Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-47

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
सर्वशास्त्रविधानज्ञ राजधर्मार्थवित्तम ।
अतीव संशयच्छेत्ता भवान्वै प्रथितः क्षितौ ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
sarvaśāstravidhānajña rājadharmārthavittama ,
atīva saṁśayacchettā bhavānvai prathitaḥ kṣitau.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca sarvaśāstravidhānajña rājadharma
arthavittama atīva saṃśayacchettā bhavān vai prathitaḥ kṣitau
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca he sarvaśāstravidhānajña he rājadharma
arthavittama bhavān kṣitau atīva saṃśayacchettā vai prathitaḥ
1. Yudhishthira said: O knower of all scriptural injunctions, most excellent among those who understand the essence of royal duties (rājadharma), you are indeed very famous on earth as a dispeller of doubts.
कश्चित्तु संशयो मेऽस्ति तन्मे ब्रूहि पितामह ।
अस्यामापदि कष्टायामन्यं पृच्छाम कं वयम् ॥२॥
2. kaścittu saṁśayo me'sti tanme brūhi pitāmaha ,
asyāmāpadi kaṣṭāyāmanyaṁ pṛcchāma kaṁ vayam.
2. kaścit tu saṃśayaḥ me asti tat me brūhi pitāmaha
asyām āpadi kaṣṭāyām anyam pṛcchāma kam vayam
2. tu kaścit saṃśayaḥ me asti he pitāmaha tat me
brūhi asyām kaṣṭāyām āpadi vayam anyam kam pṛcchāma
2. Yudhishthira said: But I have a particular doubt (saṃśaya), please tell me about it, O Grandfather. In this difficult time of distress, whom else shall we ask for guidance?
यथा नरेण कर्तव्यं यश्च धर्मः सनातनः ।
एतत्सर्वं महाबाहो भवान्व्याख्यातुमर्हति ॥३॥
3. yathā nareṇa kartavyaṁ yaśca dharmaḥ sanātanaḥ ,
etatsarvaṁ mahābāho bhavānvyākhyātumarhati.
3. yathā nareṇa kartavyam yaḥ ca dharmaḥ sanātanaḥ
etat sarvam mahābāho bhavān vyākhyātum arhati
3. he mahābāho bhavān etat sarvam yathā nareṇa kartavyam
yaḥ ca sanātanaḥ dharmaḥ ca [asti iti] vyākhyātum arhati
3. Yudhishthira said: You, O mighty-armed one (mahābāho), are truly capable of explaining all this: both how a person should act, and what constitutes eternal (sanātana) natural law (dharma).
चतस्रो विहिता भार्या ब्राह्मणस्य पितामह ।
ब्राह्मणी क्षत्रिया वैश्या शूद्रा च रतिमिच्छतः ॥४॥
4. catasro vihitā bhāryā brāhmaṇasya pitāmaha ,
brāhmaṇī kṣatriyā vaiśyā śūdrā ca ratimicchataḥ.
4. catasraḥ vihitāḥ bhāryāḥ brāhmaṇasya pitāmaha
brāhmaṇī kṣatriyā vaiśyā śūdrā ca ratim icchataḥ
4. he pitāmaha brāhmaṇasya ratim icchataḥ catasraḥ bhāryāḥ
vihitāḥ brāhmaṇī kṣatriyā vaiśyā ca śūdrā ca [tāḥ santi]
4. Yudhishthira said: O Grandfather, four wives are ordained for a brahmin: a brahmin woman, a kṣatriya woman, a vaiśya woman, and a śūdra woman, should he desire conjugal relations.
तत्र जातेषु पुत्रेषु सर्वासां कुरुसत्तम ।
आनुपूर्व्येण कस्तेषां पित्र्यं दायाद्यमर्हति ॥५॥
5. tatra jāteṣu putreṣu sarvāsāṁ kurusattama ,
ānupūrvyeṇa kasteṣāṁ pitryaṁ dāyādyamarhati.
5. tatra jāteṣu putreṣu sarvāsām kurusattama
ānupūrvyena kaḥ teṣām pitryam dāyādyam arhati
5. tatra kurusattama sarvāsām jāteṣu putreṣu
teṣām kaḥ ānupūrvyena pitryam dāyādyam arhati
5. O best of Kurus, among the sons born to all (wives), who among them is entitled to the paternal inheritance (dāyādya) in due order?
केन वा किं ततो हार्यं पितृवित्तात्पितामह ।
एतदिच्छामि कथितं विभागस्तेषु यः स्मृतः ॥६॥
6. kena vā kiṁ tato hāryaṁ pitṛvittātpitāmaha ,
etadicchāmi kathitaṁ vibhāgasteṣu yaḥ smṛtaḥ.
