Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-9, chapter-48

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
इन्द्रतीर्थं ततो गत्वा यदूनां प्रवरो बली ।
विप्रेभ्यो धनरत्नानि ददौ स्नात्वा यथाविधि ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
indratīrthaṁ tato gatvā yadūnāṁ pravaro balī ,
viprebhyo dhanaratnāni dadau snātvā yathāvidhi.
1. vaiśaṃpāyana uvāca indratīrtham tataḥ gatvā yadūnām pravaraḥ
balī viprebhyaḥ dhanaratnāni dadau snātvā yathāvidhi
1. vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ balī yadūnām pravaraḥ indratīrtham
gatvā yathāvidhi snātvā viprebhyaḥ dhanaratnāni dadau
1. Vaiśampāyana said: Then, the mighty one, the foremost among the Yadus, having gone to Indra's sacred bathing place (tīrtha) and bathed according to proper ritual, gave wealth and jewels to the Brahmins.
तत्र ह्यमरराजोऽसावीजे क्रतुशतेन ह ।
बृहस्पतेश्च देवेशः प्रददौ विपुलं धनम् ॥२॥
2. tatra hyamararājo'sāvīje kratuśatena ha ,
bṛhaspateśca deveśaḥ pradadau vipulaṁ dhanam.
2. tatra hi amararājaḥ asau īje kratuśatena ha
bṛhaspateḥ ca deveśaḥ pradadau vipulam dhanam
2. tatra hi asau amararājaḥ kratuśatena ha īje
deveśaḥ ca bṛhaspateḥ vipulam dhanam pradadau
2. Indeed, there the king of immortals (Indra) performed a hundred Vedic rituals (kratu). And this lord of the gods gave abundant wealth to Bṛhaspati.
निरर्गलान्सजारूथ्यान्सर्वान्विविधदक्षिणान् ।
आजहार क्रतूंस्तत्र यथोक्तान्वेदपारगैः ॥३॥
3. nirargalānsajārūthyānsarvānvividhadakṣiṇān ,
ājahāra kratūṁstatra yathoktānvedapāragaiḥ.
3. nirargalān sajārūthyān sarvān vividhadakṣiṇān
ājahāra kratūn tatra yathoktān vedapāragaiḥ
3. vedapāragaiḥ tatra nirargalān sajārūthyān
sarvān vividhadakṣiṇān yathoktān kratūn ājahāra
3. He performed all those great sacrifices (kratu), unimpeded and well-attended, offering various gifts (dakṣiṇā), exactly as prescribed there by those who had mastered the Vedas.
तान्क्रतून्भरतश्रेष्ठ शतकृत्वो महाद्युतिः ।
पूरयामास विधिवत्ततः ख्यातः शतक्रतुः ॥४॥
4. tānkratūnbharataśreṣṭha śatakṛtvo mahādyutiḥ ,
pūrayāmāsa vidhivattataḥ khyātaḥ śatakratuḥ.
4. tān kratūn bharataśreṣṭha śatakratuḥ mahādyutiḥ
pūrayāmāsa vidhivat tataḥ khyātaḥ śatakratuḥ
4. bharataśreṣṭha mahādyutiḥ śatakratuḥ tān kratūn
vidhivat pūrayāmāsa tataḥ khyātaḥ śatakratuḥ
4. O best of Bharatas, that greatly effulgent one, Śatakratu, completed those sacrifices (kratu) a hundred times, exactly as prescribed. Therefore, he became known as Śatakratu.
तस्य नाम्ना च तत्तीर्थं शिवं पुण्यं सनातनम् ।
इन्द्रतीर्थमिति ख्यातं सर्वपापप्रमोचनम् ॥५॥
5. tasya nāmnā ca tattīrthaṁ śivaṁ puṇyaṁ sanātanam ,
indratīrthamiti khyātaṁ sarvapāpapramocanam.
5. tasya nāmnā ca tat tīrtham śivam puṇyam sanātanam
indratīrtham iti khyātam sarvapāpapramocanam
5. ca tasya nāmnā tat śivam puṇyam sanātanam tīrtham
indratīrtham iti sarvapāpapramocanam khyātam
5. And by his name, that auspicious, sacred, and eternal holy place (tīrtha) became renowned as "Indratīrtha," which liberates from all sins.
