Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-150

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
युधिष्ठिरं सहानीकमुपयान्तं युयुत्सया ।
संनिविष्टं कुरुक्षेत्रे वासुदेवेन पालितम् ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
yudhiṣṭhiraṁ sahānīkamupayāntaṁ yuyutsayā ,
saṁniviṣṭaṁ kurukṣetre vāsudevena pālitam.
1. janamejaya uvāca yudhiṣṭhiram sahānīkam upayāntam
yuyutsayā saṃniviṣṭam kurukṣetre vāsudevena pālitam
1. janamejaya uvāca vāsudevena pālitam sahānīkam
yuyutsayā upayāntam kurukṣetre saṃniviṣṭam yudhiṣṭhiram
1. Janamejaya said: "Having heard that Yudhiṣṭhira, along with his army, was approaching with a desire to fight and had encamped in Kurukṣetra, protected by Vāsudeva (Kṛṣṇa)..."
विराटद्रुपदाभ्यां च सपुत्राभ्यां समन्वितम् ।
केकयैर्वृष्णिभिश्चैव पार्थिवैः शतशो वृतम् ॥२॥
2. virāṭadrupadābhyāṁ ca saputrābhyāṁ samanvitam ,
kekayairvṛṣṇibhiścaiva pārthivaiḥ śataśo vṛtam.
2. virāṭadrupadābhyām ca saputrābhyām samanvitam
kekayaiḥ vṛṣṇibhiḥ ca eva pārthivaiḥ śataśaḥ vṛtam
2. ca saputrābhyām virāṭadrupadābhyām samanvitam ca
eva kekayaiḥ vṛṣṇibhiḥ pārthivaiḥ śataśaḥ vṛtam
2. ...accompanied by Virāṭa and Drupada, along with their sons, and surrounded by hundreds of Kekaya, Vṛṣṇi, and other kings.
महेन्द्रमिव चादित्यैरभिगुप्तं महारथैः ।
श्रुत्वा दुर्योधनो राजा किं कार्यं प्रत्यपद्यत ॥३॥
3. mahendramiva cādityairabhiguptaṁ mahārathaiḥ ,
śrutvā duryodhano rājā kiṁ kāryaṁ pratyapadyata.
3. mahendram iva ca ādityaiḥ abhiguptam mahārathaiḥ
śrutvā duryodhanaḥ rājā kim kāryam pratyapadyata
3. ca ādityaiḥ mahārathaiḥ mahendram iva abhiguptam
śrutvā rājā duryodhanaḥ kim kāryam pratyapadyata
3. ...and protected like the great Indra (Mahendra) by the Ādityas and by great charioteers (mahārathas). Having heard this, what action did King Duryodhana then take?
एतदिच्छाम्यहं श्रोतुं विस्तरेण तपोधन ।
संभ्रमे तुमुले तस्मिन्यदासीत्कुरुजाङ्गले ॥४॥
4. etadicchāmyahaṁ śrotuṁ vistareṇa tapodhana ,
saṁbhrame tumule tasminyadāsītkurujāṅgale.
4. etat icchāmi aham śrotum vistareṇa tapodhana
saṃbhrame tumule tasmin yat āsīt kurujāṅgale
4. tapodhana aham etat vistareṇa śrotum icchāmi
tasmin tumule saṃbhrame kurujāṅgale yat āsīt
4. O ascetic, I wish to hear in detail what transpired in that terrible, tumultuous situation in Kurujāngala.
व्यथयेयुर्हि देवानां सेनामपि समागमे ।
पाण्डवा वासुदेवश्च विराटद्रुपदौ तथा ॥५॥
5. vyathayeyurhi devānāṁ senāmapi samāgame ,
pāṇḍavā vāsudevaśca virāṭadrupadau tathā.
