महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-86
संजय उवाच ।
प्रीतियुक्तं च हृद्यं च मधुराक्षरमेव च ।
कालयुक्तं च चित्रं च स्वतया चाभिभाषितम् ॥१॥
प्रीतियुक्तं च हृद्यं च मधुराक्षरमेव च ।
कालयुक्तं च चित्रं च स्वतया चाभिभाषितम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
prītiyuktaṁ ca hṛdyaṁ ca madhurākṣarameva ca ,
kālayuktaṁ ca citraṁ ca svatayā cābhibhāṣitam.
prītiyuktaṁ ca hṛdyaṁ ca madhurākṣarameva ca ,
kālayuktaṁ ca citraṁ ca svatayā cābhibhāṣitam.
1.
sañjaya uvāca prītiyuktam ca hṛdyam ca madhurākṣaram
eva ca kālayuktam ca citram ca svatayā ca abhibhāṣitam
eva ca kālayuktam ca citram ca svatayā ca abhibhāṣitam
1.
sañjaya uvāca tat (vacanam) ca
prītiyuktam ca hṛdyam ca
madhurākṣaram eva ca kālayuktam ca
citram ca svatayā ca abhibhāṣitam
prītiyuktam ca hṛdyam ca
madhurākṣaram eva ca kālayuktam ca
citram ca svatayā ca abhibhāṣitam
1.
Sañjaya said: [The speech] was filled with affection, heartwarming, indeed composed of sweet words, and timely, and captivating, and spoken with [his] natural composure.
धर्मराजस्य तद्वाक्यं निशम्य शिनिपुंगवः ।
सात्यकिर्भरतश्रेष्ठ प्रत्युवाच युधिष्ठिरम् ॥२॥
सात्यकिर्भरतश्रेष्ठ प्रत्युवाच युधिष्ठिरम् ॥२॥
2. dharmarājasya tadvākyaṁ niśamya śinipuṁgavaḥ ,
sātyakirbharataśreṣṭha pratyuvāca yudhiṣṭhiram.
sātyakirbharataśreṣṭha pratyuvāca yudhiṣṭhiram.
2.
dharmarājasya tat vākyam niśamya śinipuṅgavaḥ
sātyakiḥ bharataśreṣṭha pratyuvāca yudhiṣṭhiram
sātyakiḥ bharataśreṣṭha pratyuvāca yudhiṣṭhiram
2.
he bharataśreṣṭha śinipuṅgavaḥ sātyakiḥ dharmarājasya
tat vākyam niśamya yudhiṣṭhiram pratyuvāca
tat vākyam niśamya yudhiṣṭhiram pratyuvāca
2.
Having heard those words of the King of Dharma (Yudhiṣṭhira), Sātyaki, the foremost among the Śinis, O best of the Bhāratas, replied to Yudhiṣṭhira.
श्रुतं ते गदतो वाक्यं सर्वमेतन्मयाच्युत ।
न्याययुक्तं च चित्रं च फल्गुनार्थे यशस्करम् ॥३॥
न्याययुक्तं च चित्रं च फल्गुनार्थे यशस्करम् ॥३॥
3. śrutaṁ te gadato vākyaṁ sarvametanmayācyuta ,
nyāyayuktaṁ ca citraṁ ca phalgunārthe yaśaskaram.
nyāyayuktaṁ ca citraṁ ca phalgunārthe yaśaskaram.
3.
śrutam te gadataḥ vākyam sarvam etat mayā acyuta
nyāyayuktam ca citram ca phalguna-arthe yaśaskaram
nyāyayuktam ca citram ca phalguna-arthe yaśaskaram
3.
acyuta mayā te gadataḥ sarvam etat vākyam śrutam ca
nyāyayuktam ca citram ca phalguna-arthe yaśaskaram
nyāyayuktam ca citram ca phalguna-arthe yaśaskaram
3.
O Acyuta, I have heard all these words spoken by you. They are just, wonderful, and bring glory for Arjuna.
एवंविधे तथा काले मदृशं प्रेक्ष्य संमतम् ।
वक्तुमर्हसि राजेन्द्र यथा पार्थं तथैव माम् ॥४॥
वक्तुमर्हसि राजेन्द्र यथा पार्थं तथैव माम् ॥४॥
4. evaṁvidhe tathā kāle madṛśaṁ prekṣya saṁmatam ,
vaktumarhasi rājendra yathā pārthaṁ tathaiva mām.
vaktumarhasi rājendra yathā pārthaṁ tathaiva mām.
4.
evaṃvidhe tathā kāle madṛśam prekṣya saṃmatam
vaktum arhasi rājendra yathā pārtham tathā eva mām
vaktum arhasi rājendra yathā pārtham tathā eva mām
4.
rājendra evaṃvidhe tathā kāle madṛśam saṃmatam
prekṣya yathā pārtham tathā eva mām vaktum arhasi
prekṣya yathā pārtham tathā eva mām vaktum arhasi
4.
O King (rājendra), at such a time and in such a situation, recognizing my similar worthiness, you should speak to me just as you speak to Pārtha.
न मे धनंजयस्यार्थे प्राणा रक्ष्याः कथंचन ।
त्वत्प्रयुक्तः पुनरहं किं न कुर्यां महाहवे ॥५॥
त्वत्प्रयुक्तः पुनरहं किं न कुर्यां महाहवे ॥५॥
5. na me dhanaṁjayasyārthe prāṇā rakṣyāḥ kathaṁcana ,
tvatprayuktaḥ punarahaṁ kiṁ na kuryāṁ mahāhave.
tvatprayuktaḥ punarahaṁ kiṁ na kuryāṁ mahāhave.
5.
na me dhanañjayasya arthe prāṇāḥ rakṣyāḥ kathaṃcana
tvatprayuktaḥ punaḥ aham kim na kuryām mahāhave
tvatprayuktaḥ punaḥ aham kim na kuryām mahāhave
5.
kathaṃcana me prāṇāḥ dhanañjayasya arthe na rakṣyāḥ
punaḥ tvatprayuktaḥ aham mahāhave kim na kuryām
punaḥ tvatprayuktaḥ aham mahāhave kim na kuryām
5.
My very life (prāṇāḥ) should certainly not be preserved for the sake of Dhanañjaya (Arjuna). But what would I not do, impelled by you, in a great battle?
लोकत्रयं योधयेयं सदेवासुरमानुषम् ।
त्वत्प्रयुक्तो नरेन्द्रेह किमुतैतत्सुदुर्बलम् ॥६॥
त्वत्प्रयुक्तो नरेन्द्रेह किमुतैतत्सुदुर्बलम् ॥६॥
6. lokatrayaṁ yodhayeyaṁ sadevāsuramānuṣam ,
tvatprayukto narendreha kimutaitatsudurbalam.
tvatprayukto narendreha kimutaitatsudurbalam.
6.
lokatrayam yodhayeyam sadevasuramānuṣam
tvatprayuktaḥ narendra iha kim uta etat sudurbalam
tvatprayuktaḥ narendra iha kim uta etat sudurbalam
6.
narendra iha tvatprayuktaḥ (aham) sadevasuramānuṣam
lokatrayam yodhayeyam kim uta etat sudurbalam
lokatrayam yodhayeyam kim uta etat sudurbalam
6.
Impelled by you, O King (narendra), I could indeed fight the three worlds (lokāḥ) – including gods, asuras, and humans. How much more easily then this extremely weak (sudurbalam) [force]?
सुयोधनबलं त्वद्य योधयिष्ये समन्ततः ।
विजेष्ये च रणे राजन्सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥७॥
विजेष्ये च रणे राजन्सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥७॥
7. suyodhanabalaṁ tvadya yodhayiṣye samantataḥ ,
vijeṣye ca raṇe rājansatyametadbravīmi te.
vijeṣye ca raṇe rājansatyametadbravīmi te.
