Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-9, chapter-31

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
एवं संतर्ज्यमानस्तु मम पुत्रो महीपतिः ।
प्रकृत्या मन्युमान्वीरः कथमासीत्परंतपः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
evaṁ saṁtarjyamānastu mama putro mahīpatiḥ ,
prakṛtyā manyumānvīraḥ kathamāsītparaṁtapaḥ.
1. dhṛtarāṣṭra uvāca evam saṃtarjyamānaḥ tu mama putraḥ
mahīpatiḥ prakṛtyā manyumān vīraḥ katham āsīt paraṃtapaḥ
1. dhṛtarāṣṭra uvāca evam tu mama putraḥ mahīpatiḥ
prakṛtyā manyumān vīraḥ paraṃtapaḥ katham āsīt
1. Dhritarashtra said: My son, the king, who by his intrinsic nature (prakṛti) is a wrathful hero and a tormentor of enemies, how did he react when thus being severely threatened?
न हि संतर्जना तेन श्रुतपूर्वा कदाचन ।
राजभावेन मान्यश्च सर्वलोकस्य सोऽभवत् ॥२॥
2. na hi saṁtarjanā tena śrutapūrvā kadācana ,
rājabhāvena mānyaśca sarvalokasya so'bhavat.
2. na hi saṃtarjanā tena śrutapūrvā kadācana
rājabhāvena mānyaḥ ca sarvalokasya saḥ abhavat
2. hi tena saṃtarjanā kadācana śrutapūrvā na ca
rājabhāvena saḥ sarvalokasya mānyaḥ abhavat
2. Indeed, such a severe rebuke had never been heard by him before. And because of his royal status, he was respected by all people.
इयं च पृथिवी सर्वा सम्लेच्छाटविका भृशम् ।
प्रसादाद्ध्रियते यस्य प्रत्यक्षं तव संजय ॥३॥
3. iyaṁ ca pṛthivī sarvā samlecchāṭavikā bhṛśam ,
prasādāddhriyate yasya pratyakṣaṁ tava saṁjaya.
3. iyam ca pṛthivī sarvā samlecchāṭavikā bhṛśam
prasādāt dhriyate yasya pratyakṣam tava saṃjaya
3. saṃjaya,
tava pratyakṣam yasya prasādāt ca iyam sarvā pṛthivī bhṛśam samlecchāṭavikā dhriyate
3. Sanjaya, this entire earth, extensively populated by Mlecchas and forest dwellers, is sustained by whose grace? This is directly evident to you.
स तथा तर्ज्यमानस्तु पाण्डुपुत्रैर्विशेषतः ।
विहीनश्च स्वकैर्भृत्यैर्निर्जने चावृतो भृशम् ॥४॥
4. sa tathā tarjyamānastu pāṇḍuputrairviśeṣataḥ ,
vihīnaśca svakairbhṛtyairnirjane cāvṛto bhṛśam.
4. saḥ tathā tarjyamānaḥ tu pāṇḍuputraiḥ viśeṣataḥ
vihīnaḥ ca svakaiḥ bhṛtyaiḥ nirjane ca āvṛtaḥ bhṛśam
4. saḥ tu tathā viśeṣataḥ pāṇḍuputraiḥ tarjyamānaḥ ca
svakaiḥ bhṛtyaiḥ vihīnaḥ ca nirjane bhṛśam āvṛtaḥ
4. He, being thus threatened, especially by the sons of Pandu, and also being bereft of his own servants, and greatly surrounded in a desolate place...
श्रुत्वा स कटुका वाचो जययुक्ताः पुनः पुनः ।
किमब्रवीत्पाण्डवेयांस्तन्ममाचक्ष्व संजय ॥५॥
5. śrutvā sa kaṭukā vāco jayayuktāḥ punaḥ punaḥ ,
kimabravītpāṇḍaveyāṁstanmamācakṣva saṁjaya.
5. śrutvā saḥ kaṭukāḥ vācaḥ jayayuktāḥ punaḥ punaḥ
kim abravīt pāṇḍaveyān tat mama ācakṣva saṃjaya
5. saṃjaya,
punaḥ punaḥ kaṭukāḥ jayayuktāḥ vācaḥ śrutvā saḥ pāṇḍaveyān kim abravīt? tat mama ācakṣva.
5. Having heard those bitter, triumphant words again and again, what did he say to the Pandavas? Sanjaya, please tell me that.
संजय उवाच ।
तर्ज्यमानस्तदा राजन्नुदकस्थस्तवात्मजः ।
युधिष्ठिरेण राजेन्द्र भ्रातृभिः सहितेन ह ॥६॥
6. saṁjaya uvāca ,
tarjyamānastadā rājannudakasthastavātmajaḥ ,
yudhiṣṭhireṇa rājendra bhrātṛbhiḥ sahitena ha.
6. saṃjaya uvāca tarjyamānaḥ tadā rājan udakasthaḥ tava
ātmajaḥ yudhiṣṭhireṇa rājendra bhrātṛbhiḥ sahitena ha
6. saṃjaya uvāca: rājan,
rājendra,
tadā bhrātṛbhiḥ sahitena yudhiṣṭhireṇa tarjyamānaḥ udakasthaḥ tava ātmajaḥ ha.
6. Sanjaya said: O King, your son, who was then situated in the water, being threatened by Yudhishthira, who was accompanied by his brothers, O King of kings, indeed...
श्रुत्वा स कटुका वाचो विषमस्थो जनाधिपः ।
दीर्घमुष्णं च निःश्वस्य सलिलस्थः पुनः पुनः ॥७॥
7. śrutvā sa kaṭukā vāco viṣamastho janādhipaḥ ,
dīrghamuṣṇaṁ ca niḥśvasya salilasthaḥ punaḥ punaḥ.
7. śrutvā saḥ kaṭukāḥ vācaḥ viṣamasthaḥ janādhipaḥ
dīrgham uṣṇam ca niḥśvasya salilasthaḥ punaḥ punaḥ
7. सः जनाधिपः विषमस्थः सलिलस्थः कटुकाः वाचः
श्रुत्वा दीर्घम् उष्णम् च पुनः पुनः निःश्वस्य
7. Having heard those bitter words, the king (janādhipaḥ), who was in a difficult situation and standing in the water, sighed long and hot breaths again and again.
सलिलान्तर्गतो राजा धुन्वन्हस्तौ पुनः पुनः ।
मनश्चकार युद्धाय राजानं चाभ्यभाषत ॥८॥
8. salilāntargato rājā dhunvanhastau punaḥ punaḥ ,
manaścakāra yuddhāya rājānaṁ cābhyabhāṣata.