5. vyathayeyuḥ hi devānām senām api samāgame
pāṇḍavāḥ vāsudevaḥ ca virāṭadrupadau tathā
5. hi pāṇḍavāḥ ca vāsudevaḥ tathā virāṭadrupadau
samāgame devānām senām api vyathayeyuḥ
5. Indeed, the Pāṇḍavas, along with Vāsudeva (Kṛṣṇa), and also Virāṭa and Drupada, would surely distress even the army of the gods in battle.
धृष्टद्युम्नश्च पाञ्चाल्यः शिखण्डी च महारथः ।
युयुधानश्च विक्रान्तो देवैरपि दुरासदः ॥६॥
6. dhṛṣṭadyumnaśca pāñcālyaḥ śikhaṇḍī ca mahārathaḥ ,
yuyudhānaśca vikrānto devairapi durāsadaḥ.
6. dhṛṣṭadyumnaḥ ca pāñcālyaḥ śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
yuyudhānaḥ ca vikrāntaḥ devaiḥ api durāsadaḥ
6. dhṛṣṭadyumnaḥ ca pāñcālyaḥ ca śikhaṇḍī mahārathaḥ
ca vikrāntaḥ yuyudhānaḥ devaiḥ api durāsadaḥ
6. And Dhṛṣṭadyumna, the Pāñcāla prince, and Śikhaṇḍī, a great charioteer (mahāratha); also, the valiant Yuyudhāna (Sātyaki), who is difficult to assail even by the gods.
एतदिच्छाम्यहं श्रोतुं विस्तरेण तपोधन ।
कुरूणां पाण्डवानां च यद्यदासीद्विचेष्टितम् ॥७॥
7. etadicchāmyahaṁ śrotuṁ vistareṇa tapodhana ,
kurūṇāṁ pāṇḍavānāṁ ca yadyadāsīdviceṣṭitam.
7. etat icchāmi aham śrotum vistareṇa tapodhana
kurūṇām pāṇḍavānām ca yadyat āsīt viceṣṭitam
7. tapodhana aham etat vistareṇa śrotum icchāmi
kurūṇām ca pāṇḍavānām yadyat viceṣṭitam āsīt
7. O ascetic, I wish to hear this in detail: whatever were the specific actions of both the Kurus and the Pāṇḍavas.
वैशंपायन उवाच ।
प्रतियाते तु दाशार्हे राजा दुर्योधनस्तदा ।
कर्णं दुःशासनं चैव शकुनिं चाब्रवीदिदम् ॥८॥
8. vaiśaṁpāyana uvāca ,
pratiyāte tu dāśārhe rājā duryodhanastadā ,
karṇaṁ duḥśāsanaṁ caiva śakuniṁ cābravīdidam.
8. Vaiśampāyana uvāca | pratiyāte tu dāśārhe rājā Duryodhanaḥ
tadā | Karṇam Duḥśāsanam ca eva Śakunim ca abravīt idam
8. Vaiśampāyana uvāca dāśārhe pratiyāte tu tadā rājā
Duryodhanaḥ Karṇam Duḥśāsanam ca eva Śakunim ca idam abravīt
8. Vaiśampāyana said: When Dāśārha (Krishna) had departed, King Duryodhana then spoke these words to Karṇa, Duḥśāsana, and Śakuni.
अकृतेनैव कार्येण गतः पार्थानधोक्षजः ।
स एनान्मन्युनाविष्टो ध्रुवं वक्ष्यत्यसंशयम् ॥९॥
9. akṛtenaiva kāryeṇa gataḥ pārthānadhokṣajaḥ ,
sa enānmanyunāviṣṭo dhruvaṁ vakṣyatyasaṁśayam.
9. akṛtena eva kāryeṇa gataḥ pārthān Adhokṣajaḥ | sa
enān manyunā āviṣṭaḥ dhruvam vakṣyati asaṃśayam
9. Adhokṣajaḥ akṛtena eva kāryeṇa pārthān gataḥ sa
manyunā āviṣṭaḥ enān dhruvam asaṃśayam vakṣyati
9. Adhokṣaja (Krishna) has gone to the Pārthas without achieving his objective. He, filled with anger, will undoubtedly speak to them (the Pāṇḍavas).