6. kena vā kim tataḥ hāryam pitṛvittāt pitāmaha
etat icchāmi kathitam vibhāgaḥ teṣu yaḥ smṛtaḥ
6. pitāmaha tataḥ pitṛvittāt kena vā kim hāryam
yaḥ vibhāgaḥ teṣu smṛtaḥ etat kathitam icchāmi
6. O grandfather (pitāmaha), what or by whom should be taken from that paternal wealth? I wish this to be explained, regarding the distribution among them which is traditionally prescribed.
भीष्म उवाच ।
ब्राह्मणः क्षत्रियो वैश्यस्त्रयो वर्णा द्विजातयः ।
एतेषु विहितो धर्मो ब्राह्मणस्य युधिष्ठिर ॥७॥
7. bhīṣma uvāca ,
brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyastrayo varṇā dvijātayaḥ ,
eteṣu vihito dharmo brāhmaṇasya yudhiṣṭhira.
7. bhīṣmaḥ uvāca brāhmaṇaḥ kṣatriyaḥ vaiśyaḥ trayaḥ varṇāḥ
dvijātayaḥ eteṣu vihitaḥ dharmaḥ brāhmaṇasya yudhiṣṭhira
7. bhīṣmaḥ uvāca brāhmaṇaḥ kṣatriyaḥ vaiśyaḥ trayaḥ varṇāḥ
dvijātayaḥ yudhiṣṭhira eteṣu brāhmaṇasya dharmaḥ vihitaḥ
7. Bhīṣma said: The Brāhmaṇa, Kṣatriya, and Vaiśya – these three classes (varṇas) are the twice-born. O Yudhiṣṭhira, among these, the intrinsic nature (dharma) is particularly prescribed for the Brāhmaṇa.
वैषम्यादथ वा लोभात्कामाद्वापि परंतप ।
ब्राह्मणस्य भवेच्छूद्रा न तु दृष्टान्ततः स्मृता ॥८॥
8. vaiṣamyādatha vā lobhātkāmādvāpi paraṁtapa ,
brāhmaṇasya bhavecchūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā.
8. vaiṣamyāt atha vā lobhāt kāmāt vā api paraṃtapa
brāhmaṇasya bhavet śūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā
8. paraṃtapa vaiṣamyāt atha vā lobhāt vā api kāmāt
brāhmaṇasya śūdrā bhavet tu na dṛṣṭāntataḥ smṛtā
8. O scorcher of foes, a Śūdra woman may become a Brāhmaṇa's wife due to adverse circumstances, or out of greed, or even desire; however, this is not traditionally accepted (smṛtā) as a proper precedent.
शूद्रां शयनमारोप्य ब्राह्मणः पीडितो भवेत् ।
प्रायश्चित्तीयते चापि विधिदृष्टेन हेतुना ॥९॥
9. śūdrāṁ śayanamāropya brāhmaṇaḥ pīḍito bhavet ,
prāyaścittīyate cāpi vidhidṛṣṭena hetunā.
9. śūdrām śayanam āropya brāhmaṇaḥ pīḍitaḥ bhavet
prāyaścittīyate ca api vidhidṛṣṭena hetunā
9. brāhmaṇaḥ śūdrām śayanam āropya pīḍitaḥ bhavet
ca api vidhidṛṣṭena hetunā prāyaścittīyate
9. If a brahmin places a śūdra woman on his bed, he becomes defiled and must undergo penance (prāyaścitta) for this transgression, as prescribed by the sacred law (dharma).
तत्र जातेष्वपत्येषु द्विगुणं स्याद्युधिष्ठिर ।
अतस्ते नियमं वित्ते संप्रवक्ष्यामि भारत ॥१०॥
10. tatra jāteṣvapatyeṣu dviguṇaṁ syādyudhiṣṭhira ,
ataste niyamaṁ vitte saṁpravakṣyāmi bhārata.
10. tatra jāteṣu apatyeṣu dviguṇam syāt yudhiṣṭhira
ataḥ te niyamam vitte saṃpravakṣyāmi bhārata
10. O yudhiṣṭhira tatra apatyeṣu jāteṣu dviguṇam syāt
ataḥ O bhārata te vitte niyamam saṃpravakṣyāmi
10. O Yudhishthira, regarding the children born from such a union, the rule shall be twofold. Therefore, O Bharata, I shall explain to you the regulation concerning wealth.
लक्षण्यो गोवृषो यानं यत्प्रधानतमं भवेत् ।
ब्राह्मण्यास्तद्धरेत्पुत्र एकांशं वै पितुर्धनात् ॥११॥
11. lakṣaṇyo govṛṣo yānaṁ yatpradhānatamaṁ bhavet ,
brāhmaṇyāstaddharetputra ekāṁśaṁ vai piturdhanāt.
