Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-8, chapter-57

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
अर्जुनस्तु महाराज कृत्वा सैन्यं पृथग्विधम् ।
सूतपुत्रं सुसंरब्धं दृष्ट्वा चैव महारणे ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
arjunastu mahārāja kṛtvā sainyaṁ pṛthagvidham ,
sūtaputraṁ susaṁrabdhaṁ dṛṣṭvā caiva mahāraṇe.
1. sañjayaḥ uvāca arjunaḥ tu mahārāja kṛtvā sainyam
pṛthakvidham sūtaputram susaṃrabdham dṛṣṭvā ca eva mahāraṇe
1. sañjayaḥ uvāca mahārāja arjunaḥ tu sainyam pṛthakvidham
kṛtvā ca eva mahāraṇe susaṃrabdham sūtaputram dṛṣṭvā
1. Sañjaya said: But Arjuna, O great king, after deploying his army in various formations, and having seen the fiercely enraged son of Sūta (Karṇa) in the mighty battle -
शोणितोदां महीं कृत्वा मांसमज्जास्थिवाहिनीम् ।
वासुदेवमिदं वाक्यमब्रवीत्पुरुषर्षभ ॥२॥
2. śoṇitodāṁ mahīṁ kṛtvā māṁsamajjāsthivāhinīm ,
vāsudevamidaṁ vākyamabravītpuruṣarṣabha.
2. śoṇitaudām mahīm kṛtvā māṃsamajjāsthivāhinīm
vāsudevam idam vākyam abravīt puruṣarṣabhaḥ
2. mahīm śoṇitaudām māṃsamajjāsthivāhinīm kṛtvā
puruṣarṣabhaḥ vāsudevam idam vākyam abravīt
2. ...having made the earth (mahī) flow with rivers of blood, flesh, marrow, and bones, that best among men (Arjuna) spoke these words to Vāsudeva (Kṛṣṇa).
एष केतू रणे कृष्ण सूतपुत्रस्य दृश्यते ।
भीमसेनादयश्चैते योधयन्ति महारथान् ।
एते द्रवन्ति पाञ्चालाः कर्णात्त्रस्ता जनार्दन ॥३॥
3. eṣa ketū raṇe kṛṣṇa sūtaputrasya dṛśyate ,
bhīmasenādayaścaite yodhayanti mahārathān ,
ete dravanti pāñcālāḥ karṇāttrastā janārdana.
3. eṣaḥ ketuḥ raṇe kṛṣṇa sūtaputrasya
dṛśyate bhīmasenādayaḥ ca ete
yodhayanti mahārathān ete dravanti
pāñcālāḥ karṇāt trastāḥ janārdana
3. kṛṣṇa raṇe eṣaḥ sūtaputrasya ketuḥ
dṛśyate ca ete bhīmasenādayaḥ
mahārathān yodhayanti janārdana ete
pāñcālāḥ karṇāt trastāḥ dravanti
3. O Krishna, this banner of Karṇa (sūtaputra) is seen in battle. And these Bhīmasena and others are fighting the great charioteers. O Janārdana, these Pāñcālas are fleeing, terrified by Karṇa.
एष दुर्योधनो राजा श्वेतच्छत्रेण भास्वता ।
कर्णेन भग्नान्पाञ्चालान्द्रावयन्बहु शोभते ॥४॥
4. eṣa duryodhano rājā śvetacchatreṇa bhāsvatā ,
karṇena bhagnānpāñcālāndrāvayanbahu śobhate.
4. eṣaḥ duryodhanaḥ rājā śvetacchatreṇa bhāsvatā
karṇena bhagnān pāñcālān drāvayan bahu śobhate
4. eṣaḥ rājā duryodhanaḥ bhāsvatā śvetacchatreṇa
karṇena bhagnān pāñcālān drāvayan bahu śobhate
4. This King Duryodhana, with his brilliant white umbrella, shines splendidly as he puts to flight the Pāñcālas, who have been routed by Karṇa.
कृपश्च कृतवर्मा च द्रौणिश्चैव महाबलः ।
एते रक्षन्ति राजानं सूतपुत्रेण रक्षिताः ।
अवध्यमानास्तेऽस्माभिर्घातयिष्यन्ति सोमकान् ॥५॥
5. kṛpaśca kṛtavarmā ca drauṇiścaiva mahābalaḥ ,
ete rakṣanti rājānaṁ sūtaputreṇa rakṣitāḥ ,
avadhyamānāste'smābhirghātayiṣyanti somakān.
5. kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca drauṇiḥ ca
eva mahābalaḥ ete rakṣanti rājānam
sūtaputreṇa rakṣitāḥ avadhyamānāḥ
te asmābhiḥ ghātayiṣyanti somakān
5. kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca eva mahābalaḥ
drauṇiḥ ete sūtaputreṇa rakṣitāḥ
rājānam rakṣanti te asmābhiḥ
avadhyamānāḥ somakān ghātayiṣyanti
5. Kṛpa, Kṛtavarmā, and also the exceedingly mighty Droṇi (Aśvatthāmā) – these, protected by Karṇa (sūtaputra), are guarding the king. Even though they are not being slain by us, they will destroy the Somakas.
एष शल्यो रथोपस्थे रश्मिसंचारकोविदः ।
सूतपुत्ररथं कृष्ण वाहयन्बहु शोभते ॥६॥
6. eṣa śalyo rathopasthe raśmisaṁcārakovidaḥ ,
sūtaputrarathaṁ kṛṣṇa vāhayanbahu śobhate.
6. eṣaḥ śalyaḥ rathopasthe raśmisañcārakovidaḥ
sūtaputraratham kṛṣṇa vāhayan bahu śobhate
6. kṛṣṇa eṣaḥ śalyaḥ rathopasthe raśmisañcārakovidaḥ
sūtaputraratham vāhayan bahu śobhate
6. O Krishna, this Śalya, from his position on the chariot, expert in handling the reins, shines splendidly as he drives the chariot of Karṇa (sūtaputra).
तत्र मे बुद्धिरुत्पन्ना वाहयात्र महारथम् ।
नाहत्वा समरे कर्णं निवर्तिष्ये कथंचन ॥७॥
7. tatra me buddhirutpannā vāhayātra mahāratham ,
nāhatvā samare karṇaṁ nivartiṣye kathaṁcana.
7. tatra me buddhiḥ utpannā vāhaya atra mahāratham
na ahatvā samare karṇam nivartiṣye kathaṃcana
7. tatra me buddhiḥ utpannā [idam] atra mahāratham vāhaya [iti].
karṇam samare ahatvā kathaṃcana na nivartiṣye.
7. A thought then arose in me: "Drive the great chariot here! I will not return from battle by any means without having killed Karna."
राधेयोऽप्यन्यथा पार्थान्सृञ्जयांश्च महारथान् ।
निःशेषान्समरे कुर्यात्पश्यतोर्नौ जनार्दन ॥८॥
8. rādheyo'pyanyathā pārthānsṛñjayāṁśca mahārathān ,
niḥśeṣānsamare kuryātpaśyatornau janārdana.