इष्टो हि वासुदेवस्य पाण्डवैर्मम विग्रहः ।
भीमसेनार्जुनौ चैव दाशार्हस्य मते स्थितौ ॥१०॥
10. iṣṭo hi vāsudevasya pāṇḍavairmama vigrahaḥ ,
bhīmasenārjunau caiva dāśārhasya mate sthitau.
10. iṣṭaḥ hi Vāsudevasya Pāṇḍavaiḥ mama vigrahaḥ |
Bhīmasena-Arjunau ca eva Dāśārhasya mate sthitau
10. hi mama Pāṇḍavaiḥ vigrahaḥ Vāsudevasya iṣṭaḥ
Bhīmasena-Arjunau ca eva Dāśārhasya mate sthitau
10. Indeed, Vāsudeva (Krishna) desires conflict between me and the Pāṇḍavas. Moreover, Bhīmasena and Arjuna are devoted to Dāśārha's (Krishna's) will.
अजातशत्रुरप्यद्य भीमार्जुनवशानुगः ।
निकृतश्च मया पूर्वं सह सर्वैः सहोदरैः ॥११॥
11. ajātaśatrurapyadya bhīmārjunavaśānugaḥ ,
nikṛtaśca mayā pūrvaṁ saha sarvaiḥ sahodaraiḥ.
11. Ajātaśatruḥ api adya Bhīma-Arjuna-vaśa-anugaḥ |
nikṛtaḥ ca mayā pūrvam saha sarvaiḥ sahodaraiḥ
11. Ajātaśatruḥ api adya Bhīma-Arjuna-vaśa-anugaḥ
ca pūrvam mayā sarvaiḥ sahodaraiḥ saha nikṛtaḥ
11. Even Ajātaśatru (Yudhiṣṭhira) is now subservient to Bhīma and Arjuna. And he was previously humiliated by me (Duryodhana), along with all his brothers.
विराटद्रुपदौ चैव कृतवैरौ मया सह ।
तौ च सेनाप्रणेतारौ वासुदेववशानुगौ ॥१२॥
12. virāṭadrupadau caiva kṛtavairau mayā saha ,
tau ca senāpraṇetārau vāsudevavaśānugau.
12. virāṭadrupadau ca eva kṛtavairau mayā saha
tau ca senāpraṇetārau vāsudevavaśānugau
12. virāṭadrupadau ca eva mayā saha kṛtavairau (sthaḥ)
tau ca senāpraṇetārau vāsudevavaśānugau (sthaḥ)
12. Indeed, Virata and Drupada have become my enemies. They are also the leaders of the army and are subservient to Vasudeva (Krishna).
भविता विग्रहः सोऽयं तुमुलो लोमहर्षणः ।
तस्मात्सांग्रामिकं सर्वं कारयध्वमतन्द्रिताः ॥१३॥
13. bhavitā vigrahaḥ so'yaṁ tumulo lomaharṣaṇaḥ ,
tasmātsāṁgrāmikaṁ sarvaṁ kārayadhvamatandritāḥ.
13. bhavitā vigrahaḥ saḥ ayam tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ
tasmāt sāṃgrāmikaṃ sarvaṃ kārayadhvam atandritāḥ
13. saḥ ayam tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ vigrahaḥ bhavitā
tasmāt atandritāḥ sarvaṃ sāṃgrāmikaṃ kārayadhvam
13. This forthcoming battle will be tumultuous and hair-raising. Therefore, without laziness, arrange for all war-related preparations to be made.
शिबिराणि कुरुक्षेत्रे क्रियन्तां वसुधाधिपाः ।
सुपर्याप्तावकाशानि दुरादेयानि शत्रुभिः ॥१४॥
14. śibirāṇi kurukṣetre kriyantāṁ vasudhādhipāḥ ,
suparyāptāvakāśāni durādeyāni śatrubhiḥ.
