Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-114

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
नारद उवाच ।
हर्यश्वस्त्वब्रवीद्राजा विचिन्त्य बहुधा ततः ।
दीर्घमुष्णं च निःश्वस्य प्रजाहेतोर्नृपोत्तमः ॥१॥
1. nārada uvāca ,
haryaśvastvabravīdrājā vicintya bahudhā tataḥ ,
dīrghamuṣṇaṁ ca niḥśvasya prajāhetornṛpottamaḥ.
1. nāradaḥ uvāca haryaśvaḥ tu abravīt rājā vicintya bahudhā
tataḥ dīrgham uṣṇam ca niḥśvasya prajāhetoḥ nṛpottamaḥ
1. Nārada said: King Haryaśva, the best among kings (nṛpottama), having considered various possibilities, then spoke, sighing long and hot for the sake of his subjects.
उन्नतेषून्नता षट्सु सूक्ष्मा सूक्ष्मेषु सप्तसु ।
गम्भीरा त्रिषु गम्भीरेष्वियं रक्ता च पञ्चसु ॥२॥
2. unnateṣūnnatā ṣaṭsu sūkṣmā sūkṣmeṣu saptasu ,
gambhīrā triṣu gambhīreṣviyaṁ raktā ca pañcasu.
2. unnateṣu unnatā ṣaṭsu sūkṣmā sūkṣmeṣu saptasu
gambhīrā triṣu gambhīreṣu iyam raktā ca pañcasu
2. This girl is prominent in six elevated aspects, subtle in seven delicate aspects, deep in three profound aspects, and red (or beautiful/attached) in five aspects.
बहुदेवासुरालोका बहुगन्धर्वदर्शना ।
बहुलक्षणसंपन्ना बहुप्रसवधारिणी ॥३॥
3. bahudevāsurālokā bahugandharvadarśanā ,
bahulakṣaṇasaṁpannā bahuprasavadhāriṇī.
3. bahudevāsurālokā bahugandharvadarśanā
bahulakṣaṇasaṃpannā bahuprasavadhāriṇī
3. She is frequented by many gods and asuras, seen by many gandharvas, endowed with many auspicious marks, and capable of bearing many offspring.
समर्थेयं जनयितुं चक्रवर्तिनमात्मजम् ।
ब्रूहि शुल्कं द्विजश्रेष्ठ समीक्ष्य विभवं मम ॥४॥
4. samartheyaṁ janayituṁ cakravartinamātmajam ,
brūhi śulkaṁ dvijaśreṣṭha samīkṣya vibhavaṁ mama.
4. samarthā iyam janayitum cakravartinam ātmajam
brūhi śulkam dvijśreṣṭha samīkṣya vibhavam mama
4. This woman is capable of giving birth to a son, an emperor. O best of Brahmins (dvijśreṣṭha), tell me the bride-price, after considering my wealth.
गालव उवाच ।
एकतःश्यामकर्णानां शतान्यष्टौ ददस्व मे ।
हयानां चन्द्रशुभ्राणां देशजानां वपुष्मताम् ॥५॥
5. gālava uvāca ,
ekataḥśyāmakarṇānāṁ śatānyaṣṭau dadasva me ,
hayānāṁ candraśubhrāṇāṁ deśajānāṁ vapuṣmatām.
5. gālava uvāca ekataḥśyāmakarṇānām śatāni aṣṭau dadasva
me hayānām candraśubhrāṇām deśajānām vapuṣmatām
5. Gaalava said: "Give me eight hundred horses, each with one black ear, moon-white, native to this region, and well-built."
ततस्तव भवित्रीयं पुत्राणां जननी शुभा ।
अरणीव हुताशानां योनिरायतलोचना ॥६॥
6. tatastava bhavitrīyaṁ putrāṇāṁ jananī śubhā ,
araṇīva hutāśānāṁ yonirāyatalocanā.
6. tatas tava bhavitrī iyam putrāṇām jananī
śubhā araṇī iva hutāśānām yoniḥ āyatālocanā
6. Then, this auspicious woman with beautiful, long eyes will be the mother of sons for you, just as the kindling wood (araṇi) is the source (yoni) of fires.
नारद उवाच ।
एतच्छ्रुत्वा वचो राजा हर्यश्वः काममोहितः ।
उवाच गालवं दीनो राजर्षिरृषिसत्तमम् ॥७॥
7. nārada uvāca ,
etacchrutvā vaco rājā haryaśvaḥ kāmamohitaḥ ,
uvāca gālavaṁ dīno rājarṣirṛṣisattamam.
7. nārada uvāca | etat śrutvā vacaḥ rājā haryaśvaḥ
kāmamohitaḥ | uvāca gālavam dīnaḥ rājarṣiḥ ṛṣisattamam
7. Nārada said: Having heard these words, King Haryaśva, a royal sage (rājarṣi) distressed and bewildered by desire (kāma), spoke to Gālava, the foremost among sages.