8. rādheyaḥ api anyathā pārthān sṛñjayān ca mahārathān
niḥśeṣān samare kuryāt paśyatoḥ nau janārdana
8. janārdana,
anyathā rādheyaḥ api nau paśyatoḥ pārthān ca mahārathān sṛñjayān [ca] samare niḥśeṣān kuryāt.
8. O Janardana, otherwise, while we two are watching, the son of Radha (Karna) would utterly annihilate the Pandavas and the great warrior Srnjayas in battle.
ततः प्रायाद्रथेनाशु केशवस्तव वाहिनीम् ।
कर्णं प्रति महेष्वासं द्वैरथे सव्यसाचिना ॥९॥
9. tataḥ prāyādrathenāśu keśavastava vāhinīm ,
karṇaṁ prati maheṣvāsaṁ dvairathe savyasācinā.
9. tataḥ prāyāt rathena āśu keśavaḥ tava vāhinīm
karṇam prati maheṣvāsam dvairathe savyasācinā
9. tataḥ keśavaḥ āśu rathena tava vāhinīm prati karṇam maheṣvāsam savyasācinā dvairathe [artham] prāyāt.
9. Then, Kesava (Krishna) swiftly drove his chariot towards your army, specifically towards Karna, the great archer, for his duel (dvairatha) with Arjuna (Savyasacin).
प्रयातश्च महाबाहुः पाण्डवानुज्ञया हरिः ।
आश्वासयन्रथेनैव पाण्डुसैन्यानि सर्वशः ॥१०॥
10. prayātaśca mahābāhuḥ pāṇḍavānujñayā hariḥ ,
āśvāsayanrathenaiva pāṇḍusainyāni sarvaśaḥ.
10. prayātaḥ ca mahābāhuḥ pāṇḍavānujñayā hariḥ
āśvāsayat rathena eva pāṇḍusainyāni sarvaśaḥ
10. ca mahābāhuḥ hariḥ pāṇḍavānujñayā prayātaḥ eva rathena sarvaśaḥ pāṇḍusainyāni āśvāsayat.
10. And the mighty-armed Hari (Krishna), having set forth with the permission of the Pandavas, then reassured all the Pandava armies completely, even from his chariot.
रथघोषः स संग्रामे पाण्डवेयस्य संबभौ ।
वासवाशनितुल्यस्य महौघस्येव मारिष ॥११॥
11. rathaghoṣaḥ sa saṁgrāme pāṇḍaveyasya saṁbabhau ,
vāsavāśanitulyasya mahaughasyeva māriṣa.
11. rathaghoṣaḥ sa saṅgrāme pāṇḍaveyasya saṃbabhau
vāsavāśanitulyasya mahaughasya iva māriṣa
11. māriṣa sa pāṇḍaveyasya rathaghoṣaḥ saṅgrāme
vāsavāśanitulyasya mahaughasya iva saṃbabhau
11. O respected one, the roar of that chariot of the son of Pāṇḍu (Arjuna) in battle resounded, resembling a mighty flood and equal to Indra's thunderbolt.
महता रथघोषेण पाण्डवः सत्यविक्रमः ।
अभ्ययादप्रमेयात्मा विजयस्तव वाहिनीम् ॥१२॥
12. mahatā rathaghoṣeṇa pāṇḍavaḥ satyavikramaḥ ,
abhyayādaprameyātmā vijayastava vāhinīm.
12. mahatā rathaghoṣeṇa pāṇḍavaḥ satyavikramaḥ
abhi-ayāt aprameyātmā vijayaḥ tava vāhinīm
12. satyavikramaḥ aprameyātmā vijayaḥ pāṇḍavaḥ
mahatā rathaghoṣeṇa tava vāhinīm abhi-ayāt
12. With a tremendous roar from his chariot, the Pāṇḍava (Arjuna), whose valor is unwavering and whose spirit (ātman) is immeasurable, advanced victoriously towards your army.
तमायान्तं समीक्ष्यैव श्वेताश्वं कृष्णसारथिम् ।
मद्रराजोऽब्रवीत्कर्णं केतुं दृष्ट्वा महात्मनः ॥१३॥
13. tamāyāntaṁ samīkṣyaiva śvetāśvaṁ kṛṣṇasārathim ,
madrarājo'bravītkarṇaṁ ketuṁ dṛṣṭvā mahātmanaḥ.
13. tam āyāntam samīkṣya eva śvetāśvam kṛṣṇasārathim
madrarājaḥ abravīt karṇam ketum dṛṣṭvā mahātmanaḥ
13. madrājaḥ tam śvetāśvam kṛṣṇasārathim āyāntam
mahātmanaḥ ketum dṛṣṭvā eva karṇam abravīt
13. Just after seeing him approaching - the one with white horses and Kṛṣṇa as his charioteer - and having seen the banner of that great-souled one (mahātman), the king of Madras (Śalya) spoke to Karṇa.
अयं स रथ आयाति श्वेताश्वः कृष्णसारथिः ।
निघ्नन्नमित्रान्समरे यं कर्ण परिपृच्छसि ॥१४॥
14. ayaṁ sa ratha āyāti śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ ,
nighnannamitrānsamare yaṁ karṇa paripṛcchasi.
14. ayam sa rathaḥ āyāti śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ
nighnan amitrān samare yam karṇa paripṛcchasi
14. karṇa,
yam tvam paripṛcchasi,
ayam sa śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ rathaḥ samare amitrān nighnan āyāti
14. O Karṇa, this is that very chariot, drawn by white horses and with Kṛṣṇa as its charioteer, which is approaching, striking down enemies in battle - the one about whom you keep asking.
एष तिष्ठति कौन्तेयः संस्पृशन्गाण्डिवं धनुः ।
तं हनिष्यसि चेदद्य तन्नः श्रेयो भविष्यति ॥१५॥
15. eṣa tiṣṭhati kaunteyaḥ saṁspṛśangāṇḍivaṁ dhanuḥ ,
taṁ haniṣyasi cedadya tannaḥ śreyo bhaviṣyati.
15. eṣa tiṣṭhati kaunteyaḥ saṃspṛśan gāṇḍivaṃ dhanuḥ
tam haniṣyasi ced adya tat naḥ śreyaḥ bhaviṣyati
15. eṣa kaunteyaḥ gāṇḍivaṃ dhanuḥ saṃspṛśan tiṣṭhati ced adya tam haniṣyasi,
tat naḥ śreyaḥ bhaviṣyati
15. Kaunteya stands here, grasping his Gaṇḍīva bow. If you can kill him today, that will certainly be auspicious for us.
एषा विदीर्यते सेना धार्तराष्ट्री समन्ततः ।
अर्जुनस्य भयात्तूर्णं निघ्नतः शात्रवान्बहून् ॥१६॥
16. eṣā vidīryate senā dhārtarāṣṭrī samantataḥ ,
arjunasya bhayāttūrṇaṁ nighnataḥ śātravānbahūn.