14. śibirāṇi kurukṣetre kriyantām vasudhādhipāḥ
suparyāptāvakāśāni durādeyāni śatrubhiḥ
14. vasudhādhipāḥ kurukṣetre śibirāṇi kriyantām (tāni ca)
suparyāptāvakāśāni śatrubhiḥ durādeyāni (ca santu)
14. O rulers of the earth, let camps be constructed in Kurukshetra that are very spacious and difficult for enemies to seize.
आसन्नजलकाष्ठानि शतशोऽथ सहस्रशः ।
अच्छेद्याहारमार्गाणि रत्नोच्चयचितानि च ।
विविधायुधपूर्णानि पताकाध्वजवन्ति च ॥१५॥
15. āsannajalakāṣṭhāni śataśo'tha sahasraśaḥ ,
acchedyāhāramārgāṇi ratnoccayacitāni ca ,
vividhāyudhapūrṇāni patākādhvajavanti ca.
15. āsannajalakāṣṭhāni śataśaḥ atha
sahasraśaḥ acchedyāhāramārgāṇi
ratnoccayacitāni ca
vividhāyudhapūrṇāni patākādhvajavanti ca
15. (tāni śibirāṇi) āsannajalakāṣṭhāni
śataśaḥ atha sahasraśaḥ acchedyāhāramārgāṇi
ca ratnoccayacitāni ca vividhāyudhapūrṇāni
ca patākādhvajavanti (ca santu)
15. (Let them be constructed) with readily available water and wood, in hundreds and thousands, with supply routes that cannot be cut off, adorned with collected treasures, filled with various weapons, and displaying banners and flags.
समाश्च तेषां पन्थानः क्रियन्तां नगराद्बहिः ।
प्रयाणं घुष्यतामद्य श्वोभूत इति माचिरम् ॥१६॥
16. samāśca teṣāṁ panthānaḥ kriyantāṁ nagarādbahiḥ ,
prayāṇaṁ ghuṣyatāmadya śvobhūta iti māciram.
16. samāḥ ca teṣām panthānaḥ kriyantām nagarāt bahiḥ
prayāṇam ghuṣyatām adya śvobhūtaḥ iti mā ciram
16. ca teṣām panthānaḥ nagarāt bahiḥ samāḥ kriyantām
adya prayāṇam śvobhūtaḥ iti mā ciram ghuṣyatām
16. And let their paths outside the city be made smooth. Proclaim the departure today, for tomorrow, without delay.
ते तथेति प्रतिज्ञाय श्वोभूते चक्रिरे तथा ।
हृष्टरूपा महात्मानो विनाशाय महीक्षिताम् ॥१७॥
17. te tatheti pratijñāya śvobhūte cakrire tathā ,
hṛṣṭarūpā mahātmāno vināśāya mahīkṣitām.
17. te tathā iti pratijñāya śvobhūte cakrire tathā
hṛṣṭarūpāḥ mahātmānaḥ vināśāya mahīkṣitām
17. te tathā iti pratijñāya hṛṣṭarūpāḥ mahātmānaḥ
śvobhūte tathā cakrire mahīkṣitām vināśāya
17. Having thus agreed, those great-souled ones (mahātmānaḥ), appearing joyful, acted accordingly the next day for the destruction of the kings.
ततस्ते पार्थिवाः सर्वे तच्छ्रुत्वा राजशासनम् ।
आसनेभ्यो महार्हेभ्य उदतिष्ठन्नमर्षिताः ॥१८॥
18. tataste pārthivāḥ sarve tacchrutvā rājaśāsanam ,
āsanebhyo mahārhebhya udatiṣṭhannamarṣitāḥ.
