Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-33

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
याते त्रिगर्तं मत्स्ये तु पशूंस्तान्स्वान्परीप्सति ।
दुर्योधनः सहामात्यो विराटमुपयादथ ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
yāte trigartaṁ matsye tu paśūṁstānsvānparīpsati ,
duryodhanaḥ sahāmātyo virāṭamupayādatha.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca yāte trigartam matsye tu paśūn tān svān
parīpsati duryodhanaḥ saha amātyaḥ virāṭam upayāt atha
1. Vaiśaṃpāyana said: When Matsya (King Virāṭa) had gone to Trigarta, intent on recovering his own cattle, then Duryodhana, accompanied by his ministers, approached Virāṭa.
भीष्मो द्रोणश्च कर्णश्च कृपश्च परमास्त्रवित् ।
द्रौणिश्च सौबलश्चैव तथा दुःशासनः प्रभुः ॥२॥
2. bhīṣmo droṇaśca karṇaśca kṛpaśca paramāstravit ,
drauṇiśca saubalaścaiva tathā duḥśāsanaḥ prabhuḥ.
2. bhīṣmaḥ droṇaḥ ca karṇaḥ ca kṛpaḥ ca paramāstravit
drauṇiḥ ca saubalaḥ ca eva tathā duḥśāsanaḥ prabhuḥ
2. Bhīṣma, Droṇa, Karṇa, and Kṛpa, the master of supreme weapons; and Drauṇi, and Saubala (Śakuni); as well as the powerful Duḥśāsana.
विविंशतिर्विकर्णश्च चित्रसेनश्च वीर्यवान् ।
दुर्मुखो दुःसहश्चैव ये चैवान्ये महारथाः ॥३॥
3. viviṁśatirvikarṇaśca citrasenaśca vīryavān ,
durmukho duḥsahaścaiva ye caivānye mahārathāḥ.
3. viviṃśatiḥ vikarṇaḥ ca citrasenaḥ ca vīryavān
durmukhaḥ duḥsahaḥ ca eva ye ca eva anye mahārathāḥ
3. Viviṃśati, Vikarṇa, and the valiant Citrasena; Durmukha and Duḥsaha also; and whatever other great charioteers (mahārathas) were there.
एते मत्स्यानुपागम्य विराटस्य महीपतेः ।
घोषान्विद्राव्य तरसा गोधनं जह्रुरोजसा ॥४॥
4. ete matsyānupāgamya virāṭasya mahīpateḥ ,
ghoṣānvidrāvya tarasā godhanaṁ jahrurojasā.
4. ete matsyān upāgamya virāṭasya mahīpateḥ
ghoṣān vidrāvya tarasā godhanaṃ jahruḥ ojasā
4. These (Kauravas), having approached the Matsya kingdom of King Virāṭa, swiftly scattered the cowherds' settlements and forcibly plundered their cattle.
षष्टिं गवां सहस्राणि कुरवः कालयन्ति ते ।
महता रथवंशेन परिवार्य समन्ततः ॥५॥
5. ṣaṣṭiṁ gavāṁ sahasrāṇi kuravaḥ kālayanti te ,
mahatā rathavaṁśena parivārya samantataḥ.
5. ṣaṣṭiṃ gavāṃ sahasrāṇi kuravaḥ kālayanti te
mahatā rathavaṃśena parivārya samantataḥ
5. Those Kurus drive away sixty thousand cows, having surrounded them from all sides with a great array of chariots.
गोपालानां तु घोषेषु हन्यतां तैर्महारथैः ।
आरावः सुमहानासीत्संप्रहारे भयंकरे ॥६॥
6. gopālānāṁ tu ghoṣeṣu hanyatāṁ tairmahārathaiḥ ,
ārāvaḥ sumahānāsītsaṁprahāre bhayaṁkare.
6. gopālānāṃ tu ghoṣeṣu hanyatāṃ taiḥ mahārathaiḥ
ārāvaḥ sumahān āsīt saṃprahāre bhayaṃkare
6. Indeed, amidst the cowherds' settlements, as they were being struck down by those great charioteers, a very great uproar arose in that terrifying conflict.
गवाध्यक्षस्तु संत्रस्तो रथमास्थाय सत्वरः ।
जगाम नगरायैव परिक्रोशंस्तदार्तवत् ॥७॥
7. gavādhyakṣastu saṁtrasto rathamāsthāya satvaraḥ ,
jagāma nagarāyaiva parikrośaṁstadārtavat.
7. gavādhyakṣaḥ tu saṃtrastaḥ ratham āsthāya satvaraḥ
jagāma nagarāya eva parikrośan tad ārtavat
7. However, the terrified superintendent of cows, having swiftly mounted a chariot, went directly to the city, lamenting like one in distress.
