Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-140

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
वर्तमाने तथा रौद्रे रात्रियुद्धे विशां पते ।
सर्वभूतक्षयकरे धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
vartamāne tathā raudre rātriyuddhe viśāṁ pate ,
sarvabhūtakṣayakare dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
1. saṃjaya uvāca vartamāne tathā raudre rātriyuddhe viśām
pate sarvabhūtakṣayakare dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
1. Saṃjaya said: O king (lord of men), while that dreadful night battle, causing the destruction of all beings, was ongoing, Yudhiṣṭhira, the son of natural law (dharma)...
अब्रवीत्पाण्डवांश्चैव पाञ्चालांश्च ससोमकान् ।
अभ्यद्रवत गच्छध्वं द्रोणमेव जिघांसया ॥२॥
2. abravītpāṇḍavāṁścaiva pāñcālāṁśca sasomakān ,
abhyadravata gacchadhvaṁ droṇameva jighāṁsayā.
2. abravīt pāṇḍavān ca eva pāñcālān ca sasomakān
abhyadravata gacchadhvaṃ droṇam eva jighāṃsayā
2. addressed the Pāṇḍavas, and the Pañcālas together with the Somakas, saying: "Go forth! Attack Droṇa himself with the intention of killing him!"
राज्ञस्ते वचनाद्राजन्पाञ्चालाः सोमकास्तथा ।
द्रोणमेवाभ्यवर्तन्त नदन्तो भैरवान्रवान् ॥३॥
3. rājñaste vacanādrājanpāñcālāḥ somakāstathā ,
droṇamevābhyavartanta nadanto bhairavānravān.
3. rājñaḥ te vacanāt rājan pāñcālāḥ somakāḥ tathā
droṇam eva abhyavartanta nadantaḥ bhairavān ravān
3. O King, in response to that command of the (other) king (Yudhiṣṭhira), the Pañcālas and the Somakas advanced upon Droṇa himself, uttering terrifying roars.
तान्वयं प्रतिगर्जन्तः प्रत्युद्यातास्त्वमर्षिताः ।
यथाशक्ति यथोत्साहं यथासत्त्वं च संयुगे ॥४॥
4. tānvayaṁ pratigarjantaḥ pratyudyātāstvamarṣitāḥ ,
yathāśakti yathotsāhaṁ yathāsattvaṁ ca saṁyuge.
4. tān vayam pratigarjantaḥ pratyudyātāḥ tu amarṣitāḥ
yathāśakti yathotsāham yathāsattvam ca saṃyuge
4. But we (Kauravas), indignant and roaring back at them, advanced to confront them in battle with all our strength, enthusiasm, and courage.
कृतवर्मा च हार्दिक्यो युधिष्ठिरमुपाद्रवत् ।
द्रोणं प्रति जिघांसन्तं मत्तो मत्तमिव द्विपम् ॥५॥
5. kṛtavarmā ca hārdikyo yudhiṣṭhiramupādravat ,
droṇaṁ prati jighāṁsantaṁ matto mattamiva dvipam.
5. kṛtavarmā ca hārdikyaḥ yudhiṣṭhiram upādravat
droṇam prati jighāṃsantam mattaḥ mattam iva dvipam
5. च हार्दिक्यः कृतवर्मा द्रोणम् प्रति जिघांसन्तम्
युधिष्ठिरम् मत्तः मत्तम द्विपम् इव उपाद्रवत्
5. Kṛtavarmā, the son of Hṛdika, rushed towards Yudhiṣṭhira, who was intent on killing Droṇa, like one maddened elephant (charging) another maddened elephant.
शैनेयं शरवर्षाणि विकिरन्तं समन्ततः ।
अभ्ययात्कौरवो राजन्भूरिः संग्राममूर्धनि ॥६॥
6. śaineyaṁ śaravarṣāṇi vikirantaṁ samantataḥ ,
abhyayātkauravo rājanbhūriḥ saṁgrāmamūrdhani.
6. śaineyam śaravarṣāṇi vikirantam samantataḥ
abhyayāt kauravaḥ rājan bhūriḥ saṃgrāmamūrdhani
6. राजन् कौरवः भूरिः संग्राममूर्धनि समन्ततः
शरवर्षाणि विकिरन्तम् शैनेयम् अभ्ययात्
6. O king, the Kaurava Bhūri advanced to the forefront of the battle towards Śaineya, who was showering arrows in all directions.
