महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-153
संजय उवाच ।
संप्रेक्ष्य समरे भीमं रक्षसा ग्रस्तमन्तिकात् ।
वासुदेवोऽब्रवीद्वाक्यं घटोत्कचमिदं तदा ॥१॥
संप्रेक्ष्य समरे भीमं रक्षसा ग्रस्तमन्तिकात् ।
वासुदेवोऽब्रवीद्वाक्यं घटोत्कचमिदं तदा ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
saṁprekṣya samare bhīmaṁ rakṣasā grastamantikāt ,
vāsudevo'bravīdvākyaṁ ghaṭotkacamidaṁ tadā.
saṁprekṣya samare bhīmaṁ rakṣasā grastamantikāt ,
vāsudevo'bravīdvākyaṁ ghaṭotkacamidaṁ tadā.
1.
sañjaya uvāca samprekṣya samare bhīmam rakṣasā grastam
antikāt vāsudevaḥ abravīt vākyam ghaṭotkacam idam tadā
antikāt vāsudevaḥ abravīt vākyam ghaṭotkacam idam tadā
1.
sañjaya uvāca tadā vāsudevaḥ samare rakṣasā antikāt
grastam bhīmam samprekṣya idam vākyam ghaṭotkacam abravīt
grastam bhīmam samprekṣya idam vākyam ghaṭotkacam abravīt
1.
Sañjaya said: Then, observing Bhīma being seized by a rākṣasa from close quarters in the battle, Vāsudeva spoke these words to Ghaṭotkaca.
पश्य भीमं महाबाहो रक्षसा ग्रस्तमन्तिकात् ।
पश्यतां सर्वसैन्यानां तव चैव महाद्युते ॥२॥
पश्यतां सर्वसैन्यानां तव चैव महाद्युते ॥२॥
2. paśya bhīmaṁ mahābāho rakṣasā grastamantikāt ,
paśyatāṁ sarvasainyānāṁ tava caiva mahādyute.
paśyatāṁ sarvasainyānāṁ tava caiva mahādyute.
2.
paśya bhīmam mahābāho rakṣasā grastam antikāt
paśyatām sarvasainyānām tava ca eva mahādyute
paśyatām sarvasainyānām tava ca eva mahādyute
2.
mahābāho mahādyute,
paśyatām sarvasainyānām ca tava eva rakṣasā antikāt grastam bhīmam paśya
paśyatām sarvasainyānām ca tava eva rakṣasā antikāt grastam bhīmam paśya
2.
O mighty-armed one (mahābāho), behold Bhīma, seized by a rākṣasa from close quarters, while all the armies and even you, O greatly effulgent one (mahādyute), are watching!
स कर्णं त्वं समुत्सृज्य राक्षसेन्द्रमलायुधम् ।
जहि क्षिप्रं महाबाहो पश्चात्कर्णं वधिष्यसि ॥३॥
जहि क्षिप्रं महाबाहो पश्चात्कर्णं वधिष्यसि ॥३॥
3. sa karṇaṁ tvaṁ samutsṛjya rākṣasendramalāyudham ,
jahi kṣipraṁ mahābāho paścātkarṇaṁ vadhiṣyasi.
jahi kṣipraṁ mahābāho paścātkarṇaṁ vadhiṣyasi.
3.
sa karṇam tvam samutsṛjya rākṣasendramalāyudham
jahi kṣipram mahābāho paścāt karṇam vadhiṣyasi
jahi kṣipram mahābāho paścāt karṇam vadhiṣyasi
3.
mahābāho tvam karṇam samutsṛjya kṣipram rākṣasendramalāyudham jahi,
paścāt karṇam vadhiṣyasi
paścāt karṇam vadhiṣyasi
3.
O mighty-armed one (mahābāho), you must abandon Karṇa for now and quickly slay that king of rākṣasas (rākṣasendra) who possesses pure weapons (amalāyudha). Afterwards, you will kill Karṇa.
स वार्ष्णेयवचः श्रुत्वा कर्णमुत्सृज्य वीर्यवान् ।
युयुधे राक्षसेन्द्रेण बकभ्रात्रा घटोत्कचः ।
तयोः सुतुमुलं युद्धं बभूव निशि रक्षसोः ॥४॥
युयुधे राक्षसेन्द्रेण बकभ्रात्रा घटोत्कचः ।
तयोः सुतुमुलं युद्धं बभूव निशि रक्षसोः ॥४॥
4. sa vārṣṇeyavacaḥ śrutvā karṇamutsṛjya vīryavān ,
yuyudhe rākṣasendreṇa bakabhrātrā ghaṭotkacaḥ ,
tayoḥ sutumulaṁ yuddhaṁ babhūva niśi rakṣasoḥ.
yuyudhe rākṣasendreṇa bakabhrātrā ghaṭotkacaḥ ,
tayoḥ sutumulaṁ yuddhaṁ babhūva niśi rakṣasoḥ.
4.
sa vārṣṇeyavacaḥ śrutvā karṇam
utsṛjya vīryavān yuyudhe rākṣasendreṇa
bakabhrātrā ghaṭotkacaḥ tayoḥ
sutumulam yuddham babhūva niśi rakṣasoḥ
utsṛjya vīryavān yuyudhe rākṣasendreṇa
bakabhrātrā ghaṭotkacaḥ tayoḥ
sutumulam yuddham babhūva niśi rakṣasoḥ
4.
sa vīryavān ghaṭotkacaḥ vārṣṇeyavacaḥ
śrutvā karṇam utsṛjya rākṣasendreṇa
bakabhrātrā yuyudhe niśi tayoḥ
rakṣasoḥ sutumulam yuddham babhūva
śrutvā karṇam utsṛjya rākṣasendreṇa
bakabhrātrā yuyudhe niśi tayoḥ
rakṣasoḥ sutumulam yuddham babhūva
4.
That valorous Ghaṭotkaca, having heard Vārṣṇeya's (Krishna's) words and abandoning Karṇa, fought with the king of rākṣasas (rākṣasendra), who was the brother of Baka. Between those two rākṣasas, an extremely fierce battle (yuddha) took place that night.