16. eṣā vidīryate senā dhārtarāṣṭrī samantataḥ
arjunasya bhayāt tūrṇam nighnataḥ śātravān bahūn
16. eṣā dhārtarāṣṭrī senā samantataḥ vidīryate
bahūn śātravān tūrṇam nighnataḥ arjunasya bhayāt
16. This army of Dhritarashtra's sons is rapidly breaking apart on all sides, out of fear of Arjuna, who is swiftly striking down many enemies.
वर्जयन्सर्वसैन्यानि त्वरते हि धनंजयः ।
त्वदर्थमिति मन्येऽहं यथास्योदीर्यते वपुः ॥१७॥
17. varjayansarvasainyāni tvarate hi dhanaṁjayaḥ ,
tvadarthamiti manye'haṁ yathāsyodīryate vapuḥ.
17. varjayan sarvasainyāni tvarate hi dhanaṃjayaḥ
tvadartham iti manye aham yathā asya udīryate vapuḥ
17. dhanaṃjayaḥ sarvasainyāni varjayan hi tvarate
yathā asya vapuḥ udīryate iti aham tvadartham manye
17. Dhananjaya is indeed rushing forward, bypassing all the other armies. I believe this is specifically for your sake, judging by the way his form is displayed.
न ह्यवस्थाप्यते पार्थो युयुत्सुः केनचित्सह ।
त्वामृते क्रोधदीप्तो हि पीड्यमाने वृकोदरे ॥१८॥
18. na hyavasthāpyate pārtho yuyutsuḥ kenacitsaha ,
tvāmṛte krodhadīpto hi pīḍyamāne vṛkodare.
18. na hi avasthāpyate pārthaḥ yuyutsuḥ kenacit saha
tvām ṛte krodhadīptaḥ hi pīḍyamāne vṛkodare
18. hi,
yuyutsuḥ pārthaḥ tvām ṛte kenacit saha na avasthāpyate hi,
vṛkodare pīḍyamāne,
(saḥ) krodhadīptaḥ (asti)
18. Indeed, Partha, who is eager to fight, cannot be held back by anyone except you. For he is blazing with anger because Bhima (Vṛkodara) is being tormented.
विरथं धर्मराजं च दृष्ट्वा सुदृढविक्षतम् ।
शिखण्डिनं सात्यकिं च धृष्टद्युम्नं च पार्षतम् ॥१९॥
19. virathaṁ dharmarājaṁ ca dṛṣṭvā sudṛḍhavikṣatam ,
śikhaṇḍinaṁ sātyakiṁ ca dhṛṣṭadyumnaṁ ca pārṣatam.
19. viratham dharmarājam ca dṛṣṭvā sudṛḍhavikṣatam
śikhaṇḍinam sātyakim ca dhṛṣṭadyumnaṃ ca pārṣatam
19. dṛṣṭvā viratham sudṛḍhavikṣatam ca dharmarājam ca
śikhaṇḍinam sātyakim ca dhṛṣṭadyumnaṃ pārṣatam
19. Seeing Dharmarāja (Yudhishthira) without his chariot and severely wounded, and also Shikhandin, Satyaki, and Dhrishtadyumna, the son of Prishata.
द्रौपदेयान्युधामन्युमुत्तमौजसमेव च ।
नकुलं सहदेवं च भ्रातरौ द्वौ समीक्ष्य च ॥२०॥
20. draupadeyānyudhāmanyumuttamaujasameva ca ,
nakulaṁ sahadevaṁ ca bhrātarau dvau samīkṣya ca.
20. draupadeyān yudhāmanyum uttamaujasam eva ca
nakulam sahadevam ca bhrātarau dvau samīkṣya ca
20. ca draupadeyān yudhāmanyum uttamaujasam eva ca
samīkṣya ca nakulam sahadevam dvau bhrātarau
20. ...and the sons of Draupadi, Yudhāmanyu, and Uttamaujas, and also observing Nakula and Sahadeva, the two brothers.
सहसैकरथः पार्थस्त्वामभ्येति परंतप ।
क्रोधरक्तेक्षणः क्रुद्धो जिघांसुः सर्वधन्विनाम् ॥२१॥
21. sahasaikarathaḥ pārthastvāmabhyeti paraṁtapa ,
krodharaktekṣaṇaḥ kruddho jighāṁsuḥ sarvadhanvinām.
21. sahasā eka rathaḥ pārthaḥ tvām abhyeti paraṃtapa
krodharaktekṣaṇaḥ kruddhaḥ jighāṃsuḥ sarvadhanvinām
21. paraṃtapa sahasā eka rathaḥ pārthaḥ tvām abhyeti
krodharaktekṣaṇaḥ kruddhaḥ sarvadhanvinām jighāṃsuḥ
21. O tormentor of foes, Arjuna (Pārtha), alone on his chariot, suddenly comes towards you. Enraged, with eyes red from anger, he desires to kill all archers.
त्वरितोऽभिपतत्यस्मांस्त्यक्त्वा सैन्यान्यसंशयम् ।
त्वं कर्ण प्रतियाह्येनं नास्त्यन्यो हि धनुर्धरः ॥२२॥
22. tvarito'bhipatatyasmāṁstyaktvā sainyānyasaṁśayam ,
tvaṁ karṇa pratiyāhyenaṁ nāstyanyo hi dhanurdharaḥ.
22. tvaritaḥ abhipatati asmān tyaktvā sainyāni asaṃśayam
tvam karṇa pratiyāhi enam na asti anyaḥ hi dhanurdharaḥ
22. tvaritaḥ asaṃśayam sainyāni tyaktvā asmān abhipatati
karṇa tvam enam pratiyāhi hi anyaḥ dhanurdharaḥ na asti
22. He quickly attacks us, having undoubtedly abandoned his armies. O Karṇa, you must go to meet him, for indeed, there is no other archer [who can match him].
न तं पश्यामि लोकेऽस्मिंस्त्वत्तोऽप्यन्यं धनुर्धरम् ।
अर्जुनं समरे क्रुद्धं यो वेलामिव धारयेत् ॥२३॥
23. na taṁ paśyāmi loke'smiṁstvatto'pyanyaṁ dhanurdharam ,
arjunaṁ samare kruddhaṁ yo velāmiva dhārayet.
23. na tam paśyāmi loke asmin tvattaḥ api anyam dhanurdharam
arjunam samare kruddham yaḥ velām iva dhārayet
23. asmin loke tvattaḥ api anyam tam dhanurdharam na paśyāmi
yaḥ samare kruddham arjunam velām iva dhārayet (tam)
23. I do not see anyone else in this world, besides you, who is such a bowman, capable of holding back an enraged Arjuna in battle, just as the shore holds back the ocean.
न चास्य रक्षां पश्यामि पृष्ठतो न च पार्श्वतः ।
एक एवाभियाति त्वां पश्य साफल्यमात्मनः ॥२४॥
24. na cāsya rakṣāṁ paśyāmi pṛṣṭhato na ca pārśvataḥ ,
eka evābhiyāti tvāṁ paśya sāphalyamātmanaḥ.