7.
suyodhanabalam tu adya yodhayiṣye samantataḥ
vijayeṣye ca raṇe rājan satyam etat bravīmi te
vijayeṣye ca raṇe rājan satyam etat bravīmi te
7.
rājan adya aham suyodhanabalam samantataḥ
yodhayiṣye ca raṇe vijayeṣye etat satyam te bravīmi
yodhayiṣye ca raṇe vijayeṣye etat satyam te bravīmi
7.
O King, today I will certainly fight Suyodhana's army on all sides, and I will be victorious in battle. This truth I declare to you.
कुशल्यहं कुशलिनं समासाद्य धनंजयम् ।
हते जयद्रथे राजन्पुनरेष्यामि तेऽन्तिकम् ॥८॥
हते जयद्रथे राजन्पुनरेष्यामि तेऽन्तिकम् ॥८॥
8. kuśalyahaṁ kuśalinaṁ samāsādya dhanaṁjayam ,
hate jayadrathe rājanpunareṣyāmi te'ntikam.
hate jayadrathe rājanpunareṣyāmi te'ntikam.
8.
kuśalī aham kuśalinam samāsādya dhanañjayam
hate jayadrathe rājan punaḥ eṣyāmi te antikam
hate jayadrathe rājan punaḥ eṣyāmi te antikam
8.
rājan aham kuśalī kuśalinam dhanañjayam
samāsādya jayadrathe hate punaḥ te antikam eṣyāmi
samāsādya jayadrathe hate punaḥ te antikam eṣyāmi
8.
O King, I am well, having reached the prosperous Dhanañjaya (Arjuna). After Jayadratha is killed, I will return to your presence.
अवश्यं तु मया सर्वं विज्ञाप्यस्त्वं नराधिप ।
वासुदेवस्य यद्वाक्यं फल्गुनस्य च धीमतः ॥९॥
वासुदेवस्य यद्वाक्यं फल्गुनस्य च धीमतः ॥९॥
9. avaśyaṁ tu mayā sarvaṁ vijñāpyastvaṁ narādhipa ,
vāsudevasya yadvākyaṁ phalgunasya ca dhīmataḥ.
vāsudevasya yadvākyaṁ phalgunasya ca dhīmataḥ.
9.
avaśyam tu mayā sarvam vijñāpyaḥ tvam narādhipa
vāsudevasya yat vākyam phalgunasya ca dhīmataḥ
vāsudevasya yat vākyam phalgunasya ca dhīmataḥ
9.
tu narādhipa mayā sarvam yat vāsudevasya ca
dhīmataḥ phalgunasya vākyam tvam avaśyam vijñāpyaḥ
dhīmataḥ phalgunasya vākyam tvam avaśyam vijñāpyaḥ
9.
But O King, you must certainly be informed by me of all the words of Vāsudeva (Krishna) and the wise Phālguna (Arjuna).
दृढं त्वभिपरीतोऽहमर्जुनेन पुनः पुनः ।
मध्ये सर्वस्य सैन्यस्य वासुदेवस्य शृण्वतः ॥१०॥
मध्ये सर्वस्य सैन्यस्य वासुदेवस्य शृण्वतः ॥१०॥
10. dṛḍhaṁ tvabhiparīto'hamarjunena punaḥ punaḥ ,
madhye sarvasya sainyasya vāsudevasya śṛṇvataḥ.
madhye sarvasya sainyasya vāsudevasya śṛṇvataḥ.
10.
dṛḍham tu abhiparītaḥ aham arjunena punaḥ punaḥ
madhye sarvasya sainyasya vāsudevasya śṛṇvataḥ
madhye sarvasya sainyasya vāsudevasya śṛṇvataḥ
10.
tu aham dṛḍham arjunena punaḥ punaḥ abhiparītaḥ
sarvasya sainyasya madhye vāsudevasya śṛṇvataḥ
sarvasya sainyasya madhye vāsudevasya śṛṇvataḥ
10.
Indeed, I have been greatly importuned again and again by Arjuna, in the midst of the entire army, with Vāsudeva (Krishna) listening.
अद्य माधव राजानमप्रमत्तोऽनुपालय ।
आर्यां युद्धे मतिं कृत्वा यावद्धन्मि जयद्रथम् ॥११॥
आर्यां युद्धे मतिं कृत्वा यावद्धन्मि जयद्रथम् ॥११॥
11. adya mādhava rājānamapramatto'nupālaya ,
āryāṁ yuddhe matiṁ kṛtvā yāvaddhanmi jayadratham.
āryāṁ yuddhe matiṁ kṛtvā yāvaddhanmi jayadratham.
11.
adya mādhava rājānam apramattaḥ anupālaya āryām
yuddhe matim kṛtvā yāvat hanmi jayadratham
yuddhe matim kṛtvā yāvat hanmi jayadratham
11.
mādhava adya apramattaḥ rājānam anupālaya yuddhe
āryām matim kṛtvā yāvat jayadratham hanmi
āryām matim kṛtvā yāvat jayadratham hanmi
11.
Today, O Madhava, vigilantly protect the king. Maintain a noble resolve in battle until I kill Jayadratha.
त्वयि वाहं महाबाहो प्रद्युम्ने वा महारथे ।
नृपं निक्षिप्य गच्छेयं निरपेक्षो जयद्रथम् ॥१२॥
नृपं निक्षिप्य गच्छेयं निरपेक्षो जयद्रथम् ॥१२॥
12. tvayi vāhaṁ mahābāho pradyumne vā mahārathe ,
nṛpaṁ nikṣipya gaccheyaṁ nirapekṣo jayadratham.
nṛpaṁ nikṣipya gaccheyaṁ nirapekṣo jayadratham.
12.
tvayi vā aham mahābāho pradyumne vā mahārathe
nṛpam nikṣipya gaccheyam nirapekṣaḥ jayadratham
nṛpam nikṣipya gaccheyam nirapekṣaḥ jayadratham
12.
mahābāho aham nṛpam tvayi vā mahārathe pradyumne
vā nikṣipya nirapekṣaḥ jayadratham gaccheyam
vā nikṣipya nirapekṣaḥ jayadratham gaccheyam
12.
O mighty-armed one (Krishna), entrusting the king either to you or to the great charioteer Pradyumna, I would go to Jayadratha without any further concern (for the king's safety).
जानीषे हि रणे द्रोणं रभसं श्रेष्ठसंमतम् ।
प्रतिज्ञा चापि ते नित्यं श्रुता द्रोणस्य माधव ॥१३॥
प्रतिज्ञा चापि ते नित्यं श्रुता द्रोणस्य माधव ॥१३॥
13. jānīṣe hi raṇe droṇaṁ rabhasaṁ śreṣṭhasaṁmatam ,
pratijñā cāpi te nityaṁ śrutā droṇasya mādhava.
pratijñā cāpi te nityaṁ śrutā droṇasya mādhava.
13.
jānīṣe hi raṇe droṇam rabhasam śreṣṭhasaṃmatam
pratijñā ca api te nityam śrutā droṇasya mādhava
pratijñā ca api te nityam śrutā droṇasya mādhava
13.
mādhava hi raṇe rabhasam śreṣṭhasaṃmatam droṇam
jānīṣe ca api te nityam droṇasya pratijñā śrutā
jānīṣe ca api te nityam droṇasya pratijñā śrutā
13.
Indeed, O Madhava, you know Drona in battle, how impetuous and highly esteemed he is. Also, Drona's vow has always been heard by you.