11. lakṣaṇyaḥ govṛṣaḥ yānam yat pradhānatamam bhavet
brāhmaṇyāḥ tat haret putraḥ ekāṃśam vai pituḥ dhanāt
11. brāhmaṇyāḥ putraḥ lakṣaṇyaḥ govṛṣaḥ yat yānam
pradhānatamam bhavet tat haret vai pituḥ dhanāt ekāṃśam
11. The son of a brahmin woman should inherit the auspicious bull and the vehicle, whichever is most excellent. He should indeed take one share from his father's wealth.
शेषं तु दशधा कार्यं ब्राह्मणस्वं युधिष्ठिर ।
तत्र तेनैव हर्तव्याश्चत्वारोंऽशाः पितुर्धनात् ॥१२॥
12. śeṣaṁ tu daśadhā kāryaṁ brāhmaṇasvaṁ yudhiṣṭhira ,
tatra tenaiva hartavyāścatvāroṁ'śāḥ piturdhanāt.
12. śeṣam tu daśadhā kāryam brāhmaṇasvam yudhiṣṭhira
tatra tena eva hartavyāḥ catvāraḥ aṃśāḥ pituḥ dhanāt
12. O yudhiṣṭhira tu brāhmaṇasvam śeṣam daśadhā kāryam
tatra tena eva pituḥ dhanāt catvāraḥ aṃśāḥ hartavyāḥ
12. O Yudhishthira, the remaining property of the brahmin, however, should be divided into ten parts. From that, by that very son, four shares are to be taken from the father's wealth.
क्षत्रियायास्तु यः पुत्रो ब्राह्मणः सोऽप्यसंशयः ।
स तु मातृविशेषेण त्रीनंशान्हर्तुमर्हति ॥१३॥
13. kṣatriyāyāstu yaḥ putro brāhmaṇaḥ so'pyasaṁśayaḥ ,
sa tu mātṛviśeṣeṇa trīnaṁśānhartumarhati.
13. kṣatriyāyāḥ tu yaḥ putraḥ brāhmaṇaḥ saḥ api asaṃśayaḥ
saḥ tu mātṛviśeṣeṇa trīn aṃśān hartum arhati
13. yaḥ kṣatriyāyāḥ putraḥ saḥ api brāhmaṇaḥ asaṃśayaḥ
saḥ tu mātṛviśeṣeṇa trīn aṃśān hartum arhati
13. A son born to a kṣatriya woman (from a brahmin father) is also undoubtedly a brahmin. However, due to his mother's specific status, he is entitled to inherit three shares.
वर्णे तृतीये जातस्तु वैश्यायां ब्राह्मणादपि ।
द्विरंशस्तेन हर्तव्यो ब्राह्मणस्वाद्युधिष्ठिर ॥१४॥
14. varṇe tṛtīye jātastu vaiśyāyāṁ brāhmaṇādapi ,
dviraṁśastena hartavyo brāhmaṇasvādyudhiṣṭhira.
14. varṇe tṛtīye jātaḥ tu vaiśyāyām brāhmaṇāt api
dviraṃśaḥ tena hartavyaḥ brāhmaṇasvāt yudhiṣṭhira
14. yudhiṣṭhira brāhmaṇāt vaiśyāyām jātaḥ tu tṛtīye
varṇe api tena dviraṃśaḥ brāhmaṇasvāt hartavyaḥ
14. O Yudhiṣṭhira, a son born from a brahmin (father) to a vaiśya woman, who belongs to the third (social) class, should be entitled to two shares from the brahmin's property.
शूद्रायां ब्राह्मणाज्जातो नित्यादेयधनः स्मृतः ।
अल्पं वापि प्रदातव्यं शूद्रापुत्राय भारत ॥१५॥
15. śūdrāyāṁ brāhmaṇājjāto nityādeyadhanaḥ smṛtaḥ ,
alpaṁ vāpi pradātavyaṁ śūdrāputrāya bhārata.
15. śūdrāyām brāhmaṇāt jātaḥ nityādeyadhanaḥ smṛtaḥ
alpam vā api pradātavyam śūdrāputrāya bhārata
15. bhārata śūdrāyām brāhmaṇāt jātaḥ nityādeyadhanaḥ
smṛtaḥ śūdrāputrāya alpam vā api pradātavyam
15. A son born to a śūdra woman from a brahmin (father) is declared to be one whose wealth is always dependent on being granted. O Bhārata, at least a small amount should be given to such a son of a śūdra woman.