उपस्पृश्य च तत्रापि विधिवन्मुसलायुधः ।
ब्राह्मणान्पूजयित्वा च पानाच्छादनभोजनैः ।
शुभं तीर्थवरं तस्माद्रामतीर्थं जगाम ह ॥६॥
6. upaspṛśya ca tatrāpi vidhivanmusalāyudhaḥ ,
brāhmaṇānpūjayitvā ca pānācchādanabhojanaiḥ ,
śubhaṁ tīrthavaraṁ tasmādrāmatīrthaṁ jagāma ha.
6. upasprśya ca tatra api vidhivat
musalāyudhaḥ brāhmaṇān pūjayitvā ca
pānācchādanabhojanaiḥ śubham
tīrthavaram tasmāt rāmatīrtham jagāma ha
6. ca musalāyudhaḥ tatra api vidhivat
upasprśya ca pānācchādanabhojanaiḥ
brāhmaṇān pūjayitvā tasmāt śubham
tīrthavaram rāmatīrtham ha jagāma
6. And having ritually bathed there, Musalāyudha (Balarama) also, after honoring the Brahmins with drinks, clothing, and food, then went from that place to the auspicious and excellent holy place (tīrtha) known as Rāmatīrtha.
यत्र रामो महाभागो भार्गवः सुमहातपाः ।
असकृत्पृथिवीं सर्वां हतक्षत्रियपुंगवाम् ॥७॥
7. yatra rāmo mahābhāgo bhārgavaḥ sumahātapāḥ ,
asakṛtpṛthivīṁ sarvāṁ hatakṣatriyapuṁgavām.
7. yatra rāmaḥ mahābhāgaḥ bhārgavaḥ sumahātapāḥ
asakṛt pṛthivīm sarvām hatakṣatriyapuṅgavām
7. yatra bhārgavaḥ mahābhāgaḥ sumahātapāḥ rāmaḥ
asakṛt sarvām hatakṣatriyapuṅgavām pṛthivīm
7. Where the greatly esteemed Rama (Bhārgava), the descendant of Bhrigu, renowned for his immense austerity (tapas), repeatedly rid the entire earth of its chief Kṣatriyas.
उपाध्यायं पुरस्कृत्य कश्यपं मुनिसत्तमम् ।
अयजद्वाजपेयेन सोऽश्वमेधशतेन च ।
प्रददौ दक्षिणार्थं च पृथिवीं वै ससागराम् ॥८॥
8. upādhyāyaṁ puraskṛtya kaśyapaṁ munisattamam ,
ayajadvājapeyena so'śvamedhaśatena ca ,
pradadau dakṣiṇārthaṁ ca pṛthivīṁ vai sasāgarām.
8. upādhyāyam puraskṛtya kaśyapam
munisattamam ayajat vājapeyena saḥ
aśvamedhaśatena ca pradadau
dakṣiṇārtham ca pṛthivīm vai sasāgarām
8. saḥ upādhyāyam munisattamam kaśyapam
puraskṛtya vājapeyena ca
aśvamedhaśatena ayajat dakṣiṇārtham ca
sasāgarām pṛthivīm vai pradadau
8. Having honored Kaśyapa, the foremost among sages, as his preceptor, he performed the Vājapeya (Vedic ritual) (yajña) and a hundred Aśvamedha (Vedic ritual) (yajña). And for the ritual fees, he indeed gave the earth along with its oceans.
रामो दत्त्वा धनं तत्र द्विजेभ्यो जनमेजय ।
उपस्पृश्य यथान्यायं पूजयित्वा तथा द्विजान् ॥९॥
9. rāmo dattvā dhanaṁ tatra dvijebhyo janamejaya ,
upaspṛśya yathānyāyaṁ pūjayitvā tathā dvijān.
9. rāmaḥ dattvā dhanam tatra dvijebhyaḥ janamejaya
upaspr̥śya yathānyāyam pūjayitvā tathā dvijān
9. janamejaya rāmaḥ tatra dvijebhyaḥ dhanam dattvā
yathānyāyam upaspr̥śya tathā dvijān pūjayitvā
9. O Janamejaya, there, Rama, having given wealth to the twice-born (dvijas), and having bathed according to the proper custom, then, having likewise honored the twice-born (dvijas)...