ग्रहणं धर्मराजस्य भारद्वाजोऽनुगृध्यति ।
शक्तश्चापि रणे द्रोणो निगृहीतुं युधिष्ठिरम् ॥१४॥
शक्तश्चापि रणे द्रोणो निगृहीतुं युधिष्ठिरम् ॥१४॥
14. grahaṇaṁ dharmarājasya bhāradvājo'nugṛdhyati ,
śaktaścāpi raṇe droṇo nigṛhītuṁ yudhiṣṭhiram.
śaktaścāpi raṇe droṇo nigṛhītuṁ yudhiṣṭhiram.
14.
grahaṇam dharmarājasya bhāradvājaḥ anugṛdhyati
śaktaḥ ca api raṇe droṇaḥ nigṛhītum yudhiṣṭhiram
śaktaḥ ca api raṇe droṇaḥ nigṛhītum yudhiṣṭhiram
14.
bhāradvājaḥ dharmarājasya grahaṇam anugṛdhyati
ca api droṇaḥ raṇe yudhiṣṭhiram nigṛhītum śaktaḥ
ca api droṇaḥ raṇe yudhiṣṭhiram nigṛhītum śaktaḥ
14.
Drona, the son of Bharadvaja, desires the capture of Yudhishthira, the king who upholds righteousness (dharma-rāja). And Drona is also capable of capturing Yudhishthira in battle.
एवं त्वयि समाधाय धर्मराजं नरोत्तमम् ।
अहमद्य गमिष्यामि सैन्धवस्य वधाय हि ॥१५॥
अहमद्य गमिष्यामि सैन्धवस्य वधाय हि ॥१५॥
15. evaṁ tvayi samādhāya dharmarājaṁ narottamam ,
ahamadya gamiṣyāmi saindhavasya vadhāya hi.
ahamadya gamiṣyāmi saindhavasya vadhāya hi.
15.
evam tvayi samādhāya dharmarājam narottamam
aham adya gamiṣyāmi saindhavasya vadhāya hi
aham adya gamiṣyāmi saindhavasya vadhāya hi
15.
evam tvayi dharmarājam narottamam samādhāya,
aham adya saindhavasya vadhāya hi gamiṣyāmi
aham adya saindhavasya vadhāya hi gamiṣyāmi
15.
Having thus entrusted the best of men, Dharma-rāja (dharma), to you, I shall indeed go today for the slaying of Saindhava.
जयद्रथमहं हत्वा ध्रुवमेष्यामि माधव ।
धर्मराजं यथा द्रोणो निगृह्णीयाद्रणे बलात् ॥१६॥
धर्मराजं यथा द्रोणो निगृह्णीयाद्रणे बलात् ॥१६॥
16. jayadrathamahaṁ hatvā dhruvameṣyāmi mādhava ,
dharmarājaṁ yathā droṇo nigṛhṇīyādraṇe balāt.
dharmarājaṁ yathā droṇo nigṛhṇīyādraṇe balāt.
16.
jayadratham aham hatvā dhruvam eṣyāmi mādhava
dharmarājam yathā droṇaḥ nigṛhṇīyāt raṇe balāt
dharmarājam yathā droṇaḥ nigṛhṇīyāt raṇe balāt
16.
mādhava,
jayadratham aham hatvā,
dhruvam eṣyāmi.
yathā droṇaḥ raṇe balāt dharmarājam nigṛhṇīyāt
jayadratham aham hatvā,
dhruvam eṣyāmi.
yathā droṇaḥ raṇe balāt dharmarājam nigṛhṇīyāt
16.
Madhava, after slaying Jayadratha, I shall certainly return, lest Droṇa forcibly seize Dharma-rāja (dharma) in battle.
निगृहीते नरश्रेष्ठे भारद्वाजेन माधव ।
सैन्धवस्य वधो न स्यान्ममाप्रीतिस्तथा भवेत् ॥१७॥
सैन्धवस्य वधो न स्यान्ममाप्रीतिस्तथा भवेत् ॥१७॥
17. nigṛhīte naraśreṣṭhe bhāradvājena mādhava ,
saindhavasya vadho na syānmamāprītistathā bhavet.
saindhavasya vadho na syānmamāprītistathā bhavet.
17.
nigṛhīte naraśreṣṭhe bhāradvājena mādhava
saindhavasya vadhaḥ na syāt mama aprītiḥ tathā bhavet
saindhavasya vadhaḥ na syāt mama aprītiḥ tathā bhavet
17.
mādhava,
(yadi) naraśreṣṭhe bhāradvājena nigṛhīte,
saindhavasya vadhaḥ na syāt,
tathā mama aprītiḥ bhavet
(yadi) naraśreṣṭhe bhāradvājena nigṛhīte,
saindhavasya vadhaḥ na syāt,
tathā mama aprītiḥ bhavet
17.
O Madhava, if the best of men (Yudhiṣṭhira) were to be captured by Bhāradvāja (Droṇa), then Saindhava's slaying would not take place, and I would experience such great displeasure (aprīti).
एवं गते नरश्रेष्ठ पाण्डवे सत्यवादिनि ।
अस्माकं गमनं व्यक्तं वनं प्रति भवेत्पुनः ॥१८॥
अस्माकं गमनं व्यक्तं वनं प्रति भवेत्पुनः ॥१८॥
18. evaṁ gate naraśreṣṭha pāṇḍave satyavādini ,
asmākaṁ gamanaṁ vyaktaṁ vanaṁ prati bhavetpunaḥ.
asmākaṁ gamanaṁ vyaktaṁ vanaṁ prati bhavetpunaḥ.
18.
evam gate naraśreṣṭha pāṇḍave satyavādini
asmākam gamanam vyaktam vanam prati bhavet punaḥ
asmākam gamanam vyaktam vanam prati bhavet punaḥ
18.
naraśreṣṭha,
evam gate satyavādini pāṇḍave,
asmākam vyaktam vanam prati gamanam punaḥ bhavet
evam gate satyavādini pāṇḍave,
asmākam vyaktam vanam prati gamanam punaḥ bhavet
18.
O best of men, if it happens thus - the truthful Pāṇḍava (Yudhiṣṭhira) being in such a state (captured) - then our clear return to the forest would certainly occur again.
सोऽयं मम जयो व्यक्तं व्यर्थ एव भविष्यति ।
यदि द्रोणो रणे क्रुद्धो निगृह्णीयाद्युधिष्ठिरम् ॥१९॥
यदि द्रोणो रणे क्रुद्धो निगृह्णीयाद्युधिष्ठिरम् ॥१९॥
19. so'yaṁ mama jayo vyaktaṁ vyartha eva bhaviṣyati ,
yadi droṇo raṇe kruddho nigṛhṇīyādyudhiṣṭhiram.
yadi droṇo raṇe kruddho nigṛhṇīyādyudhiṣṭhiram.
19.
saḥ ayam mama jayaḥ vyaktam vyarthaḥ eva bhaviṣyati
yadi droṇaḥ raṇe kruddhaḥ nigṛhṇīyāt yudhiṣṭhiram
yadi droṇaḥ raṇe kruddhaḥ nigṛhṇīyāt yudhiṣṭhiram
19.
yadi droṇaḥ raṇe kruddhaḥ yudhiṣṭhiram nigṛhṇīyāt,
saḥ ayam mama jayaḥ vyaktam eva vyarthaḥ bhaviṣyati
saḥ ayam mama jayaḥ vyaktam eva vyarthaḥ bhaviṣyati
19.
This victory of mine will clearly be in vain if Drona, enraged in battle, were to capture Yudhishthira.
स त्वमद्य महाबाहो प्रियार्थं मम माधव ।
जयार्थं च यशोर्थं च रक्ष राजानमाहवे ॥२०॥
जयार्थं च यशोर्थं च रक्ष राजानमाहवे ॥२०॥
20. sa tvamadya mahābāho priyārthaṁ mama mādhava ,
jayārthaṁ ca yaśorthaṁ ca rakṣa rājānamāhave.
jayārthaṁ ca yaśorthaṁ ca rakṣa rājānamāhave.