सहदेवमथायान्तं द्रोणप्रेप्सुं महारथम् ।
कर्णो वैकर्तनो राजन्वारयामास पाण्डवम् ॥७॥
7. sahadevamathāyāntaṁ droṇaprepsuṁ mahāratham ,
karṇo vaikartano rājanvārayāmāsa pāṇḍavam.
7. sahadevam atha āyāntam droṇaprepsum mahāratham
karṇaḥ vaikartanaḥ rājan vārayāmāsa pāṇḍavam
7. राजन् अथ वैकर्तनः कर्णः द्रोणप्रेप्सुम्
आयान्तम् महारathम् पाण्डवम् सहदेवम् वारयामास
7. O king, then Karṇa, the son of Vikartana, halted the great warrior, the Pāṇḍava Sahadeva, who was advancing, eager to reach Droṇa.
भीमसेनमथायान्तं व्यादितास्यमिवान्तकम् ।
स्वयं दुर्योधनो युद्धे प्रतीपं मृत्युमाव्रजत् ॥८॥
8. bhīmasenamathāyāntaṁ vyāditāsyamivāntakam ,
svayaṁ duryodhano yuddhe pratīpaṁ mṛtyumāvrajat.
8. bhīmasenam atha āyāntam vyāditāsyam iva antakam
svayam duryodhanaḥ yuddhe pratīpam mṛtyum āvrajat
8. अथ दुर्योधनः स्वयम् युद्धे व्यादितास्यम् अन्तकम्
इव आयान्तम् भीमसेनम् प्रतीपम् मृत्युम् आव्रजत्
8. Then Duryodhana himself, in battle, fearlessly advanced towards Bhīmasena, who was approaching like Antaka (death) with his mouth wide open, thereby inviting his own death.
नकुलं च युधां श्रेष्ठं सर्वयुद्धविशारदम् ।
शकुनिः सौबलो राजन्वारयामास सत्वरः ॥९॥
9. nakulaṁ ca yudhāṁ śreṣṭhaṁ sarvayuddhaviśāradam ,
śakuniḥ saubalo rājanvārayāmāsa satvaraḥ.
9. nakulam ca yudhām śreṣṭham sarvayuddhaviśāradam
śakuniḥ saubalaḥ rājan vārayāmāsa satvaraḥ
9. rājan saubalaḥ śakuniḥ satvaraḥ yudhām śreṣṭham
sarvayuddhaviśāradam nakulam ca vārayāmāsa
9. And Nakula, the best among warriors, who was expert in all battles, O king, Śakuni, son of Subala, swiftly stopped him.
शिखण्डिनमथायान्तं रथेन रथिनां वरम् ।
कृपो शारद्वतो राजन्वारयामास संयुगे ॥१०॥
10. śikhaṇḍinamathāyāntaṁ rathena rathināṁ varam ,
kṛpo śāradvato rājanvārayāmāsa saṁyuge.
10. śikhaṇḍinam atha āyāntam rathena rathinām
varam kṛpaḥ śāradvataḥ rājan vārayāmāsa saṃyuge
10. rājan atha śāradvataḥ kṛpaḥ saṃyuge rathena
āyāntam rathinām varam śikhaṇḍinam vārayāmāsa
10. Then, O king, Kṛpa, the son of Śaradvan, in battle stopped Śikhaṇḍin, the foremost among charioteers, who was approaching in his chariot.
प्रतिविन्ध्यमथायान्तं मयूरसदृशैर्हयैः ।
दुःशासनो महाराज यत्तो यत्तमवारयत् ॥११॥
11. prativindhyamathāyāntaṁ mayūrasadṛśairhayaiḥ ,
duḥśāsano mahārāja yatto yattamavārayat.
11. prativindhyam atha āyāntam mayūrasadṛśaiḥ hayaiḥ
duḥśāsanaḥ mahārāja yattaḥ yattam avārayat
11. mahārāja atha yattaḥ duḥśāsanaḥ mayūrasadṛśaiḥ
hayaiḥ āyāntam yattam prativindhyam avārayat
11. Then, O great king, the prepared Duḥśāsana stopped the prepared Prativindhya, who was approaching with horses resembling peacocks.