स प्रविश्य पुरं राज्ञो नृपवेश्माभ्ययात्ततः ।
अवतीर्य रथात्तूर्णमाख्यातुं प्रविवेश ह ॥८॥
8. sa praviśya puraṁ rājño nṛpaveśmābhyayāttataḥ ,
avatīrya rathāttūrṇamākhyātuṁ praviveśa ha.
8. sa praviśya puram rājñaḥ nṛpaveśma abhyayāt tataḥ
| avatīrya rathāt tūrṇam ākhyātum praviveśa ha
8. Having entered the king's city, he then approached the royal palace. Quickly dismounting from the chariot, he indeed entered to report the news.
दृष्ट्वा भूमिंजयं नाम पुत्रं मत्स्यस्य मानिनम् ।
तस्मै तत्सर्वमाचष्ट राष्ट्रस्य पशुकर्षणम् ॥९॥
9. dṛṣṭvā bhūmiṁjayaṁ nāma putraṁ matsyasya māninam ,
tasmai tatsarvamācaṣṭa rāṣṭrasya paśukarṣaṇam.
9. dṛṣṭvā bhūmiṃjayam nāma putram matsyasya māninam
| tasmai tat sarvam ācaṣṭa rāṣṭrasya paśukarṣaṇam
9. Having seen King Matsya's proud son named Bhumijaya (Uttara), he reported everything to him, specifically the plundering of the kingdom's cattle.
षष्टिं गवां सहस्राणि कुरवः कालयन्ति ते ।
तद्विजेतुं समुत्तिष्ठ गोधनं राष्ट्रवर्धनम् ॥१०॥
10. ṣaṣṭiṁ gavāṁ sahasrāṇi kuravaḥ kālayanti te ,
tadvijetuṁ samuttiṣṭha godhanaṁ rāṣṭravardhanam.
10. ṣaṣṭim gavām sahasrāṇi kuravaḥ kālayanti te |
tat vijetum samuttiṣṭha godhanam rāṣṭravardhanam
10. The Kurus are driving away sixty thousand cows. Therefore, arise to conquer that herd of cattle, which enhances the wealth of our kingdom.
राजपुत्र हितप्रेप्सुः क्षिप्रं निर्याहि वै स्वयम् ।
त्वां हि मत्स्यो महीपालः शून्यपालमिहाकरोत् ॥११॥
11. rājaputra hitaprepsuḥ kṣipraṁ niryāhi vai svayam ,
tvāṁ hi matsyo mahīpālaḥ śūnyapālamihākarot.
11. rājaputra hitaprepsuḥ kṣipram niryāhi vai svayam
| tvām hi matsyaḥ mahīpālaḥ śūnyapālam iha akarot
11. O Prince, desiring your own welfare, you should quickly go forth yourself. For King Matsya, the protector of the earth, has made you the guardian of this empty city.
त्वया परिषदो मध्ये श्लाघते स नराधिपः ।
पुत्रो ममानुरूपश्च शूरश्चेति कुलोद्वहः ॥१२॥
12. tvayā pariṣado madhye ślāghate sa narādhipaḥ ,
putro mamānurūpaśca śūraśceti kulodvahaḥ.
12. tvayā pariṣadaḥ madhye ślāghate saḥ narādhipaḥ
putraḥ mama anurūpaḥ ca śūraḥ ca iti kulodvahaḥ
12. That king (Duryodhana) boasts about you in the assembly, saying, 'My son is worthy, brave, and the upholder of the lineage!'
इष्वस्त्रे निपुणो योधः सदा वीरश्च मे सुतः ।
तस्य तत्सत्यमेवास्तु मनुष्येन्द्रस्य भाषितम् ॥१३॥
13. iṣvastre nipuṇo yodhaḥ sadā vīraśca me sutaḥ ,
tasya tatsatyamevāstu manuṣyendrasya bhāṣitam.
13. iṣvastre nipuṇaḥ yodhaḥ sadā vīraḥ ca me sutaḥ
tasya tat satyam eva astu manuṣyendrasya bhāṣitam
13. My son is a warrior skilled in archery and always brave. May that statement of the king (Duryodhana) truly come to pass.
आवर्तय कुरूञ्जित्वा पशून्पशुमतां वर ।
निर्दहैषामनीकानि भीमेन शरतेजसा ॥१४॥
14. āvartaya kurūñjitvā paśūnpaśumatāṁ vara ,
nirdahaiṣāmanīkāni bhīmena śaratejasā.
14. āvartaya kurūn jitvā paśūn paśumatām vara
nirdaha eṣām anīkāni bhīmena śaratejasā
14. O best among those who possess cattle, having conquered the Kurus, bring back the cattle! Burn their armies completely with the terrifying power of your arrows.