20.
saḥ tvam adya mahābāho priyārtham mama mādhava
jayārtham ca yaśortham ca rakṣa rājānam āhave
jayārtham ca yaśortham ca rakṣa rājānam āhave
20.
mahābāho mādhava,
saḥ tvam adya mama priyārtham,
jayārtham ca yaśortham ca āhave rājānam rakṣa
saḥ tvam adya mama priyārtham,
jayārtham ca yaśortham ca āhave rājānam rakṣa
20.
O mighty-armed Madhava, for my sake, and for the sake of victory and fame, you should protect the king in battle today.
स भवान्मयि निक्षेपो निक्षिप्तः सव्यसाचिना ।
भारद्वाजाद्भयं नित्यं पश्यमानेन ते प्रभो ॥२१॥
भारद्वाजाद्भयं नित्यं पश्यमानेन ते प्रभो ॥२१॥
21. sa bhavānmayi nikṣepo nikṣiptaḥ savyasācinā ,
bhāradvājādbhayaṁ nityaṁ paśyamānena te prabho.
bhāradvājādbhayaṁ nityaṁ paśyamānena te prabho.
21.
saḥ bhavān mayi nikṣepaḥ nikṣiptaḥ savyasācinā
bhāradvājāt bhayam nityam paśyamānena te prabho
bhāradvājāt bhayam nityam paśyamānena te prabho
21.
prabho,
savyasācinā,
bhāradvājāt nityam bhayam paśyamānena,
te bhavān mayi nikṣepaḥ nikṣiptaḥ
savyasācinā,
bhāradvājāt nityam bhayam paśyamānena,
te bhavān mayi nikṣepaḥ nikṣiptaḥ
21.
O Lord, you yourself have been entrusted to me as a deposit by Savyasacin (Arjuna), who constantly perceives fear from Drona (Bhāradvāja) for you.
तस्यापि च महाबाहो नित्यं पश्यति संयुगे ।
नान्यं हि प्रतियोद्धारं रौक्मिणेयादृते प्रभो ।
मां वापि मन्यते युद्धे भारद्वाजस्य धीमतः ॥२२॥
नान्यं हि प्रतियोद्धारं रौक्मिणेयादृते प्रभो ।
मां वापि मन्यते युद्धे भारद्वाजस्य धीमतः ॥२२॥
22. tasyāpi ca mahābāho nityaṁ paśyati saṁyuge ,
nānyaṁ hi pratiyoddhāraṁ raukmiṇeyādṛte prabho ,
māṁ vāpi manyate yuddhe bhāradvājasya dhīmataḥ.
nānyaṁ hi pratiyoddhāraṁ raukmiṇeyādṛte prabho ,
māṁ vāpi manyate yuddhe bhāradvājasya dhīmataḥ.
22.
tasya api ca mahābāho nityam paśyati
saṃyuge na anyam hi pratiyoddhāram
raukmiṇeyāt ṛte prabho mām vā api
manyate yuddhe bhāradvājasya dhīmataḥ
saṃyuge na anyam hi pratiyoddhāram
raukmiṇeyāt ṛte prabho mām vā api
manyate yuddhe bhāradvājasya dhīmataḥ
22.
mahābāho prabho,
tasya dhīmataḥ bhāradvājasya api ca nityam saṃyuge yuddhe रौक्मिणेयात् ऋते अन्यम् प्रतियोद्धारम् माम् वा अपि न हि मन्यते [इति] पश्यति
tasya dhīmataḥ bhāradvājasya api ca nityam saṃyuge yuddhe रौक्मिणेयात् ऋते अन्यम् प्रतियोद्धारम् माम् वा अपि न हि मन्यते [इति] पश्यति
22.
O mighty-armed Lord, Arjuna constantly perceives in battle that the intelligent Drona (Bhāradvāja) considers no other opponent his equal, except for Pradyumna (Raukmiṇeya) or even myself.
सोऽहं संभावनां चैतामाचार्यवचनं च तत् ।
पृष्ठतो नोत्सहे कर्तुं त्वां वा त्यक्तुं महीपते ॥२३॥
पृष्ठतो नोत्सहे कर्तुं त्वां वा त्यक्तुं महीपते ॥२३॥
23. so'haṁ saṁbhāvanāṁ caitāmācāryavacanaṁ ca tat ,
pṛṣṭhato notsahe kartuṁ tvāṁ vā tyaktuṁ mahīpate.
pṛṣṭhato notsahe kartuṁ tvāṁ vā tyaktuṁ mahīpate.
23.
saḥ aham saṃbhāvanām ca etām ācāryavacanam ca tat
pṛṣṭhataḥ na utsahe kartum tvām vā tyaktum mahīpate
pṛṣṭhataḥ na utsahe kartum tvām vā tyaktum mahīpate
23.
mahīpate saḥ aham etām saṃbhāvanām ca tat ācāryavacanam
ca pṛṣṭhataḥ kartum na utsahe vā tvām tyaktum
ca pṛṣṭhataḥ kartum na utsahe vā tvām tyaktum
23.
O King, I am unable to disregard this consideration (of your victory) and that command of the preceptor (guru), nor can I abandon you.
आचार्यो लघुहस्तत्वादभेद्यकवचावृतः ।
उपलभ्य रणे क्रीडेद्यथा शकुनिना शिशुः ॥२४॥
उपलभ्य रणे क्रीडेद्यथा शकुनिना शिशुः ॥२४॥
24. ācāryo laghuhastatvādabhedyakavacāvṛtaḥ ,
upalabhya raṇe krīḍedyathā śakuninā śiśuḥ.
upalabhya raṇe krīḍedyathā śakuninā śiśuḥ.
24.
ācāryaḥ laghuhastatvāt abhedyakavacāvṛtaḥ
upalabhya raṇe krīḍet yathā śakuninā śiśuḥ
upalabhya raṇe krīḍet yathā śakuninā śiśuḥ
24.
ācāryaḥ laghuhastatvāt abhedyakavacāvṛtaḥ
upalabhya raṇe krīḍet yathā śakuninā śiśuḥ
upalabhya raṇe krīḍet yathā śakuninā śiśuḥ
24.
The preceptor (guru), due to his lightness of hand and being protected by impenetrable armor, would play in battle just as a child plays with a bird.
यदि कार्ष्णिर्धनुष्पाणिरिह स्यान्मकरध्वजः ।
तस्मै त्वां विसृजेयं वै स त्वां रक्षेद्यथार्जुनः ॥२५॥
तस्मै त्वां विसृजेयं वै स त्वां रक्षेद्यथार्जुनः ॥२५॥
25. yadi kārṣṇirdhanuṣpāṇiriha syānmakaradhvajaḥ ,
tasmai tvāṁ visṛjeyaṁ vai sa tvāṁ rakṣedyathārjunaḥ.
tasmai tvāṁ visṛjeyaṁ vai sa tvāṁ rakṣedyathārjunaḥ.
25.
yadi kārṣṇiḥ dhanuṣpāṇiḥ iha syāt makaradhvajaḥ tasmai
tvām visṛjeyam vai saḥ tvām rakṣet yathā arjunaḥ
tvām visṛjeyam vai saḥ tvām rakṣet yathā arjunaḥ
25.
yadi kārṣṇiḥ dhanuṣpāṇiḥ makaradhvajaḥ iha syāt tasmai
tvām visṛjeyam vai saḥ tvām rakṣet yathā arjunaḥ
tvām visṛjeyam vai saḥ tvām rakṣet yathā arjunaḥ
25.