अलायुधस्य योधांस्तु राक्षसान्भीमदर्शनान् ।
वेगेनापततः शूरान्प्रगृहीतशरासनान् ॥५॥
वेगेनापततः शूरान्प्रगृहीतशरासनान् ॥५॥
5. alāyudhasya yodhāṁstu rākṣasānbhīmadarśanān ,
vegenāpatataḥ śūrānpragṛhītaśarāsanān.
vegenāpatataḥ śūrānpragṛhītaśarāsanān.
5.
alāyudhasya yodhān tu rākṣasān bhīmadarśanān
vegena āpatataḥ śūrān pragṛhītaśarāsanān
vegena āpatataḥ śūrān pragṛhītaśarāsanān
5.
alāyudhasya bhīmadarśanān pragṛhītaśarāsanān
vegena āpatataḥ śūrān rākṣasān yodhān tu
vegena āpatataḥ śūrān rākṣasān yodhān tu
5.
Alaayudha's warriors, those terrifying-looking rakṣasas, who were brave, rushing swiftly, and holding their bows.
आत्तायुधः सुसंक्रुद्धो युयुधानो महारथः ।
नकुलः सहदेवश्च चिच्छिदुर्निशितैः शरैः ॥६॥
नकुलः सहदेवश्च चिच्छिदुर्निशितैः शरैः ॥६॥
6. āttāyudhaḥ susaṁkruddho yuyudhāno mahārathaḥ ,
nakulaḥ sahadevaśca cicchidurniśitaiḥ śaraiḥ.
nakulaḥ sahadevaśca cicchidurniśitaiḥ śaraiḥ.
6.
āttāyudhaḥ susaṃkruddhaḥ yuyudhānaḥ mahārathaḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca cicchiduḥ niśitaiḥ śaraiḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca cicchiduḥ niśitaiḥ śaraiḥ
6.
susaṃkruddhaḥ āttāyudhaḥ mahārathaḥ yuyudhānaḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca niśitaiḥ śaraiḥ cicchiduḥ
nakulaḥ sahadevaḥ ca niśitaiḥ śaraiḥ cicchiduḥ
6.
The great chariot-warrior Yuyudhana, exceedingly enraged and fully armed, along with Nakula and Sahadeva, cut them down with sharp arrows.
सर्वांश्च समरे राजन्किरीटी क्षत्रियर्षभान् ।
परिचिक्षेप बीभत्सुः सर्वतः प्रक्षिपञ्शरान् ॥७॥
परिचिक्षेप बीभत्सुः सर्वतः प्रक्षिपञ्शरान् ॥७॥
7. sarvāṁśca samare rājankirīṭī kṣatriyarṣabhān ,
paricikṣepa bībhatsuḥ sarvataḥ prakṣipañśarān.
paricikṣepa bībhatsuḥ sarvataḥ prakṣipañśarān.
7.
sarvān ca samare rājan kirīṭī kṣatriyarṣabhān
paricikṣepa bībhatsuḥ sarvataḥ prakṣipan śarān
paricikṣepa bībhatsuḥ sarvataḥ prakṣipan śarān
7.
rājan kirīṭī bībhatsuḥ ca samare sarvān
kṣatriyarṣabhān sarvataḥ śarān prakṣipan paricikṣepa
kṣatriyarṣabhān sarvataḥ śarān prakṣipan paricikṣepa
7.
And, O King, Kirīṭin (Arjuna), also known as Bībhatsu, scattered all those best of kṣatriyas in battle from all sides, showering them with arrows.
कर्णश्च समरे राजन्व्यद्रावयत पार्थिवान् ।
धृष्टद्युम्नशिखण्ड्यादीन्पाञ्चालानां महारथान् ॥८॥
धृष्टद्युम्नशिखण्ड्यादीन्पाञ्चालानां महारथान् ॥८॥
8. karṇaśca samare rājanvyadrāvayata pārthivān ,
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīnpāñcālānāṁ mahārathān.
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīnpāñcālānāṁ mahārathān.
8.
karṇaḥ ca samare rājan vyadrāvayat pārthivān
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīn pāñcālānām mahārathān
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīn pāñcālānām mahārathān
8.
rājan karṇaḥ ca samare pāñcālānām
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīn mahārathān pārthivān vyadrāvayat
dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍyādīn mahārathān pārthivān vyadrāvayat
8.
And, O King, Karṇa, in battle, put to flight the kings, including Dhṛṣṭadyumna, Śikhaṇḍin, and other great chariot-warriors of the Pāñcālas.
तान्वध्यमानान्दृष्ट्वा तु भीमो भीमपराक्रमः ।
अभ्ययात्त्वरितः कर्णं विशिखान्विकिरन्रणे ॥९॥
अभ्ययात्त्वरितः कर्णं विशिखान्विकिरन्रणे ॥९॥
9. tānvadhyamānāndṛṣṭvā tu bhīmo bhīmaparākramaḥ ,
abhyayāttvaritaḥ karṇaṁ viśikhānvikiranraṇe.
abhyayāttvaritaḥ karṇaṁ viśikhānvikiranraṇe.
9.
tān vadhyamānān dṛṣṭvā tu bhīmaḥ bhīmaparākramaḥ
abhyayāt tvaritaḥ karṇaṃ viśikhān vikiran raṇe
abhyayāt tvaritaḥ karṇaṃ viśikhān vikiran raṇe
9.
tu bhīmaḥ bhīmaparākramaḥ tān vadhyamānān dṛṣṭvā
tvaritaḥ raṇe viśikhān vikiran karṇaṃ abhyayāt
tvaritaḥ raṇe viśikhān vikiran karṇaṃ abhyayāt
9.
Seeing those being slaughtered, Bhima, who possessed terrible prowess, swiftly rushed towards Karna, showering arrows in the battle.
ततस्तेऽप्याययुर्हत्वा राक्षसान्यत्र सूतजः ।
नकुलः सहदेवश्च सात्यकिश्च महारथः ।
ते कर्णं योधयामासुः पाञ्चाला द्रोणमेव च ॥१०॥
नकुलः सहदेवश्च सात्यकिश्च महारथः ।
ते कर्णं योधयामासुः पाञ्चाला द्रोणमेव च ॥१०॥
10. tataste'pyāyayurhatvā rākṣasānyatra sūtajaḥ ,
nakulaḥ sahadevaśca sātyakiśca mahārathaḥ ,
te karṇaṁ yodhayāmāsuḥ pāñcālā droṇameva ca.
nakulaḥ sahadevaśca sātyakiśca mahārathaḥ ,
te karṇaṁ yodhayāmāsuḥ pāñcālā droṇameva ca.
