधाः पर्यपतन्राजञ्शतशोऽथ सहस्रशः ॥६४॥
64. te hyanyonyamavekṣanta tasminvīrasamāgame ,
yodhāḥ paryapatanrājañśataśo'tha sahasraśaḥ.
yodhāḥ paryapatanrājañśataśo'tha sahasraśaḥ.
64.
ते हि अन्योन्यम् अवेक्षन्त तस्मिन् वीरसमागमे
योधाः पर्यपतन् राजन् शतशः अथ सहस्रशः
योधाः पर्यपतन् राजन् शतशः अथ सहस्रशः
64.
राजन् हि तस्मिन् वीरसमागमे ते अन्योन्यम्
अवेक्षन्त योधाः शतशः अथ सहस्रशः पर्यपतन्
अवेक्षन्त योधाः शतशः अथ सहस्रशः पर्यपतन्
64.
Indeed, in that gathering of heroes, they faced each other, and warriors, O King, fell by hundreds and then by thousands.
असिभिश्छिद्यमानानां शिरसां लोकसंक्षये ।
प्रादुरासीन्महाशब्दस्तालानां पततामिव ॥६५॥
प्रादुरासीन्महाशब्दस्तालानां पततामिव ॥६५॥
65. asibhiśchidyamānānāṁ śirasāṁ lokasaṁkṣaye ,
prādurāsīnmahāśabdastālānāṁ patatāmiva.
prādurāsīnmahāśabdastālānāṁ patatāmiva.
65.
असिभिः छिद्यमानानाम् शिरसाम् लोकसंक्षये
प्रादुरासीत् महाशब्दः तालानाम् पतताम् इव
प्रादुरासीत् महाशब्दः तालानाम् पतताम् इव
65.
असिभिः छिद्यमानानाम् शिरसाम् लोकसंक्षये
तालानाम् पतताम् इव महाशब्दः प्रादुरासीत्
तालानाम् पतताम् इव महाशब्दः प्रादुरासीत्
65.
During that cataclysmic destruction (lokasaṃkṣaya), as heads were being severed by swords, a tremendous sound emerged, resembling that of falling palm trees.
विमुक्तानां शरीराणां भिन्नानां पततां भुवि ।
सायुधानां च बाहूनामुरूणां च विशां पते ।
आसीत्कटकटाशब्दः सुमहान्रोमहर्षणः ॥६६॥
सायुधानां च बाहूनामुरूणां च विशां पते ।
आसीत्कटकटाशब्दः सुमहान्रोमहर्षणः ॥६६॥
66. vimuktānāṁ śarīrāṇāṁ bhinnānāṁ patatāṁ bhuvi ,
sāyudhānāṁ ca bāhūnāmurūṇāṁ ca viśāṁ pate ,
āsītkaṭakaṭāśabdaḥ sumahānromaharṣaṇaḥ.
sāyudhānāṁ ca bāhūnāmurūṇāṁ ca viśāṁ pate ,
āsītkaṭakaṭāśabdaḥ sumahānromaharṣaṇaḥ.
66.
विमुक्तानाम् शरीराणाम् भिन्नानाम्
पतताम् भुवि सायुधानाम् च
बाहूनाम् ऊरूणाम् च विशाम् पते
आसीत् कटकटाशब्दः सुमहान् रोमहर्षणः
पतताम् भुवि सायुधानाम् च
बाहूनाम् ऊरूणाम् च विशाम् पते
आसीत् कटकटाशब्दः सुमहान् रोमहर्षणः
66.
विशाम् पते,
भुवि पतताम् विमुक्तानाम् शरीराणाम् भिन्नानाम् च सायुधानाम् बाहूनाम् च ऊरूणाम् च सुमहान् रोमहर्षणः कटकटाशब्दः आसीत्
भुवि पतताम् विमुक्तानाम् शरीराणाम् भिन्नानाम् च सायुधानाम् बाहूनाम् च ऊरूणाम् च सुमहान् रोमहर्षणः कटकटाशब्दः आसीत्
66.
O Lord of the people (viśāṃ pate), a tremendous and hair-raising "kaṭakaṭa" sound arose from the separated bodies, the shattered limbs falling to the ground, and from arms still grasping weapons, as well as from thighs.