If Kārṣṇi (Pradyumna), the archer bearing the makara banner, were here, I would indeed hand you over to him; he would protect you just as Arjuna (protects).
कुरु त्वमात्मनो गुप्तिं कस्ते गोप्ता गते मयि ।
यः प्रतीयाद्रणे द्रोणं यावद्गच्छामि पाण्डवम् ॥२६॥
यः प्रतीयाद्रणे द्रोणं यावद्गच्छामि पाण्डवम् ॥२६॥
26. kuru tvamātmano guptiṁ kaste goptā gate mayi ,
yaḥ pratīyādraṇe droṇaṁ yāvadgacchāmi pāṇḍavam.
yaḥ pratīyādraṇe droṇaṁ yāvadgacchāmi pāṇḍavam.
26.
kuru tvam ātmanaḥ guptim kaḥ te goptā gate mayi
yaḥ pratīyāt raṇe droṇam yāvat gacchāmi pāṇḍavam
yaḥ pratīyāt raṇe droṇam yāvat gacchāmi pāṇḍavam
26.
tvam ātmanaḥ guptim kuru kaḥ te goptā mayi gate
yaḥ pratīyāt raṇe droṇam yāvat gacchāmi pāṇḍavam
yaḥ pratīyāt raṇe droṇam yāvat gacchāmi pāṇḍavam
26.
You (Duryodhana) must protect yourself, for who will be your protector once I am gone? Who would dare face (me) Droṇa in battle while I go to engage the Pāṇḍava (Arjuna)?
मा च ते भयमद्यास्तु राजन्नर्जुनसंभवम् ।
न स जातु महाबाहुर्भारमुद्यम्य सीदति ॥२७॥
न स जातु महाबाहुर्भारमुद्यम्य सीदति ॥२७॥
27. mā ca te bhayamadyāstu rājannarjunasaṁbhavam ,
na sa jātu mahābāhurbhāramudyamya sīdati.
na sa jātu mahābāhurbhāramudyamya sīdati.
27.
mā ca te bhayam adya astu rājan arjunasambhavam
| na saḥ jātu mahābāhuḥ bhāram udyamya sīdati
| na saḥ jātu mahābāhuḥ bhāram udyamya sīdati
27.
rājan te arjunasambhavam bhayam adya mā ca astu
saḥ mahābāhuḥ jātu bhāram udyamya na sīdati
saḥ mahābāhuḥ jātu bhāram udyamya na sīdati
27.
O King, may there be no fear for you today originating from Arjuna. That mighty-armed warrior never falters after taking on a burden.
ये च सौवीरका योधास्तथा सैन्धवपौरवाः ।
उदीच्या दाक्षिणात्याश्च ये चान्येऽपि महारथाः ॥२८॥
उदीच्या दाक्षिणात्याश्च ये चान्येऽपि महारथाः ॥२८॥
28. ye ca sauvīrakā yodhāstathā saindhavapauravāḥ ,
udīcyā dākṣiṇātyāśca ye cānye'pi mahārathāḥ.
udīcyā dākṣiṇātyāśca ye cānye'pi mahārathāḥ.
28.
ye ca sauvīrakāḥ yodhāḥ tathā saindhavapauravāḥ |
udīcyāḥ dākṣiṇātyāḥ ca ye ca anye api mahārathāḥ
udīcyāḥ dākṣiṇātyāḥ ca ye ca anye api mahārathāḥ
28.
ye ca sauvīrakāḥ yodhāḥ,
tathā saindhavapauravāḥ,
udīcyāḥ dākṣiṇātyāḥ ca,
ye ca anye api mahārathāḥ
tathā saindhavapauravāḥ,
udīcyāḥ dākṣiṇātyāḥ ca,
ye ca anye api mahārathāḥ
28.
And those warriors from the Sauvira kingdom, as well as those from the Sindhu region and the Puru clan; the northerners and the southerners, and also any other great charioteers (mahārathas).
ये च कर्णमुखा राजन्रथोदाराः प्रकीर्तिताः ।
एतेऽर्जुनस्य क्रुद्धस्य कलां नार्हन्ति षोडशीम् ॥२९॥
एतेऽर्जुनस्य क्रुद्धस्य कलां नार्हन्ति षोडशीम् ॥२९॥
29. ye ca karṇamukhā rājanrathodārāḥ prakīrtitāḥ ,
ete'rjunasya kruddhasya kalāṁ nārhanti ṣoḍaśīm.
ete'rjunasya kruddhasya kalāṁ nārhanti ṣoḍaśīm.
29.
ye ca karṇamukhāḥ rājan rathoḍārāḥ prakīrtitāḥ |
ete arjunasya kruddhasya kalām na arhanti ṣoḍaśīm
ete arjunasya kruddhasya kalām na arhanti ṣoḍaśīm
29.
rājan ye ca karṇamukhāḥ rathoḍārāḥ prakīrtitāḥ,
ete kruddhasya arjunasya ṣoḍaśīm kalām na arhanti
ete kruddhasya arjunasya ṣoḍaśīm kalām na arhanti
29.
O King, even those noble charioteers (rathodāras) led by Karna, who are renowned, do not equal even a sixteenth part of the enraged Arjuna.
उद्युक्ता पृथिवी सर्वा ससुरासुरमानुषा ।
सराक्षसगणा राजन्सकिंनरमहोरगा ॥३०॥
सराक्षसगणा राजन्सकिंनरमहोरगा ॥३०॥
30. udyuktā pṛthivī sarvā sasurāsuramānuṣā ,
sarākṣasagaṇā rājansakiṁnaramahoragā.
sarākṣasagaṇā rājansakiṁnaramahoragā.
30.
udyuktā pṛthivī sarvā sasurāsuramānuṣā
| sarākṣasagaṇā rājan sakiṃnaramahoragā
| sarākṣasagaṇā rājan sakiṃnaramahoragā
30.
rājan sarvā pṛthivī sasurāsuramānuṣā
sarākṣasagaṇā sakiṃnaramahoragā udyuktā
sarākṣasagaṇā sakiṃnaramahoragā udyuktā
30.
O King, the entire earth, including gods, asuras, and humans, along with the hosts of rākṣasas, and with kinnaras and great serpents, stands prepared (for battle).
जङ्गमाः स्थावरैः सार्धं नालं पार्थस्य संयुगे ।
एवं ज्ञात्वा महाराज व्येतु ते भीर्धनंजये ॥३१॥
एवं ज्ञात्वा महाराज व्येतु ते भीर्धनंजये ॥३१॥
31. jaṅgamāḥ sthāvaraiḥ sārdhaṁ nālaṁ pārthasya saṁyuge ,
evaṁ jñātvā mahārāja vyetu te bhīrdhanaṁjaye.
evaṁ jñātvā mahārāja vyetu te bhīrdhanaṁjaye.
31.
jaṅgamāḥ sthāvaraiḥ sārdham na alam pārthasya
saṃyuge evam jñātvā mahārāja vyetu te bhīḥ dhanaṃjaye
saṃyuge evam jñātvā mahārāja vyetu te bhīḥ dhanaṃjaye
31.
mahārāja jaṅgamāḥ sthāvaraiḥ sārdham pārthasya
saṃyuge na alam evam jñātvā te bhīḥ dhanaṃjaye vyetu
saṃyuge na alam evam jñātvā te bhīḥ dhanaṃjaye vyetu
31.
O great king, even all moving and immovable beings combined are not sufficient in battle against Arjuna (Pārtha). Knowing this, let your fear concerning Dhanaṃjaya depart.
यत्र वीरौ महेष्वासौ कृष्णौ सत्यपराक्रमौ ।
न तत्र कर्मणो व्यापत्कथंचिदपि विद्यते ॥३२॥
न तत्र कर्मणो व्यापत्कथंचिदपि विद्यते ॥३२॥
32. yatra vīrau maheṣvāsau kṛṣṇau satyaparākramau ,
na tatra karmaṇo vyāpatkathaṁcidapi vidyate.
na tatra karmaṇo vyāpatkathaṁcidapi vidyate.