10.
tataḥ te api āyayuḥ hatvā rākṣasān
yatra sūtajaḥ nakulaḥ sahadevaḥ ca
sātyakiḥ ca mahārathaḥ te karṇaṃ
yodhayāmāsuḥ pāñcālāḥ droṇaṃ eva ca
yatra sūtajaḥ nakulaḥ sahadevaḥ ca
sātyakiḥ ca mahārathaḥ te karṇaṃ
yodhayāmāsuḥ pāñcālāḥ droṇaṃ eva ca
10.
tataḥ rākṣasān hatvā nakulaḥ sahadevaḥ
ca mahārathaḥ sātyakiḥ ca api te
yatra sūtajaḥ āyayuḥ te karṇaṃ yodhayāmāsuḥ
ca pāñcālāḥ droṇaṃ eva yodhayāmāsuḥ
ca mahārathaḥ sātyakiḥ ca api te
yatra sūtajaḥ āyayuḥ te karṇaṃ yodhayāmāsuḥ
ca pāñcālāḥ droṇaṃ eva yodhayāmāsuḥ
10.
Then, having killed the Rākṣasas, Nakula, Sahadeva, and the great charioteer Satyaki also came to where Karna, the son of the charioteer, was. They fought Karna, and the Pañcālas engaged Drona.
अलायुधस्तु संक्रुद्धो घटोत्कचमरिंदमम् ।
परिघेणातिकायेन ताडयामास मूर्धनि ॥११॥
परिघेणातिकायेन ताडयामास मूर्धनि ॥११॥
11. alāyudhastu saṁkruddho ghaṭotkacamariṁdamam ,
parigheṇātikāyena tāḍayāmāsa mūrdhani.
parigheṇātikāyena tāḍayāmāsa mūrdhani.
11.
alāyudhaḥ tu saṃkruddhaḥ ghaṭotkacam ariṃdamam
parigheṇa atikāyena tāḍayāmāsa mūrdhani
parigheṇa atikāyena tāḍayāmāsa mūrdhani
11.
tu saṃkruddhaḥ alāyudhaḥ ariṃdamam ghaṭotkacam
atikāyena parigheṇa mūrdhani tāḍayāmāsa
atikāyena parigheṇa mūrdhani tāḍayāmāsa
11.
But Alayudha, greatly enraged, struck Ghatotkaca, the subduer of enemies, on the head with a massive iron club (parigha).
स तु तेन प्रहारेण भैमसेनिर्महाबलः ।
ईषन्मूर्छान्वितोऽऽत्मानं संस्तम्भयत वीर्यवान् ॥१२॥
ईषन्मूर्छान्वितोऽऽत्मानं संस्तम्भयत वीर्यवान् ॥१२॥
12. sa tu tena prahāreṇa bhaimasenirmahābalaḥ ,
īṣanmūrchānvito''tmānaṁ saṁstambhayata vīryavān.
īṣanmūrchānvito''tmānaṁ saṁstambhayata vīryavān.
12.
saḥ tu tena prahāreṇa bhaimaseniḥ mahābalaḥ īṣat
mūrcchānvitaḥ ātmānaṃ saṃstambhayata vīryavān
mūrcchānvitaḥ ātmānaṃ saṃstambhayata vīryavān
12.
tu saḥ vīryavān mahābalaḥ bhaimaseniḥ tena
prahāreṇa īṣat mūrcchānvitaḥ ātmānaṃ saṃstambhayata
prahāreṇa īṣat mūrcchānvitaḥ ātmānaṃ saṃstambhayata
12.
But that valorous son of Bhimasena (Ghatotkaca), though slightly overcome by unconsciousness due to that blow, composed himself (ātman).
ततो दीप्ताग्निसंकाशां शतघण्टामलंकृताम् ।
चिक्षेप समरे तस्मै गदां काञ्चनभूषणाम् ॥१३॥
चिक्षेप समरे तस्मै गदां काञ्चनभूषणाम् ॥१३॥
13. tato dīptāgnisaṁkāśāṁ śataghaṇṭāmalaṁkṛtām ,
cikṣepa samare tasmai gadāṁ kāñcanabhūṣaṇām.
cikṣepa samare tasmai gadāṁ kāñcanabhūṣaṇām.
13.
tataḥ dīptāgnisaṃkāśām śataghaṇṭām alaṃkṛtām
cikṣepa samare tasmai gadām kāñcanabhūṣaṇām
cikṣepa samare tasmai gadām kāñcanabhūṣaṇām
13.
tataḥ samare dīptāgnisaṃkāśām śataghaṇṭām
alaṃkṛtām kāñcanabhūṣaṇām gadām tasmai cikṣepa
alaṃkṛtām kāñcanabhūṣaṇām gadām tasmai cikṣepa
13.
Then, in battle, he hurled at him a mace that resembled a blazing fire, was adorned with a hundred bells, and embellished with gold.
सा हयान्सारथिं चैव रथं चास्य महास्वना ।
चूर्णयामास वेगेन विसृष्टा भीमकर्मणा ॥१४॥
चूर्णयामास वेगेन विसृष्टा भीमकर्मणा ॥१४॥
14. sā hayānsārathiṁ caiva rathaṁ cāsya mahāsvanā ,
cūrṇayāmāsa vegena visṛṣṭā bhīmakarmaṇā.
cūrṇayāmāsa vegena visṛṣṭā bhīmakarmaṇā.
14.
sā hayān sārathiṃ ca eva rathaṃ ca asya
mahāsvanā cūrṇayāmāsa vegena visṛṣṭā bhīmakarmaṇā
mahāsvanā cūrṇayāmāsa vegena visṛṣṭā bhīmakarmaṇā
14.
bhīmakarmaṇā visṛṣṭā sā mahāsvanā asya hayān
sārathiṃ ca eva rathaṃ ca vegena cūrṇayāmāsa
sārathiṃ ca eva rathaṃ ca vegena cūrṇayāmāsa
14.
That mighty-sounding mace, hurled by the one of formidable deeds (bhīmakarman), swiftly crushed his horses, charioteer, and chariot.