भैमसेनिमथायान्तं मायाशतविशारदम् ।
अश्वत्थामा पितुर्मानं कुर्वाणः प्रत्यषेधयत् ॥१२॥
12. bhaimasenimathāyāntaṁ māyāśataviśāradam ,
aśvatthāmā piturmānaṁ kurvāṇaḥ pratyaṣedhayat.
12. bhaimasenim atha āyāntam māyāśataviśāradam
aśvatthāmā pituḥ mānam kurvāṇaḥ pratyaṣedhayat
12. atha pituḥ mānam kurvāṇaḥ aśvatthāmā āyāntam
māyāśataviśāradam bhaimasenim pratyaṣedhayat
12. Then Aśvatthāmā, honoring his father, obstructed Bhīmasena's son (Ghaṭotkaca), who was approaching and was skilled in hundreds of illusions (māyā).
द्रुपदं वृषसेनस्तु ससैन्यं सपदानुगम् ।
वारयामास समरे द्रोणप्रेप्सुं महारथम् ॥१३॥
13. drupadaṁ vṛṣasenastu sasainyaṁ sapadānugam ,
vārayāmāsa samare droṇaprepsuṁ mahāratham.
13. drupadaṃ vṛṣasenaḥ tu sasainyaṃ sapadānugam
vārayāmāsa samare droṇaprepsuṃ mahāratham
13. vṛṣasenaḥ tu samare sasainyaṃ sapadānugam
droṇaprepsuṃ mahāratham drupadaṃ vārayāmāsa
13. But Vṛṣasena, in battle, stopped Drupada - a great charioteer accompanied by his army and followers, who was desirous of seizing Droṇa.
विराटं द्रुतमायान्तं द्रोणस्य निधनं प्रति ।
मद्रराजः सुसंक्रुद्धो वारयामास भारत ॥१४॥
14. virāṭaṁ drutamāyāntaṁ droṇasya nidhanaṁ prati ,
madrarājaḥ susaṁkruddho vārayāmāsa bhārata.
14. virāṭaṃ drutam āyāntaṃ droṇasya nidhanaṃ prati
madrarājaḥ susaṃkruddhaḥ vārayāmāsa bhārata
14. bhārata susaṃkruddhaḥ madrarājaḥ droṇasya
nidhanaṃ prati drutam āyāntaṃ virāṭaṃ vārayāmāsa
14. O Bhārata, the greatly enraged king of the Madras stopped Virāṭa, who was swiftly advancing towards the death of Droṇa.
शतानीकमथायान्तं नाकुलिं रभसं रणे ।
चित्रसेनो रुरोधाशु शरैर्द्रोणवधेप्सया ॥१५॥
15. śatānīkamathāyāntaṁ nākuliṁ rabhasaṁ raṇe ,
citraseno rurodhāśu śarairdroṇavadhepsayā.
15. śatānīkam atha āyāntaṃ nākuliṃ rabhasaṃ raṇe
citrasenaḥ rurodha āśu śaraiḥ droṇavadhepsayā
15. atha raṇe citrasenaḥ śaraiḥ āśu nākuliṃ rabhasaṃ
droṇavadhepsayā āyāntaṃ śatānīkam rurodha
15. And then, in battle, Chitrasena swiftly obstructed the impetuous Śatānīka, son of Nakula, with arrows, as he was advancing with the intent to kill Droṇa.
अर्जुनं च युधां श्रेष्ठं प्राद्रवन्तं महारथम् ।
अलम्बुसो महाराज राक्षसेन्द्रो न्यवारयत् ॥१६॥
16. arjunaṁ ca yudhāṁ śreṣṭhaṁ prādravantaṁ mahāratham ,
alambuso mahārāja rākṣasendro nyavārayat.
16. arjunaṃ ca yudhāṃ śreṣṭhaṃ prādravantaṃ mahāratham
alambusaḥ mahārāja rākṣasendraḥ nyavārayat
16. mahārāja ca rākṣasendraḥ alambusaḥ yudhāṃ śreṣṭhaṃ
mahāratham prādravantaṃ arjunaṃ nyavārayat
16. And, O great king, Alambusa, the lord of rākṣasas, obstructed Arjuna, the foremost among warriors and a great charioteer, as he was rushing forth.