द्वे मे शते संनिहिते हयानां यद्विधास्तव ।
एष्टव्याः शतशस्त्वन्ये चरन्ति मम वाजिनः ॥८॥
8. dve me śate saṁnihite hayānāṁ yadvidhāstava ,
eṣṭavyāḥ śataśastvanye caranti mama vājinaḥ.
8. dve me śate saṃnihite hayānām yadvidhāḥ tava |
eṣṭavyāḥ śataśaḥ tu anye caranti mama vājinaḥ
8. I have two hundred horses of the kind you desire (yadvidhāḥ) readily available for me. Hundreds of my other horses (vājinaḥ) also roam, but more of this specific kind must be sought (eṣṭavyāḥ).
सोऽहमेकमपत्यं वै जनयिष्यामि गालव ।
अस्यामेतं भवान्कामं संपादयतु मे वरम् ॥९॥
9. so'hamekamapatyaṁ vai janayiṣyāmi gālava ,
asyāmetaṁ bhavānkāmaṁ saṁpādayatu me varam.
9. saḥ aham ekam apatyam vai janayiṣyāmi gālava
| asyām etam bhavān kāmam saṃpādayatu me varam
9. Therefore, O Gālava, I shall indeed father one child. May you accomplish this desire and boon for me through her (my wife).
एतच्छ्रुत्वा तु सा कन्या गालवं वाक्यमब्रवीत् ।
मम दत्तो वरः कश्चित्केनचिद्ब्रह्मवादिना ॥१०॥
10. etacchrutvā tu sā kanyā gālavaṁ vākyamabravīt ,
mama datto varaḥ kaścitkenacidbrahmavādinā.
10. etat śrutvā tu sā kanyā gālavam vākyam abravīt
| mama dattaḥ varaḥ kaścit kenacit brahmavādinā
10. But, having heard this, that maiden spoke to Gālava, saying: 'A certain boon has been granted to me by some knower of brahman (brahmavādin).'
प्रसूत्यन्ते प्रसूत्यन्ते कन्यैव त्वं भविष्यसि ।
स त्वं ददस्व मां राज्ञे प्रतिगृह्य हयोत्तमान् ॥११॥
11. prasūtyante prasūtyante kanyaiva tvaṁ bhaviṣyasi ,
sa tvaṁ dadasva māṁ rājñe pratigṛhya hayottamān.
11. prasūtyante prasūtyante kanyā eva tvam bhaviṣyasi
sa tvam dadasva mām rājñe pratigṛhya hayottamān
11. After childbirth, you will indeed become a maiden again. Therefore, having accepted the excellent horses, you should give me to the king.
नृपेभ्यो हि चतुर्भ्यस्ते पूर्णान्यष्टौ शतानि वै ।
भविष्यन्ति तथा पुत्रा मम चत्वार एव च ॥१२॥
12. nṛpebhyo hi caturbhyaste pūrṇānyaṣṭau śatāni vai ,
bhaviṣyanti tathā putrā mama catvāra eva ca.
12. nṛpebhyaḥ hi caturbhyaḥ te pūrṇāni aṣṭau śatāni
vai bhaviṣyanti tathā putrā mama catvāraḥ eva ca
12. Indeed, from the four kings, you will receive eight full hundreds (of horses). And likewise, my sons will be just four.
क्रियतां मम संहारो गुर्वर्थं द्विजसत्तम ।
एषा तावन्मम प्रज्ञा यथा वा मन्यसे द्विज ॥१३॥
13. kriyatāṁ mama saṁhāro gurvarthaṁ dvijasattama ,
eṣā tāvanmama prajñā yathā vā manyase dvija.
13. kriyatām mama saṃhāraḥ gurvartham dvijasattama
eṣā tāvat mama prajñā yathā vā manyase dvija
13. Let my destruction be done for the guru's (guru) sake, O best of brahmins (dvija). This is my understanding (prajñā); or, as you, O brahmin (dvija), may deem appropriate.
एवमुक्तस्तु स मुनिः कन्यया गालवस्तदा ।
हर्यश्वं पृथिवीपालमिदं वचनमब्रवीत् ॥१४॥
14. evamuktastu sa muniḥ kanyayā gālavastadā ,
haryaśvaṁ pṛthivīpālamidaṁ vacanamabravīt.
14. evam uktaḥ tu sa muniḥ kanyayā gālavaḥ tadā
haryaśvam pṛthivīpālam idam vacanam abravīt
14. Thus addressed by the maiden, that sage Galava then spoke these words to Haryaśva, the protector of the earth.
इयं कन्या नरश्रेष्ठ हर्यश्व प्रतिगृह्यताम् ।
चतुर्भागेन शुल्कस्य जनयस्वैकमात्मजम् ॥१५॥
15. iyaṁ kanyā naraśreṣṭha haryaśva pratigṛhyatām ,
caturbhāgena śulkasya janayasvaikamātmajam.