स भग्नहयचक्राक्षो विशीर्णध्वजकूबरः ।
उत्पपात रथात्तूर्णं मायामास्थाय राक्षसीम् ॥१५॥
उत्पपात रथात्तूर्णं मायामास्थाय राक्षसीम् ॥१५॥
15. sa bhagnahayacakrākṣo viśīrṇadhvajakūbaraḥ ,
utpapāta rathāttūrṇaṁ māyāmāsthāya rākṣasīm.
utpapāta rathāttūrṇaṁ māyāmāsthāya rākṣasīm.
15.
saḥ bhagnahayacakrākṣaḥ viśīrṇadhvajakūbaraḥ
utpapāta rathāt tūrṇaṃ māyām āsthāya rākṣasīm
utpapāta rathāt tūrṇaṃ māyām āsthāya rākṣasīm
15.
saḥ bhagnahayacakrākṣaḥ viśīrṇadhvajakūbaraḥ
rathāt tūrṇaṃ rākṣasīm māyām āsthāya utpapāta
rathāt tūrṇaṃ rākṣasīm māyām āsthāya utpapāta
15.
He, whose horses, wheels, and axles were broken, and whose banner and chariot-pole were shattered, swiftly sprang from the chariot, having resorted to a demonic (rākṣasī) illusion (māyā).
स समास्थाय मायां तु ववर्ष रुधिरं बहु ।
विद्युद्विभ्राजितं चासीत्तिमिराभ्राकुलं नभः ॥१६॥
विद्युद्विभ्राजितं चासीत्तिमिराभ्राकुलं नभः ॥१६॥
16. sa samāsthāya māyāṁ tu vavarṣa rudhiraṁ bahu ,
vidyudvibhrājitaṁ cāsīttimirābhrākulaṁ nabhaḥ.
vidyudvibhrājitaṁ cāsīttimirābhrākulaṁ nabhaḥ.
16.
saḥ samāsthāya māyām tu vavarṣa rudhiraṃ bahu
vidyudvibhājitám ca āsīt timirābhrākulam nabhaḥ
vidyudvibhājitám ca āsīt timirābhrākulam nabhaḥ
16.
saḥ tu māyām samāsthāya bahu rudhiraṃ vavarṣa.
ca nabhaḥ vidyudvibhājitám timirābhrākulam āsīt
ca nabhaḥ vidyudvibhājitám timirābhrākulam āsīt
16.
But he, having assumed an illusion (māyā), rained down much blood. And the sky (nabhaḥ) became illuminated by lightning and filled with dark clouds.
ततो वज्रनिपाताश्च साशनिस्तनयित्नवः ।
महांश्चटचटाशब्दस्तत्रासीद्धि महाहवे ॥१७॥
महांश्चटचटाशब्दस्तत्रासीद्धि महाहवे ॥१७॥
17. tato vajranipātāśca sāśanistanayitnavaḥ ,
mahāṁścaṭacaṭāśabdastatrāsīddhi mahāhave.
mahāṁścaṭacaṭāśabdastatrāsīddhi mahāhave.
17.
tataḥ vajranipātāḥ ca sāśanistanayitnavaḥ
mahān caṭacaṭāśabdaḥ tatra āsīt hi mahāhave
mahān caṭacaṭāśabdaḥ tatra āsīt hi mahāhave
17.
tataḥ mahāhave tatra vajranipātāḥ ca
sāśanistanayitnavaḥ mahān caṭacaṭāśabdaḥ hi āsīt
sāśanistanayitnavaḥ mahān caṭacaṭāśabdaḥ hi āsīt
17.
In that great battle, thunderbolts, accompanied by lightning and thunder, struck, and a mighty crackling sound indeed arose there.
तां प्रेक्ष्य विहितां मायां राक्षसो राक्षसेन तु ।
ऊर्ध्वमुत्पत्य हैडिम्बस्तां मायां माययावधीत् ॥१८॥
ऊर्ध्वमुत्पत्य हैडिम्बस्तां मायां माययावधीत् ॥१८॥
18. tāṁ prekṣya vihitāṁ māyāṁ rākṣaso rākṣasena tu ,
ūrdhvamutpatya haiḍimbastāṁ māyāṁ māyayāvadhīt.
ūrdhvamutpatya haiḍimbastāṁ māyāṁ māyayāvadhīt.
18.
tām prekṣya vihitām māyām rākṣasaḥ rākṣasena tu
ūrdhvam utpatya haiḍimbaḥ tām māyām māyayā avadhīt
ūrdhvam utpatya haiḍimbaḥ tām māyām māyayā avadhīt
18.
rākṣasena vihitām tām māyām prekṣya tu haiḍimbaḥ
rākṣasaḥ ūrdhvam utpatya tām māyām māyayā avadhīt
rākṣasaḥ ūrdhvam utpatya tām māyām māyayā avadhīt
18.
Upon seeing that illusion (māyā) which had been created by the demon (Alambusha), the son of Hiḍimbā (Ghatotkacha), who was also a demon, sprang upwards and destroyed that illusion (māyā) with his own magical power (māyā).
सोऽभिवीक्ष्य हतां मायां मायावी माययैव हि ।
अश्मवर्षं सुतुमुलं विससर्ज घटोत्कचे ॥१९॥
अश्मवर्षं सुतुमुलं विससर्ज घटोत्कचे ॥१९॥
19. so'bhivīkṣya hatāṁ māyāṁ māyāvī māyayaiva hi ,
aśmavarṣaṁ sutumulaṁ visasarja ghaṭotkace.
aśmavarṣaṁ sutumulaṁ visasarja ghaṭotkace.
19.
saḥ abhivīkṣya hatām māyām māyāvī māyayā eva
hi aśmavarṣam sutumulam visasurja ghaṭotkace
hi aśmavarṣam sutumulam visasurja ghaṭotkace
19.
māyāvī saḥ hatām māyām māyayā eva hi abhivīkṣya
sutumulam aśmavarṣam घटोत्कचे visasurja
sutumulam aśmavarṣam घटोत्कचे visasurja
19.
Having clearly observed his own illusion (māyā) destroyed (which was done) indeed by means of (Ghatotkacha's) illusion (māyā), that master of illusion (māyāvin) then unleashed an exceedingly violent shower of stones upon Ghatotkacha.