तथा द्रोणं महेष्वासं निघ्नन्तं शात्रवान्रणे ।
धृष्टद्युम्नोऽथ पाञ्चाल्यो हृष्टरूपमवारयत् ॥१७॥
17. tathā droṇaṁ maheṣvāsaṁ nighnantaṁ śātravānraṇe ,
dhṛṣṭadyumno'tha pāñcālyo hṛṣṭarūpamavārayat.
17. tathā droṇam maheṣvāsam nighnantam śātravān raṇe
dhṛṣṭadyumnaḥ atha pāñcālyaḥ hṛṣṭarūpam avārayat
17. atha pāñcālyaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ hṛṣṭarūpam tathā raṇe
śātravān nighnantam maheṣvāsam droṇam avārayat
17. Similarly, Dhrishtadyumna, the Pāñcāla prince, with a joyful demeanor, then checked Droṇa, the great archer, who was slaying enemies in battle.
तथान्यान्पाण्डुपुत्राणां समायातान्महारथान् ।
तावका रथिनो राजन्वारयामासुरोजसा ॥१८॥
18. tathānyānpāṇḍuputrāṇāṁ samāyātānmahārathān ,
tāvakā rathino rājanvārayāmāsurojasā.
18. tathā anyān pāṇḍuputrāṇām samāyātān mahārathān
tāvakāḥ rathinaḥ rājan vārayām āsuḥ ojasā
18. rājan tathā tāvakāḥ rathinaḥ ojasā pāṇḍuputrāṇām
samāyātān anyān mahārathān vārayām āsuḥ
18. Similarly, your chariot-warriors, O King, with their might, checked the other great chariot-warriors who had arrived from the sons of Pāṇḍu.
गजारोहा गजैस्तूर्णं संनिपत्य महामृधे ।
योधयन्तः स्म दृश्यन्ते शतशोऽथ सहस्रशः ॥१९॥
19. gajārohā gajaistūrṇaṁ saṁnipatya mahāmṛdhe ,
yodhayantaḥ sma dṛśyante śataśo'tha sahasraśaḥ.
19. gajārōhāḥ gajaiḥ tūrṇam saṃnipatya mahāmṛdhe
yodhayantaḥ sma dṛśyante śataśaḥ atha sahasraśaḥ
19. mahāmṛdhe gajārōhāḥ gajaiḥ tūrṇam saṃnipatya
yodhayantaḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ sma dṛśyante
19. Elephant-riders, swiftly clashing with (other) elephants in the great battle, were seen fighting by hundreds and then by thousands.
निशीथे तुरगा राजन्नाद्रवन्तः परस्परम् ।
समदृश्यन्त वेगेन पक्षवन्त इवाद्रयः ॥२०॥
20. niśīthe turagā rājannādravantaḥ parasparam ,
samadṛśyanta vegena pakṣavanta ivādrayaḥ.
20. niśīthe turagāḥ rājan ādravantaḥ parasparam
samadṛśyanta vegena pakṣavantaḥ iva adrayaḥ
20. rājan niśīthe parasparam ādravantaḥ turagāḥ
vegena pakṣavantaḥ adrayaḥ iva samadṛśyanta
20. In the middle of the night, O King, the horses, rushing towards each other, were seen moving with great speed, like winged mountains.
सादिनः सादिभिः सार्धं प्रासशक्त्यृष्टिपाणयः ।
समागच्छन्महाराज विनदन्तः पृथक्पृथक् ॥२१॥
21. sādinaḥ sādibhiḥ sārdhaṁ prāsaśaktyṛṣṭipāṇayaḥ ,
samāgacchanmahārāja vinadantaḥ pṛthakpṛthak.
21. sādinaḥ sādibhiḥ sārdham prāsaśaktiṛṣṭipāṇayaḥ
samāgacchan mahārāja vinadantaḥ pṛthak pṛthak
21. mahārāja sādinaḥ prāsaśaktiṛṣṭipāṇayaḥ sādibhiḥ
sārdham pṛthak pṛthak vinadantaḥ samāgacchan
21. O great king, horsemen, carrying spears, lances, and javelins in their hands, advanced together with other horsemen, each roaring loudly from their respective positions.