24. na ca asya rakṣām paśyāmi pṛṣṭhataḥ na ca pārśvataḥ
ekaḥ eva abhiyāti tvām paśya sāphalyam ātmanaḥ
24. asya rakṣām pṛṣṭhataḥ ca pārśvataḥ ca na paśyāmi
ekaḥ eva tvām abhiyāti ātmanaḥ sāphalyam paśya
24. And I see no protection for him, neither from behind nor from his sides. He alone approaches you. Behold, therefore, the success (sāphalya) of your own self (ātman).
त्वं हि कृष्णौ रणे शक्तः संसाधयितुमाहवे ।
तवैष भारो राधेय प्रत्युद्याहि धनंजयम् ॥२५॥
25. tvaṁ hi kṛṣṇau raṇe śaktaḥ saṁsādhayitumāhave ,
tavaiṣa bhāro rādheya pratyudyāhi dhanaṁjayam.
25. tvam hi kṛṣṇau raṇe śaktaḥ saṃsādhayitum āhave
tava eṣa bhāraḥ rādheya pratyudyāhi dhanañjayam
25. rādheya tvam hi kṛṣṇau raṇe āhave saṃsādhayitum
śaktaḥ eṣa bhāraḥ tava (asti) dhanañjayam pratyudyāhi
25. Indeed, you, O son of Radha, are capable of overcoming the two Krishnas (Kṛṣṇa and Arjuna) in battle and combat. This burden is yours; confront Dhananjaya (Arjuna)!
त्वं कृतो ह्येव भीष्मेण द्रोणद्रौणिकृपैरपि ।
सव्यसाचिप्रतिरथस्तं निवर्तय पाण्डवम् ॥२६॥
26. tvaṁ kṛto hyeva bhīṣmeṇa droṇadrauṇikṛpairapi ,
savyasācipratirathastaṁ nivartaya pāṇḍavam.
26. tvam kṛtaḥ hi eva bhīṣmeṇa droṇa-drauṇi-kṛpaiḥ
api savyasāci-pratirathaḥ tam nivartaya pāṇḍavam
26. hi eva tvam bhīṣmeṇa droṇa-drauṇi-kṛpaiḥ api
savyasāci-pratirathaḥ kṛtaḥ tam pāṇḍavam nivartaya
26. Indeed, you have been designated by Bhishma, Drona, Dronaputra (Ashvatthama), and Kripa as the equal challenger to Savyasaci (Arjuna). Therefore, stop that Pandava!
लेलिहानं यथा सर्पं गर्जन्तमृषभं यथा ।
लयस्थितं यथा व्याघ्रं जहि कर्ण धनंजयम् ॥२७॥
27. lelihānaṁ yathā sarpaṁ garjantamṛṣabhaṁ yathā ,
layasthitaṁ yathā vyāghraṁ jahi karṇa dhanaṁjayam.
27. lelihānam yathā sarpam garjantam ṛṣabham yathā
layasthitam yathā vyāghram jahi karṇa dhanaṃjayam
27. karṇa lelihānam sarpam yathā garjantam ṛṣabham
yathā layasthitam vyāghram yathā dhanaṃjayam jahi
27. O Karṇa, kill Dhanaṃjaya (Arjuna), who is like a licking snake, a roaring bull, or a tiger poised for attack.
एते द्रवन्ति समरे धार्तराष्ट्रा महारथाः ।
अर्जुनस्य भयात्तूर्णं निरपेक्षा जनाधिपाः ॥२८॥
28. ete dravanti samare dhārtarāṣṭrā mahārathāḥ ,
arjunasya bhayāttūrṇaṁ nirapekṣā janādhipāḥ.
28. ete dravanti samare dhārtarāṣṭrāḥ mahārathāḥ
arjunasya bhayāt tūrṇam nirapekṣāḥ janādhipāḥ
28. ete dhārtarāṣṭrāḥ mahārathāḥ janādhipāḥ arjunasya
bhayāt samare tūrṇam nirapekṣāḥ dravanti
28. These great warriors (maharathas) who are the Dhārtarāṣṭras (sons of Dhṛtarāṣṭra), these lords of men (janādhipas), are fleeing quickly in battle out of fear of Arjuna, utterly disregardful of their lives (nirapekṣāḥ).
द्रवतामथ तेषां तु युधि नान्योऽस्ति मानवः ।
भयहा यो भवेद्वीर त्वामृते सूतनन्दन ॥२९॥
29. dravatāmatha teṣāṁ tu yudhi nānyo'sti mānavaḥ ,
bhayahā yo bhavedvīra tvāmṛte sūtanandana.
29. dravatām atha teṣām tu yudhi na anyaḥ asti mānavaḥ
bhayahā yaḥ bhavet vīra tvām ṛte sūtanandana
29. sūtanandana vīra atha teṣām dravatām tu yudhi
tvām ṛte yaḥ bhayahā bhavet anyaḥ mānavaḥ na asti
29. Indeed, among those who are fleeing in battle, O son of Sūta (Sūtanandana), O hero (vīra), there is no other man who could be a dispeller of fear except for you.
एते त्वां कुरवः सर्वे द्वीपमासाद्य संयुगे ।
विष्ठिताः पुरुषव्याघ्र त्वत्तः शरणकाङ्क्षिणः ॥३०॥
30. ete tvāṁ kuravaḥ sarve dvīpamāsādya saṁyuge ,
viṣṭhitāḥ puruṣavyāghra tvattaḥ śaraṇakāṅkṣiṇaḥ.
30. ete tvām kuravaḥ sarve dvīpam āsādya saṃyuge
viṣṭhitāḥ puruṣavyāghra tvattaḥ śaraṇakāṅkṣiṇaḥ
30. puruṣavyāghra ete sarve kuravaḥ saṃyuge tvām
dvīpam āsādya tvattaḥ śaraṇakāṅkṣiṇaḥ viṣṭhitāḥ
30. O tiger among men (puruṣavyāghra), all these Kauravas, having taken refuge in you as if you were an island in battle, are standing here, desiring protection from you.
वैदेहाम्बष्ठकाम्बोजास्तथा नग्नजितस्त्वया ।
गान्धाराश्च यया धृत्या जिताः संख्ये सुदुर्जयाः ॥३१॥
31. vaidehāmbaṣṭhakāmbojāstathā nagnajitastvayā ,
gāndhārāśca yayā dhṛtyā jitāḥ saṁkhye sudurjayāḥ.
31. vaidehāmbhaṣṭhakāmbhojāḥ tathā nagnajitāḥ tvayā
gāndhārāḥ ca yayā dhṛtyā jitāḥ saṃkhye sudurjayāḥ
31. tvayā yayā dhṛtyā saṃkhye sudurjayāḥ
vaidehāmbhaṣṭhakāmbhojāḥ tathā nagnajitāḥ ca gāndhārāḥ jitāḥ
31. The Vaidehas, Ambaṣṭhas, Kāmbojas, Nagnajitas, and Gandharas - who were extremely difficult to conquer in battle - were all defeated by you with that very same resolve (dhṛti).
तां धृतिं कुरु राधेय ततः प्रत्येहि पाण्डवम् ।
वासुदेवं च वार्ष्णेयं प्रीयमाणं किरीटिना ॥३२॥
32. tāṁ dhṛtiṁ kuru rādheya tataḥ pratyehi pāṇḍavam ,
vāsudevaṁ ca vārṣṇeyaṁ prīyamāṇaṁ kirīṭinā.