निघ्नन्तो निशितैः शस्त्रैर्भ्रातॄन्पुत्रान्सखीनपि ।
योधाः परिपतन्ति स्म यथामिषकृते खगाः ॥६७॥
योधाः परिपतन्ति स्म यथामिषकृते खगाः ॥६७॥
67. nighnanto niśitaiḥ śastrairbhrātṝnputrānsakhīnapi ,
yodhāḥ paripatanti sma yathāmiṣakṛte khagāḥ.
yodhāḥ paripatanti sma yathāmiṣakṛte khagāḥ.
67.
nighnantaḥ niśitaiḥ śastraiḥ bhrātṝn putrān sakhīn
api yodhāḥ paripatanti sma yathā āmiṣakṛte khagāḥ
api yodhāḥ paripatanti sma yathā āmiṣakṛte khagāḥ
67.
yodhāḥ niśitaiḥ śastraiḥ bhrātṝn putrān sakhīn api
nighnantaḥ āmiṣakṛte khagāḥ yathā paripatanti sma
nighnantaḥ āmiṣakṛte khagāḥ yathā paripatanti sma
67.
The warriors rushed about, striking down brothers, sons, and even friends with their sharp weapons, just as birds swoop down for a piece of meat.
अन्योन्यं प्रतिसंरब्धाः समासाद्य परस्परम् ।
अहं पूर्वमहं पूर्वमिति न्यघ्नन्सहस्रशः ॥६८॥
अहं पूर्वमहं पूर्वमिति न्यघ्नन्सहस्रशः ॥६८॥
68. anyonyaṁ pratisaṁrabdhāḥ samāsādya parasparam ,
ahaṁ pūrvamahaṁ pūrvamiti nyaghnansahasraśaḥ.
ahaṁ pūrvamahaṁ pūrvamiti nyaghnansahasraśaḥ.
68.
anyonyaṃ pratisaṃrabdhāḥ samāsādya parasparam
aham pūrvam aham pūrvam iti nyaghnan sahasraśaḥ
aham pūrvam aham pūrvam iti nyaghnan sahasraśaḥ
68.
pratisaṃrabdhāḥ anyonyaṃ parasparam samāsādya
"aham pūrvam aham pūrvam" iti sahasraśaḥ nyaghnan
"aham pūrvam aham pūrvam" iti sahasraśaḥ nyaghnan
68.
Enraged at each other, they met face to face and struck down thousands, each one shouting, "I go first! I go first!"
संघातैरासनभ्रष्टैरश्वारोहैर्गतासुभिः ।
हयाः परिपतन्ति स्म शतशोऽथ सहस्रशः ॥६९॥
हयाः परिपतन्ति स्म शतशोऽथ सहस्रशः ॥६९॥
69. saṁghātairāsanabhraṣṭairaśvārohairgatāsubhiḥ ,
hayāḥ paripatanti sma śataśo'tha sahasraśaḥ.
hayāḥ paripatanti sma śataśo'tha sahasraśaḥ.
69.
saṃghātaiḥ āsanabhraṣṭaiḥ aśvārohaiḥ gatāsubhiḥ
hayāḥ paripatanti sma śataśaḥ atha sahasraśaḥ
hayāḥ paripatanti sma śataśaḥ atha sahasraśaḥ
69.
hayāḥ āsanabhraṣṭaiḥ gatāsubhiḥ saṃghātaiḥ
aśvārohaiḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ paripatanti sma
aśvārohaiḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ paripatanti sma
69.
The horses rushed about in hundreds and thousands, amidst the masses of dead horsemen who had fallen from their saddles.
स्फुरतां प्रतिपिष्टानामश्वानां शीघ्रसारिणाम् ।
स्तनतां च मनुष्याणां संनद्धानां विशां पते ॥७०॥
स्तनतां च मनुष्याणां संनद्धानां विशां पते ॥७०॥
70. sphuratāṁ pratipiṣṭānāmaśvānāṁ śīghrasāriṇām ,
stanatāṁ ca manuṣyāṇāṁ saṁnaddhānāṁ viśāṁ pate.
stanatāṁ ca manuṣyāṇāṁ saṁnaddhānāṁ viśāṁ pate.
70.
sphuratām pratipiṣṭānām aśvānām śīghrasāriṇām
stanatām ca manuṣyāṇām saṃnaddhānām viśām pate
stanatām ca manuṣyāṇām saṃnaddhānām viśām pate
70.
viśām pate sphuratām pratipiṣṭānām śīghrasāriṇām
aśvānām ca stanatām saṃnaddhānām manuṣyāṇām
aśvānām ca stanatām saṃnaddhānām manuṣyāṇām
70.