अश्मवर्षं स तद्घोरं शरवर्षेण वीर्यवान् ।
दिशो विध्वंसयामास तदद्भुतमिवाभवत् ॥२०॥
दिशो विध्वंसयामास तदद्भुतमिवाभवत् ॥२०॥
20. aśmavarṣaṁ sa tadghoraṁ śaravarṣeṇa vīryavān ,
diśo vidhvaṁsayāmāsa tadadbhutamivābhavat.
diśo vidhvaṁsayāmāsa tadadbhutamivābhavat.
20.
aśmavarṣam saḥ tat ghoram śaravarṣeṇa vīryavān
diśaḥ vidhvaṁsayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
diśaḥ vidhvaṁsayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
20.
vīryavān saḥ śaravarṣeṇa tat ghoram aśmavarṣam
diśaḥ vidhvaṁsayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
diśaḥ vidhvaṁsayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
20.
That valorous (Ghatotkacha), with a shower of arrows, utterly annihilated that terrible shower of stones in all directions. That incident was, as it were, astonishing to behold.
ततो नानाप्रहरणैरन्योन्यमभिवर्षताम् ।
आयसैः परिघैः शूलैर्गदामुसलमुद्गरैः ॥२१॥
आयसैः परिघैः शूलैर्गदामुसलमुद्गरैः ॥२१॥
21. tato nānāpraharaṇairanyonyamabhivarṣatām ,
āyasaiḥ parighaiḥ śūlairgadāmusalamudgaraiḥ.
āyasaiḥ parighaiḥ śūlairgadāmusalamudgaraiḥ.
21.
tataḥ nānāpraharaṇaiḥ anyonyam abhivarṣatām |
āyasaiḥ parighaiḥ śūlaiḥ gadāmusalamudgaraiḥ
āyasaiḥ parighaiḥ śūlaiḥ gadāmusalamudgaraiḥ
21.
tataḥ nānāpraharaṇaiḥ āyasaiḥ parighaiḥ śūlaiḥ
gadāmusalamudgaraiḥ anyonyam abhivarṣatām
gadāmusalamudgaraiḥ anyonyam abhivarṣatām
21.
Then, showering each other with a multitude of weapons - with iron bludgeons, lances, maces, pestles, and hammers;
पिनाकैः करवालैश्च तोमरप्रासकम्पनैः ।
नाराचैर्निशितैर्भल्लैः शरैश्चक्रैः परश्वधैः ॥२२॥
नाराचैर्निशितैर्भल्लैः शरैश्चक्रैः परश्वधैः ॥२२॥
22. pinākaiḥ karavālaiśca tomaraprāsakampanaiḥ ,
nārācairniśitairbhallaiḥ śaraiścakraiḥ paraśvadhaiḥ.
nārācairniśitairbhallaiḥ śaraiścakraiḥ paraśvadhaiḥ.
22.
pinākaiḥ karavālaiḥ ca tomaraprāsakampanaiḥ | nārācaiḥ
niśitaiḥ bhallaiḥ śaraiḥ cakraiḥ paraśvadhaiḥ
niśitaiḥ bhallaiḥ śaraiḥ cakraiḥ paraśvadhaiḥ
22.
pinākaiḥ ca karavālaiḥ tomaraprāsakampanaiḥ nārācaiḥ
niśitaiḥ bhallaiḥ śaraiḥ cakraiḥ paraśvadhaiḥ
niśitaiḥ bhallaiḥ śaraiḥ cakraiḥ paraśvadhaiḥ
22.
and with Pinākas, swords, javelins, spears, and Kampanas; with sharpened iron arrows, broad-headed arrows, regular arrows, discus, and axes;
अयोगुडैर्भिण्डिपालैर्गोशीर्षोलूखलैरपि ।
उत्पाट्य च महाशाखैर्विविधैर्जगतीरुहैः ॥२३॥
उत्पाट्य च महाशाखैर्विविधैर्जगतीरुहैः ॥२३॥
23. ayoguḍairbhiṇḍipālairgośīrṣolūkhalairapi ,
utpāṭya ca mahāśākhairvividhairjagatīruhaiḥ.
utpāṭya ca mahāśākhairvividhairjagatīruhaiḥ.
23.
ayoguḍaiḥ bhiṇḍipālaiḥ gośīrṣolūkhalaiḥ api |
utpāṭya ca mahāśākhaiḥ vividhaiḥ jagatīruhāiḥ
utpāṭya ca mahāśākhaiḥ vividhaiḥ jagatīruhāiḥ
23.
ayoguḍaiḥ bhiṇḍipālaiḥ gośīrṣolūkhalaiḥ api
ca utpāṭya vividhaiḥ mahāśākhaiḥ jagatīruhāiḥ
ca utpāṭya vividhaiḥ mahāśākhaiḥ jagatīruhāiḥ
23.
with iron balls, Bhiṇḍipālas, cow-head shaped weapons, and even mortars; and having uprooted various trees with mighty branches,
शमीपीलुकरीरैश्च शम्याकैश्चैव भारत ।
इङ्गुदैर्बदरीभिश्च कोविदारैश्च पुष्पितैः ॥२४॥
इङ्गुदैर्बदरीभिश्च कोविदारैश्च पुष्पितैः ॥२४॥
24. śamīpīlukarīraiśca śamyākaiścaiva bhārata ,
iṅgudairbadarībhiśca kovidāraiśca puṣpitaiḥ.
iṅgudairbadarībhiśca kovidāraiśca puṣpitaiḥ.
24.
śamīpīlukarīraiḥ ca śamyākaiḥ ca eva bhārata |
iṅgudaiḥ badarībhiḥ ca kovidāraiḥ ca puṣpitaiḥ
iṅgudaiḥ badarībhiḥ ca kovidāraiḥ ca puṣpitaiḥ
24.
bhārata śamīpīlukarīraiḥ ca śamyākaiḥ ca eva
iṅgudaiḥ ca badarībhiḥ ca puṣpitaiḥ kovidāraiḥ
iṅgudaiḥ ca badarībhiḥ ca puṣpitaiḥ kovidāraiḥ
24.
O Bhārata, (they fought) with Shami, Pilu, Karira, and indeed Shamyaka trees, and with Inguda, Badarī, and flowering Kovidāra trees.