नरास्तु बहवस्तत्र समाजग्मुः परस्परम् ।
गदाभिर्मुसलैश्चैव नानाशस्त्रैश्च संघशः ॥२२॥
22. narāstu bahavastatra samājagmuḥ parasparam ,
gadābhirmusalaiścaiva nānāśastraiśca saṁghaśaḥ.
22. narāḥ tu bahavaḥ tatra samājagmuḥ parasparam
gadābhiḥ musalaiḥ ca eva nānāśastraiḥ ca saṃghaśaḥ
22. tu tatra bahavaḥ narāḥ parasparam gadābhiḥ musalaiḥ
ca eva nānāśastraiḥ ca saṃghaśaḥ samājagmuḥ
22. Moreover, many men assembled there in groups, engaging each other with maces, clubs, and various other weapons.
कृतवर्मा तु हार्दिक्यो धर्मपुत्रं युधिष्ठिरम् ।
वारयामास संक्रुद्धो वेलेवोद्वृत्तमर्णवम् ॥२३॥
23. kṛtavarmā tu hārdikyo dharmaputraṁ yudhiṣṭhiram ,
vārayāmāsa saṁkruddho velevodvṛttamarṇavam.
23. kṛtavarmā tu hārdikyaḥ dharmaputram yudhiṣṭhiram
vārayāmāsa saṃkruddhaḥ velā iva udvṛttam arṇavam
23. tu saṃkruddhaḥ hārdikyaḥ kṛtavarmā udvṛttam arṇavam
velā iva dharmaputram yudhiṣṭhiram vārayāmāsa
23. But Kritavarma, the son of Hṛdika, greatly enraged, restrained Yudhishthira, the son of Dharma (dharma), just as a shore holds back an overflowing ocean.
युधिष्ठिरस्तु हार्दिक्यं विद्ध्वा पञ्चभिराशुगैः ।
पुनर्विव्याध विंशत्या तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥२४॥
24. yudhiṣṭhirastu hārdikyaṁ viddhvā pañcabhirāśugaiḥ ,
punarvivyādha viṁśatyā tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
24. yudhiṣṭhiraḥ tu hārdikyam viddhvā pañcabhiḥ āśugaiḥ
punaḥ vivyādha viṃśatyā tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
24. tu yudhiṣṭhiraḥ hārdikyam pañcabhiḥ āśugaiḥ viddhvā
punaḥ viṃśatyā vivyādha ca tiṣṭha tiṣṭha iti abravīt
24. However, Yudhishthira, having first pierced Hardikya (Kritavarma) with five swift arrows, then pierced him again with twenty (arrows), and commanded, 'Stop! Stop!'
कृतवर्मा तु संक्रुद्धो धर्मपुत्रस्य मारिष ।
धनुश्चिच्छेद भल्लेन तं च विव्याध सप्तभिः ॥२५॥
25. kṛtavarmā tu saṁkruddho dharmaputrasya māriṣa ,
dhanuściccheda bhallena taṁ ca vivyādha saptabhiḥ.
25. kṛtavarmā tu saṃkruddhaḥ dharmaputrasya māriṣa
dhanuḥ ciccheda bhallena tam ca vivyādha saptabhiḥ
25. māriṣa saṃkruddhaḥ kṛtavarmā tu dharmaputrasya
dhanuḥ bhallena ciccheda ca tam saptabhiḥ vivyādha
25. O respected one, the very enraged Kṛtavarmā, however, cut the bow of the son of Dharma (Yudhiṣṭhira) with a broad-headed arrow and pierced him with seven [other arrows].
अथान्यद्धनुरादाय धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ।
हार्दिक्यं दशभिर्बाणैर्बाह्वोरुरसि चार्पयत् ॥२६॥
26. athānyaddhanurādāya dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ ,
hārdikyaṁ daśabhirbāṇairbāhvorurasi cārpayat.
26. atha anyat dhanuḥ ādāya dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
hārdikyam daśabhiḥ bāṇaiḥ bāhvoḥ urasi ca arpayat
26. atha dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ anyat dhanuḥ ādāya
daśabhiḥ bāṇaiḥ hārdikyam bāhvoḥ urasi ca arpayat
26. Then, the son of Dharma (Yudhiṣṭhira), taking another bow, struck Hārdikya (Kṛtavarmā) with ten arrows upon his arms and chest.