18. tataḥ te pārthivāḥ sarve tat śrutvā rājaśāsanam
āsanebhyaḥ mahārhebhyaḥ udatiṣṭhan amarṣitāḥ
18. tataḥ sarve te pārthivāḥ tat rājaśāsanam śrutvā
amarṣitāḥ mahārhebhyaḥ āsanebhyaḥ udatiṣṭhan
18. Then, all those kings, having heard that royal command, rose up indignantly from their grand seats.
बाहून्परिघसंकाशान्संस्पृशन्तः शनैः शनैः ।
काञ्चनाङ्गददीप्तांश्च चन्दनागरुभूषितान् ॥१९॥
19. bāhūnparighasaṁkāśānsaṁspṛśantaḥ śanaiḥ śanaiḥ ,
kāñcanāṅgadadīptāṁśca candanāgarubhūṣitān.
19. bāhūn parighasaṃkāśān saṃspṛśantaḥ śanaiḥ śanaiḥ
kāñcanāṅgadadīptān ca candanāgarubhūṣitān
19. śanaiḥ śanaiḥ parighasaṃkāśān kāñcanāṅgadadīptān
ca candanāgarubhūṣitān bāhūn saṃspṛśantaḥ
19. Slowly, they touched their arms, which resembled maces, gleaming with golden armlets, and adorned with sandalwood and aloe wood paste.
उष्णीषाणि नियच्छन्तः पुण्डरीकनिभैः करैः ।
अन्तरीयोत्तरीयाणि भूषणानि च सर्वशः ॥२०॥
20. uṣṇīṣāṇi niyacchantaḥ puṇḍarīkanibhaiḥ karaiḥ ,
antarīyottarīyāṇi bhūṣaṇāni ca sarvaśaḥ.
20. uṣṇīṣāṇi niyacchantaḥ puṇḍarīkanibhaiḥ karaiḥ
antarīyottarīyāṇi bhūṣaṇāni ca sarvaśaḥ
20. puṇḍarīkanibhaiḥ karaiḥ uṣṇīṣāṇi antarīyottarīyāṇi
ca bhūṣaṇāni ca sarvaśaḥ niyacchantaḥ
20. With hands resembling lotuses, they adjusted their turbans, as well as all their inner and outer garments and ornaments.
ते रथान्रथिनः श्रेष्ठा हयांश्च हयकोविदाः ।
सज्जयन्ति स्म नागांश्च नागशिक्षासु निष्ठिताः ॥२१॥
21. te rathānrathinaḥ śreṣṭhā hayāṁśca hayakovidāḥ ,
sajjayanti sma nāgāṁśca nāgaśikṣāsu niṣṭhitāḥ.
21. te rathān rathinaḥ śreṣṭhāḥ hayān ca hayakovidaḥ
sajjayanti sma nāgān ca nāgaśikṣāsu niṣṭhitāḥ
21. te śreṣṭhāḥ rathinaḥ hayakovidaḥ ca nāgaśikṣāsu
niṣṭhitāḥ rathān hayān ca nāgān ca sajjayanti sma
21. Those excellent charioteers, skilled in horses, and proficient in elephant training, were preparing chariots, horses, and elephants.
अथ वर्माणि चित्राणि काञ्चनानि बहूनि च ।
विविधानि च शस्त्राणि चक्रुः सज्जानि सर्वशः ॥२२॥
22. atha varmāṇi citrāṇi kāñcanāni bahūni ca ,
vividhāni ca śastrāṇi cakruḥ sajjāni sarvaśaḥ.
22. atha varmāṇi citrāṇi kāñcanāni bahūni ca
vividhāni ca śastrāṇi cakruḥ sajjāni sarvaśaḥ
22. atha bahūni citrāṇi kāñcanāni varmāṇi ca
vividhāni śastrāṇi ca sarvaśaḥ sajjāni cakruḥ
22. Then, they completely prepared many colorful and golden armors, and various kinds of weapons, making them ready in all respects.
पदातयश्च पुरुषाः शस्त्राणि विविधानि च ।
उपजह्रुः शरीरेषु हेमचित्राण्यनेकशः ॥२३॥
23. padātayaśca puruṣāḥ śastrāṇi vividhāni ca ,
upajahruḥ śarīreṣu hemacitrāṇyanekaśaḥ.