पलाशैररिमेदैश्च प्लक्षन्यग्रोधपिप्पलैः ।
महद्भिः समरे तस्मिन्नन्योन्यमभिजघ्नतुः ॥२५॥
महद्भिः समरे तस्मिन्नन्योन्यमभिजघ्नतुः ॥२५॥
25. palāśairarimedaiśca plakṣanyagrodhapippalaiḥ ,
mahadbhiḥ samare tasminnanyonyamabhijaghnatuḥ.
mahadbhiḥ samare tasminnanyonyamabhijaghnatuḥ.
25.
palāśaiḥ arimedaiḥ ca plakṣa nyagrodha pippalaiḥ
mahadbhiḥ samare tasmin anyonyam abhijaghmatuḥ
mahadbhiḥ samare tasmin anyonyam abhijaghmatuḥ
25.
tasmin samare,
te mahadbhiḥ palāśaiḥ ca arimedaiḥ,
plakṣa nyagrodha pippalaiḥ (ca),
anyonyam abhijaghmatuḥ
te mahadbhiḥ palāśaiḥ ca arimedaiḥ,
plakṣa nyagrodha pippalaiḥ (ca),
anyonyam abhijaghmatuḥ
25.
In that battle, they struck each other with huge palāśa, arimeda, plakṣa, nyagrodha, and pippala trees.
विविधैः पर्वताग्रैश्च नानाधातुभिराचितैः ।
तेषां शब्दो महानासीद्वज्राणां भिद्यतामिव ॥२६॥
तेषां शब्दो महानासीद्वज्राणां भिद्यतामिव ॥२६॥
26. vividhaiḥ parvatāgraiśca nānādhātubhirācitaiḥ ,
teṣāṁ śabdo mahānāsīdvajrāṇāṁ bhidyatāmiva.
teṣāṁ śabdo mahānāsīdvajrāṇāṁ bhidyatāmiva.
26.
vividhaiḥ parvatāgraiḥ ca nānādhātubhiḥ ācitaiḥ
teṣām śabdaḥ mahān āsīt vajrāṇām bhidyatām iva
teṣām śabdaḥ mahān āsīt vajrāṇām bhidyatām iva
26.
vividhaiḥ,
nānādhātubhiḥ ācitaiḥ,
parvatāgraiḥ ca (te anyonyam abhijaghmatuḥ).
teṣām mahān śabdaḥ vajrāṇām bhidyatām iva āsīt.
nānādhātubhiḥ ācitaiḥ,
parvatāgraiḥ ca (te anyonyam abhijaghmatuḥ).
teṣām mahān śabdaḥ vajrāṇām bhidyatām iva āsīt.
26.
(They struck each other) with various mountain peaks, laden with diverse minerals. The sound they made was mighty, like that of shattering thunderbolts.
युद्धं तदभवद्घोरं भैम्यलायुधयोर्नृप ।
हरीन्द्रयोर्यथा राजन्वालिसुग्रीवयोः पुरा ॥२७॥
हरीन्द्रयोर्यथा राजन्वालिसुग्रीवयोः पुरा ॥२७॥
27. yuddhaṁ tadabhavadghoraṁ bhaimyalāyudhayornṛpa ,
harīndrayoryathā rājanvālisugrīvayoḥ purā.
harīndrayoryathā rājanvālisugrīvayoḥ purā.
27.
yuddham tat abhavat ghoram bhaimyālāyudhayoḥ
nṛpa harīndrayoḥ yathā rājan vālisugrīvayoḥ purā
nṛpa harīndrayoḥ yathā rājan vālisugrīvayoḥ purā
27.
nṛpa,
rājan! tat ghoram yuddham bhaimyālāyudhayoḥ abhavat,
yathā purā harīndrayoḥ vālisugrīvayoḥ (abhavat).
rājan! tat ghoram yuddham bhaimyālāyudhayoḥ abhavat,
yathā purā harīndrayoḥ vālisugrīvayoḥ (abhavat).
27.
O King, that terrible battle occurred between Bhaimya and Alāyudha, just as it once happened between the two lords of monkeys, Vāli and Sugrīva.
तौ युद्ध्वा विविधैर्घोरैरायुधैर्विशिखैस्तथा ।
प्रगृह्य निशितौ खड्गावन्योन्यमभिजघ्नतुः ॥२८॥
प्रगृह्य निशितौ खड्गावन्योन्यमभिजघ्नतुः ॥२८॥
28. tau yuddhvā vividhairghorairāyudhairviśikhaistathā ,
pragṛhya niśitau khaḍgāvanyonyamabhijaghnatuḥ.
pragṛhya niśitau khaḍgāvanyonyamabhijaghnatuḥ.
28.
tau yuddhvā vividhaiḥ ghoraiḥ āyudhaiḥ viśikhaiḥ
tathā pragṛhya niśitau khaḍgau anyonyam abhijaghmatuḥ
tathā pragṛhya niśitau khaḍgau anyonyam abhijaghmatuḥ
28.
tau,
vividhaiḥ ghoraiḥ āyudhaiḥ tathā viśikhaiḥ yuddhvā,
niśitau khaḍgau pragṛhya,
anyonyam abhijaghmatuḥ.
vividhaiḥ ghoraiḥ āyudhaiḥ tathā viśikhaiḥ yuddhvā,
niśitau khaḍgau pragṛhya,
anyonyam abhijaghmatuḥ.
28.
After fighting with various dreadful weapons and arrows, those two (fighters), having grasped their two sharp swords, struck each other.
तावन्योन्यमभिद्रुत्य केशेषु सुमहाबलौ ।
भुजाभ्यां पर्यगृह्णीतां महाकायौ महाबलौ ॥२९॥
भुजाभ्यां पर्यगृह्णीतां महाकायौ महाबलौ ॥२९॥
29. tāvanyonyamabhidrutya keśeṣu sumahābalau ,
bhujābhyāṁ paryagṛhṇītāṁ mahākāyau mahābalau.
bhujābhyāṁ paryagṛhṇītāṁ mahākāyau mahābalau.