दशधा प्रविभक्तस्य धनस्यैष भवेत्क्रमः ।
सवर्णासु तु जातानां समान्भागान्प्रकल्पयेत् ॥१६॥
16. daśadhā pravibhaktasya dhanasyaiṣa bhavetkramaḥ ,
savarṇāsu tu jātānāṁ samānbhāgānprakalpayet.
16. daśadhā pravibhaktasya dhanasya eṣaḥ bhavet kramaḥ
savarṇāsu tu jātānām samān bhāgān prakalpayet
16. daśadhā pravibhaktasya dhanasya eṣaḥ kramaḥ bhavet
savarṇāsu jātānām tu samān bhāgān prakalpayet
16. This method of division should apply to wealth that is apportioned into ten parts. However, for sons born to women of the same (social) class (as the father), one should allot equal shares.
अब्राह्मणं तु मन्यन्ते शूद्रापुत्रमनैपुणात् ।
त्रिषु वर्णेषु जातो हि ब्राह्मणाद्ब्राह्मणो भवेत् ॥१७॥
17. abrāhmaṇaṁ tu manyante śūdrāputramanaipuṇāt ,
triṣu varṇeṣu jāto hi brāhmaṇādbrāhmaṇo bhavet.
17. abrāhmaṇam tu manyante śūdrāputram anaipuṇāt
triṣu varṇeṣu jātaḥ hi brāhmaṇāt brāhmaṇaḥ bhavet
17. anaipuṇāt tu śūdrāputram abrāhmaṇam manyante hi
brāhmaṇāt triṣu varṇeṣu jātaḥ brāhmaṇaḥ bhavet
17. Because of their lack of skill or understanding, people consider the son of a śūdrā woman to be a non-Brahmin. However, one born from a Brahmin father, in relation to any of the (upper) three social classes (varṇas), is indeed a Brahmin.
स्मृता वर्णाश्च चत्वारः पञ्चमो नाधिगम्यते ।
हरेत्तु दशमं भागं शूद्रापुत्रः पितुर्धनात् ॥१८॥
18. smṛtā varṇāśca catvāraḥ pañcamo nādhigamyate ,
harettu daśamaṁ bhāgaṁ śūdrāputraḥ piturdhanāt.
18. smṛtāḥ varṇāḥ ca catvāraḥ pañcamaḥ na adhigamyate
haret tu daśamam bhāgam śūdrāputraḥ pituḥ dhanāt
18. catvāraḥ varṇāḥ smṛtāḥ ca pañcamaḥ na adhigamyate
tu śūdrāputraḥ pituḥ dhanāt daśamam bhāgam haret
18. The social classes (varṇas) are traditionally considered to be four; a fifth (class) is not recognized. However, a son born to a śūdrā woman should inherit a tenth share of his father's wealth.
तत्तु दत्तं हरेत्पित्रा नादत्तं हर्तुमर्हति ।
अवश्यं हि धनं देयं शूद्रापुत्राय भारत ॥१९॥
19. tattu dattaṁ haretpitrā nādattaṁ hartumarhati ,
avaśyaṁ hi dhanaṁ deyaṁ śūdrāputrāya bhārata.
19. tat tu dattam haret pitrā na adattam hartum arhati
avaśyam hi dhanam deyam śūdrāputrāya bhārata
19. bhārata pitrā dattam tat tu haret adattam na
hartum arhati hi śūdrāputrāya dhanam avaśyam deyam
19. However, he should take only that which has been given by the father; he is not entitled to take what has not been explicitly given. Indeed, O Bhārata, wealth must certainly be given to the son born to a śūdrā woman.
आनृशंस्यं परो धर्म इति तस्मै प्रदीयते ।
यत्र तत्र समुत्पन्नो गुणायैवोपकल्पते ॥२०॥
20. ānṛśaṁsyaṁ paro dharma iti tasmai pradīyate ,
yatra tatra samutpanno guṇāyaivopakalpate.
20. ānṛśaṃsyam paraḥ dharmaḥ iti tasmai pradīyate
yatra tatra samutpannaḥ guṇāya eva upakalpate
20. ānṛśaṃsyam paraḥ dharmaḥ iti tasmai pradīyate
yatra tatra samutpannaḥ eva guṇāya upakalpate
20. Compassion (ānṛśaṃsyam) is the supreme natural law (dharma); thus, (the inheritance) is granted to him. For, wherever a person may be born, he is conducive only to good qualities (guṇa).
यदि वाप्येकपुत्रः स्यादपुत्रो यदि वा भवेत् ।
नाधिकं दशमाद्दद्याच्छूद्रापुत्राय भारत ॥२१॥
21. yadi vāpyekaputraḥ syādaputro yadi vā bhavet ,
nādhikaṁ daśamāddadyācchūdrāputrāya bhārata.