8. salilāntargataḥ rājā dhunvan hastau punaḥ punaḥ
manaḥ cakāra yuddhāya rājānam ca abhyabhāṣata
8. राजा सलिलान्तर्गतः पुनः पुनः हस्तौ धुन्वन्
युद्धाय मनः चकार च राजानम् अभ्यभाषत
8. The king, submerged in the water and repeatedly shaking his hands, resolved to fight and then addressed the other king.
यूयं ससुहृदः पार्थाः सर्वे सरथवाहनाः ।
अहमेकः परिद्यूनो विरथो हतवाहनः ॥९॥
9. yūyaṁ sasuhṛdaḥ pārthāḥ sarve sarathavāhanāḥ ,
ahamekaḥ paridyūno viratho hatavāhanaḥ.
9. yūyam sasuhṛdaḥ pārthāḥ sarve sarathavāhanāḥ
aham ekaḥ paridyūnaḥ virathaḥ hatavāhanaḥ
9. पार्थाः यूयम् सर्वे ससुहृदः सरथवाहनाः
अहम् एकः परिद्यूनः विरथः हतवाहनः
9. "O Pārthas, all of you are accompanied by your friends, chariots, and mounts. I, however, am alone, utterly exhausted, without a chariot, and my mounts have been killed."
आत्तशस्त्रै रथगतैर्बहुभिः परिवारितः ।
कथमेकः पदातिः सन्नशस्त्रो योद्धुमुत्सहे ॥१०॥
10. āttaśastrai rathagatairbahubhiḥ parivāritaḥ ,
kathamekaḥ padātiḥ sannaśastro yoddhumutsahe.
10. āttaśastraiḥ rathagataiḥ bahubhiḥ parivāritaḥ
katham ekaḥ padātiḥ san aśastraḥ yoddhum utsahe
10. (अहम्) आत्तशस्त्रैः रथगतैः बहुभिः परिवारितः एकः
पदातिः सन् अशस्त्रः (अहम्) योद्धुम् कथम् उत्सहे
10. "How can I, alone, being on foot and unarmed, possibly dare to fight when surrounded by many who are armed and mounted on chariots?"
एकैकेन तु मां यूयं योधयध्वं युधिष्ठिर ।
न ह्येको बहुभिर्वीरैर्न्याय्यं योधयितुं युधि ॥११॥
11. ekaikena tu māṁ yūyaṁ yodhayadhvaṁ yudhiṣṭhira ,
na hyeko bahubhirvīrairnyāyyaṁ yodhayituṁ yudhi.
11. ekāikena tu mām yūyam yodhayadhvam yudhiṣṭhira na
hi ekaḥ bahubhiḥ vīraiḥ nyāyyam yodhayitum yudhi
11. yudhiṣṭhira yūyam mām ekāikena tu yodhayadhvam hi
bahubhiḥ vīraiḥ yudhi ekaḥ yodhayitum na nyāyyam
11. However, Yudhishthira, you all should fight me one by one. Indeed, it is not proper for a single warrior to be fought by many heroes in battle.
विशेषतो विकवचः श्रान्तश्चापः समाश्रितः ।
भृशं विक्षतगात्रश्च श्रान्तवाहनसैनिकः ॥१२॥
12. viśeṣato vikavacaḥ śrāntaścāpaḥ samāśritaḥ ,
bhṛśaṁ vikṣatagātraśca śrāntavāhanasainikaḥ.
12. viśeṣataḥ vikavacaḥ śrāntaḥ ca āpaḥ samāśritaḥ
bhṛśam vikṣatagātraḥ ca śrāntavāhanasainikaḥ
12. aham viśeṣataḥ vikavacaḥ śrāntaḥ ca āpaḥ samāśritaḥ
ca bhṛśam vikṣatagātraḥ śrāntavāhanasainikaḥ [asmi]
12. Especially, I am without armor, exhausted, and have resorted to water; with my limbs severely wounded, and my charioteer and soldiers weary.
न मे त्वत्तो भयं राजन्न च पार्थाद्वृकोदरात् ।
फल्गुनाद्वासुदेवाद्वा पाञ्चालेभ्योऽथ वा पुनः ॥१३॥
13. na me tvatto bhayaṁ rājanna ca pārthādvṛkodarāt ,
phalgunādvāsudevādvā pāñcālebhyo'tha vā punaḥ.
13. na me tvattaḥ bhayam rājan na ca pārthāt vṛkodarāt
phalgunāt vāsudevāt vā pāñcālebhyaḥ atha vā punaḥ
13. rājan me tvattaḥ bhayam na ca pārthāt vṛkodarāt na vā
phalgunāt vāsudevāt na atha vā pāñcālebhyaḥ punaḥ [na]
13. O king, I have no fear from you, nor from Partha (Arjuna) or Vrikodara (Bhima), nor from Phalguna (Arjuna) or Vasudeva (Krishna), or indeed from the Pañcālas.
यमाभ्यां युयुधानाद्वा ये चान्ये तव सैनिकाः ।
एकः सर्वानहं क्रुद्धो न तान्योद्धुमिहोत्सहे ॥१४॥
14. yamābhyāṁ yuyudhānādvā ye cānye tava sainikāḥ ,
ekaḥ sarvānahaṁ kruddho na tānyoddhumihotsahe.
14. yamābhyām yuyudhānāt vā ye ca anye tava sainikāḥ
ekaḥ sarvān aham kruddhaḥ na tān yoddhum iha utsahe
14. vā yamābhyām yuyudhānāt vā ye ca anye tava sainikāḥ
[santi] kruddhaḥ aham ekaḥ tān sarvān iha yoddhum na utsahe
14. Nor (do I fear) from the two Yamas (Nakula and Sahadeva) or from Yuyudhana (Satyaki), or indeed any other soldiers of yours. I, alone and enraged, am not able to fight all of them here (simultaneously).
धर्ममूला सतां कीर्तिर्मनुष्याणां जनाधिप ।
धर्मं चैवेह कीर्तिं च पालयन्प्रब्रवीम्यहम् ॥१५॥
15. dharmamūlā satāṁ kīrtirmanuṣyāṇāṁ janādhipa ,
dharmaṁ caiveha kīrtiṁ ca pālayanprabravīmyaham.
15. dharma-mūlā satām kīrtiḥ manuṣyāṇām janādhipa
dharmam ca eva iha kīrtim ca pālayan prabravīmi aham
15. janādhipa manuṣyāṇām satām kīrtiḥ dharma-mūlā aham
ca iha dharmam ca kīrtim pālayan eva prabravīmi
15. O ruler of people, the reputation of virtuous individuals among humankind is founded upon righteousness (dharma). Protecting both righteousness (dharma) and reputation in this world, I declare this.