32.
yatra vīrau maheṣvāsau kṛṣṇau satyaparākramau
na tatra karmaṇaḥ vyāpat kathaṃcidapi vidyate
na tatra karmaṇaḥ vyāpat kathaṃcidapi vidyate
32.
yatra vīrau maheṣvāsau satyaparākramau kṛṣṇau
tatra karmaṇaḥ vyāpat kathaṃcidapi na vidyate
tatra karmaṇaḥ vyāpat kathaṃcidapi na vidyate
32.
Where those two heroes, the great archers, the two Krishnas (Kṛṣṇa) of true valor are present, there is never any failure of action (karma) whatsoever.
दैवं कृतास्त्रतां योगममर्षमपि चाहवे ।
कृतज्ञतां दयां चैव भ्रातुस्त्वमनुचिन्तय ॥३३॥
कृतज्ञतां दयां चैव भ्रातुस्त्वमनुचिन्तय ॥३३॥
33. daivaṁ kṛtāstratāṁ yogamamarṣamapi cāhave ,
kṛtajñatāṁ dayāṁ caiva bhrātustvamanucintaya.
kṛtajñatāṁ dayāṁ caiva bhrātustvamanucintaya.
33.
daivam kṛtāstratām yogam amarṣam api ca āhave
kṛtajñatām dayām ca eva bhrātuḥ tvam anucintaya
kṛtajñatām dayām ca eva bhrātuḥ tvam anucintaya
33.
tvam bhrātuḥ daivam kṛtāstratām yogam amarṣam
ca āhave api kṛtajñatām dayām ca eva anucintaya
ca āhave api kṛtajñatām dayām ca eva anucintaya
33.
And you (Dhṛtarāṣṭra), should reflect upon your brother's divine power (daiva), his mastery of weapons, his focused effort (yoga), his intolerance towards enemies even in battle, and indeed, his gratitude and compassion.
मयि चाप्यपयाते वै गच्छमानेऽर्जुनं प्रति ।
द्रोणे चित्रास्त्रतां संख्ये राजंस्त्वमनुचिन्तय ॥३४॥
द्रोणे चित्रास्त्रतां संख्ये राजंस्त्वमनुचिन्तय ॥३४॥
34. mayi cāpyapayāte vai gacchamāne'rjunaṁ prati ,
droṇe citrāstratāṁ saṁkhye rājaṁstvamanucintaya.
droṇe citrāstratāṁ saṁkhye rājaṁstvamanucintaya.
34.
mayi ca api apayāte vai gacchamāne arjunam prati
droṇe citrāstratām saṃkhye rājan tvam anucintaya
droṇe citrāstratām saṃkhye rājan tvam anucintaya
34.
rājan mayi api apayāte vai arjunam prati gacchamāne
tvam droṇe saṃkhye citrāstratām ca anucintaya
tvam droṇe saṃkhye citrāstratām ca anucintaya
34.
And indeed, O king, when I (Saṃjaya) have gone, proceeding towards Arjuna, you should also consider Droṇa's diverse and wondrous skill with weapons in battle.
आचार्यो हि भृशं राजन्निग्रहे तव गृध्यति ।
प्रतिज्ञामात्मनो रक्षन्सत्यां कर्तुं च भारत ॥३५॥
प्रतिज्ञामात्मनो रक्षन्सत्यां कर्तुं च भारत ॥३५॥
35. ācāryo hi bhṛśaṁ rājannigrahe tava gṛdhyati ,
pratijñāmātmano rakṣansatyāṁ kartuṁ ca bhārata.
pratijñāmātmano rakṣansatyāṁ kartuṁ ca bhārata.
35.
ācāryaḥ hi bhṛśam rājan nigrahe tava gṛdhyati
pratijñām ātmanaḥ rakṣan satyām kartum ca bhārata
pratijñām ātmanaḥ rakṣan satyām kartum ca bhārata
35.
ācāryaḥ hi rājan bhṛśam tava nigrahe gṛdhyati ca
ātmanaḥ satyām pratijñām rakṣan kartum bhārata
ātmanaḥ satyām pratijñām rakṣan kartum bhārata
35.
O King, O Bhārata, the preceptor truly yearns greatly for your capture, seeking to keep his own promise (pratijñā) true.
कुरुष्वाद्यात्मनो गुप्तिं कस्ते गोप्ता गते मयि ।
यस्याहं प्रत्ययात्पार्थ गच्छेयं फल्गुनं प्रति ॥३६॥
यस्याहं प्रत्ययात्पार्थ गच्छेयं फल्गुनं प्रति ॥३६॥
36. kuruṣvādyātmano guptiṁ kaste goptā gate mayi ,
yasyāhaṁ pratyayātpārtha gaccheyaṁ phalgunaṁ prati.
yasyāhaṁ pratyayātpārtha gaccheyaṁ phalgunaṁ prati.
36.
kuruṣva adya ātmanaḥ guptim kaḥ te goptā gate mayi
yasya aham pratyayāt pārtha gaccheyam phalgunaṁ prati
yasya aham pratyayāt pārtha gaccheyam phalgunaṁ prati
36.
adya ātmanaḥ guptim kuruṣva mayi gate kaḥ te goptā? pārtha,
yasya pratyayāt aham phalgunaṁ prati gaccheyam?
yasya pratyayāt aham phalgunaṁ prati gaccheyam?
36.
Today, secure your own safety. Who will be your protector when I am gone? On whose assurance, O Pārtha, could I go to fight Arjuna?
न ह्यहं त्वा महाराज अनिक्षिप्य महाहवे ।
क्वचिद्यास्यामि कौरव्य सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥३७॥
क्वचिद्यास्यामि कौरव्य सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥३७॥
37. na hyahaṁ tvā mahārāja anikṣipya mahāhave ,
kvacidyāsyāmi kauravya satyametadbravīmi te.
kvacidyāsyāmi kauravya satyametadbravīmi te.
37.
na hi aham tvā mahārāja anikṣipya mahāhave
kvacit yāsyāmi kauravya satyam etat bravīmi te
kvacit yāsyāmi kauravya satyam etat bravīmi te
37.
mahārāja kauravya,
hi aham tvā mahāhave anikṣipya kvacit na yāsyāmi.
etat satyam te bravīmi.
hi aham tvā mahāhave anikṣipya kvacit na yāsyāmi.
etat satyam te bravīmi.
37.
Indeed, O great King, O scion of Kuru, I shall not abandon you in this great battle and go anywhere. This truth I tell to you.
एतद्विचार्य बहुशो बुद्ध्या बुद्धिमतां वर ।
दृष्ट्वा श्रेयः परं बुद्ध्या ततो राजन्प्रशाधि माम् ॥३८॥
दृष्ट्वा श्रेयः परं बुद्ध्या ततो राजन्प्रशाधि माम् ॥३८॥
38. etadvicārya bahuśo buddhyā buddhimatāṁ vara ,
dṛṣṭvā śreyaḥ paraṁ buddhyā tato rājanpraśādhi mām.
dṛṣṭvā śreyaḥ paraṁ buddhyā tato rājanpraśādhi mām.
38.
etat vicārya bahuśaḥ buddhyā buddhimatām vara dṛṣṭvā
śreyaḥ param buddhyā tataḥ rājan praśādhi mām
śreyaḥ param buddhyā tataḥ rājan praśādhi mām
38.
buddhimatām vara,
rājan,
etat bahuśaḥ buddhyā vicārya param śreyaḥ buddhyā dṛṣṭvā tataḥ mām praśādhi.
rājan,
etat bahuśaḥ buddhyā vicārya param śreyaḥ buddhyā dṛṣṭvā tataḥ mām praśādhi.