21. yadi vā api ekaputraḥ syāt aputraḥ yadi vā bhavet
na adhikam daśamāt dadyāt śūdrāputrāya bhārata
21. bhārata yadi ekaputraḥ vā api syāt yadi vā aputraḥ
bhavet śūdrāputrāya daśamāt adhikam na dadyāt
21. O Bhārata, whether one has only one son or is without a son, one should not give more than a tenth (of his property) to the son of a śūdra wife.
त्रैवार्षिकाद्यदा भक्तादधिकं स्याद्द्विजस्य तु ।
यजेत तेन द्रव्येण न वृथा साधयेद्धनम् ॥२२॥
22. traivārṣikādyadā bhaktādadhikaṁ syāddvijasya tu ,
yajeta tena dravyeṇa na vṛthā sādhayeddhanam.
22. traivārṣikāt yadā bhaktāt adhikam syāt dvijasya
tu yajeta tena dravyeṇa na vṛthā sādhayet dhanam
22. yadā dvijasya tu traivārṣikāt bhaktāt adhikam syāt
tena dravyeṇa yajeta vṛthā dhanam na sādhayet
22. When a twice-born person has food (provisions) exceeding a three-year supply, he should perform a Vedic ritual (yajña) with that wealth, and should not accumulate wealth unnecessarily.
त्रिसाहस्रपरो दायः स्त्रियो देयो धनस्य वै ।
तच्च भर्त्रा धनं दत्तं नादत्तं भोक्तुमर्हति ॥२३॥
23. trisāhasraparo dāyaḥ striyo deyo dhanasya vai ,
tacca bhartrā dhanaṁ dattaṁ nādattaṁ bhoktumarhati.
23. trisāhasraparaḥ dāyaḥ striyaḥ deyaḥ dhanasya vai tat
ca bhartrā dhanam dattam na adattam bhoktum arhati
23. dhanasya triśāhasraparaḥ dāyaḥ striyaḥ deyaḥ vai tat ca bhartrā dattam dhanam bhoktum arhati,
na adattam (dhanam)
23. A gift to a woman from wealth should not exceed three thousand (units). And a woman is entitled to enjoy that wealth which is given by her husband, not that which is not given.
स्त्रीणां तु पतिदायाद्यमुपभोगफलं स्मृतम् ।
नापहारं स्त्रियः कुर्युः पतिवित्तात्कथंचन ॥२४॥
24. strīṇāṁ tu patidāyādyamupabhogaphalaṁ smṛtam ,
nāpahāraṁ striyaḥ kuryuḥ pativittātkathaṁcana.
24. strīṇām tu patidāyādyam upabhogaphalam smṛtam na
apahāram striyaḥ kuryuḥ pativittāt kathaṃcana
24. tu strīṇām patidāyādyam upabhogaphalam smṛtam
striyaḥ pativittāt kathaṃcana apahāram na kuryuḥ
24. For women, the inheritance from the husband is considered to be for the purpose of enjoyment. Women should by no means embezzle or take away their husband's property.
स्त्रियास्तु यद्भवेद्वित्तं पित्रा दत्तं युधिष्ठिर ।
ब्राह्मण्यास्तद्धरेत्कन्या यथा पुत्रस्तथा हि सा ।
सा हि पुत्रसमा राजन्विहिता कुरुनन्दन ॥२५॥
25. striyāstu yadbhavedvittaṁ pitrā dattaṁ yudhiṣṭhira ,
brāhmaṇyāstaddharetkanyā yathā putrastathā hi sā ,
sā hi putrasamā rājanvihitā kurunandana.
25. striyāḥ tu yat bhavet vittam pitrā
dattam yudhiṣṭhira brāhmaṇyāḥ tat haret
kanyā yathā putraḥ tathā hi sā sā
hi putrasamā rājan vihitā kurunandana
25. yudhiṣṭhira kurunandana striyāḥ yat
vittam pitrā dattam bhavet brāhmaṇyāḥ
kanyā tat haret sā hi yathā putraḥ
tathā sā hi rājan putrasamā vihitā tu
25. O Yudhiṣṭhira, O delight of the Kurus, whatever wealth a woman possesses, given by her father – a daughter should inherit that from a Brāhmaṇa woman, for she is indeed like a son. Indeed, O King, she is declared equal to a son.
एवमेतत्समुद्दिष्टं धर्मेषु भरतर्षभ ।
एतद्धर्ममनुस्मृत्य न वृथा साधयेद्धनम् ॥२६॥
26. evametatsamuddiṣṭaṁ dharmeṣu bharatarṣabha ,
etaddharmamanusmṛtya na vṛthā sādhayeddhanam.