अहमुत्थाय वः सर्वान्प्रतियोत्स्यामि संयुगे ।
अन्वंशाभ्यागतान्सर्वानृतून्संवत्सरो यथा ॥१६॥
16. ahamutthāya vaḥ sarvānpratiyotsyāmi saṁyuge ,
anvaṁśābhyāgatānsarvānṛtūnsaṁvatsaro yathā.
16. aham utthāya vaḥ sarvān pratiyotsyāmi saṃyuge
anvaṃśa-abhyāgatān sarvān ṛtūn saṃvatsaraḥ yathā
16. yathā saṃvatsaraḥ sarvān ṛtūn aham utthāya saṃyuge
vaḥ sarvān anvaṃśa-abhyāgatān pratiyotsyāmi
16. Having risen, I will fight against all of you in battle, against all who have come to join your lineage, just as the year confronts all the succeeding seasons.
अद्य वः सरथान्साश्वानशस्त्रो विरथोऽपि सन् ।
नक्षत्राणीव सर्वाणि सविता रात्रिसंक्षये ।
तेजसा नाशयिष्यामि स्थिरीभवत पाण्डवाः ॥१७॥
17. adya vaḥ sarathānsāśvānaśastro viratho'pi san ,
nakṣatrāṇīva sarvāṇi savitā rātrisaṁkṣaye ,
tejasā nāśayiṣyāmi sthirībhavata pāṇḍavāḥ.
17. adya vaḥ sa-rathān sa-aśvān aśastraḥ
virathaḥ api san nakṣatrāṇi iva
sarvāṇi savitā rātri-saṃkṣaye tejasā
nāśayiṣyāmi sthirī-bhavata pāṇḍavāḥ
17. pāṇḍavāḥ sthirī-bhavata adya aśastraḥ
virathaḥ api san tejasā vaḥ sa-rathān
sa-aśvān sarvān nāśayiṣyāmi iva savitā
rātri-saṃkṣaye sarvāṇi nakṣatrāṇi
17. Today, even though I am weaponless and without a chariot, I will destroy all of you who are equipped with chariots and horses, just as the sun at the end of night disperses all the stars with its brilliance. O Pāṇḍavas, stand firm!
अद्यानृण्यं गमिष्यामि क्षत्रियाणां यशस्विनाम् ।
बाह्लीकद्रोणभीष्माणां कर्णस्य च महात्मनः ॥१८॥
18. adyānṛṇyaṁ gamiṣyāmi kṣatriyāṇāṁ yaśasvinām ,
bāhlīkadroṇabhīṣmāṇāṁ karṇasya ca mahātmanaḥ.
18. adya anṛṇyam gamiṣyāmi kṣatriyāṇām yaśasvinām
bāhlīka-droṇa-bhīṣmāṇām karṇasya ca mahātmanaḥ
18. adya yaśasvinām kṣatriyāṇām bāhlīka-droṇa-bhīṣmāṇām
ca mahātmanaḥ karṇasya anṛṇyam gamiṣyāmi
18. Today I shall achieve freedom from my debt to the glorious Kṣatriyas: Bāhlīka, Droṇa, Bhīṣma, and the great-souled Karṇa.
जयद्रथस्य शूरस्य भगदत्तस्य चोभयोः ।
मद्रराजस्य शल्यस्य भूरिश्रवस एव च ॥१९॥
19. jayadrathasya śūrasya bhagadattasya cobhayoḥ ,
madrarājasya śalyasya bhūriśravasa eva ca.
19. jayadrathasya śūrasya bhagadattasya ca ubhayoḥ
madrarājasya śalyasya bhūriśravasaḥ eva ca
19. jayadrathasya śūrasya ca ubhayoḥ bhagadattasya
madrarājasya śalyasya bhūriśravasaḥ eva ca
19. Of Jayadratha, the hero, and of both Bhagadatta; and of the king of Madras, Śalya, and Bhūriśravas, too.
पुत्राणां भरतश्रेष्ठ शकुनेः सौबलस्य च ।
मित्राणां सुहृदां चैव बान्धवानां तथैव च ॥२०॥
20. putrāṇāṁ bharataśreṣṭha śakuneḥ saubalasya ca ,
mitrāṇāṁ suhṛdāṁ caiva bāndhavānāṁ tathaiva ca.
20. putrāṇām bharataśreṣṭha śakuneḥ saubalasya ca
mitrāṇām suhṛdām ca eva bāndhavānām tathā eva ca
20. bharataśreṣṭha putrāṇām śakuneḥ ca saubalasya
mitrāṇām suhṛdām ca eva bāndhavānām tathā eva ca
20. O best among the Bhāratas, (of) the sons of Śakuni and Saubala; and likewise, of friends, well-wishers, and relatives.
आनृण्यमद्य गच्छामि हत्वा त्वां भ्रातृभिः सह ।
एतावदुक्त्वा वचनं विरराम जनाधिपः ॥२१॥
21. ānṛṇyamadya gacchāmi hatvā tvāṁ bhrātṛbhiḥ saha ,
etāvaduktvā vacanaṁ virarāma janādhipaḥ.
21. ānṛṇyam adya gacchāmi hatvā tvām bhrātṛbhiḥ
saha etāvat uktvā vacanam virarāma janādhipaḥ
21. adya tvām bhrātṛbhiḥ saha hatvā ānṛṇyam gacchāmi
janādhipaḥ etāvat vacanam uktvā virarāma
21. Today I shall discharge my debt by killing you along with your brothers. Having spoken these words, the king (janādhipa) fell silent.
युधिष्ठिर उवाच ।
दिष्ट्या त्वमपि जानीषे क्षत्रधर्मं सुयोधन ।
दिष्ट्या ते वर्तते बुद्धिर्युद्धायैव महाभुज ॥२२॥
22. yudhiṣṭhira uvāca ,
diṣṭyā tvamapi jānīṣe kṣatradharmaṁ suyodhana ,
diṣṭyā te vartate buddhiryuddhāyaiva mahābhuja.
22. yudhiṣṭhiraḥ uvāca diṣṭyā tvam api jānīṣe kṣatradharmam
suyodhana diṣṭyā te vartate buddhiḥ yuddhāya eva mahābhuja
22. yudhiṣṭhiraḥ uvāca diṣṭyā suyodhana tvam api kṣatradharmam
jānīṣe diṣṭyā mahābhuja te buddhiḥ yuddhāya eva vartate
22. Yudhiṣṭhira said: "Fortunately, O Suyodhana, you also know the warrior's code (kṣatradharma). Fortunately, O mighty-armed one, your intellect is directed only towards war."
दिष्ट्या शूरोऽसि कौरव्य दिष्ट्या जानासि संगरम् ।
यस्त्वमेको हि नः सर्वान्संयुगे योद्धुमिच्छसि ॥२३॥
23. diṣṭyā śūro'si kauravya diṣṭyā jānāsi saṁgaram ,
yastvameko hi naḥ sarvānsaṁyuge yoddhumicchasi.