पुण्ये तीर्थे शुभे देशे वसु दत्त्वा शुभाननः ।
मुनींश्चैवाभिवाद्याथ यमुनातीर्थमागमत् ॥१०॥
10. puṇye tīrthe śubhe deśe vasu dattvā śubhānanaḥ ,
munīṁścaivābhivādyātha yamunātīrthamāgamat.
10. puṇye tīrthe śubhe deśe vasu dattvā śubhānanaḥ
munīn ca eva abhivādya atha yamunātīrtham āgamat
10. śubhānanaḥ puṇye śubhe tīrthe deśe vasu dattvā
ca eva munīn abhivādya atha yamunātīrtham āgamat
10. Having given wealth in a sacred bathing place (tīrtha) and an auspicious region, he, whose face was radiant (śubhānana), then, having indeed respectfully saluted the sages, went to the sacred bathing place on the Yamuna river.
यत्रानयामास तदा राजसूयं महीपते ।
पुत्रोऽदितेर्महाभागो वरुणो वै सितप्रभः ॥११॥
11. yatrānayāmāsa tadā rājasūyaṁ mahīpate ,
putro'ditermahābhāgo varuṇo vai sitaprabhaḥ.
11. yatra ānayāmāsa tadā rājasūyam mahīpate putraḥ
aditeḥ mahābhāgaḥ varuṇaḥ vai sitaprabhaḥ
11. mahīpate tadā yatra aditeḥ putraḥ mahābhāgaḥ
sitaprabhaḥ varuṇaḥ vai rājasūyam ānayāmāsa
11. There, at that time, Varuṇa, the greatly fortunate son of Aditi, gleaming with white splendor, caused the Rājasūya (Vedic ritual) (yajña) to be performed, O king.
तत्र निर्जित्य संग्रामे मानुषान्दैवतांस्तथा ।
वरं क्रतुं समाजह्रे वरुणः परवीरहा ॥१२॥
12. tatra nirjitya saṁgrāme mānuṣāndaivatāṁstathā ,
varaṁ kratuṁ samājahre varuṇaḥ paravīrahā.
12. tatra nirjitya saṃgrāme mānuṣān daivatān tathā
varam kratum samājahre varuṇaḥ paravīrahā
12. varuṇaḥ paravīrahā tatra saṃgrāme mānuṣān
tathā daivatān nirjitya varam kratum samājahre
12. Then, having conquered both humans and gods in battle, Varuna, the vanquisher of enemy heroes, performed an excellent Vedic ritual (yajña).
तस्मिन्क्रतुवरे वृत्ते संग्रामः समजायत ।
देवानां दानवानां च त्रैलोक्यस्य क्षयावहः ॥१३॥
13. tasminkratuvare vṛtte saṁgrāmaḥ samajāyata ,
devānāṁ dānavānāṁ ca trailokyasya kṣayāvahaḥ.
13. tasmin kratuvare vṛtte saṃgrāmaḥ samajāyata
devānām dānavānām ca trailokyasya kṣayāvahaḥ
13. tasmin kratuvare vṛtte devānām ca dānavānām
trailokyasya kṣayāvahaḥ saṃgrāmaḥ samajāyata
13. When that excellent Vedic ritual (yajña) was completed, a battle arose between the gods and the Dānavas (demons), bringing about the destruction of the three worlds.
राजसूये क्रतुश्रेष्ठे निवृत्ते जनमेजय ।
जायते सुमहाघोरः संग्रामः क्षत्रियान्प्रति ॥१४॥
14. rājasūye kratuśreṣṭhe nivṛtte janamejaya ,
jāyate sumahāghoraḥ saṁgrāmaḥ kṣatriyānprati.
14. rājasūye kratuśreṣṭhe nivṛtte janamejaya
jāyate sumahāghoraḥ saṃgrāmaḥ kṣatriyān prati
14. janamejaya rājasūye kratuśreṣṭhe nivṛtte
kṣatriyān prati sumahāghoraḥ saṃgrāmaḥ jāyate
14. O Janamejaya, when the Rājasūya, the greatest of Vedic rituals (yajña), is completed, a very great and terrible battle arises against the kṣatriyas.