38.
O best among the intelligent, O King, having repeatedly deliberated upon this with your intellect, and having perceived the supreme good through your understanding, then instruct me.
युधिष्ठिर उवाच ।
एवमेतन्महाबाहो यथा वदसि माधव ।
न तु मे शुध्यते भावः श्वेताश्वं प्रति मारिष ॥३९॥
एवमेतन्महाबाहो यथा वदसि माधव ।
न तु मे शुध्यते भावः श्वेताश्वं प्रति मारिष ॥३९॥
39. yudhiṣṭhira uvāca ,
evametanmahābāho yathā vadasi mādhava ,
na tu me śudhyate bhāvaḥ śvetāśvaṁ prati māriṣa.
evametanmahābāho yathā vadasi mādhava ,
na tu me śudhyate bhāvaḥ śvetāśvaṁ prati māriṣa.
39.
yudhiṣṭhira uvāca evam etat mahābāho yathā vadasi
mādhava na tu me śudhyate bhāvaḥ śvetāśvaṃ prati māriṣa
mādhava na tu me śudhyate bhāvaḥ śvetāśvaṃ prati māriṣa
39.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca mahābāho mādhava etat evam yathā
vadasi tu me bhāvaḥ śvetāśvam prati na śudhyate māriṣa
vadasi tu me bhāvaḥ śvetāśvam prati na śudhyate māriṣa
39.
Yudhishthira said, "O mighty-armed Madhava, what you say is indeed true. However, my mind is not at ease concerning Shvetashva (Arjuna), O respected one."
करिष्ये परमं यत्नमात्मनो रक्षणं प्रति ।
गच्छ त्वं समनुज्ञातो यत्र यातो धनंजयः ॥४०॥
गच्छ त्वं समनुज्ञातो यत्र यातो धनंजयः ॥४०॥
40. kariṣye paramaṁ yatnamātmano rakṣaṇaṁ prati ,
gaccha tvaṁ samanujñāto yatra yāto dhanaṁjayaḥ.
gaccha tvaṁ samanujñāto yatra yāto dhanaṁjayaḥ.
40.
kariṣye paramam yatnam ātmanaḥ rakṣaṇam prati
gaccha tvam samanujñātaḥ yatra yātaḥ dhanaṃjayaḥ
gaccha tvam samanujñātaḥ yatra yātaḥ dhanaṃjayaḥ
40.
kariṣye ātmanaḥ rakṣaṇam prati paramam yatnam
tvam samanujñātaḥ yatra dhanaṃjayaḥ yātaḥ gaccha
tvam samanujñātaḥ yatra dhanaṃjayaḥ yātaḥ gaccha
40.
I will make the utmost effort for my own protection (ātman). You should go, having received permission, to where Dhananjaya (Arjuna) has gone.
आत्मसंरक्षणं संख्ये गमनं चार्जुनं प्रति ।
विचार्यैतद्द्वयं बुद्ध्या गमनं तत्र रोचये ॥४१॥
विचार्यैतद्द्वयं बुद्ध्या गमनं तत्र रोचये ॥४१॥
41. ātmasaṁrakṣaṇaṁ saṁkhye gamanaṁ cārjunaṁ prati ,
vicāryaitaddvayaṁ buddhyā gamanaṁ tatra rocaye.
vicāryaitaddvayaṁ buddhyā gamanaṁ tatra rocaye.
41.
ātmasaṃrakṣaṇam saṃkhye gamanam ca arjunam prati
vicārya etat dvayam buddhyā gamanam tatra rocaye
vicārya etat dvayam buddhyā gamanam tatra rocaye
41.
buddhyā ātmasaṃrakṣaṇam ca arjunam prati
gamanam etat dvayam vicārya tatra gamanam rocaye
gamanam etat dvayam vicārya tatra gamanam rocaye
41.
Having considered these two aspects with my intellect - my own protection (ātman) in battle and proceeding towards Arjuna - I approve of going there.
स त्वमातिष्ठ यानाय यत्र यातो धनंजयः ।
ममापि रक्षणं भीमः करिष्यति महाबलः ॥४२॥
ममापि रक्षणं भीमः करिष्यति महाबलः ॥४२॥
42. sa tvamātiṣṭha yānāya yatra yāto dhanaṁjayaḥ ,
mamāpi rakṣaṇaṁ bhīmaḥ kariṣyati mahābalaḥ.
mamāpi rakṣaṇaṁ bhīmaḥ kariṣyati mahābalaḥ.
42.
sa tvam ātiṣṭha yānāya yatra yātaḥ dhanaṃjayaḥ
mama api rakṣaṇam bhīmaḥ kariṣyati mahābalaḥ
mama api rakṣaṇam bhīmaḥ kariṣyati mahābalaḥ
42.
sa tvam yatra dhanaṃjayaḥ yātaḥ yānāya ātiṣṭha
mahābalaḥ bhīmaḥ mama api rakṣaṇam kariṣyati
mahābalaḥ bhīmaḥ mama api rakṣaṇam kariṣyati
42.
Therefore, you should prepare for the journey to where Dhananjaya (Arjuna) has gone. The mighty Bhima will also ensure my protection.
पार्षतश्च ससोदर्यः पार्थिवाश्च महाबलाः ।
द्रौपदेयाश्च मां तात रक्षिष्यन्ति न संशयः ॥४३॥
द्रौपदेयाश्च मां तात रक्षिष्यन्ति न संशयः ॥४३॥
43. pārṣataśca sasodaryaḥ pārthivāśca mahābalāḥ ,
draupadeyāśca māṁ tāta rakṣiṣyanti na saṁśayaḥ.
draupadeyāśca māṁ tāta rakṣiṣyanti na saṁśayaḥ.
43.
pārṣataḥ ca sasodaryaḥ pārthivāḥ ca mahābalāḥ
draupadeyāḥ ca mām tāta rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
draupadeyāḥ ca mām tāta rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
43.
tāta,
pārṣataḥ ca sasodaryaḥ ca mahābalāḥ pārthivāḥ ca draupadeyāḥ ca mām rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
pārṣataḥ ca sasodaryaḥ ca mahābalāḥ pārthivāḥ ca draupadeyāḥ ca mām rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
43.
O dear one, Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna) and his uterine brothers, and the mighty kings, as well as Draupadi's sons - they will protect me, there is no doubt.
केकया भ्रातरः पञ्च राक्षसश्च घटोत्कचः ।
विराटो द्रुपदश्चैव शिखण्डी च महारथः ॥४४॥
विराटो द्रुपदश्चैव शिखण्डी च महारथः ॥४४॥
44. kekayā bhrātaraḥ pañca rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
virāṭo drupadaścaiva śikhaṇḍī ca mahārathaḥ.
virāṭo drupadaścaiva śikhaṇḍī ca mahārathaḥ.
44.
kekayāḥ bhrātaraḥ pañca rākṣasaḥ ca ghaṭotkacaḥ
virāṭaḥ drupadaḥ ca eva śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
virāṭaḥ drupadaḥ ca eva śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
44.
pañca kekayāḥ bhrātaraḥ ca rākṣasaḥ ghaṭotkacaḥ
virāṭaḥ ca drupadaḥ eva ca śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
virāṭaḥ ca drupadaḥ eva ca śikhaṇḍī ca mahārathaḥ
44.
The five Kekaya brothers, and the demon Ghaṭotkaca, King Virāṭa, and King Drupada, and also Śikhaṇḍī, a great chariot warrior.