26. evam etat samuddiṣṭam dharmeṣu bharatarṣabha
etat dharmam anusmṛtya na vṛthā sādhayet dhanam
26. bharatarṣabha evam etat dharmeṣu samuddiṣṭam
etat dharmam anusmṛtya na vṛthā dhanam sādhayet
26. O best of the Bhāratas, this has thus been declared among the principles of natural law (dharma). Remembering this natural law (dharma), one should not acquire wealth improperly.
युधिष्ठिर उवाच ।
शूद्रायां ब्राह्मणाज्जातो यद्यदेयधनः स्मृतः ।
केन प्रतिविशेषेण दशमोऽप्यस्य दीयते ॥२७॥
27. yudhiṣṭhira uvāca ,
śūdrāyāṁ brāhmaṇājjāto yadyadeyadhanaḥ smṛtaḥ ,
kena prativiśeṣeṇa daśamo'pyasya dīyate.
27. yudhiṣṭhira uvāca śūdrāyām brāhmaṇāt jātaḥ yat adeyadhanaḥ
smṛtaḥ kena prativiśeṣeṇa daśamaḥ api asya dīyate
27. yudhiṣṭhira uvāca yat brāhmaṇāt śūdrāyām jātaḥ adeyadhanaḥ
smṛtaḥ kena prativiśeṣeṇa asya api daśamaḥ dīyate
27. Yudhiṣṭhira said: If a son born to a Brāhmaṇa from a Śūdra woman is considered not entitled to property, then by what special rule is even a tenth part given to him?
ब्राह्मण्यां ब्राह्मणाज्जातो ब्राह्मणः स्यान्न संशयः ।
क्षत्रियायां तथैव स्याद्वैश्यायामपि चैव हि ॥२८॥
28. brāhmaṇyāṁ brāhmaṇājjāto brāhmaṇaḥ syānna saṁśayaḥ ,
kṣatriyāyāṁ tathaiva syādvaiśyāyāmapi caiva hi.
28. brāhmaṇyām brāhmaṇāt jātaḥ brāhmaṇaḥ syāt na saṃśayaḥ
kṣatriyāyām tathā eva syāt vaiśyāyām api ca eva hi
28. brāhmaṇyām brāhmaṇāt jātaḥ brāhmaṇaḥ syāt saṃśayaḥ na
kṣatriyāyām tathā eva syāt vaiśyāyām api ca eva hi
28. If born to a Brāhmaṇa from a Brāhmaṇa woman, he would certainly be a Brāhmaṇa; there is no doubt about it. Similarly, (if born to a Brāhmaṇa) from a Kṣatriya woman, he would be (a Brāhmaṇa), and indeed also from a Vaiśya woman.
कस्मात्ते विषमं भागं भजेरन्नृपसत्तम ।
यदा सर्वे त्रयो वर्णास्त्वयोक्ता ब्राह्मणा इति ॥२९॥
29. kasmātte viṣamaṁ bhāgaṁ bhajerannṛpasattama ,
yadā sarve trayo varṇāstvayoktā brāhmaṇā iti.
29. kasmāt te viṣamam bhāgam bhajeran nṛpasattama yadā
sarve trayaḥ varṇāḥ tvayā uktāḥ brāhmaṇāḥ iti
29. nṛpasattama yadā sarve trayaḥ varṇāḥ tvayā brāhmaṇāḥ
iti uktāḥ kasmāt te viṣamam bhāgam bhajeran
29. O best of kings, why should they (the three social classes) receive an unequal share, when all three social classes have been declared by you to be brahmins?
भीष्म उवाच ।
दारा इत्युच्यते लोके नाम्नैकेन परंतप ।
प्रोक्तेन चैकनाम्नायं विशेषः सुमहान्भवेत् ॥३०॥
30. bhīṣma uvāca ,
dārā ityucyate loke nāmnaikena paraṁtapa ,
proktena caikanāmnāyaṁ viśeṣaḥ sumahānbhavet.
30. bhīṣmaḥ uvāca dārāḥ iti ucyate loke nāmnā ekena paraṃtapa
proktena ca ekanāmnā ayam viśeṣaḥ sumahān bhavet
30. bhīṣmaḥ uvāca paraṃtapa loke dārāḥ iti ekena nāmnā
ucyate ca proktena ekanāmnā ayam sumahān viśeṣaḥ bhavet
30. Bhishma said: "O scorcher of foes, the word 'dārāḥ' (wives) is used in the world by a single name. And from this one declared name, a very great distinction would arise."
तिस्रः कृत्वा पुरो भार्याः पश्चाद्विन्देत ब्राह्मणीम् ।
सा ज्येष्ठा सा च पूज्या स्यात्सा च ताभ्यो गरीयसी ॥३१॥
31. tisraḥ kṛtvā puro bhāryāḥ paścādvindeta brāhmaṇīm ,
sā jyeṣṭhā sā ca pūjyā syātsā ca tābhyo garīyasī.