23. diṣṭyā śūraḥ asi kauravya diṣṭyā jānāsi saṅgaram |
yaḥ tvam ekaḥ hi naḥ sarvān saṃyuge yoddhum icchasi
23. kāuravya diṣṭyā tvam śūraḥ asi,
diṣṭyā saṅgaram jānāsi yaḥ tvam ekaḥ hi naḥ sarvān saṃyuge yoddhum icchasi
23. Fortunately, O Kaurava, you are brave, and fortunately, you understand warfare, since you alone indeed wish to fight all of us in this battle.
एक एकेन संगम्य यत्ते संमतमायुधम् ।
तत्त्वमादाय युध्यस्व प्रेक्षकास्ते वयं स्थिताः ॥२४॥
24. eka ekena saṁgamya yatte saṁmatamāyudham ,
tattvamādāya yudhyasva prekṣakāste vayaṁ sthitāḥ.
24. eka ekena saṅgamya yat te saṃmatam āyudham | tat
tvam ādāya yudhyasva prekṣakāḥ te vayam sthitāḥ
24. ekaḥ ekena saṅgamya (yudhya) yat te saṃmatam āyudham
tat tvam ādāya yudhyasva vayam te prekṣakāḥ sthitāḥ
24. Having approached one another, let one (of us) fight with one (of you). Take up whatever weapon you approve of, and fight. We stand here as your spectators.
अयमिष्टं च ते कामं वीर भूयो ददाम्यहम् ।
हत्वैकं भवतो राज्यं हतो वा स्वर्गमाप्नुहि ॥२५॥
25. ayamiṣṭaṁ ca te kāmaṁ vīra bhūyo dadāmyaham ,
hatvaikaṁ bhavato rājyaṁ hato vā svargamāpnuhi.
25. ayam iṣṭam ca te kāmam vīra bhūyaḥ dadāmi aham |
hatvā ekam bhavataḥ rājyam hataḥ vā svargam āpnuhi
25. vīra,
ayam aham te iṣṭam kāmam ca bhūyaḥ dadāmi ekam hatvā bhavataḥ rājyam (prāpnuhi),
vā hataḥ svargam āpnuhi
25. O hero, I grant you this desired wish further: having killed one of us, you will obtain your kingdom, or, if you are killed, you will attain heaven.
दुर्योधन उवाच ।
एकश्चेद्योद्धुमाक्रन्दे वरोऽद्य मम दीयते ।
आयुधानामियं चापि वृता त्वत्संमते गदा ॥२६॥
26. duryodhana uvāca ,
ekaścedyoddhumākrande varo'dya mama dīyate ,
āyudhānāmiyaṁ cāpi vṛtā tvatsaṁmate gadā.
26. duryodhana uvāca | ekaḥ cet yoddhum ākrande varaḥ adya
mama dīyate | āyudhānām iyam ca api vṛtā tvatsaṃmate gadā
26. duryodhana uvāca cet ekaḥ ākrande yoddhum adya mama varaḥ dīyate,
(tarhi) āyudhānām iyam gadā ca api tvatsaṃmate vṛtā (asti)
26. Duryodhana said: 'If a boon is granted to me today to fight alone in battle, then among weapons, this mace has been chosen by me, with your approval.'
भ्रातॄणां भवतामेकः शक्यं मां योऽभिमन्यते ।
पदातिर्गदया संख्ये स युध्यतु मया सह ॥२७॥
27. bhrātṝṇāṁ bhavatāmekaḥ śakyaṁ māṁ yo'bhimanyate ,
padātirgadayā saṁkhye sa yudhyatu mayā saha.
27. bhrātṝṇām bhavatām ekaḥ śakyam mām yaḥ abhimanyate
padātiḥ gadayā saṃkhye saḥ yudhyatu mayā saha
27. bhavatām bhrātṝṇām ekaḥ yaḥ mām śakyam abhimanyate,
saḥ padātiḥ gadayā saṃkhye mayā saha yudhyatu.
27. Among your brothers, whoever considers himself capable against me, let that foot-soldier fight me with a mace in battle.
वृत्तानि रथयुद्धानि विचित्राणि पदे पदे ।
इदमेकं गदायुद्धं भवत्वद्याद्भुतं महत् ॥२८॥
28. vṛttāni rathayuddhāni vicitrāṇi pade pade ,
idamekaṁ gadāyuddhaṁ bhavatvadyādbhutaṁ mahat.
28. vṛttāni rathayuddhāni vicitrāṇi pade pade idam
ekam gadāyuddham bhavatu adya adbhutam mahat
28. vicitrāṇi rathayuddhāni pade pade vṛttāni (santi).
adya idam ekam gadāyuddham adbhutam mahat bhavatu.
28. Many varied chariot battles have taken place repeatedly. Let this single mace battle today be wondrous and great.
अन्नानामपि पर्यायं कर्तुमिच्छन्ति मानवाः ।
युद्धानामपि पर्यायो भवत्वनुमते तव ॥२९॥
29. annānāmapi paryāyaṁ kartumicchanti mānavāḥ ,
yuddhānāmapi paryāyo bhavatvanumate tava.
29. annānām api paryāyam kartum icchanti mānavāḥ
yuddhānām api paryāyaḥ bhavatu anumate tava
29. mānavāḥ annānām api paryāyam kartum icchanti.
tava anumate yuddhānām api paryāyaḥ bhavatu.
29. Humans wish to have variety even in foods. Therefore, let there be an alternative in battles as well, with your permission.
गदया त्वां महाबाहो विजेष्यामि सहानुजम् ।
पाञ्चालान्सृञ्जयांश्चैव ये चान्ये तव सैनिकाः ॥३०॥
30. gadayā tvāṁ mahābāho vijeṣyāmi sahānujam ,
pāñcālānsṛñjayāṁścaiva ye cānye tava sainikāḥ.
30. gadayā tvām mahābāho vijeṣyāmi saha anujam
pāñcālān sṛñjayān ca eva ye ca anye tava sainikāḥ
30. mahābāho,
gadayā tvām,
saha anujam,
pāñcālān ca,
sṛñjayān ca eva,
ye ca anye tava sainikāḥ (santi),
(tān) vijeṣyāmi.
30. O mighty-armed one, I will conquer you with a mace, along with your younger brother(s), and also the Pañcālas, the Sṛñjayas, and any other soldiers of yours.
युधिष्ठिर उवाच ।
उत्तिष्ठोत्तिष्ठ गान्धारे मां योधय सुयोधन ।
एक एकेन संगम्य संयुगे गदया बली ॥३१॥
31. yudhiṣṭhira uvāca ,
uttiṣṭhottiṣṭha gāndhāre māṁ yodhaya suyodhana ,
eka ekena saṁgamya saṁyuge gadayā balī.