23. padātayaḥ ca puruṣāḥ śastrāṇi vividhāni ca
upajahruḥ śarīreṣu hemacitrāṇi anekaśaḥ
23. ca padātayaḥ puruṣāḥ anekaśaḥ vividhāni ca
hemacitrāṇi śastrāṇi śarīreṣu upajahruḥ
23. And the foot-soldiers (puruṣa), in great numbers, carried various golden and colorful weapons on their bodies.
तदुत्सव इवोदग्रं संप्रहृष्टनरावृतम् ।
नगरं धार्तराष्ट्रस्य भारतासीत्समाकुलम् ॥२४॥
24. tadutsava ivodagraṁ saṁprahṛṣṭanarāvṛtam ,
nagaraṁ dhārtarāṣṭrasya bhāratāsītsamākulam.
24. tat utsavaḥ iva udagram saṃprahṛṣṭanarāvṛtam
nagaram dhārtarāṣṭrasya bhārata āsīt samākulam
24. bhārata dhārtarāṣṭrasya nagaram udagram
saṃprahṛṣṭanarāvṛtam tat utsavaḥ iva samākulam āsīt
24. O Bhārata, the city of Dhṛtarāṣṭra was then bustling and grand, as if it were a festival, filled with extremely delighted people.
जनौघसलिलावर्तो रथनागाश्वमीनवान् ।
शङ्खदुन्दुभिनिर्घोषः कोशसंचयरत्नवान् ॥२५॥
25. janaughasalilāvarto rathanāgāśvamīnavān ,
śaṅkhadundubhinirghoṣaḥ kośasaṁcayaratnavān.
25. janaughasalilāvartaḥ rathanāgāśvamīnavān
śaṅkhadundubhinirghoṣaḥ kośasañcayarātnvan
25. janaughasalilāvartaḥ rathanāgāśvamīnavān
śaṅkhadundubhinirghoṣaḥ kośasañcayarātnvan
25. The city was like an ocean, with surging masses of people (jana-ogha) forming its watery whirlpools, chariots, elephants, and horses as its fish, its clamor being the sound of conches and drums, and its wealth consisting of accumulated treasures and jewels.
चित्राभरणवर्मोर्मिः शस्त्रनिर्मलफेनवान् ।
प्रासादमालाद्रिवृतो रथ्यापणमहाह्रदः ॥२६॥
26. citrābharaṇavarmormiḥ śastranirmalaphenavān ,
prāsādamālādrivṛto rathyāpaṇamahāhradaḥ.
26. citrābharaṇavarmorrmiḥ śastranirmalaphenavān
prāsādamālādrivṛtaḥ rathyāpaṇamahāhradaḥ
26. citrābharaṇavarmorrmiḥ śastranirmalaphenavān
prāsādamālādrivṛtaḥ rathyāpaṇamahāhradaḥ
26. It had diverse ornaments and armor as its waves, clear weapons as its foam, its palaces forming mountain ranges encircling it, and its streets and markets as great deep pools.
योधचन्द्रोदयोद्भूतः कुरुराजमहार्णवः ।
अदृश्यत तदा राजंश्चन्द्रोदय इवार्णवः ॥२७॥
27. yodhacandrodayodbhūtaḥ kururājamahārṇavaḥ ,
adṛśyata tadā rājaṁścandrodaya ivārṇavaḥ.
27. yodhacandrodayodbhūtaḥ kururājamahārṇavaḥ
adṛśyata tadā rājan candrodayaḥ iva arṇavaḥ
27. rājan tadā yodhacandrodayodbhūtaḥ
kururājamahārṇavaḥ candrodayaḥ iva arṇavaḥ adṛśyata
27. O King, then the great ocean that was the Kuru ruler's city (Kaurava capital), with its warriors (yodha) rising like a moon, was seen, just as an ocean appears at moonrise.