31. tisraḥ kṛtvā puraḥ bhāryāḥ paścāt vindeta brāhmaṇīm
sā jyeṣṭhā sā ca pūjyā syāt sā ca tābhyaḥ garīyasī
31. puraḥ tisraḥ bhāryāḥ kṛtvā paścāt brāhmaṇīm vindeta
sā jyeṣṭhā sā ca pūjyā syāt sā ca tābhyaḥ garīyasī
31. After taking three wives (from other social classes), one should then marry a brahmin woman. She should be considered the eldest, she should be revered, and she should be more venerable than those (other wives).
स्नानं प्रसाधनं भर्तुर्दन्तधावनमञ्जनम् ।
हव्यं कव्यं च यच्चान्यद्धर्मयुक्तं भवेद्गृहे ॥३२॥
32. snānaṁ prasādhanaṁ bharturdantadhāvanamañjanam ,
havyaṁ kavyaṁ ca yaccānyaddharmayuktaṁ bhavedgṛhe.
32. snānam prasādhanam bhartuḥ dantadhāvanam añjanam
havyam kavyam ca yat ca anyat dharmayuktam bhavet gṛhe
32. bhartuḥ snānam prasādhanam dantadhāvanam añjanam ca
havyam kavyam ca yat anyat dharmayuktam gṛhe bhavet
32. Bathing the husband, adorning him, cleaning his teeth, applying collyrium to his eyes, and whatever other offerings to gods (havya) or ancestors (kavya) that are in accordance with the intrinsic nature (dharma) of the household should take place.
न तस्यां जातु तिष्ठन्त्यामन्या तत्कर्तुमर्हति ।
ब्राह्मणी त्वेव तत्कुर्याद्ब्राह्मणस्य युधिष्ठिर ॥३३॥
33. na tasyāṁ jātu tiṣṭhantyāmanyā tatkartumarhati ,
brāhmaṇī tveva tatkuryādbrāhmaṇasya yudhiṣṭhira.
33. na tasyām jātu tiṣṭhantyām anyā tat kartum arhati
brāhmaṇī tu eva tat kuryāt brāhmaṇasya yudhiṣṭhira
33. yudhiṣṭhira tasyām tiṣṭhantyām anyā jātu tat kartum
na arhati brāhmaṇī tu eva brāhmaṇasya tat kuryāt
33. O Yudhishthira, while she (the Brahmin wife) is present, no other woman is ever permitted to perform that act. Indeed, only the Brahmin woman herself should perform it for her Brahmin husband.
अन्नं पानं च माल्यं च वासांस्याभरणानि च ।
ब्राह्मण्यै तानि देयानि भर्तुः सा हि गरीयसी ॥३४॥
34. annaṁ pānaṁ ca mālyaṁ ca vāsāṁsyābharaṇāni ca ,
brāhmaṇyai tāni deyāni bhartuḥ sā hi garīyasī.
34. annam pānam ca mālyam ca vāsāṃsi ābharaṇāni ca
brāhmaṇyai tāni deyāni bhartuḥ sā hi garīyasī
34. annam ca pānam ca mālyam ca vāsāṃsi ca ābharaṇāni
ca brāhmaṇyai tāni deyāni hi sā bhartuḥ garīyasī
34. Food, drink, garlands, clothes, and ornaments should be given to the Brahmin woman, for she is indeed more revered than her husband.
मनुनाभिहितं शास्त्रं यच्चापि कुरुनन्दन ।
तत्राप्येष महाराज दृष्टो धर्मः सनातनः ॥३५॥
35. manunābhihitaṁ śāstraṁ yaccāpi kurunandana ,
tatrāpyeṣa mahārāja dṛṣṭo dharmaḥ sanātanaḥ.
35. manunā abhihitam śāstram yat ca api kurunandana
tatra api eṣaḥ mahārāja dṛṣṭaḥ dharmaḥ sanātanaḥ
35. kurunandana mahārāja manunā yat śāstram ca api
abhihitam tatra api eṣaḥ sanātanaḥ dharmaḥ dṛṣṭaḥ
35. And whatever sacred text (śāstra) has been declared by Manu, O joy of the Kurus, in that (text) also, O great king, this eternal (sanātana) natural law (dharma) is seen.
अथ चेदन्यथा कुर्याद्यदि कामाद्युधिष्ठिर ।
यथा ब्राह्मणचण्डालः पूर्वदृष्टस्तथैव सः ॥३६॥
36. atha cedanyathā kuryādyadi kāmādyudhiṣṭhira ,
yathā brāhmaṇacaṇḍālaḥ pūrvadṛṣṭastathaiva saḥ.