O lord of the people (viśāṃ pate), (there was the sound/sight) of horses struggling and being crushed, of swiftly moving horses, and of groaning men who were armed for battle.
शक्त्यृष्टिप्रासशब्दश्च तुमुलः समजायत ।
भिन्दतां परमर्माणि राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥७१॥
भिन्दतां परमर्माणि राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥७१॥
71. śaktyṛṣṭiprāsaśabdaśca tumulaḥ samajāyata ,
bhindatāṁ paramarmāṇi rājandurmantrite tava.
bhindatāṁ paramarmāṇi rājandurmantrite tava.
71.
śakti-ṛṣṭi-prāsa-śabdaḥ ca tumulaḥ sam ajāyata
bhindatām para-marmāṇi rājan durmantrite tava
bhindatām para-marmāṇi rājan durmantrite tava
71.
rājan tava durmantrite śakti-ṛṣṭi-prāsa-śabdaḥ
ca tumulaḥ sam ajāyata paramarmāṇi bhindatām
ca tumulaḥ sam ajāyata paramarmāṇi bhindatām
71.
O King, because of your poor counsel, a tumultuous sound arose from spears, lances, and javelins piercing the vital spots of the enemies.
श्रमाभिभूताः संरब्धाः श्रान्तवाहाः पिपासिताः ।
विक्षताश्च शितैः शस्त्रैरभ्यवर्तन्त तावकाः ॥७२॥
विक्षताश्च शितैः शस्त्रैरभ्यवर्तन्त तावकाः ॥७२॥
72. śramābhibhūtāḥ saṁrabdhāḥ śrāntavāhāḥ pipāsitāḥ ,
vikṣatāśca śitaiḥ śastrairabhyavartanta tāvakāḥ.
vikṣatāśca śitaiḥ śastrairabhyavartanta tāvakāḥ.
72.
śrama-abhibhūtāḥ saṃrabdhāḥ śrānta-vāhāḥ pipāsitāḥ
vikṣatāḥ ca śitaiḥ śastraiḥ abhyavartanta tāvakāḥ
vikṣatāḥ ca śitaiḥ śastraiḥ abhyavartanta tāvakāḥ
72.
tāvakāḥ śrama-abhibhūtāḥ saṃrabdhāḥ śrānta-vāhāḥ
pipāsitāḥ ca śitaiḥ śastraiḥ vikṣatāḥ abhyavartanta
pipāsitāḥ ca śitaiḥ śastraiḥ vikṣatāḥ abhyavartanta
72.
Your men, overcome by exhaustion, enraged, with weary mounts, thirsty, and wounded by sharp weapons, were pressed upon (or engaged in fierce battle).
मत्ता रुधिरगन्धेन बहवोऽत्र विचेतसः ।
जघ्नुः परान्स्वकांश्चैव प्राप्तान्प्राप्ताननन्तरान् ॥७३॥
जघ्नुः परान्स्वकांश्चैव प्राप्तान्प्राप्ताननन्तरान् ॥७३॥
73. mattā rudhiragandhena bahavo'tra vicetasaḥ ,
jaghnuḥ parānsvakāṁścaiva prāptānprāptānanantarān.
jaghnuḥ parānsvakāṁścaiva prāptānprāptānanantarān.
73.
mattāḥ rudhira-gandhena bahavaḥ atra vicetasaḥ
jaghnuḥ parān svakān ca eva prāptān prāptān anantarān
jaghnuḥ parān svakān ca eva prāptān prāptān anantarān
73.
atra rudhira-gandhena mattāḥ vicetasaḥ bahavaḥ parān
ca eva svakān prāptān prāptān anantarān jaghnuḥ
ca eva svakān prāptān prāptān anantarān jaghnuḥ
73.
Here, many, maddened by the smell of blood and out of their minds, killed enemies and even their own nearby men, whoever came close.
बहवश्च गतप्राणाः क्षत्रिया जयगृद्धिनः ।
भूमावभ्यपतन्राजञ्शरवृष्टिभिरावृताः ॥७४॥
भूमावभ्यपतन्राजञ्शरवृष्टिभिरावृताः ॥७४॥
74. bahavaśca gataprāṇāḥ kṣatriyā jayagṛddhinaḥ ,
bhūmāvabhyapatanrājañśaravṛṣṭibhirāvṛtāḥ.
bhūmāvabhyapatanrājañśaravṛṣṭibhirāvṛtāḥ.