माधवस्तु रणे विद्धो धर्मपुत्रेण मारिष ।
प्राकम्पत च रोषेण सप्तभिश्चार्दयच्छरैः ॥२७॥
27. mādhavastu raṇe viddho dharmaputreṇa māriṣa ,
prākampata ca roṣeṇa saptabhiścārdayaccharaiḥ.
27. mādhavaḥ tu raṇe viddhaḥ dharmaputreṇa māriṣa
prākampata ca roṣeṇa saptabhiḥ ca ardayat śaraiḥ
27. māriṣa tu dharmaputreṇa raṇe viddhaḥ mādhavaḥ
roṣeṇa prākampata ca saptabhiḥ śaraiḥ ca ārdayat
27. But Mādhava (Kṛtavarmā), O respected one, having been struck in battle by the son of Dharma (Yudhiṣṭhira), trembled with rage and afflicted [him] with seven arrows.
तस्य पार्थो धनुश्छित्त्वा हस्तावापं निकृत्य च ।
प्राहिणोन्निशितान्बाणान्पञ्च राजञ्शिलाशितान् ॥२८॥
28. tasya pārtho dhanuśchittvā hastāvāpaṁ nikṛtya ca ,
prāhiṇonniśitānbāṇānpañca rājañśilāśitān.
28. tasya pārthaḥ dhanuḥ chittvā hastāvāpam nikṛtya
ca prāhiṇot niśitān bāṇān pañca rājan śilāśitān
28. rājan pārthaḥ tasya dhanuḥ chittvā ca hastāvāpam
nikṛtya pañca niśitān śilāśitān bāṇān prāhiṇot
28. O King, Pārtha (Yudhiṣṭhira), having cut his (Mādhava's) bow and torn off his arm-guard, then sent forth five sharp, stone-whetted arrows.
ते तस्य कवचं भित्त्वा हेमचित्रं महाधनम् ।
प्राविशन्धरणीमुग्रा वल्मीकमिव पन्नगाः ॥२९॥
29. te tasya kavacaṁ bhittvā hemacitraṁ mahādhanam ,
prāviśandharaṇīmugrā valmīkamiva pannagāḥ.
29. te tasya kavacam bhittvā hemacitram mahādhanam
prāviśan dharaṇīm ugrāḥ valmīkam iva pannagāḥ
29. te ugrāḥ tasya hemacitram mahādhanam kavacam
bhittvā pannagāḥ valmīkam iva dharaṇīm prāviśan
29. Those fierce [arrows], having pierced his golden-adorned, very valuable armor, entered the earth, just as serpents enter an anthill.
अक्ष्णोर्निमेषमात्रेण सोऽन्यदादाय कार्मुकम् ।
विव्याध पाण्डवं षष्ट्या सूतं च नवभिः शरैः ॥३०॥
30. akṣṇornimeṣamātreṇa so'nyadādāya kārmukam ,
vivyādha pāṇḍavaṁ ṣaṣṭyā sūtaṁ ca navabhiḥ śaraiḥ.
30. akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa saḥ anyat ādāya kārmukam
vivyādha pāṇḍavam ṣaṣṭyā sūtam ca navabhiḥ śaraiḥ
30. akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa saḥ anyat kārmukam ādāya pāṇḍavam
ṣaṣṭyā śaraiḥ ca sūtam navabhiḥ śaraiḥ vivyādha
30. In the mere twinkling of an eye, he took another bow and struck the Pāṇḍava with sixty arrows and the charioteer with nine arrows.
तस्य शक्तिममेयात्मा पाण्डवो भुजगोपमाम् ।
चिक्षेप भरतश्रेष्ठ रथे न्यस्य महद्धनुः ॥३१॥
31. tasya śaktimameyātmā pāṇḍavo bhujagopamām ,
cikṣepa bharataśreṣṭha rathe nyasya mahaddhanuḥ.
31. tasya śaktim ameyātmā pāṇḍavaḥ bhujagopamām
cikṣepa bharataśreṣṭha rathe nyasya mahat dhanuḥ
31. bharataśreṣṭha ameyātmā pāṇḍavaḥ rathe mahat
dhanuḥ nyasya tasya bhujagopamām śaktim cikṣepa
31. O best of the Bhāratas, the Pāṇḍava, who possesses an immeasurable spirit (ātman), having put down his great bow on the chariot, hurled his serpent-like spear (śakti).