32. tām dhṛtim kuru rādheya tataḥ pratyehi pāṇḍavam
vāsudevam ca vārṣṇeyam prīyamāṇam kirīṭinā
32. rādheya tām dhṛtim kuru tataḥ kirīṭinā prīyamāṇam
pāṇḍavam ca vāsudevam vārṣṇeyam pratyehi
32. O son of Rādhā (Karna), cultivate that same resolve (dhṛti). Then, approach the son of Pāṇḍu (Arjuna) and Vāsudeva (Krishna), the scion of Vṛṣṇi, who is pleased by Kirīṭin (Arjuna).
कर्ण उवाच ।
प्रकृतिस्थो हि मे शल्य इदानीं संमतस्तथा ।
प्रतिभासि महाबाहो विभीश्चैव धनंजयात् ॥३३॥
33. karṇa uvāca ,
prakṛtistho hi me śalya idānīṁ saṁmatastathā ,
pratibhāsi mahābāho vibhīścaiva dhanaṁjayāt.
33. karṇaḥ uvāca prakṛtisthaḥ hi me śalya idānīm saṃmataḥ
tathā pratibhāsi mahābāho vibhīḥ ca eva dhanaṃjayāt
33. karṇaḥ uvāca mahābāho śalya idānīm hi me prakṛtisthaḥ
saṃmataḥ tathā ca eva dhanaṃjayāt vibhīḥ pratibhāsi
33. Karna said: 'O mighty-armed Śalya, you now appear to me to be truly in your proper disposition (prakṛti), agreeable, and indeed fearful of Dhanañjaya (Arjuna).'
पश्य बाह्वोर्बलं मेऽद्य शिक्षितस्य च पश्य मे ।
एकोऽद्य निहनिष्यामि पाण्डवानां महाचमूम् ॥३४॥
34. paśya bāhvorbalaṁ me'dya śikṣitasya ca paśya me ,
eko'dya nihaniṣyāmi pāṇḍavānāṁ mahācamūm.
34. paśya bāhvoḥ balam me adya śikṣitasya ca paśya
me ekaḥ adya nihaniṣyāmi pāṇḍavānām mahācamūm
34. adya me bāhvoḥ balam paśya ca me śikṣitasya
paśya adya ekaḥ pāṇḍavānām mahācamūm nihaniṣyāmi
34. Today, behold the might of my arms, and behold me, the trained warrior! Today, I alone will destroy the vast army of the Pāṇḍavas.
कृष्णौ च पुरुषव्याघ्रौ तच्च सत्यं ब्रवीमि ते ।
नाहत्वा युधि तौ वीरावपयास्ये कथंचन ॥३५॥
35. kṛṣṇau ca puruṣavyāghrau tacca satyaṁ bravīmi te ,
nāhatvā yudhi tau vīrāvapayāsye kathaṁcana.
35. kṛṣṇau ca puruṣavyāghrau tat ca satyam bravīmi
te na ahatvā yudhi tau vīrau apayāsye kathaṃcana
35. te tat satyam bravīmi ca puruṣavyāghrau kṛṣṇau
tau vīrau yudhi ahatvā kathaṃcana na apayāsye
35. I tell you this truth: I will certainly not retreat from battle by any means without having killed those two heroes, the two Krishnas, who are like tigers among men.
स्वप्स्ये वा निहतस्ताभ्यामसत्यो हि रणे जयः ।
कृतार्थो वा भविष्यामि हत्वा तावथ वा हतः ॥३६॥
36. svapsye vā nihatastābhyāmasatyo hi raṇe jayaḥ ,
kṛtārtho vā bhaviṣyāmi hatvā tāvatha vā hataḥ.
36. svapsye vā nihataḥ tābhyām asatyaḥ hi raṇe jayaḥ
kṛtārthaḥ vā bhaviṣyāmi hatvā tau atha vā hataḥ
36. vā tābhyām nihataḥ svapsye hi raṇe asatyaḥ jayaḥ
vā tau hatvā atha vā hataḥ kṛtārthaḥ bhaviṣyāmi
36. Alternatively, I will die, slain by them; for indeed, victory (achieved by retreating) is meaningless in battle. Or, having slain those two, or having been slain myself, I will achieve my purpose.
नैतादृशो जातु बभूव लोके रथोत्तमो यावदनुश्रुतं नः ।
तमीदृशं प्रतियोत्स्यामि पार्थं महाहवे पश्य च पौरुषं मे ॥३७॥
37. naitādṛśo jātu babhūva loke; rathottamo yāvadanuśrutaṁ naḥ ,
tamīdṛśaṁ pratiyotsyāmi pārthaṁ; mahāhave paśya ca pauruṣaṁ me.
37. na etādṛśaḥ jātu babhūva loke
rathottamaḥ yāvat anuśrutam naḥ
tam īdṛśam pratiyotsyāmi pārtham
mahāhave paśya ca pauruṣam me
37. naḥ yāvat anuśrutam etādṛśaḥ
rathottamaḥ jātu loke na babhūva aham
īdṛśam tam pārtham mahāhave
pratiyotsyāmi ca me pauruṣam paśya
37. As far as we have heard, there has never existed in the world such an excellent charioteer. I will fight against that Arjuna, who is of such caliber, in this great battle. And behold my masculine prowess (puruṣa)!
रथे चरत्येष रथप्रवीरः शीघ्रैर्हयैः कौरवराजपुत्रः ।
स वाद्य मां नेष्यति कृच्छ्रमेतत्कर्णस्यान्तादेतदन्ताः स्थ सर्वे ॥३८॥
38. rathe caratyeṣa rathapravīraḥ; śīghrairhayaiḥ kauravarājaputraḥ ,
sa vādya māṁ neṣyati kṛcchrameta;tkarṇasyāntādetadantāḥ stha sarve.
38. rathe carati eṣaḥ rathapravīraḥ
śīghraiḥ hayaiḥ kauravarājaputraḥ saḥ
vā adya mām neṣyati kṛcchram etat
karṇasya antāt etat antāḥ stha sarve
38. eṣaḥ rathapravīraḥ kauravarājaputraḥ
śīghraiḥ hayaiḥ rathe carati vā
saḥ adya mām etat kṛcchram neṣyati
sarve karṇasya antāt etat antāḥ stha
38. This chief charioteer, the son of the Kuru king (Arjuna), moves in his chariot with swift horses. Indeed, today he will bring me to this great difficulty. (But beware!) all of you will meet your end after Karna's demise.
अस्वेदिनौ राजपुत्रस्य हस्ताववेपिनौ जातकिणौ बृहन्तौ ।
दृढायुधः कृतिमान्क्षिप्रहस्तो न पाण्डवेयेन समोऽस्ति योधः ॥३९॥
39. asvedinau rājaputrasya hastā;vavepinau jātakiṇau bṛhantau ,
dṛḍhāyudhaḥ kṛtimānkṣiprahasto; na pāṇḍaveyena samo'sti yodhaḥ.