धृष्टकेतुश्च बलवान्कुन्तिभोजश्च मारिष ।
नकुलः सहदेवश्च पाञ्चालाः सृञ्जयास्तथा ।
एते समाहितास्तात रक्षिष्यन्ति न संशयः ॥४५॥
नकुलः सहदेवश्च पाञ्चालाः सृञ्जयास्तथा ।
एते समाहितास्तात रक्षिष्यन्ति न संशयः ॥४५॥
45. dhṛṣṭaketuśca balavānkuntibhojaśca māriṣa ,
nakulaḥ sahadevaśca pāñcālāḥ sṛñjayāstathā ,
ete samāhitāstāta rakṣiṣyanti na saṁśayaḥ.
nakulaḥ sahadevaśca pāñcālāḥ sṛñjayāstathā ,
ete samāhitāstāta rakṣiṣyanti na saṁśayaḥ.
45.
dhṛṣṭaketuḥ ca balavān kuntibhojaḥ
ca māriṣa nakulaḥ sahadevaḥ ca
pāñcālāḥ sṛñjayāḥ tathā ete samāhitāḥ
tāta rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
ca māriṣa nakulaḥ sahadevaḥ ca
pāñcālāḥ sṛñjayāḥ tathā ete samāhitāḥ
tāta rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
45.
māriṣa,
dhṛṣṭaketuḥ ca balavān kuntibhojaḥ ca nakulaḥ ca sahadevaḥ ca pāñcālāḥ tathā sṛñjayāḥ ca tāta ete samāhitāḥ rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
dhṛṣṭaketuḥ ca balavān kuntibhojaḥ ca nakulaḥ ca sahadevaḥ ca pāñcālāḥ tathā sṛñjayāḥ ca tāta ete samāhitāḥ rakṣiṣyanti na saṃśayaḥ
45.
O venerable one, and Dhṛṣṭaketu, the powerful Kuntibhoja, and Nakula and Sahadeva, and the Pāñcālas, and similarly the Sṛñjayas - O dear one, all of these are well-prepared and will protect (me), there is no doubt.
न द्रोणः सह सैन्येन कृतवर्मा च संयुगे ।
समासादयितुं शक्तो न च मां धर्षयिष्यति ॥४६॥
समासादयितुं शक्तो न च मां धर्षयिष्यति ॥४६॥
46. na droṇaḥ saha sainyena kṛtavarmā ca saṁyuge ,
samāsādayituṁ śakto na ca māṁ dharṣayiṣyati.
samāsādayituṁ śakto na ca māṁ dharṣayiṣyati.
46.
na droṇaḥ saha sainyena kṛtavarmā ca saṃyuge
samāsādayitum śaktaḥ na ca mām dharṣayiṣyati
samāsādayitum śaktaḥ na ca mām dharṣayiṣyati
46.
saṃyuge droṇaḥ saha sainyena ca kṛtavarmā ca
samāsādayitum na śaktaḥ ca mām na dharṣayiṣyati
samāsādayitum na śaktaḥ ca mām na dharṣayiṣyati
46.
Neither Droṇa with his army, nor Kṛtavarmā, are capable of encountering (them) in battle; nor will he overpower me.
धृष्टद्युम्नश्च समरे द्रोणं क्रुद्धं परंतपः ।
वारयिष्यति विक्रम्य वेलेव मकरालयम् ॥४७॥
वारयिष्यति विक्रम्य वेलेव मकरालयम् ॥४७॥
47. dhṛṣṭadyumnaśca samare droṇaṁ kruddhaṁ paraṁtapaḥ ,
vārayiṣyati vikramya veleva makarālayam.
vārayiṣyati vikramya veleva makarālayam.
47.
dhṛṣṭadyumnaḥ ca samare droṇam kruddham paraṃtapaḥ
vārayiṣyati vikramya velā iva makarālayam
vārayiṣyati vikramya velā iva makarālayam
47.
paraṃtapaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca samare vikramya kruddham
droṇam velā m a k a r ā l a y a m iva vārayiṣyati
droṇam velā m a k a r ā l a y a m iva vārayiṣyati
47.
And Dhṛṣṭadyumna, the tormentor of foes, will valiantly restrain the enraged Drona in battle, just as a shore contains the ocean.
यत्र स्थास्यति संग्रामे पार्षतः परवीरहा ।
न द्रोणसैन्यं बलवत्क्रामेत्तत्र कथंचन ॥४८॥
न द्रोणसैन्यं बलवत्क्रामेत्तत्र कथंचन ॥४८॥
48. yatra sthāsyati saṁgrāme pārṣataḥ paravīrahā ,
na droṇasainyaṁ balavatkrāmettatra kathaṁcana.
na droṇasainyaṁ balavatkrāmettatra kathaṁcana.
48.
yatra sthāsyati saṃgrāme pārṣataḥ paravīrahā na
droṇasainyam balavat krāmet tatra kathaṃcana
droṇasainyam balavat krāmet tatra kathaṃcana
48.
yatra saṃgrāme paravīrahā pārṣataḥ sthāsyati,
tatra balavat droṇasainyam kathaṃcana na krāmet
tatra balavat droṇasainyam kathaṃcana na krāmet
48.
Wherever Pārṣata, the slayer of enemy heroes, stands in battle, Drona's powerful army will certainly not be able to cross that line by any means.
एष द्रोणविनाशाय समुत्पन्नो हुताशनात् ।
कवची स शरी खड्गी धन्वी च वरभूषणः ॥४९॥
कवची स शरी खड्गी धन्वी च वरभूषणः ॥४९॥
49. eṣa droṇavināśāya samutpanno hutāśanāt ,
kavacī sa śarī khaḍgī dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ.
kavacī sa śarī khaḍgī dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ.
49.
eṣaḥ droṇavināśāya samutpannaḥ hutāśanāt
kavacī saḥ śarī khaḍgī dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ
kavacī saḥ śarī khaḍgī dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ
49.
eṣaḥ droṇavināśāya hutāśanāt samutpannaḥ.
saḥ kavacī,
śarī,
khaḍgī,
dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ.
saḥ kavacī,
śarī,
khaḍgī,
dhanvī ca varabhūṣaṇaḥ.
49.
This Dhṛṣṭadyumna was born from the sacrificial fire (yajña) for the destruction of Drona. He is armored, armed with arrows, sword-wielding, bow-wielding, and possesses excellent ornaments.
विश्रब्धो गच्छ शैनेय मा कार्षीर्मयि संभ्रमम् ।
धृष्टद्युम्नो रणे क्रुद्धो द्रोणमावारयिष्यति ॥५०॥
धृष्टद्युम्नो रणे क्रुद्धो द्रोणमावारयिष्यति ॥५०॥
50. viśrabdho gaccha śaineya mā kārṣīrmayi saṁbhramam ,
dhṛṣṭadyumno raṇe kruddho droṇamāvārayiṣyati.
dhṛṣṭadyumno raṇe kruddho droṇamāvārayiṣyati.
50.
viśrabdhaḥ gaccha śaineya mā kārṣīḥ mayi saṃbhramam
dhṛṣṭadyumnaḥ raṇe kruddhaḥ droṇam āvārayiṣyati
dhṛṣṭadyumnaḥ raṇe kruddhaḥ droṇam āvārayiṣyati
50.
śaineya,
viśrabdhaḥ gaccha.
mayi saṃbhramam mā kārṣīḥ.
dhṛṣṭadyumnaḥ raṇe kruddhaḥ droṇam āvārayiṣyati.
viśrabdhaḥ gaccha.
mayi saṃbhramam mā kārṣīḥ.
dhṛṣṭadyumnaḥ raṇe kruddhaḥ droṇam āvārayiṣyati.
50.
Go forth confidently, O Śaineya! Do not be agitated about me. Dhṛṣṭadyumna, enraged in battle, will restrain Drona.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86 (current chapter)
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47