74.
bahavaḥ ca gata-prāṇāḥ kṣatriyāḥ jaya-gṛddhinaḥ
bhūmau abhyapatan rājan śara-vṛṣṭibhiḥ āvṛtāḥ
bhūmau abhyapatan rājan śara-vṛṣṭibhiḥ āvṛtāḥ
74.
rājan bahavaḥ ca jaya-gṛddhinaḥ kṣatriyāḥ
śara-vṛṣṭibhiḥ āvṛtāḥ gata-prāṇāḥ bhūmau abhyapatan
śara-vṛṣṭibhiḥ āvṛtāḥ gata-prāṇāḥ bhūmau abhyapatan
74.
O King, many kṣatriya warriors, eager for victory, overwhelmed by showers of arrows, fell lifeless onto the ground.
वृकगृध्रशृगालानां तुमुले मोदनेऽहनि ।
आसीद्बलक्षयो घोरस्तव पुत्रस्य पश्यतः ॥७५॥
आसीद्बलक्षयो घोरस्तव पुत्रस्य पश्यतः ॥७५॥
75. vṛkagṛdhraśṛgālānāṁ tumule modane'hani ,
āsīdbalakṣayo ghorastava putrasya paśyataḥ.
āsīdbalakṣayo ghorastava putrasya paśyataḥ.
75.
vṛkagṛdhraśṛgālānām tumule modane ahani āsīt
balakṣayaḥ ghoraḥ tava putrasya paśyataḥ
balakṣayaḥ ghoraḥ tava putrasya paśyataḥ
75.
tava putrasya paśyataḥ vṛkagṛdhraśṛgālānām
tumule modane ahani ghoraḥ balakṣayaḥ āsīt
tumule modane ahani ghoraḥ balakṣayaḥ āsīt
75.
On that dreadful day, which brought joy to wolves, vultures, and jackals, a terrible destruction of your son's forces occurred while he watched.
नराश्वकायसंछन्ना भूमिरासीद्विशां पते ।
रुधिरोदकचित्रा च भीरूणां भयवर्धिनी ॥७६॥
रुधिरोदकचित्रा च भीरूणां भयवर्धिनी ॥७६॥
76. narāśvakāyasaṁchannā bhūmirāsīdviśāṁ pate ,
rudhirodakacitrā ca bhīrūṇāṁ bhayavardhinī.
rudhirodakacitrā ca bhīrūṇāṁ bhayavardhinī.
76.
narāśvakāyasaṃchannā bhūmiḥ āsīt viśām pate
rudhirodakacitrā ca bhīrūṇām bhayavardhinī
rudhirodakacitrā ca bhīrūṇām bhayavardhinī
76.
viśām pate,
narāśvakāyasaṃchannā rudhirodakacitrā ca bhūmiḥ bhīrūṇām bhayavardhinī āsīt
narāśvakāyasaṃchannā rudhirodakacitrā ca bhūmiḥ bhīrūṇām bhayavardhinī āsīt
76.
O lord of the people, the ground became covered with the bodies of men and horses. It was stained with blood and water, intensifying the fear of the timid.
असिभिः पट्टिशैः शूलैस्तक्षमाणाः पुनः पुनः ।
तावकाः पाण्डवाश्चैव नाभ्यवर्तन्त भारत ॥७७॥
तावकाः पाण्डवाश्चैव नाभ्यवर्तन्त भारत ॥७७॥
77. asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaistakṣamāṇāḥ punaḥ punaḥ ,
tāvakāḥ pāṇḍavāścaiva nābhyavartanta bhārata.
tāvakāḥ pāṇḍavāścaiva nābhyavartanta bhārata.
77.
asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ takṣamāṇāḥ punaḥ punaḥ
tāvakāḥ pāṇḍavāḥ ca eva na abhyavartanta bhārata
tāvakāḥ pāṇḍavāḥ ca eva na abhyavartanta bhārata
77.
bhārata,
asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ punaḥ punaḥ takṣamāṇāḥ tāvakāḥ ca eva pāṇḍavāḥ na abhyavartanta
asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ punaḥ punaḥ takṣamāṇāḥ tāvakāḥ ca eva pāṇḍavāḥ na abhyavartanta
77.
O Bhārata, even while being repeatedly hewn down by swords, pattiśas (spears), and lances, your warriors and the Pāṇḍavas did not retreat.