गृह्णात्यनेकानपि कङ्कपत्रानेकं यथा तान्क्षितिपान्प्रमथ्य ।
ते क्रोशमात्रं निपतन्त्यमोघाः कस्तेन योधोऽस्ति समः पृथिव्याम् ॥४०॥
40. gṛhṇātyanekānapi kaṅkapatrā;nekaṁ yathā tānkṣitipānpramathya ,
te krośamātraṁ nipatantyamoghāḥ; kastena yodho'sti samaḥ pṛthivyām.
अतोषयत्पाण्डवेयो हुताशं कृष्णद्वितीयोऽतिरथस्तरस्वी ।
लेभे चक्रं यत्र कृष्णो महात्मा धनुर्गाण्डीवं पाण्डवः सव्यसाची ॥४१॥
41. atoṣayatpāṇḍaveyo hutāśaṁ; kṛṣṇadvitīyo'tirathastarasvī ,
lebhe cakraṁ yatra kṛṣṇo mahātmā; dhanurgāṇḍīvaṁ pāṇḍavaḥ savyasācī.
श्वेताश्वयुक्तं च सुघोषमग्र्यं रथं महाबाहुरदीनसत्त्वः ।
महेषुधी चाक्षयौ दिव्यरूपौ शस्त्राणि दिव्यानि च हव्यवाहात् ॥४२॥
42. śvetāśvayuktaṁ ca sughoṣamagryaṁ; rathaṁ mahābāhuradīnasattvaḥ ,
maheṣudhī cākṣayau divyarūpau; śastrāṇi divyāni ca havyavāhāt.
तथेन्द्रलोके निजघान दैत्यानसंख्येयान्कालकेयांश्च सर्वान् ।
लेभे शङ्खं देवदत्तं स्म तत्र को नाम तेनाभ्यधिकः पृथिव्याम् ॥४३॥
43. tathendraloke nijaghāna daityā;nasaṁkhyeyānkālakeyāṁśca sarvān ,
lebhe śaṅkhaṁ devadattaṁ sma tatra; ko nāma tenābhyadhikaḥ pṛthivyām.
महादेवं तोषयामास चैव साक्षात्सुयुद्धेन महानुभावः ।
लेभे ततः पाशुपतं सुघोरं त्रैलोक्यसंहारकरं महास्त्रम् ॥४४॥
44. mahādevaṁ toṣayāmāsa caiva; sākṣātsuyuddhena mahānubhāvaḥ ,
lebhe tataḥ pāśupataṁ sughoraṁ; trailokyasaṁhārakaraṁ mahāstram.
पृथक्पृथग्लोकपालाः समेता ददुर्ह्यस्त्राण्यप्रमेयाणि यस्य ।
यैस्ताञ्जघानाशु रणे नृसिंहान्स कालखञ्जानसुरान्समेतान् ॥४५॥
45. pṛthakpṛthaglokapālāḥ sametā; dadurhyastrāṇyaprameyāṇi yasya ,
yaistāñjaghānāśu raṇe nṛsiṁhā;nsa kālakhañjānasurānsametān.
तथा विराटस्य पुरे समेतान्सर्वानस्मानेकरथेन जित्वा ।
जहार तद्गोधनमाजिमध्ये वस्त्राणि चादत्त महारथेभ्यः ॥४६॥
46. tathā virāṭasya pure sametā;nsarvānasmānekarathena jitvā ,
jahāra tadgodhanamājimadhye; vastrāṇi cādatta mahārathebhyaḥ.
तमीदृशं वीर्यगुणोपपन्नं कृष्णद्वितीयं वरये रणाय ।
अनन्तवीर्येण च केशवेन नारायणेनाप्रतिमेन गुप्तम् ॥४७॥
47. tamīdṛśaṁ vīryaguṇopapannaṁ; kṛṣṇadvitīyaṁ varaye raṇāya ,
anantavīryeṇa ca keśavena; nārāyaṇenāpratimena guptam.
47. tam īdṛśam vīryaguṇopapannam kṛṣṇadvitīyam varaye raṇāya
anantavīryeṇa ca keśavena nārāyaṇena apratimena guptam
47. tam īdṛśam vīryaguṇopapannam kṛṣṇadvitīyam anantavīryeṇa
apratimena nārāyaṇena ca keśavena guptam raṇāya varaye
47. I choose him for battle - such a one, endowed with valorous qualities, and accompanied by Kṛṣṇa. He is protected by the unrivaled Nārāyaṇa, who is Keśava and possesses infinite valor.
वर्षायुतैर्यस्य गुणा न शक्या वक्तुं समेतैरपि सर्वलोकैः ।
महात्मनः शङ्खचक्रासिपाणेर्विष्णोर्जिष्णोर्वसुदेवात्मजस्य ।
भयं मे वै जायते साध्वसं च दृष्ट्वा कृष्णावेकरथे समेतौ ॥४८॥
48. varṣāyutairyasya guṇā na śakyā; vaktuṁ sametairapi sarvalokaiḥ ,
mahātmanaḥ śaṅkhacakrāsipāṇe;rviṣṇorjiṣṇorvasudevātmajasya ,
bhayaṁ me vai jāyate sādhvasaṁ ca; dṛṣṭvā kṛṣṇāvekarathe sametau.
48. varṣāyutaiḥ yasya guṇā na śakyā vaktum sametaiḥ
api sarvalokaiḥ mahātmanaḥ śaṅkhacakrāsipāṇeḥ
viṣṇoḥ jiṣṇoḥ vasudevātmajasya bhayam me vai
jāyate sādhvasam ca dṛṣṭvā kṛṣṇau ekarathe sametau
48. yasya guṇā (tu) varṣāyutaiḥ sarvalokaiḥ api sametaiḥ vaktum na śakyāḥ.
mahātmanaḥ śaṅkhacakrāsipāṇeḥ viṣṇoḥ jiṣṇoḥ vasudevātmajasya (guṇāḥ).
kṛṣṇau ekarathe sametau dṛṣṭvā me bhayam vai ca sādhvasam jāyate.
48. Whose qualities cannot be fully described, even if all beings were to assemble and speak for tens of thousands of years - the qualities of the great-souled (mahātman), victorious (jiṣṇu) Viṣṇu, son of Vasudeva, who holds the conch, discus, and sword in his hand. Indeed, fear and terror arise in me upon seeing the two Kṛṣṇas (Kṛṣṇa and Arjuna) together in a single chariot.
उभौ हि शूरौ कृतिनौ दृढास्त्रौ महारथौ संहननोपपन्नौ ।
एतादृशौ फल्गुनवासुदेवौ कोऽन्यः प्रतीयान्मदृते नु शल्य ॥४९॥
49. ubhau hi śūrau kṛtinau dṛḍhāstrau; mahārathau saṁhananopapannau ,
etādṛśau phalgunavāsudevau; ko'nyaḥ pratīyānmadṛte nu śalya.