धनुश्च्युतै रुक्मपुङ्खैः शरैः संनतपर्वभिः ।
द्विषतां भिन्ध्यनीकानि गजानामिव यूथपः ॥१५॥
15. dhanuścyutai rukmapuṅkhaiḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
dviṣatāṁ bhindhyanīkāni gajānāmiva yūthapaḥ.
15. dhanuḥ cyutaiḥ rukmapuṅkhaiḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
dviṣatām bhindhi anīkāni gajānām iva yūthapaḥ
15. Shatter the armies of your enemies with arrows released from your bow, which have golden shafts and well-formed joints, just as a leader of elephants shatters other herds.
पाशोपधानां ज्यातन्त्रीं चापदण्डां महास्वनाम् ।
शरवर्णां धनुर्वीणां शत्रुमध्ये प्रवादय ॥१६॥
16. pāśopadhānāṁ jyātantrīṁ cāpadaṇḍāṁ mahāsvanām ,
śaravarṇāṁ dhanurvīṇāṁ śatrumadhye pravādaya.
16. pāśopadhānām jyātantrīm cāpadaṇḍām mahāsvanām
śaravarṇām dhanurvīṇām śatrumadhye pravādaya
16. In the midst of the enemies, play your bow-lute (dhanurvīṇā), which has nooses as its rests, bowstrings as its strings, bow-staves as its frame, produces a mighty sound, and has the appearance of arrows.
श्वेता रजतसंकाशा रथे युज्यन्तु ते हयाः ।
ध्वजं च सिंहं सौवर्णमुच्छ्रयन्तु तवाभिभोः ॥१७॥
17. śvetā rajatasaṁkāśā rathe yujyantu te hayāḥ ,
dhvajaṁ ca siṁhaṁ sauvarṇamucchrayantu tavābhibhoḥ.
17. śvetā rajatasaṃkāśā rathe yujyantu te hayāḥ dhvajam
ca siṃham sauvarṇam ucchrayantu tava abhibhoḥ
17. O lord (abhibhoḥ), let your white, silver-like horses be yoked to the chariot. And let your golden lion banner be raised.
रुक्मपुङ्खाः प्रसन्नाग्रा मुक्ता हस्तवता त्वया ।
छादयन्तु शराः सूर्यं राज्ञामायुर्निरोधिनः ॥१८॥
18. rukmapuṅkhāḥ prasannāgrā muktā hastavatā tvayā ,
chādayantu śarāḥ sūryaṁ rājñāmāyurnirodhinaḥ.
18. rukmapuṅkhāḥ prasannāgrā muktā hastavatā tvayā
chādayantu śarāḥ sūryam rājñām āyuḥ nirodhinaḥ
18. Let these arrows, which have golden shafts and sharp tips, released by your skillful hand, cover the sun and obstruct the lives of kings.
रणे जित्वा कुरून्सर्वान्वज्रपाणिरिवासुरान् ।
यशो महदवाप्य त्वं प्रविशेदं पुरं पुनः ॥१९॥
19. raṇe jitvā kurūnsarvānvajrapāṇirivāsurān ,
yaśo mahadavāpya tvaṁ praviśedaṁ puraṁ punaḥ.
19. raṇe jitvā kurūn sarvān vajrapāṇiḥ iva asurān
yaśaḥ mahat avāpya tvam praviśa idam puram punaḥ
19. Having conquered all the Kurus in battle, just as Indra (Vajrapāṇiḥ) conquered the asuras, and having achieved great fame, you should enter this city again.
त्वं हि राष्ट्रस्य परमा गतिर्मत्स्यपतेः सुतः ।
गतिमन्तो भवन्त्वद्य सर्वे विषयवासिनः ॥२०॥
20. tvaṁ hi rāṣṭrasya paramā gatirmatsyapateḥ sutaḥ ,
gatimanto bhavantvadya sarve viṣayavāsinaḥ.
20. tvam hi rāṣṭrasya paramā gatiḥ matsyapateḥ sutaḥ
gatimantaḥ bhavantu adya sarve viṣayavāsinaḥ
20. Indeed, you are the supreme protector of the kingdom, son of the Matsya king. May all inhabitants of this region find protection today.
स्त्रीमध्य उक्तस्तेनासौ तद्वाक्यमभयंकरम् ।
अन्तःपुरे श्लाघमान इदं वचनमब्रवीत् ॥२१॥
21. strīmadhya uktastenāsau tadvākyamabhayaṁkaram ,
antaḥpure ślāghamāna idaṁ vacanamabravīt.
21. strīmadhye uktaḥ tena asau tat vākyam abhayaṅkaram
antaḥpure ślāghamānaḥ idam vacanam abravīt
21. Addressed among the women, he (that person) received that reassuring statement. Praising himself in the inner chambers, he then spoke these words.