31. yudhiṣṭhiraḥ uvāca uttiṣṭha uttiṣṭha gāndhāre mām
yodhaya suyodhana eka ekena saṅgamya saṃyuge gadayā balī
31. yudhiṣṭhiraḥ uvāca.
gāndhāre suyodhana balī,
uttiṣṭha uttiṣṭha.
ekena ekaḥ gadayā saṃyuge mām yodhaya.
31. Yudhishthira said: "Get up, get up, O son of Gandhari, O Suyodhana! Encounter me one-on-one in battle with a mace, O strong one!"
पुरुषो भव गान्धारे युध्यस्व सुसमाहितः ।
अद्य ते जीवितं नास्ति यद्यपि त्वं मनोजवः ॥३२॥
32. puruṣo bhava gāndhāre yudhyasva susamāhitaḥ ,
adya te jīvitaṁ nāsti yadyapi tvaṁ manojavaḥ.
32. puruṣaḥ bhava gāndhāre yudhyasva susamāhitaḥ
adya te jīvitam na asti yadyapi tvam manojavah
32. gāndhāre,
puruṣaḥ bhava.
susamāhitaḥ yudhyasva.
adya te jīvitam na asti,
yadyapi tvam manojavah.
32. O son of Gandhari, show your manhood and fight with great concentration! Today your life will end, even though you are swift as thought.
संजय उवाच ।
एतत्स नरशार्दूलो नामृष्यत तवात्मजः ।
सलिलान्तर्गतः श्वभ्रे महानाग इव श्वसन् ॥३३॥
33. saṁjaya uvāca ,
etatsa naraśārdūlo nāmṛṣyata tavātmajaḥ ,
salilāntargataḥ śvabhre mahānāga iva śvasan.
33. saṃjayaḥ uvāca etat saḥ naraśārdūlaḥ na amṛṣyata tava
ātmajaḥ salilāntargataḥ śvabhre mahānāgaḥ iva śvasan
33. saṃjayaḥ uvāca.
tava ātmajaḥ saḥ naraśārdūlaḥ,
salilāntargataḥ śvabhre śvasan mahānāgaḥ iva,
etat na amṛṣyata.
33. Sanjaya said: "Your son, that tiger among men, could not tolerate this, breathing heavily like a great serpent (mahānāga) hidden within a watery pit."
तथासौ वाक्प्रतोदेन तुद्यमानः पुनः पुनः ।
वाचं न ममृषे धीमानुत्तमाश्वः कशामिव ॥३४॥
34. tathāsau vākpratodena tudyamānaḥ punaḥ punaḥ ,
vācaṁ na mamṛṣe dhīmānuttamāśvaḥ kaśāmiva.
34. tathā asau vākpratodena tudyamānaḥ punaḥ punaḥ
vācam na mamṛṣe dhīmān uttamāśvaḥ kaśām iva
34. tathā asau dhīmān punaḥ punaḥ vākpratodena tudyamānaḥ,
uttamāśvaḥ kaśām iva,
vācam na mamṛṣe.
34. Thus, tormented again and again by the goad of words, that intelligent one could not bear the speech, just as an excellent horse does not tolerate the whip.
संक्षोभ्य सलिलं वेगाद्गदामादाय वीर्यवान् ।
अद्रिसारमयीं गुर्वीं काञ्चनाङ्गदभूषणाम् ।
अन्तर्जलात्समुत्तस्थौ नागेन्द्र इव निःश्वसन् ॥३५॥
35. saṁkṣobhya salilaṁ vegādgadāmādāya vīryavān ,
adrisāramayīṁ gurvīṁ kāñcanāṅgadabhūṣaṇām ,
antarjalātsamuttasthau nāgendra iva niḥśvasan.
35. saṃkṣobhya salilam vegāt gadām
ādāya vīryavān adrisāramayīm gurvīm
kāñcanāṅgadabhūṣaṇām antarjalāt
samuttasthau nāgendraḥ iva niḥśvasan
35. vīryavān vegāt salilam saṃkṣobhya,
adrisāramayīm gurvīm kāñcanāṅgadabhūṣaṇām gadām ādāya,
niḥśvasan nāgendraḥ iva antarjalāt samuttasthau
35. The mighty one, having forcefully churned the water, took his heavy mace, which was made of mountain essence and adorned with golden armlets. He then rose from beneath the water, hissing like a great serpent.
स भित्त्वा स्तम्भितं तोयं स्कन्धे कृत्वायसीं गदाम् ।
उदतिष्ठत पुत्रस्ते प्रतपन्रश्मिमानिव ॥३६॥
36. sa bhittvā stambhitaṁ toyaṁ skandhe kṛtvāyasīṁ gadām ,
udatiṣṭhata putraste pratapanraśmimāniva.
36. sa bhittvā stambhitam toyam skandhe kṛtvā āyasīm
gadām udatiṣṭhata putraḥ te pratapan raśmimān iva
36. te putraḥ sa stambhitam toyam bhittvā,
āyasīm gadām skandhe kṛtvā,
pratapan raśmimān iva udatiṣṭhata
36. Your son (Duryodhana), having split the still water, rose up placing the iron mace on his shoulder, like the blazing, radiant sun.
ततः शैक्यायसीं गुर्वीं जातरूपपरिष्कृताम् ।
गदां परामृशद्धीमान्धार्तराष्ट्रो महाबलः ॥३७॥
37. tataḥ śaikyāyasīṁ gurvīṁ jātarūpapariṣkṛtām ,
gadāṁ parāmṛśaddhīmāndhārtarāṣṭro mahābalaḥ.
37. tataḥ śaikyāyasīm gurvīm jātarūpapariṣkṛtām
gadām parāmṛśat dhīmān dhārtarāṣṭraḥ mahābalaḥ
37. tataḥ dhīmān mahābalaḥ dhārtarāṣṭraḥ śaikyāyasīm
gurvīm jātarūpapariṣkṛtām gadām parāmṛśat
37. Then, the intelligent and mighty son of Dhṛtarāṣṭra (Duryodhana) seized his heavy mace, which was made of mountain iron and adorned with gold.
गदाहस्तं तु तं दृष्ट्वा सशृङ्गमिव पर्वतम् ।
प्रजानामिव संक्रुद्धं शूलपाणिमवस्थितम् ।
सगदो भारतो भाति प्रतपन्भास्करो यथा ॥३८॥
38. gadāhastaṁ tu taṁ dṛṣṭvā saśṛṅgamiva parvatam ,
prajānāmiva saṁkruddhaṁ śūlapāṇimavasthitam ,
sagado bhārato bhāti pratapanbhāskaro yathā.