15. iyam kanyā naraśreṣṭha haryaśva pratigṛhyatām
caturbhāgena śulkasya janayasva ekam ātmajam
15. O Haryaśva, best among men, please accept this girl. With a fourth part of the bride-price, father one son.
प्रतिगृह्य स तां कन्यां गालवं प्रतिनन्द्य च ।
समये देशकाले च लब्धवान्सुतमीप्सितम् ॥१६॥
16. pratigṛhya sa tāṁ kanyāṁ gālavaṁ pratinandya ca ,
samaye deśakāle ca labdhavānsutamīpsitam.
16. pratigṛhya saḥ tām kanyām gālavam pratinandya
ca samaye deśakāle ca labdhavān sutam īpsitam
16. Having accepted that girl and having honored Gālava, he obtained the desired son at the appropriate time and place.
ततो वसुमना नाम वसुभ्यो वसुमत्तरः ।
वसुप्रख्यो नरपतिः स बभूव वसुप्रदः ॥१७॥
17. tato vasumanā nāma vasubhyo vasumattaraḥ ,
vasuprakhyo narapatiḥ sa babhūva vasupradaḥ.
17. tataḥ vasumanā nāma vasubhyaḥ vasumattaraḥ
vasuprakhyaḥ narapatiḥ saḥ babhūva vasupradaḥ
17. Then, from her, a king named Vasumanas was born. He became wealthier than the Vasus, renowned for his riches, and a giver of wealth.
अथ काले पुनर्धीमान्गालवः प्रत्युपस्थितः ।
उपसंगम्य चोवाच हर्यश्वं प्रीतिमानसम् ॥१८॥
18. atha kāle punardhīmāngālavaḥ pratyupasthitaḥ ,
upasaṁgamya covāca haryaśvaṁ prītimānasam.
18. atha kāle punaḥ dhīmān gālavaḥ pratyupasthitaḥ
upasaṅgamya ca uvāca haryaśvam prītimānasam
18. Then, at the appointed time, the intelligent Gālava again presented himself. And having approached Haryaśva, who was pleased in mind, he spoke.
जातो नृप सुतस्तेऽयं बालभास्करसंनिभः ।
कालो गन्तुं नरश्रेष्ठ भिक्षार्थमपरं नृपम् ॥१९॥
19. jāto nṛpa sutaste'yaṁ bālabhāskarasaṁnibhaḥ ,
kālo gantuṁ naraśreṣṭha bhikṣārthamaparaṁ nṛpam.
19. jātaḥ nṛpa sutaḥ te ayam bālabhāskarasannibhaḥ
kālaḥ gantum naraśreṣṭha bhikṣārtham aparam nṛpam
19. O King, this son of yours, resembling the rising sun, has been born. O best of men, it is time to go to another king to beg for alms.
हर्यश्वः सत्यवचने स्थितः स्थित्वा च पौरुषे ।
दुर्लभत्वाद्धयानां च प्रददौ माधवीं पुनः ॥२०॥
20. haryaśvaḥ satyavacane sthitaḥ sthitvā ca pauruṣe ,
durlabhatvāddhayānāṁ ca pradadau mādhavīṁ punaḥ.
20. haryaśvaḥ satyavacane sthitaḥ sthitvā ca pauruṣe
durlabhatvāt hayānām ca pradadau mādhavīm punaḥ
20. Haryaśva, having stood firm by his word (satya-vacana) and in his valor (pauruṣa), and because of the rarity of the horses, gave Mādhavī back again.
माधवी च पुनर्दीप्तां परित्यज्य नृपश्रियम् ।
कुमारी कामतो भूत्वा गालवं पृष्ठतोऽन्वगात् ॥२१॥
21. mādhavī ca punardīptāṁ parityajya nṛpaśriyam ,
kumārī kāmato bhūtvā gālavaṁ pṛṣṭhato'nvagāt.
21. mādhavī ca punaḥ dīptām parityajya nṛpaśriyam
kumārī kāmatas bhūtvā gālavam pṛṣṭhataḥ anvagāt
21. And Mādhavī, having again abandoned the brilliant royal splendor, and having willingly become a maiden, followed Gālava from behind.
त्वय्येव तावत्तिष्ठन्तु हया इत्युक्तवान्द्विजः ।
प्रययौ कन्यया सार्धं दिवोदासं प्रजेश्वरम् ॥२२॥
22. tvayyeva tāvattiṣṭhantu hayā ityuktavāndvijaḥ ,
prayayau kanyayā sārdhaṁ divodāsaṁ prajeśvaram.
22. tvayi eva tāvat tiṣṭhantu hayāḥ iti uktavān dvijaḥ
prayayau kanyayā sārdham divodāsam prajeśvaram
22. "Let the horses remain with you for now," thus spoke the Brahmin (dvija). He then departed with the maiden, going to Divodāsa, the lord of subjects (prajā).