49. ubhau hi śūrau kṛtinau dṛḍhāstrau
mahārathau saṃhananopapannau
etādṛśau phalgunavāsudevau kaḥ
anyaḥ pratīyāt mat ṛte nu śalya
49. śalya,
ubhau hi śūrau kṛtinau dṛḍhāstrau mahārathau saṃhananopapannau.
mat ṛte anyaḥ kaḥ nu etādṛśau phalgunavāsudevau pratīyāt?
49. Indeed, both of them are heroes, skilled, firm in wielding weapons, great charioteers, and endowed with great strength. O Śalya, who else besides me would dare to confront such an Arjuna and Vāsudeva?
एतावहं युधि वा पातयिष्ये मां वा कृष्णौ निहनिष्यतोऽद्य ।
इति ब्रुवञ्शल्यममित्रहन्ता कर्णो रणे मेघ इवोन्ननाद ॥५०॥
50. etāvahaṁ yudhi vā pātayiṣye; māṁ vā kṛṣṇau nihaniṣyato'dya ,
iti bruvañśalyamamitrahantā; karṇo raṇe megha ivonnanāda.
50. etau aham yudhi vā pātayiṣye
mām vā kṛṣṇau nihaniṣyataḥ adya
iti bruvan śalyam amitrahantā
karṇaḥ raṇe meghaḥ iva unnanaada
50. aham etau yudhi vā pātayiṣye,
vā adya kṛṣṇau mām nihaniṣyataḥ.
iti śalyam bruvan,
amitrahantā karṇaḥ raṇe meghaḥ iva unnanaada.
50. "Either I will fell these two in battle, or the two Kṛṣṇas will strike me down today!" Thus speaking to Śalya, Karṇa, the destroyer of enemies, roared in battle like a cloud.
अभ्येत्य पुत्रेण तवाभिनन्दितः समेत्य चोवाच कुरुप्रवीरान् ।
कृपं च भोजं च महाभुजावुभौ तथैव गान्धारनृपं सहानुजम् ।
गुरोः सुतं चावरजं तथात्मनः पदातिनोऽथ द्विपसादिनोऽन्यान् ॥५१॥
51. abhyetya putreṇa tavābhinanditaḥ; sametya covāca kurupravīrān ,
kṛpaṁ ca bhojaṁ ca mahābhujāvubhau; tathaiva gāndhāranṛpaṁ sahānujam ,
guroḥ sutaṁ cāvarajaṁ tathātmanaḥ; padātino'tha dvipasādino'nyān.
निरुन्धताभिद्रवताच्युतार्जुनौ श्रमेण संयोजयताशु सर्वतः ।
यथा भवद्भिर्भृशविक्षतावुभौ सुखेन हन्यामहमद्य भूमिपाः ॥५२॥
52. nirundhatābhidravatācyutārjunau; śrameṇa saṁyojayatāśu sarvataḥ ,
yathā bhavadbhirbhṛśavikṣatāvubhau; sukhena hanyāmahamadya bhūmipāḥ.
तथेति चोक्त्वा त्वरिताः स्म तेऽर्जुनं जिघांसवो वीरतमाः समभ्ययुः ।
नदीनदान्भूरिजलो महार्णवो यथा तथा तान्समरेऽर्जुनोऽग्रसत् ॥५३॥
53. tatheti coktvā tvaritāḥ sma te'rjunaṁ; jighāṁsavo vīratamāḥ samabhyayuḥ ,
nadīnadānbhūrijalo mahārṇavo; yathā tathā tānsamare'rjuno'grasat.
न संदधानो न तथा शरोत्तमान्प्रमुञ्चमानो रिपुभिः प्रदृश्यते ।
धनंजयस्तस्य शरैश्च दारिता हताश्च पेतुर्नरवाजिकुञ्जराः ॥५४॥
54. na saṁdadhāno na tathā śarottamā;npramuñcamāno ripubhiḥ pradṛśyate ,
dhanaṁjayastasya śaraiśca dāritā; hatāśca peturnaravājikuñjarāḥ.
शरार्चिषं गाण्डिवचारुमण्डलं युगान्तसूर्यप्रतिमानतेजसम् ।
न कौरवाः शेकुरुदीक्षितुं जयं यथा रविं व्याधितचक्षुषो जनाः ॥५५॥
55. śarārciṣaṁ gāṇḍivacārumaṇḍalaṁ; yugāntasūryapratimānatejasam ,
na kauravāḥ śekurudīkṣituṁ jayaṁ; yathā raviṁ vyādhitacakṣuṣo janāḥ.
तमभ्यधावद्विसृजञ्शरान्कृपस्तथैव भोजस्तव चात्मजः स्वयम् ।
जिघांसुभिस्तान्कुशलैः शरोत्तमान्महाहवे संजवितान्प्रयत्नतः ।
शरैः प्रचिच्छेद च पाण्डवस्त्वरन्पराभिनद्वक्षसि च त्रिभिस्त्रिभिः ॥५६॥
56. tamabhyadhāvadvisṛjañśarānkṛpa;stathaiva bhojastava cātmajaḥ svayam ,
jighāṁsubhistānkuśalaiḥ śarottamā;nmahāhave saṁjavitānprayatnataḥ ,
śaraiḥ praciccheda ca pāṇḍavastvara;nparābhinadvakṣasi ca tribhistribhiḥ.
स गाण्डिवाभ्यायतपूर्णमण्डलस्तपन्रिपूनर्जुनभास्करो बभौ ।
शरोग्ररश्मिः शुचिशुक्रमध्यगो यथैव सूर्यः परिवेषगस्तथा ॥५७॥
57. sa gāṇḍivābhyāyatapūrṇamaṇḍala;stapanripūnarjunabhāskaro babhau ,
śarograraśmiḥ śuciśukramadhyago; yathaiva sūryaḥ pariveṣagastathā.
अथाग्र्यबाणैर्दशभिर्धनंजयं पराभिनद्द्रोणसुतोऽच्युतं त्रिभिः ।
चतुर्भिरश्वांश्चतुरः कपिं तथा शरैः स नाराचवरैरवाकिरत् ॥५८॥
58. athāgryabāṇairdaśabhirdhanaṁjayaṁ; parābhinaddroṇasuto'cyutaṁ tribhiḥ ,
caturbhiraśvāṁścaturaḥ kapiṁ tathā; śaraiḥ sa nārācavarairavākirat.
तथा तु तत्तत्स्फुरदात्तकार्मुकं त्रिभिः शरैर्यन्तृशिरः क्षुरेण ।
हयांश्चतुर्भिश्चतुरस्त्रिभिर्ध्वजं धनंजयो द्रौणिरथान्न्यपातयत् ॥५९॥
59. tathā tu tattatsphuradāttakārmukaṁ; tribhiḥ śarairyantṛśiraḥ kṣureṇa ,
hayāṁścaturbhiścaturastribhirdhvajaṁ; dhanaṁjayo drauṇirathānnyapātayat.
स रोषपूर्णोऽशनिवज्रहाटकैरलंकृतं तक्षकभोगवर्चसम् ।
सुबन्धनं कार्मुकमन्यदाददे यथा महाहिप्रवरं गिरेस्तथा ॥६०॥
60. sa roṣapūrṇo'śanivajrahāṭakai;ralaṁkṛtaṁ takṣakabhogavarcasam ,
subandhanaṁ kārmukamanyadādade; yathā mahāhipravaraṁ girestathā.