29.
tau anyonyam abhidrutya keśeṣu sumahābalau
bhujābhyām paryagṛhṇītām mahākāyau mahābalau
bhujābhyām paryagṛhṇītām mahākāyau mahābalau
29.
sumahābalau mahākāyau mahābalau tau anyonyam
abhidrutya keśeṣu bhujābhyām paryagṛhṇītām
abhidrutya keśeṣu bhujābhyām paryagṛhṇītām
29.
Those two, exceptionally mighty and immense-bodied, rushed towards each other and seized one another by the hair with their arms.
तौ भिन्नगात्रौ प्रस्वेदं सुस्रुवाते जनाधिप ।
रुधिरं च महाकायावभिवृष्टाविवाचलौ ॥३०॥
रुधिरं च महाकायावभिवृष्टाविवाचलौ ॥३०॥
30. tau bhinnagātrau prasvedaṁ susruvāte janādhipa ,
rudhiraṁ ca mahākāyāvabhivṛṣṭāvivācalau.
rudhiraṁ ca mahākāyāvabhivṛṣṭāvivācalau.
30.
tau bhinnagātrau prasvedam susruvāte janādhipa
rudhiram ca mahākāyau abhivṛṣṭau iva acalau
rudhiram ca mahākāyau abhivṛṣṭau iva acalau
30.
janādhipa,
tau bhinnagātrau mahākāyau acalau iva abhivṛṣṭau [santaḥ] prasvedam rudhiram ca susruvāte
tau bhinnagātrau mahākāyau acalau iva abhivṛṣṭau [santaḥ] prasvedam rudhiram ca susruvāte
30.
O lord of men, their bodies were torn, and sweat and blood streamed from those two gigantic figures, just as if they were two mountains deluged by rain.
अथाभिपत्य वेगेन समुद्भ्राम्य च राक्षसम् ।
बलेनाक्षिप्य हैडिम्बश्चकर्तास्य शिरो महत् ॥३१॥
बलेनाक्षिप्य हैडिम्बश्चकर्तास्य शिरो महत् ॥३१॥
31. athābhipatya vegena samudbhrāmya ca rākṣasam ,
balenākṣipya haiḍimbaścakartāsya śiro mahat.
balenākṣipya haiḍimbaścakartāsya śiro mahat.
31.
atha abhipatya vegena samudbhrāmya ca rākṣasam
balena ākṣipya haiḍimbaḥ cakarta asya śiraḥ mahat
balena ākṣipya haiḍimbaḥ cakarta asya śiraḥ mahat
31.
atha haiḍimbaḥ vegena abhipatya rākṣasam samudbhrāmya
ca balena ākṣipya asya mahat śiraḥ cakarta
ca balena ākṣipya asya mahat śiraḥ cakarta
31.
Then, swiftly attacking, the one related to Hiḍimbā (Bhimasena) whirled up that demon and, with great force, threw him down. He then cut off his massive head.
सोऽपहृत्य शिरस्तस्य कुण्डलाभ्यां विभूषितम् ।
तदा सुतुमुलं नादं ननाद सुमहाबलः ॥३२॥
तदा सुतुमुलं नादं ननाद सुमहाबलः ॥३२॥
32. so'pahṛtya śirastasya kuṇḍalābhyāṁ vibhūṣitam ,
tadā sutumulaṁ nādaṁ nanāda sumahābalaḥ.
tadā sutumulaṁ nādaṁ nanāda sumahābalaḥ.
32.
saḥ apahṛtya śiraḥ tasya kuṇḍalābhyām vibhūṣitam
tadā sutumulam nādam nanāda sumahābalaḥ
tadā sutumulam nādam nanāda sumahābalaḥ
32.
tadā sumahābalaḥ saḥ tasya kuṇḍalābhyām
vibhūṣitam śiraḥ apahṛtya sutumulam nādam nanāda
vibhūṣitam śiraḥ apahṛtya sutumulam nādam nanāda
32.
Then, the immensely powerful one, having carried off his head, which was adorned with two earrings, let out a very tumultuous roar.
हतं दृष्ट्वा महाकायं बकज्ञातिमरिंदमम् ।
पाञ्चालाः पाण्डवाश्चैव सिंहनादान्विनेदिरे ॥३३॥
पाञ्चालाः पाण्डवाश्चैव सिंहनादान्विनेदिरे ॥३३॥
33. hataṁ dṛṣṭvā mahākāyaṁ bakajñātimariṁdamam ,
pāñcālāḥ pāṇḍavāścaiva siṁhanādānvinedire.
pāñcālāḥ pāṇḍavāścaiva siṁhanādānvinedire.
33.
hatam dṛṣṭvā mahākāyam bakajñātim arindamam
pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca eva siṃhanādān vinedire
pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca eva siṃhanādān vinedire
33.
pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca eva hatam dṛṣṭvā mahākāyam
bakajñātim arindamam siṃhanādān vinedire
bakajñātim arindamam siṃhanādān vinedire
33.
Upon seeing the great-bodied Alāyudha, the kinsman of Baka and a subduer of enemies, slain, the Pañcālas and the Pāṇḍavas both let out lion-like roars.
ततो भेरीसहस्राणि शङ्खानामयुतानि च ।
अवादयन्पाण्डवेयास्तस्मिन्रक्षसि पातिते ॥३४॥
अवादयन्पाण्डवेयास्तस्मिन्रक्षसि पातिते ॥३४॥
34. tato bherīsahasrāṇi śaṅkhānāmayutāni ca ,
avādayanpāṇḍaveyāstasminrakṣasi pātite.
avādayanpāṇḍaveyāstasminrakṣasi pātite.
34.
tataḥ bherī-sahasrāṇi śaṅkhānām ayutāni ca
avādayan pāṇḍaveyāḥ tasmin rakṣasi pātite
avādayan pāṇḍaveyāḥ tasmin rakṣasi pātite
34.
tataḥ tasmin rakṣasi pātite pāṇḍaveyāḥ
bherī-sahasrāṇi ca śaṅkhānām ayutāni avādayan
bherī-sahasrāṇi ca śaṅkhānām ayutāni avādayan
34.
Then, with that Rākṣasa slain, the Pāṇḍavas sounded thousands of war-drums and tens of thousands of conches.