38. gadāhastam tu tam dṛṣṭvā sa-śṛṅgam
iva parvatam prajānām iva saṃkruddham
śūlapāṇim avasthitam sa-gadaḥ
bhārataḥ bhāti pratapan bhāskaraḥ yathā
38. tu tam gadāhastam,
sa-śṛṅgam parvatam iva,
prajānām saṃkruddham śūlapāṇim avasthitam iva dṛṣṭvā,
sa-gadaḥ bhārataḥ pratapan bhāskaraḥ yathā bhāti
38. But seeing him with mace in hand, like a mountain with peaks, or like a furious Śūlapāṇi (Śiva) standing before his subjects, that Bhārata (Duryodhana) shone with his mace like the blazing sun.
तमुत्तीर्णं महाबाहुं गदाहस्तमरिंदमम् ।
मेनिरे सर्वभूतानि दण्डहस्तमिवान्तकम् ॥३९॥
39. tamuttīrṇaṁ mahābāhuṁ gadāhastamariṁdamam ,
menire sarvabhūtāni daṇḍahastamivāntakam.
39. tam uttīrṇam mahābāhum gadāhastam arindamam
menire sarvabhūtāni daṇḍahastam iva antakam
39. sarvabhūtāni tam uttīrṇam mahābāhum gadāhastam
arindamam daṇḍahastam antakam iva menire
39. All beings considered that mighty-armed subduer of enemies, who had emerged with his mace in hand, to be like Death (Antaka) holding his staff.
वज्रहस्तं यथा शक्रं शूलहस्तं यथा हरम् ।
ददृशुः सर्वपाञ्चालाः पुत्रं तव जनाधिप ॥४०॥
40. vajrahastaṁ yathā śakraṁ śūlahastaṁ yathā haram ,
dadṛśuḥ sarvapāñcālāḥ putraṁ tava janādhipa.
40. vajrahastam yathā śakram śūlahastam yathā haram
dadṛśuḥ sarvapāñcālāḥ putram tava janādhipa
40. janādhipa sarvapāñcālāḥ tava putram vajrahastam
śakram yathā śūlahastam haram yathā dadṛśuḥ
40. O ruler of the people (janādhipa), all the Pañcālas beheld your son, just like Indra holding his thunderbolt, and like Hara holding his trident.
तमुत्तीर्णं तु संप्रेक्ष्य समहृष्यन्त सर्वशः ।
पाञ्चालाः पाण्डवेयाश्च तेऽन्योन्यस्य तलान्ददुः ॥४१॥
41. tamuttīrṇaṁ tu saṁprekṣya samahṛṣyanta sarvaśaḥ ,
pāñcālāḥ pāṇḍaveyāśca te'nyonyasya talāndaduḥ.
41. tam uttīrṇam tu samprekṣya samahṛṣyanta sarvaśaḥ
pāñcālāḥ pāṇḍaveyāḥ ca te anyonyasya talān daduḥ
41. pāñcālāḥ pāṇḍaveyāḥ ca tam uttīrṇam tu samprekṣya
sarvaśaḥ samahṛṣyanta te anyonyasya talān daduḥ
41. Indeed, having observed him emerged, all the Pañcālas and the Pāṇḍavas' followers rejoiced greatly. They (in turn) gave each other pats on the back (lit. 'palms').
अवहासं तु तं मत्वा पुत्रो दुर्योधनस्तव ।
उद्वृत्य नयने क्रुद्धो दिधक्षुरिव पाण्डवान् ॥४२॥
42. avahāsaṁ tu taṁ matvā putro duryodhanastava ,
udvṛtya nayane kruddho didhakṣuriva pāṇḍavān.
42. avahāsam tu tam matvā putraḥ duryodhanaḥ tava
udvṛtya nayane kruddhaḥ didhakṣuḥ iva pāṇḍavān
42. tava putraḥ duryodhanaḥ tam avahāsam tu matvā
kruddhaḥ nayane udvṛtya pāṇḍavān didhakṣuḥ iva
42. But your son Duryodhana, considering that (joy) to be an insult, became enraged. He rolled his eyes as if wishing to burn the Pāṇḍavas.
त्रिशिखां भ्रुकुटीं कृत्वा संदष्टदशनच्छदः ।
प्रत्युवाच ततस्तान्वै पाण्डवान्सहकेशवान् ॥४३॥
43. triśikhāṁ bhrukuṭīṁ kṛtvā saṁdaṣṭadaśanacchadaḥ ,
pratyuvāca tatastānvai pāṇḍavānsahakeśavān.
43. triśikhām bhrukuṭīm kṛtvā saṃdaṣṭa-daśanacchadaḥ
pratyuvāca tataḥ tān vai pāṇḍavān saha-keśavān
43. saḥ triśikhām bhrukuṭīm kṛtvā saṃdaṣṭa-daśanacchadaḥ
tataḥ pāṇḍavān saha-keśavān vai tān pratyuvāca
43. Frowning intensely and biting his lip, he then replied to those Pāṇḍavas and Kṛṣṇa.
अवहासस्य वोऽस्याद्य प्रतिवक्तास्मि पाण्डवाः ।
गमिष्यथ हताः सद्यः सपाञ्चाला यमक्षयम् ॥४४॥
44. avahāsasya vo'syādya prativaktāsmi pāṇḍavāḥ ,
gamiṣyatha hatāḥ sadyaḥ sapāñcālā yamakṣayam.
44. avahāsasya vaḥ asya adya prativaktā asmi pāṇḍavāḥ
gamiṣyatha hatāḥ sadyaḥ sa-pāñcālāḥ yama-kṣayam
44. aham pāṇḍavāḥ adya vaḥ asya avahāsasya prativaktā asmi
yūyam sa-pāñcālāḥ hatāḥ sadyaḥ yama-kṣayam gamiṣyatha
44. "O Pāṇḍavas, today I will be the one to retaliate for this ridicule of yours. Slain, you along with the Pañcālas will immediately go to Yama's abode."
उत्थितस्तु जलात्तस्मात्पुत्रो दुर्योधनस्तव ।
अतिष्ठत गदापाणी रुधिरेण समुक्षितः ॥४५॥
45. utthitastu jalāttasmātputro duryodhanastava ,
atiṣṭhata gadāpāṇī rudhireṇa samukṣitaḥ.
45. utthitaḥ tu jalāt tasmāt putraḥ duryodhanaḥ
tava atiṣṭhata gadā-pāṇiḥ rudhireṇa samukṣitaḥ
45. tava putraḥ duryodhanaḥ tu tasmāt jalāt utthitaḥ
gadā-pāṇiḥ rudhireṇa samukṣitaḥ san atiṣṭhata
45. But your son Duryodhana, having emerged from that water, stood there, mace in hand, drenched in blood.
तस्य शोणितदिग्धस्य सलिलेन समुक्षितम् ।
शरीरं स्म तदा भाति स्रवन्निव महीधरः ॥४६॥
46. tasya śoṇitadigdhasya salilena samukṣitam ,
śarīraṁ sma tadā bhāti sravanniva mahīdharaḥ.