प्रहरन्तो यथाशक्ति यावत्प्राणस्य धारणम् ।
योधाः परिपतन्ति स्म वमन्तो रुधिरं व्रणैः ॥७८॥
योधाः परिपतन्ति स्म वमन्तो रुधिरं व्रणैः ॥७८॥
78. praharanto yathāśakti yāvatprāṇasya dhāraṇam ,
yodhāḥ paripatanti sma vamanto rudhiraṁ vraṇaiḥ.
yodhāḥ paripatanti sma vamanto rudhiraṁ vraṇaiḥ.
78.
praharantaḥ yathāśakti yāvat prāṇasya dhāraṇam
yodhāḥ paripatanti sma vamantaḥ rudhiram vraṇaiḥ
yodhāḥ paripatanti sma vamantaḥ rudhiram vraṇaiḥ
78.
yathāśakti praharantaḥ yāvat prāṇasya dhāraṇam,
yodhāḥ vraṇaiḥ rudhiram vamantaḥ sma paripatanti
yodhāḥ vraṇaiḥ rudhiram vamantaḥ sma paripatanti
78.
The warriors, striking with all their might for as long as their life (prāṇa) could be sustained, fell down, gushing blood from their wounds.
शिरो गृहीत्वा केशेषु कबन्धः समदृश्यत ।
उद्यम्य निशितं खड्गं रुधिरेण समुक्षितम् ॥७९॥
उद्यम्य निशितं खड्गं रुधिरेण समुक्षितम् ॥७९॥
79. śiro gṛhītvā keśeṣu kabandhaḥ samadṛśyata ,
udyamya niśitaṁ khaḍgaṁ rudhireṇa samukṣitam.
udyamya niśitaṁ khaḍgaṁ rudhireṇa samukṣitam.
79.
śiraḥ gṛhītvā keśeṣu kabandhaḥ samadṛśyata
udyamya niśitam khaḍgam rudhireṇa samukṣitam
udyamya niśitam khaḍgam rudhireṇa samukṣitam
79.
kabandhaḥ śiraḥ keśeṣu gṛhītvā rudhireṇa
samukṣitam niśitam khaḍgam udyamya samadṛśyata
samukṣitam niśitam khaḍgam udyamya samadṛśyata
79.
A headless torso (kabandha) was seen, having seized a head by its hair and brandishing a sharp sword drenched with blood.
अथोत्थितेषु बहुषु कबन्धेषु जनाधिप ।
तथा रुधिरगन्धेन योधाः कश्मलमाविशन् ॥८०॥
तथा रुधिरगन्धेन योधाः कश्मलमाविशन् ॥८०॥
80. athotthiteṣu bahuṣu kabandheṣu janādhipa ,
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalamāviśan.
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalamāviśan.
80.
atha utthiteṣu bahuṣu kabandheṣu janādhipa
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalam āviśan
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalam āviśan
80.
janādhipa atha bahuṣu kabandheṣu utthiteṣu
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalam āviśan
tathā rudhiragandhena yodhāḥ kaśmalam āviśan
80.
O ruler of men, when many headless torsos (kabandha) rose up, the warriors were thus seized by confusion (kaśmala) due to the smell of blood.
मन्दीभूते ततः शब्दे पाण्डवानां महद्बलम् ।
अल्पावशिष्टैस्तुरगैरभ्यवर्तत सौबलः ॥८१॥
अल्पावशिष्टैस्तुरगैरभ्यवर्तत सौबलः ॥८१॥
81. mandībhūte tataḥ śabde pāṇḍavānāṁ mahadbalam ,
alpāvaśiṣṭaisturagairabhyavartata saubalaḥ.
alpāvaśiṣṭaisturagairabhyavartata saubalaḥ.
81.
mandībhūte tataḥ śabde pāṇḍavānām mahat balam
alpa avaśiṣṭaiḥ turagaiḥ abhyavartata saubalaḥ
alpa avaśiṣṭaiḥ turagaiḥ abhyavartata saubalaḥ
81.
tataḥ śabde mandībhūte saubalaḥ pāṇḍavānām mahat
balam alpa avaśiṣṭaiḥ turagaiḥ abhyavartata
balam alpa avaśiṣṭaiḥ turagaiḥ abhyavartata
81.
Then, when the sound had subsided, Saubala (Śakuni) attacked the mighty army of the Pāṇḍavas with his few remaining horses.