अतीव सा निशा तेषां बभूव विजयावहा ।
विद्योतमाना विबभौ समन्ताद्दीपमालिनी ॥३५॥
विद्योतमाना विबभौ समन्ताद्दीपमालिनी ॥३५॥
35. atīva sā niśā teṣāṁ babhūva vijayāvahā ,
vidyotamānā vibabhau samantāddīpamālinī.
vidyotamānā vibabhau samantāddīpamālinī.
35.
atīva sā niśā teṣām babhūva vijayāvahā
vidyotamānā vibabhau samantāt dīpamālinī
vidyotamānā vibabhau samantāt dīpamālinī
35.
sā niśā teṣām atīva vijayāvahā babhūva
vidyotamānā samantāt dīpamālinī vibabhau
vidyotamānā samantāt dīpamālinī vibabhau
35.
That night became for them one of immense victory. It shone brightly, appearing splendid all around, adorned with rows of lamps.
अलायुधस्य तु शिरो भैमसेनिर्महाबलः ।
दुर्योधनस्य प्रमुखे चिक्षेप गतचेतनम् ॥३६॥
दुर्योधनस्य प्रमुखे चिक्षेप गतचेतनम् ॥३६॥
36. alāyudhasya tu śiro bhaimasenirmahābalaḥ ,
duryodhanasya pramukhe cikṣepa gatacetanam.
duryodhanasya pramukhe cikṣepa gatacetanam.
36.
alāyudhasya tu śiraḥ bhaimaseniḥ mahābalaḥ
duryodhanasya pramukhe cikṣepa gatacetanam
duryodhanasya pramukhe cikṣepa gatacetanam
36.
tu mahābalaḥ bhaimaseniḥ duryodhanasya
pramukhe alāyudhasya gatacetanam śiraḥ cikṣepa
pramukhe alāyudhasya gatacetanam śiraḥ cikṣepa
36.
Indeed, the mighty son of Bhīmasena, Bhīma, hurled Alāyudha's lifeless head right before Duryodhana.
अथ दुर्योधनो राजा दृष्ट्वा हतमलायुधम् ।
बभूव परमोद्विग्नः सह सैन्येन भारत ॥३७॥
बभूव परमोद्विग्नः सह सैन्येन भारत ॥३७॥
37. atha duryodhano rājā dṛṣṭvā hatamalāyudham ,
babhūva paramodvignaḥ saha sainyena bhārata.
babhūva paramodvignaḥ saha sainyena bhārata.
37.
atha duryodhanaḥ rājā dṛṣṭvā hatamalāyudham
babhūva paramodvignaḥ saha sainyena bhārata
babhūva paramodvignaḥ saha sainyena bhārata
37.
atha bhārata rājā duryodhanaḥ hatamalāyudham
dṛṣṭvā sainyena saha paramodvignaḥ babhūva
dṛṣṭvā sainyena saha paramodvignaḥ babhūva
37.
O Bhārata, then King Duryodhana, having seen Malayudha slain, became extremely agitated along with his army.
तेन ह्यस्य प्रतिज्ञातं भीमसेनमहं युधि ।
हन्तेति स्वयमागम्य स्मरता वैरमुत्तमम् ॥३८॥
हन्तेति स्वयमागम्य स्मरता वैरमुत्तमम् ॥३८॥
38. tena hyasya pratijñātaṁ bhīmasenamahaṁ yudhi ,
hanteti svayamāgamya smaratā vairamuttamam.
hanteti svayamāgamya smaratā vairamuttamam.
38.
tena hi asya pratijñātam bhīmasenam aham yudhi
hantā iti svayam āgamya smaratā vairam uttamam
hantā iti svayam āgamya smaratā vairam uttamam
38.
hi tena asya uttamam vairam smaratā 'aham yudhi
bhīmasenam hantā' iti svayam āgamya pratijñātam
bhīmasenam hantā' iti svayam āgamya pratijñātam
38.
For, remembering his great enmity, it had been vowed by him (Malayudha), 'I will kill Bhīmasena in battle,' and he had come himself to do so.
ध्रुवं स तेन हन्तव्य इत्यमन्यत पार्थिवः ।
जीवितं चिरकालाय भ्रातॄणां चाप्यमन्यत ॥३९॥
जीवितं चिरकालाय भ्रातॄणां चाप्यमन्यत ॥३९॥
39. dhruvaṁ sa tena hantavya ityamanyata pārthivaḥ ,
jīvitaṁ cirakālāya bhrātṝṇāṁ cāpyamanyata.
jīvitaṁ cirakālāya bhrātṝṇāṁ cāpyamanyata.
39.
dhruvam sa tena hantavyaḥ iti amanyata pārthivaḥ
jīvitam cirakālāya bhrātṝṇām ca api amanyata
jīvitam cirakālāya bhrātṝṇām ca api amanyata
39.
pārthivaḥ amanyata dhruvam sa tena hantavyaḥ
iti ca api bhrātṝṇām jīvitam cirakālāya amanyata
iti ca api bhrātṝṇām jīvitam cirakālāya amanyata
39.
The king (Duryodhana) had firmly believed, 'Surely he (Bhīmasena) was to be killed by him (Malayudha),' and he also considered his brothers' lives to be long-lasting.
स तं दृष्ट्वा विनिहतं भीमसेनात्मजेन वै ।
प्रतिज्ञां भीमसेनस्य पूर्णामेवाभ्यमन्यत ॥४०॥
प्रतिज्ञां भीमसेनस्य पूर्णामेवाभ्यमन्यत ॥४०॥
40. sa taṁ dṛṣṭvā vinihataṁ bhīmasenātmajena vai ,
pratijñāṁ bhīmasenasya pūrṇāmevābhyamanyata.
pratijñāṁ bhīmasenasya pūrṇāmevābhyamanyata.
40.
sa tam dṛṣṭvā vinihatam bhīmasenātmajena vai
pratijñām bhīmasenasya pūrṇām eva abhimanyata
pratijñām bhīmasenasya pūrṇām eva abhimanyata
40.
sa vai tam vinihatam bhīmasenātmajena dṛṣṭvā
bhīmasenasya pratijñām pūrṇām eva abhimanyata
bhīmasenasya pratijñām pūrṇām eva abhimanyata
40.
Having seen him (Malayudha) indeed slain by Bhīmasena's son, he (Duryodhana) then considered Bhīmasena's vow as fully accomplished.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153 (current chapter)
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47