46. tasya śoṇita-digdhasya salilena samukṣitam
śarīram sma tadā bhāti sravan iva mahīdharaḥ
46. tadā śoṇita-digdhasya salilena samukṣitam
tasya śarīram sravan mahīdharaḥ iva sma bhāti
46. His body, smeared with blood and drenched with water, then indeed shone like a mountain from which streams flow.
तमुद्यतगदं वीरं मेनिरे तत्र पाण्डवाः ।
वैवस्वतमिव क्रुद्धं किंकरोद्यतपाणिनम् ॥४७॥
47. tamudyatagadaṁ vīraṁ menire tatra pāṇḍavāḥ ,
vaivasvatamiva kruddhaṁ kiṁkarodyatapāṇinam.
47. tam udyatagadam vīram menire tatra pāṇḍavāḥ
vaivasvatam iva kruddham kiṃkarodyatapāṇinam
47. tatra pāṇḍavāḥ udyatagadam vīram tam kruddham
vaivasvatam iva kiṃkarodyatapāṇinam menire
47. There, the Pāṇḍavas considered that hero, with an uplifted mace, to be like an enraged Yama (Vaivasvata), whose attendants had their hands raised.
स मेघनिनदो हर्षान्नदन्निव च गोवृषः ।
आजुहाव ततः पार्थान्गदया युधि वीर्यवान् ॥४८॥
48. sa meghaninado harṣānnadanniva ca govṛṣaḥ ,
ājuhāva tataḥ pārthāngadayā yudhi vīryavān.
48. saḥ meghaninadaḥ harṣāt nadan iva ca govṛṣaḥ
ājuhāva tataḥ pārthān gadayā yudhi vīryavān
48. tataḥ saḥ vīryavān meghaninadaḥ harṣāt govṛṣaḥ
iva ca nadan gadayā yudhi pārthān ājuhāva
48. Then, that powerful one, with a thunderous roar and bellowing like a bull out of joy, challenged the Pārthas in battle with his mace.
दुर्योधन उवाच ।
एकैकेन च मां यूयमासीदत युधिष्ठिर ।
न ह्येको बहुभिर्न्याय्यो वीर योधयितुं युधि ॥४९॥
49. duryodhana uvāca ,
ekaikena ca māṁ yūyamāsīdata yudhiṣṭhira ,
na hyeko bahubhirnyāyyo vīra yodhayituṁ yudhi.
49. duryodhanaḥ uvāca ekaikena ca mām yūyam āsīdata yudhiṣṭhira
na hi ekaḥ bahubhiḥ nyāyyaḥ vīra yodhayitum yudhi
49. duryodhanaḥ uvāca yudhiṣṭhira ca yūyam ekaikena mām
āsīdata vīra hi ekaḥ bahubhiḥ yudhi yodhayitum na nyāyyaḥ
49. Duryodhana said: 'O Yudhiṣṭhira, you should approach me one by one. For indeed, O hero, it is not proper for one person to fight against many in battle.'
न्यस्तवर्मा विशेषेण श्रान्तश्चाप्सु परिप्लुतः ।
भृशं विक्षतगात्रश्च हतवाहनसैनिकः ॥५०॥
50. nyastavarmā viśeṣeṇa śrāntaścāpsu pariplutaḥ ,
bhṛśaṁ vikṣatagātraśca hatavāhanasainikaḥ.
50. nyastavarmā viśeṣeṇa śrāntaḥ ca apsu pariplutaḥ
bhṛśam vikṣatagātraḥ ca hatavāhanasainikaḥ
50. nyastavarmā viśeṣeṇa śrāntaḥ ca apsu pariplutaḥ
bhṛśam vikṣatagātraḥ ca hatavāhanasainikaḥ
50. He had cast off his armor, was especially exhausted and submerged in the waters, his body was greatly wounded, and his chariots and soldiers were killed.
युधिष्ठिर उवाच ।
नाभूदियं तव प्रज्ञा कथमेवं सुयोधन ।
यदाभिमन्युं बहवो जघ्नुर्युधि महारथाः ॥५१॥
51. yudhiṣṭhira uvāca ,
nābhūdiyaṁ tava prajñā kathamevaṁ suyodhana ,
yadābhimanyuṁ bahavo jaghnuryudhi mahārathāḥ.
51. Yudhiṣṭhira uvāca | na abhūt iyam tava prajñā katham evam
Suyodhana | yadā Abhimanyum bahavaḥ jaghnuḥ yudhi mahārathāḥ
51. Suyodhana,
katham iyam prajñā tava na abhūt,
yadā bahavaḥ mahārathāḥ Abhimanyum yudhi jaghnuḥ?
51. Yudhiṣṭhira said: "O Suyodhana, how is it that you did not possess this intelligence when many great warriors (mahārathas) killed Abhimanyu in battle?"
आमुञ्च कवचं वीर मूर्धजान्यमयस्व च ।
यच्चान्यदपि ते नास्ति तदप्यादत्स्व भारत ।
इममेकं च ते कामं वीर भूयो ददाम्यहम् ॥५२॥
52. āmuñca kavacaṁ vīra mūrdhajānyamayasva ca ,
yaccānyadapi te nāsti tadapyādatsva bhārata ,
imamekaṁ ca te kāmaṁ vīra bhūyo dadāmyaham.
52. āmuñca kavacam vīra mūrdhajān ayamayasva
ca | yat ca anyat api te na asti
tat api ādatva Bhārata | imam ekam
ca te kāmam vīra bhūyaḥ dadāmi aham
52. vīra,
kavacam āmuñca ca mūrdhajān ayamayasva Bhārata,
yat ca anyat api te na asti,
tat api ādatva ca vīra,
aham te imam ekam kāmam bhūyaḥ dadāmi
52. “O hero (vīra), put on your armor and bind your hair! And whatever else you do not have, O Bhārata, take that also! Furthermore, O hero (vīra), I grant you this one wish.”
पञ्चानां पाण्डवेयानां येन योद्धुमिहेच्छसि ।
तं हत्वा वै भवान्राजा हतो वा स्वर्गमाप्नुहि ।
ऋते च जीविताद्वीर युद्धे किं कुर्म ते प्रियम् ॥५३॥
53. pañcānāṁ pāṇḍaveyānāṁ yena yoddhumihecchasi ,
taṁ hatvā vai bhavānrājā hato vā svargamāpnuhi ,
ṛte ca jīvitādvīra yuddhe kiṁ kurma te priyam.