ततोऽभ्यधावंस्त्वरिताः पाण्डवा जयगृद्धिनः ।
पदातयश्च नागाश्च सादिनश्चोद्यतायुधाः ॥८२॥
पदातयश्च नागाश्च सादिनश्चोद्यतायुधाः ॥८२॥
82. tato'bhyadhāvaṁstvaritāḥ pāṇḍavā jayagṛddhinaḥ ,
padātayaśca nāgāśca sādinaścodyatāyudhāḥ.
padātayaśca nāgāśca sādinaścodyatāyudhāḥ.
82.
tataḥ abhyadhāvan tvaritāḥ pāṇḍavāḥ jayagṛddhinaḥ
padātayaḥ ca nāgāḥ ca sādinaḥ ca udyatāyudhāḥ
padātayaḥ ca nāgāḥ ca sādinaḥ ca udyatāyudhāḥ
82.
tataḥ tvaritāḥ jayagṛddhinaḥ pāṇḍavāḥ abhyadhāvan
padātayaḥ ca nāgāḥ ca sādinaḥ ca udyatāyudhāḥ
padātayaḥ ca nāgāḥ ca sādinaḥ ca udyatāyudhāḥ
82.
Then the Pāṇḍavas, swift and eager for victory, rushed forward. And (with them) were foot soldiers, elephants, and cavalry with uplifted weapons.
कोष्टकीकृत्य चाप्येनं परिक्षिप्य च सर्वशः ।
शस्त्रैर्नानाविधैर्जघ्नुर्युद्धपारं तितीर्षवः ॥८३॥
शस्त्रैर्नानाविधैर्जघ्नुर्युद्धपारं तितीर्षवः ॥८३॥
83. koṣṭakīkṛtya cāpyenaṁ parikṣipya ca sarvaśaḥ ,
śastrairnānāvidhairjaghnuryuddhapāraṁ titīrṣavaḥ.
śastrairnānāvidhairjaghnuryuddhapāraṁ titīrṣavaḥ.
83.
koṣṭakīkṛtya ca api enam parikṣipya ca sarvaśaḥ
śastraiḥ nānāvidhaiḥ jaghnuḥ yuddhapāram titīrṣavaḥ
śastraiḥ nānāvidhaiḥ jaghnuḥ yuddhapāram titīrṣavaḥ
83.
enam koṣṭakīkṛtya ca api sarvaśaḥ ca parikṣipya
nānāvidhaiḥ śastraiḥ titīrṣavaḥ yuddhapāram jaghnuḥ
nānāvidhaiḥ śastraiḥ titīrṣavaḥ yuddhapāram jaghnuḥ
83.
Having surrounded him and completely encircled him from all sides, they struck him with various kinds of weapons, eager to bring the battle to an end.
त्वदीयास्तांस्तु संप्रेक्ष्य सर्वतः समभिद्रुतान् ।
साश्वपत्तिद्विपरथाः पाण्डवानभिदुद्रुवुः ॥८४॥
साश्वपत्तिद्विपरथाः पाण्डवानभिदुद्रुवुः ॥८४॥
84. tvadīyāstāṁstu saṁprekṣya sarvataḥ samabhidrutān ,
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavānabhidudruvuḥ.
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavānabhidudruvuḥ.
84.
tvadīyāḥ tān tu samprekṣya sarvataḥ samabhidrutān
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavān abhidudruvuḥ
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavān abhidudruvuḥ
84.
tu tvadīyāḥ sarvataḥ samabhidrutān tān samprekṣya
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavān abhidudruvuḥ
sāśvapattidviparathāḥ pāṇḍavān abhidudruvuḥ
84.
Then your men, having thoroughly observed those Pāṇḍavas being assailed from all directions, rushed upon the Pāṇḍavas with their forces of horses, infantry, elephants, and chariots.
केचित्पदातयः पद्भिर्मुष्टिभिश्च परस्परम् ।
निजघ्नुः समरे शूराः क्षीणशस्त्रास्ततोऽपतन् ॥८५॥
निजघ्नुः समरे शूराः क्षीणशस्त्रास्ततोऽपतन् ॥८५॥
85. kecitpadātayaḥ padbhirmuṣṭibhiśca parasparam ,
nijaghnuḥ samare śūrāḥ kṣīṇaśastrāstato'patan.
nijaghnuḥ samare śūrāḥ kṣīṇaśastrāstato'patan.