सीरायुधस्तदा रामस्तस्मिंस्तीर्थवरे तदा ।
तत्र स्नात्वा च दत्त्वा च द्विजेभ्यो वसु माधवः ॥१५॥
15. sīrāyudhastadā rāmastasmiṁstīrthavare tadā ,
tatra snātvā ca dattvā ca dvijebhyo vasu mādhavaḥ.
15. sīrāyudhaḥ tadā rāmaḥ tasmin tīrthavare tadā
tatra snātvā ca dattvā ca dvijebhyaḥ vasu mādhavaḥ
15. tadā sīrāyudhaḥ rāmaḥ mādhavaḥ tadā tasmin
tīrthavare tatra snātvā ca dvijebhyaḥ vasu dattvā ca
15. Then, Balarama, the wielder of the plow-weapon (Sīrāyudha), also known as Madhava, having bathed in that excellent sacred place and given wealth to the twice-born (dvija).
वनमाली ततो हृष्टः स्तूयमानो द्विजातिभिः ।
तस्मादादित्यतीर्थं च जगाम कमलेक्षणः ॥१६॥
16. vanamālī tato hṛṣṭaḥ stūyamāno dvijātibhiḥ ,
tasmādādityatīrthaṁ ca jagāma kamalekṣaṇaḥ.
16. vanamālī tataḥ hṛṣṭaḥ stūyamānaḥ dvijātibhiḥ
tasmāt ādityatīrtham ca jagāma kamalekṣaṇaḥ
16. tataḥ vanamālī hṛṣṭaḥ dvijātibhiḥ stūyamānaḥ
kamalekṣaṇaḥ tasmāt ādityatīrtham ca jagāma
16. Then, the lotus-eyed (kamalekṣaṇa) Balarama, wearing a forest garland (vanamālī), delighted and being praised by the twice-born (dvijāti), proceeded from there to the sacred place of Aditya.
यत्रेष्ट्वा भगवाञ्ज्योतिर्भास्करो राजसत्तम ।
ज्योतिषामाधिपत्यं च प्रभावं चाभ्यपद्यत ॥१७॥
17. yatreṣṭvā bhagavāñjyotirbhāskaro rājasattama ,
jyotiṣāmādhipatyaṁ ca prabhāvaṁ cābhyapadyata.
17. yatra iṣṭvā bhagavān jyotiḥ bhāskaraḥ rājasattama
jyotiṣām ādhipatyam ca prabhāvam ca abhyapadyata
17. rājasattama yatra bhagavān jyotiḥ bhāskaraḥ iṣṭvā
jyotiṣām ādhipatyam ca prabhāvam ca abhyapadyata
17. O best of kings (rājasattama), it was there that the venerable sun god (Bhāskara), a great luminary, by performing a sacrifice (iṣṭvā), attained dominion (ādhipatyam) over the other luminaries and also great power.
तस्या नद्यास्तु तीरे वै सर्वे देवाः सवासवाः ।
विश्वेदेवाः समरुतो गन्धर्वाप्सरसश्च ह ॥१८॥
18. tasyā nadyāstu tīre vai sarve devāḥ savāsavāḥ ,
viśvedevāḥ samaruto gandharvāpsarasaśca ha.
18. tasyāḥ nadyāḥ tu tīre vai sarve devāḥ sa-vāsavāḥ
viśvedevāḥ sa-marutaḥ gandharvāpsarasaḥ ca ha
18. tu vai tasyāḥ nadyāḥ tīre sarve devāḥ sa-vāsavāḥ
viśvedevāḥ sa-marutaḥ gandharvāpsarasaḥ ca ha
18. Indeed, on the bank of that river were all the gods, including Indra (Vasava), the Viśvedevas, along with the Maruts, and also the Gandharvas and Apsaras.
द्वैपायनः शुकश्चैव कृष्णश्च मधुसूदनः ।
यक्षाश्च राक्षसाश्चैव पिशाचाश्च विशां पते ॥१९॥
19. dvaipāyanaḥ śukaścaiva kṛṣṇaśca madhusūdanaḥ ,
yakṣāśca rākṣasāścaiva piśācāśca viśāṁ pate.