53. pañcānām Pāṇḍaveyānām yena yoddhum
iha icchasi | tam hatvā vai bhavān rājā
hataḥ vā svargam āpnuhi | ṛte ca
jīvitāt vīra yuddhe kim kurma te priyam
53. yena Pāṇḍaveyānām pañcānām saha iha yoddhum icchasi,
tam hatvā vai bhavān rājā,
vā hataḥ svargam āpnuhi ca vīra,
jīvitāt ṛte,
yuddhe te kim priyam kurma?
53. “With whichever of the five Pāṇḍavas you wish to fight here, having killed him, you will become king, or, being killed, you will attain heaven. And besides life (jīvita), O hero (vīra), what pleasant thing can we do for you in battle?”
संजय उवाच ।
ततस्तव सुतो राजन्वर्म जग्राह काञ्चनम् ।
विचित्रं च शिरस्त्राणं जाम्बूनदपरिष्कृतम् ॥५४॥
54. saṁjaya uvāca ,
tatastava suto rājanvarma jagrāha kāñcanam ,
vicitraṁ ca śirastrāṇaṁ jāmbūnadapariṣkṛtam.
54. Saṃjaya uvāca | tataḥ tava sutaḥ rājan varma jagrāha
kāñcanam | vicitram ca śirastrāṇam jāmbūnada-pariṣkṛtam
54. Saṃjaya uvāca tataḥ rājan,
tava sutaḥ kāñcanam varma ca jāmbūnada-pariṣkṛtam vicitram śirastrāṇam jagrāha
54. Saṃjaya said: "Then, O King, your son took golden armor and a splendid helmet adorned with Jambūnada gold."
सोऽवबद्धशिरस्त्राणः शुभकाञ्चनवर्मभृत् ।
रराज राजन्पुत्रस्ते काञ्चनः शैलराडिव ॥५५॥
55. so'vabaddhaśirastrāṇaḥ śubhakāñcanavarmabhṛt ,
rarāja rājanputraste kāñcanaḥ śailarāḍiva.
55. saḥ avabaddhaśirastrāṇaḥ śubhakāñcanavarmabhṛt
rarāja rājan putraḥ te kāñcanaḥ śailarāṭ iva
55. rājan te putraḥ avabaddhaśirastrāṇaḥ
śubhakāñcanavarmabhṛt rarāja kāñcanaḥ śailarāṭ iva
55. O King, your son, adorned with a helmet and bearing splendid golden armor, gleamed like a golden mountain king.
संनद्धः स गदी राजन्सज्जः संग्राममूर्धनि ।
अब्रवीत्पाण्डवान्सर्वान्पुत्रो दुर्योधनस्तव ॥५६॥
56. saṁnaddhaḥ sa gadī rājansajjaḥ saṁgrāmamūrdhani ,
abravītpāṇḍavānsarvānputro duryodhanastava.
56. saṃnaddhaḥ saḥ gadī rājan sajjaḥ saṃgrāmamūrdhani
abravīt pāṇḍavān sarvān putraḥ duryodhanaḥ tava
56. rājan tava putraḥ duryodhanaḥ saṃnaddhaḥ gadī
sajjaḥ saṃgrāmamūrdhani sarvān pāṇḍavān abravīt
56. O King, your son Duryodhana, equipped and ready with his mace at the forefront of the battle, spoke to all the Pāṇḍavas.
भ्रातॄणां भवतामेको युध्यतां गदया मया ।
सहदेवेन वा योत्स्ये भीमेन नकुलेन वा ॥५७॥
57. bhrātṝṇāṁ bhavatāmeko yudhyatāṁ gadayā mayā ,
sahadevena vā yotsye bhīmena nakulena vā.
57. bhrātṝṇām bhavatām ekaḥ yudhyatām gadayā mayā
sahadevena vā yotsye bhīmena nakulena vā
57. bhavatām bhrātṝṇām ekaḥ mayā gadayā yudhyatām
vā bhīmena vā sahadevena vā nakulena yotsye
57. Let one of you brothers fight me with a mace. I will contend with Bhīma, or Sahadeva, or Nakula.
अथ वा फल्गुनेनाद्य त्वया वा भरतर्षभ ।
योत्स्येऽहं संगरं प्राप्य विजेष्ये च रणाजिरे ॥५८॥
58. atha vā phalgunenādya tvayā vā bharatarṣabha ,
yotsye'haṁ saṁgaraṁ prāpya vijeṣye ca raṇājire.
58. atha vā phalgunena adya tvayā vā bharatarṣabha
yotsye aham saṃgaram prāpya vijeşye ca raṇājire
58. atha vā bharatarṣabha adya phalgunena vā tvayā vā
aham yotsye saṃgaram prāpya ca raṇājire vijeşye
58. Or else, O best among the Bhāratas, I will contend today with Arjuna (Phalguna) or with you (Yudhiṣṭhira); having joined the battle (saṃgara), I will certainly conquer in the arena of combat.
अहमद्य गमिष्यामि वैरस्यान्तं सुदुर्गमम् ।
गदया पुरुषव्याघ्र हेमपट्टविनद्धया ॥५९॥
59. ahamadya gamiṣyāmi vairasyāntaṁ sudurgamam ,
gadayā puruṣavyāghra hemapaṭṭavinaddhayā.
59. aham adya gamiṣyāmi vairasya antam sudurgamam
gadayā puruṣavyāghra hemapaṭṭavinaddhayā
59. puruṣavyāghra,
aham adya hemapaṭṭavinaddhayā gadayā sudurgamam vairasya antam gamiṣyāmi.
59. O tiger among men, today I will bring this very difficult-to-overcome enmity to an end with my mace, which is adorned with golden plates.
गदायुद्धे न मे कश्चित्सदृशोऽस्तीति चिन्तय ।
गदया वो हनिष्यामि सर्वानेव समागतान् ।
गृह्णातु स गदां यो वै युध्यतेऽद्य मया सह ॥६०॥
60. gadāyuddhe na me kaścitsadṛśo'stīti cintaya ,
gadayā vo haniṣyāmi sarvāneva samāgatān ,
gṛhṇātu sa gadāṁ yo vai yudhyate'dya mayā saha.
60. gadāyuddhe na me kaścit sadṛśaḥ asti
iti cintaya gadayā vaḥ haniṣyāmi
sarvān eva samāgatān gṛhṇātu saḥ
gadām yaḥ vai yudhyate adya mayā saha
60. gadāyuddhe me kaścit sadṛśaḥ na asti iti cintaya.
gadayā samāgatān sarvān eva vaḥ haniṣyāmi.
yaḥ vai adya mayā saha yudhyate,
saḥ gadām gṛhṇātu.
60. Consider this: no one is my equal in mace-fighting. With my mace, I will surely strike down all of you who have assembled here. Let that person grasp a mace who will indeed fight with me today.