सा हेमचित्रा महती पाण्डवेन प्रवेरिता ।
निर्भिद्य दक्षिणं बाहुं प्राविशद्धरणीतलम् ॥३२॥
32. sā hemacitrā mahatī pāṇḍavena praveritā ,
nirbhidya dakṣiṇaṁ bāhuṁ prāviśaddharaṇītalam.
32. sā hemacitrā mahatī pāṇḍavena praveritā
nirbhidya dakṣiṇam bāhum prāviśat dharaṇītalam
32. sā hemacitrā mahatī pāṇḍavena praveritā
dakṣiṇam bāhum nirbhidya dharaṇītalam prāviśat
32. That great, golden-adorned spear (śakti), hurled by the Pāṇḍava, having completely pierced his right arm, entered the surface of the earth.
एतस्मिन्नेव काले तु गृह्य पार्थः पुनर्धनुः ।
हार्दिक्यं छादयामास शरैः संनतपर्वभिः ॥३३॥
33. etasminneva kāle tu gṛhya pārthaḥ punardhanuḥ ,
hārdikyaṁ chādayāmāsa śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
33. etasmin eva kāle tu gṛhya pārthaḥ punaḥ dhanuḥ
hārdikyam chādayāmāsa śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
33. tu etasmin eva kāle pārthaḥ punaḥ dhanuḥ gṛhya
saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ hārdikyam chādayāmāsa
33. At this very moment, Arjuna, again taking up his bow, showered Hārdikya with arrows that had bent shafts.
ततस्तु समरे शूरो वृष्णीनां प्रवरो रथी ।
व्यश्वसूतरथं चक्रे निमेषार्धाद्युधिष्ठिरम् ॥३४॥
34. tatastu samare śūro vṛṣṇīnāṁ pravaro rathī ,
vyaśvasūtarathaṁ cakre nimeṣārdhādyudhiṣṭhiram.
34. tataḥ tu samare śūraḥ vṛṣṇīnām pravaraḥ rathī
vy-aśva-sūta-ratham cakre nimeṣārdhāt yudhiṣṭhiram
34. tataḥ tu samare vṛṣṇīnām pravaraḥ śūraḥ rathī
nimeṣārdhāt yudhiṣṭhiram vy-aśva-sūta-ratham cakre
34. Then, in the battle, the heroic chief charioteer of the Vṛṣṇis (Hārdikya/Kṛtavarman) made Yudhishthira's chariot devoid of horses and a charioteer in half a moment.
ततस्तु पाण्डवो ज्येष्ठः खड्गचर्म समाददे ।
तदस्य निशितैर्बाणैर्व्यधमन्माधवो रणे ॥३५॥
35. tatastu pāṇḍavo jyeṣṭhaḥ khaḍgacarma samādade ,
tadasya niśitairbāṇairvyadhamanmādhavo raṇe.
35. tataḥ tu pāṇḍavaḥ jyeṣṭhaḥ khaḍga-carma sam-ā-dade
tat asya niśitaiḥ bāṇaiḥ vi-adhamat mādhavaḥ raṇe
35. tataḥ tu jyeṣṭhaḥ pāṇḍavaḥ khaḍga-carma sam-ā-dade.
mādhavaḥ raṇe niśitaiḥ bāṇaiḥ asya tat vi-adhamat
35. Then, the eldest Pandava (Yudhishthira) took up his sword and shield. But Madhava (Krishna), in the battle, struck down those (sword and shield) of his with sharp arrows.
तोमरं तु ततो गृह्य स्वर्णदण्डं दुरासदम् ।
प्रेषयत्समरे तूर्णं हार्दिक्यस्य युधिष्ठिरः ॥३६॥
36. tomaraṁ tu tato gṛhya svarṇadaṇḍaṁ durāsadam ,
preṣayatsamare tūrṇaṁ hārdikyasya yudhiṣṭhiraḥ.
36. tomaram tu tataḥ gṛhya svarṇa-daṇḍam dur-āsadam
preṣayat samare tūrṇam hārdikyasya yudhiṣṭhiraḥ
36. tataḥ tu yudhiṣṭhiraḥ svarṇa-daṇḍam dur-āsadam
tomaram gṛhya samare tūrṇam hārdikyasya preṣayat
36. Then, Yudhishthira, indeed taking a formidable, golden-shafted javelin, quickly dispatched it in battle towards Hārdikya.