स्वमायुधं चोपविकीर्य भूतले धनुश्च कृत्वा सगुणं गुणाधिकः ।
समानयानावजितौ नरोत्तमौ शरोत्तमैर्द्रौणिरविध्यदन्तिकात् ॥६१॥
61. svamāyudhaṁ copavikīrya bhūtale; dhanuśca kṛtvā saguṇaṁ guṇādhikaḥ ,
samānayānāvajitau narottamau; śarottamairdrauṇiravidhyadantikāt.
कृपश्च भोजश्च तथात्मजश्च ते तमोनुदं वारिधरा इवापतन् ।
कृपस्य पार्थः सशरं शरासनं हयान्ध्वजं सारथिमेव पत्रिभिः ॥६२॥
62. kṛpaśca bhojaśca tathātmajaśca te; tamonudaṁ vāridharā ivāpatan ,
kṛpasya pārthaḥ saśaraṁ śarāsanaṁ; hayāndhvajaṁ sārathimeva patribhiḥ.
शरैः प्रचिच्छेद तवात्मजस्य ध्वजं धनुश्च प्रचकर्त नर्दतः ।
जघान चाश्वान्कृतवर्मणः शुभान्ध्वजं च चिच्छेद ततः प्रतापवान् ॥६३॥
63. śaraiḥ praciccheda tavātmajasya; dhvajaṁ dhanuśca pracakarta nardataḥ ,
jaghāna cāśvānkṛtavarmaṇaḥ śubhā;ndhvajaṁ ca ciccheda tataḥ pratāpavān.
सवाजिसूतेष्वसनान्सकेतनाञ्जघान नागाश्वरथांस्त्वरंश्च सः ।
ततः प्रकीर्णं सुमहद्बलं तव प्रदारितं सेतुरिवाम्भसा यथा ।
ततोऽर्जुनस्याशु रथेन केशवश्चकार शत्रूनपसव्यमातुरान् ॥६४॥
64. savājisūteṣvasanānsaketanā;ñjaghāna nāgāśvarathāṁstvaraṁśca saḥ ,
tataḥ prakīrṇaṁ sumahadbalaṁ tava; pradāritaṁ seturivāmbhasā yathā ,
tato'rjunasyāśu rathena keśava;ścakāra śatrūnapasavyamāturān.
ततः प्रयान्तं त्वरितं धनंजयं शतक्रतुं वृत्रनिजघ्नुषं यथा ।
समन्वधावन्पुनरुच्छ्रितैर्ध्वजै रथैः सुयुक्तैरपरे युयुत्सवः ॥६५॥
65. tataḥ prayāntaṁ tvaritaṁ dhanaṁjayaṁ; śatakratuṁ vṛtranijaghnuṣaṁ yathā ,
samanvadhāvanpunarucchritairdhvajai; rathaiḥ suyuktairapare yuyutsavaḥ.
अथाभिसृत्य प्रतिवार्य तानरीन्धनंजयस्याभि रथं महारथाः ।
शिखण्डिशैनेययमाः शितैः शरैर्विदारयन्तो व्यनदन्सुभैरवम् ॥६६॥
66. athābhisṛtya prativārya tānarī;ndhanaṁjayasyābhi rathaṁ mahārathāḥ ,
śikhaṇḍiśaineyayamāḥ śitaiḥ śarai;rvidārayanto vyanadansubhairavam.
ततोऽभिजघ्नुः कुपिताः परस्परं शरैस्तदाञ्जोगतिभिः सुतेजनैः ।
कुरुप्रवीराः सह सृञ्जयैर्यथासुराः पुरा देववरैरयोधयन् ॥६७॥
67. tato'bhijaghnuḥ kupitāḥ parasparaṁ; śaraistadāñjogatibhiḥ sutejanaiḥ ,
kurupravīrāḥ saha sṛñjayairyathā;surāḥ purā devavarairayodhayan.
67. tataḥ abhijaghnuḥ kupitāḥ parasparam
śaraiḥ tadāñjogatibhiḥ sutejanaiḥ
kurupravīrāḥ saha sañjayaiḥ yathā
asurāḥ purā devavaraiḥ ayodhayant
67. tataḥ kurupravīrāḥ saha sañjayaiḥ
kupitāḥ parasparam āñjogatibhiḥ
sutejanaiḥ śaraiḥ abhijaghnuḥ yathā
asurāḥ purā devavaraiḥ ayodhayant
67. Then, enraged, the great warriors of the Kurus, along with the Sañjayas, struck each other with swiftly moving, well-sharpened arrows, just as the asuras formerly fought with the best of the gods.
जयेप्सवः स्वर्गमनाय चोत्सुकाः पतन्ति नागाश्वरथाः परंतप ।
जगर्जुरुच्चैर्बलवच्च विव्यधुः शरैः सुमुक्तैरितरेतरं पृथक् ॥६८॥
68. jayepsavaḥ svargamanāya cotsukāḥ; patanti nāgāśvarathāḥ paraṁtapa ,
jagarjuruccairbalavacca vivyadhuḥ; śaraiḥ sumuktairitaretaraṁ pṛthak.
68. jayeṣavaḥ svargamanāya ca utsukāḥ
patanti nāgāśvarathāḥ paraṃtapa
jagarjuḥ uccaiḥ balavat ca vivyadhuḥ
śaraiḥ sumuktaiḥ itaretaram pṛthak
68. paraṃtapa! jayeṣavaḥ ca svargamanāya utsukāḥ nāgāśvarathāḥ patanti.
uccaiḥ jagarjuḥ ca balavat śaraiḥ sumuktaiḥ itaretaram pṛthak vivyadhuḥ
68. O scorcher of foes, desirous of victory and eager for attaining heaven, elephants, horses, and chariots fall. They roared loudly and powerfully, and pierced each other repeatedly with well-shot arrows.
शरान्धकारे तु महात्मभिः कृते महामृधे योधवरैः परस्परम् ।
बभुर्दशाशा न दिवं च पार्थिव प्रभा च सूर्यस्य तमोवृताभवत् ॥६९॥
69. śarāndhakāre tu mahātmabhiḥ kṛte; mahāmṛdhe yodhavaraiḥ parasparam ,
babhurdaśāśā na divaṁ ca pārthiva; prabhā ca sūryasya tamovṛtābhavat.
69. śarāndhakāre tu mahātmabhiḥ kṛte
mahāmṛdhe yodhavaraiḥ parasparam
babhuḥ daśāśāḥ na divam ca pārthiva
prabhā ca sūryasya tamovṛtā abhavat
69. pārthiva! mahāmṛdhe mahātmabhiḥ yodhavaraiḥ parasparam kṛte śarāndhakāre tu daśāśāḥ na babhuḥ,
divam ca (na babhuḥ),
ca sūryasya prabhā tamovṛtā abhavat
69. O King, in that great battle, when a darkness of arrows was created by the great-souled ones and the best of warriors striking each other, the ten directions did not shine, nor did the sky, and the light of the sun became covered with darkness.