85.
kecit padātayaḥ padbhiḥ muṣṭibhiḥ ca parasparam
nijaghnuḥ samare śūrāḥ kṣīṇaśastrāḥ tataḥ apatan
nijaghnuḥ samare śūrāḥ kṣīṇaśastrāḥ tataḥ apatan
85.
kecit śūrāḥ padātayaḥ samare padbhiḥ ca muṣṭibhiḥ
parasparam nijaghnuḥ tataḥ kṣīṇaśastrāḥ apatan
parasparam nijaghnuḥ tataḥ kṣīṇaśastrāḥ apatan
85.
Some brave foot-soldiers struck each other in battle with their feet and with their fists; then, their weapons being exhausted, they fell.
रथेभ्यो रथिनः पेतुर्द्विपेभ्यो हस्तिसादिनः ।
विमानेभ्य इव भ्रष्टाः सिद्धाः पुण्यक्षयाद्यथा ॥८६॥
विमानेभ्य इव भ्रष्टाः सिद्धाः पुण्यक्षयाद्यथा ॥८६॥
86. rathebhyo rathinaḥ peturdvipebhyo hastisādinaḥ ,
vimānebhya iva bhraṣṭāḥ siddhāḥ puṇyakṣayādyathā.
vimānebhya iva bhraṣṭāḥ siddhāḥ puṇyakṣayādyathā.
86.
rathebhyo rathinaḥ petuḥ dvipebhyo hastisādinaḥ
vimānebhyo iva bhraṣṭāḥ siddhāḥ puṇyakṣayāt yathā
vimānebhyo iva bhraṣṭāḥ siddhāḥ puṇyakṣayāt yathā
86.
rathinaḥ rathebhyo petuḥ hastisādinaḥ dvipebhyo (petuḥ)
yathā puṇyakṣayāt vimānebhyo bhraṣṭāḥ siddhāḥ iva (patanti)
yathā puṇyakṣayāt vimānebhyo bhraṣṭāḥ siddhāḥ iva (patanti)
86.
Charioteers fell from their chariots, and elephant-riders from their elephants, just as perfected beings (siddhas), having fallen from their celestial vehicles (vimānas) due to the exhaustion of their accumulated good (karma) (puṇya), descend.
एवमन्योन्यमायस्ता योधा जघ्नुर्महामृधे ।
पितॄन्भ्रातॄन्वयस्यांश्च पुत्रानपि तथापरे ॥८७॥
पितॄन्भ्रातॄन्वयस्यांश्च पुत्रानपि तथापरे ॥८७॥
87. evamanyonyamāyastā yodhā jaghnurmahāmṛdhe ,
pitṝnbhrātṝnvayasyāṁśca putrānapi tathāpare.
pitṝnbhrātṝnvayasyāṁśca putrānapi tathāpare.
87.
evam anyonyam āyastāḥ yodhāḥ jaghnuḥ mahāmṛdhe
pitṝn bhrātṝn vayasyān ca putrān api tathā apare
pitṝn bhrātṝn vayasyān ca putrān api tathā apare
87.
evam anyonyam āyastāḥ yodhāḥ mahāmṛdhe pitṝn
bhrātṝn vayasyān putrān api ca tathā apare jaghnuḥ
bhrātṝn vayasyān putrān api ca tathā apare jaghnuḥ
87.
Thus, in that great battle, warriors, mutually enraged, killed fathers, brothers, companions, and even sons; and others likewise.
एवमासीदमर्यादं युद्धं भरतसत्तम ।
प्रासासिबाणकलिले वर्तमाने सुदारुणे ॥८८॥
प्रासासिबाणकलिले वर्तमाने सुदारुणे ॥८८॥
88. evamāsīdamaryādaṁ yuddhaṁ bharatasattama ,
prāsāsibāṇakalile vartamāne sudāruṇe.
prāsāsibāṇakalile vartamāne sudāruṇe.
88.
evam āsīt amaryādam yuddham bharatasattama
prāsāsibāṇakalile vartamāne sudāruṇe
prāsāsibāṇakalile vartamāne sudāruṇe
88.
bharatasattama evam amaryādam yuddham
prāsāsibāṇakalile sudāruṇe vartamāne āsīt
prāsāsibāṇakalile sudāruṇe vartamāne āsīt
88.
Thus, O best of Bharatas, this battle was unrestrained, exceedingly dreadful, and raged amidst a chaotic mix of spears, swords, and arrows.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22 (current chapter)
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47