तमापतन्तं सहसा धर्मराजभुजच्युतम् ।
द्विधा चिच्छेद हार्दिक्यः कृतहस्तः स्मयन्निव ॥३७॥
37. tamāpatantaṁ sahasā dharmarājabhujacyutam ,
dvidhā ciccheda hārdikyaḥ kṛtahastaḥ smayanniva.
37. tam āpatantam sahasā dharmarājabhujacyutam
dvidhā ciccheda hārdikyaḥ kṛtahastaḥ smayan iva
37. hārdikyaḥ kṛtahastaḥ smayan iva sahasā
dharmarājabhujacyutam tam āpatantam dvidhā ciccheda
37. Hārdikya, a skilled archer, as if smiling, swiftly cut into two that approaching arrow which had been released from the arm of Dharmarāja (Yudhiṣṭhira).
ततः शरशतेनाजौ धर्मपुत्रमवाकिरत् ।
कवचं चास्य संक्रुद्धः शरैस्तीक्ष्णैरदारयत् ॥३८॥
38. tataḥ śaraśatenājau dharmaputramavākirat ,
kavacaṁ cāsya saṁkruddhaḥ śaraistīkṣṇairadārayat.
38. tataḥ śaraśatena ājau dharmaputram avākirat kavacam
ca asya saṃkruddhaḥ śaraiḥ tīkṣṇaiḥ adārayat
38. tataḥ saṃkruddhaḥ ājau śaraśatena dharmaputram
avākirat ca asya kavacam tīkṣṇaiḥ śaraiḥ adārayat
38. Then, greatly enraged, he showered Dharmaputra (Yudhiṣṭhira) in battle with a hundred arrows. And with sharp arrows, he tore his (Yudhiṣṭhira's) armor.
हार्दिक्यशरसंछिन्नं कवचं तन्महात्मनः ।
व्यशीर्यत रणे राजंस्ताराजालमिवाम्बरात् ॥३९॥
39. hārdikyaśarasaṁchinnaṁ kavacaṁ tanmahātmanaḥ ,
vyaśīryata raṇe rājaṁstārājālamivāmbarāt.
39. hārdikyaśarasaṃchinnam kavacam tat mahātmanaḥ
vyaśīryata raṇe rājan tārājālam iva ambarāt
39. rājan hārdikyaśarasaṃchinnam tat mahātmanaḥ
kavacam raṇe ambarāt tārājālam iva vyaśīryata
39. O king, that armor of the great-souled one (Yudhiṣṭhira), torn apart by Hārdikya's arrows, shattered in battle like a multitude of stars falling from the sky.
स छिन्नधन्वा विरथः शीर्णवर्मा शरार्दितः ।
अपायासीद्रणात्तूर्णं धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥४०॥
40. sa chinnadhanvā virathaḥ śīrṇavarmā śarārditaḥ ,
apāyāsīdraṇāttūrṇaṁ dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
40. sa chinnadhanvā virathaḥ śīrṇavarmā śarārditaḥ
apāyāsīt raṇāt tūrṇam dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
40. sa chinnadhanvā virathaḥ śīrṇavarmā śarārditaḥ
dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ raṇāt tūrṇam apāyāsīt
40. With his bow broken, chariot-less, his armor shattered, and afflicted by arrows, Dharmaputra Yudhiṣṭhira swiftly withdrew from the battle.
कृतवर्मा तु निर्जित्य धर्मपुत्रं युधिष्ठिरम् ।
पुनर्द्रोणस्य जुगुपे चक्रमेव महाबलः ॥४१॥
41. kṛtavarmā tu nirjitya dharmaputraṁ yudhiṣṭhiram ,
punardroṇasya jugupe cakrameva mahābalaḥ.
41. kṛtavarmā tu nirjitya dharmaputraṃ yudhiṣṭhiram
punar droṇasya jugu pe cakram eva mahābalaḥ
41. kṛtavarmā mahābalaḥ tu dharmaputraṃ yudhiṣṭhiram
nirjitya punar droṇasya cakram eva jugu pe
41. But the mighty Kṛtavarmā, having defeated Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), then again protected Droṇa's battle formation (cakra).