19. dvaipāyanaḥ śukaḥ ca eva kṛṣṇaḥ ca madhusūdanaḥ
yakṣāḥ ca rākṣasāḥ ca eva piśācāḥ ca viśām pate
19. viśām pate dvaipāyanaḥ śukaḥ ca eva kṛṣṇaḥ
madhusūdanaḥ ca yakṣāḥ ca rākṣasāḥ ca eva piśācāḥ ca
19. O lord of the people (viśāṃ pate), Dvaipāyana, Śuka, Kṛṣṇa (Madhusūdana), Yakṣas, Rākṣasas, and Piśācas were all present.
एते चान्ये च बहवो योगसिद्धाः सहस्रशः ।
तस्मिंस्तीर्थे सरस्वत्याः शिवे पुण्ये परंतप ॥२०॥
20. ete cānye ca bahavo yogasiddhāḥ sahasraśaḥ ,
tasmiṁstīrthe sarasvatyāḥ śive puṇye paraṁtapa.
20. ete ca anye ca bahavaḥ yogasiddhāḥ sahasraśaḥ
tasmin tīrthe sarasvatyāḥ śive puṇye paraṃtapa
20. paraṃtapa ete ca anye ca bahavaḥ yogasiddhāḥ
sahasraśaḥ tasmin śive puṇye sarasvatyāḥ tīrthe
20. O tormentor of foes (paraṃtapa), these and many other thousands of perfected adepts (yoga-siddha) are at that auspicious and sacred ford (tīrtha) of the Sarasvatī river.
तत्र हत्वा पुरा विष्णुरसुरौ मधुकैटभौ ।
आप्लुतो भरतश्रेष्ठ तीर्थप्रवर उत्तमे ॥२१॥
21. tatra hatvā purā viṣṇurasurau madhukaiṭabhau ,
āpluto bharataśreṣṭha tīrthapravara uttame.
21. tatra hatvā purā viṣṇuḥ asurau madhukaiṭabhau
āplutaḥ bharataśreṣṭha tīrthapravara uttame
21. bharataśreṣṭha,
purā tatra viṣṇuḥ madhukaiṭabhau asurau hatvā,
tīrthapravara uttame (tīrthe) āplutaḥ
21. O best among the Bhāratas (bharataśreṣṭha), Viṣṇu, having formerly slain the two demons Madhu and Kaiṭabha there, bathed in that preeminent and supreme ford (tīrtha).
द्वैपायनश्च धर्मात्मा तत्रैवाप्लुत्य भारत ।
संप्राप्तः परमं योगं सिद्धिं च परमां गतः ॥२२॥
22. dvaipāyanaśca dharmātmā tatraivāplutya bhārata ,
saṁprāptaḥ paramaṁ yogaṁ siddhiṁ ca paramāṁ gataḥ.
22. dvaipāyanaḥ ca dharmātmā tatra eva āplutya bhārata
samprāptaḥ paramam yogam siddhim ca paramām gataḥ
22. bhārata,
dharmātmā dvaipāyanaḥ ca tatra eva āplutya,
paramam yogam samprāptaḥ ca paramām siddhim gataḥ
22. O Bhārata (bhārata), Dvaipāyana, whose intrinsic nature (dharma) is righteousness, also bathed there and attained the highest communion (yoga), having reached supreme perfection (siddhi).
असितो देवलश्चैव तस्मिन्नेव महातपाः ।
परमं योगमास्थाय ऋषिर्योगमवाप्तवान् ॥२३॥
23. asito devalaścaiva tasminneva mahātapāḥ ,
paramaṁ yogamāsthāya ṛṣiryogamavāptavān.
23. asitaḥ devalaḥ ca eva tasmin eva mahātapaḥ
paramam yogam āsthāya ṛṣiḥ yogam avāptavān
23. asitaḥ devalaḥ ca eva mahātapaḥ ṛṣiḥ tasmin
eva paramam yogam āsthāya yogam avāptavān
23. In that very context, the great ascetic (mahatapas) sage Asita, also known as Devala, having established himself in the supreme spiritual discipline (yoga), attained ultimate spiritual union (yoga).