36. atha cet anyathā kuryāt yadi kāmāt yudhiṣṭhira
yathā brāhmaṇacaṇḍālaḥ pūrvadṛṣṭaḥ tathā eva saḥ
36. yudhiṣṭhira atha cet yadi kāmāt anyathā kuryāt
saḥ yathā pūrvadṛṣṭaḥ brāhmaṇacaṇḍālaḥ tathā eva
36. Now, O Yudhishthira, if one were to act otherwise due to desire, he would be just like a Brāhmaṇa-caṇḍāla, as has been observed before.
ब्राह्मण्याः सदृशः पुत्रः क्षत्रियायाश्च यो भवेत् ।
राजन्विशेषो नास्त्यत्र वर्णयोरुभयोरपि ॥३७॥
37. brāhmaṇyāḥ sadṛśaḥ putraḥ kṣatriyāyāśca yo bhavet ,
rājanviśeṣo nāstyatra varṇayorubhayorapi.
37. brāhmaṇyāḥ sadṛśaḥ putraḥ kṣatriyāyāḥ ca yaḥ bhavet
rājan viśeṣaḥ na asti atra varṇayoḥ ubhayoḥ api
37. rājan brāhmaṇyāḥ putraḥ ca yaḥ kṣatriyāyāḥ sadṛśaḥ
bhavet atra ubhayoḥ varṇayoḥ viśeṣaḥ na asti api
37. O King, concerning a son born to a Brāhmaṇa woman and a son who might be similar born to a Kṣatriya woman, there is no distinction between these two social classes (varṇas) in this regard.
न तु जात्या समा लोके ब्राह्मण्याः क्षत्रिया भवेत् ।
ब्राह्मण्याः प्रथमः पुत्रो भूयान्स्याद्राजसत्तम ।
भूयोऽपि भूयसा हार्यं पितृवित्ताद्युधिष्ठिर ॥३८॥
38. na tu jātyā samā loke brāhmaṇyāḥ kṣatriyā bhavet ,
brāhmaṇyāḥ prathamaḥ putro bhūyānsyādrājasattama ,
bhūyo'pi bhūyasā hāryaṁ pitṛvittādyudhiṣṭhira.
38. na tu jātyā samā loke brāhmaṇyāḥ kṣatriyā
bhavet brāhmaṇyāḥ prathamaḥ putraḥ
bhūyān syāt rājasattama bhūyaḥ api
bhūyasā hāryam pitṛvittāt yudhiṣṭhira
38. tu loke kṣatriyā jātyā brāhmaṇyāḥ samā
na bhavet rājasattama brāhmaṇyāḥ
prathamaḥ putraḥ bhūyān syāt yudhiṣṭhira
bhūyaḥ api bhūyasā pitṛvittāt hāryam
38. But in this world, a Kṣatriya woman is not equal to a Brāhmaṇa woman by birth (jāti). O best of kings, the first son of a Brāhmaṇa woman may be preeminent. Moreover, O Yudhiṣṭhira, a larger portion of the father's wealth is to be inherited by the superior one.
यथा न सदृशी जातु ब्राह्मण्याः क्षत्रिया भवेत् ।
क्षत्रियायास्तथा वैश्या न जातु सदृशी भवेत् ॥३९॥
39. yathā na sadṛśī jātu brāhmaṇyāḥ kṣatriyā bhavet ,
kṣatriyāyāstathā vaiśyā na jātu sadṛśī bhavet.
39. yathā na sadṛśī jātu brāhmaṇyāḥ kṣatriyā bhavet
kṣatriyāyāḥ tathā vaiśyā na jātu sadṛśī bhavet
39. yathā kṣatriyā jātu brāhmaṇyāḥ sadṛśī na bhavet
tathā vaiśyā jātu kṣatriyāyāḥ sadṛśī na bhavet
39. Just as a Kṣatriya woman is never equal to a Brāhmaṇa woman by birth, similarly, a Vaiśya woman is never equal to a Kṣatriya woman by birth.
श्रीश्च राज्यं च कोशश्च क्षत्रियाणां युधिष्ठिर ।
विहितं दृश्यते राजन्सागरान्ता च मेदिनी ॥४०॥
40. śrīśca rājyaṁ ca kośaśca kṣatriyāṇāṁ yudhiṣṭhira ,
vihitaṁ dṛśyate rājansāgarāntā ca medinī.
40. śrīḥ ca rājyam ca kośaḥ ca kṣatriyāṇām yudhiṣṭhira
vihitam dṛśyate rājan sāgarāntā ca medinī
40. yudhiṣṭhira kṣatriyāṇām śrīḥ ca rājyam ca kośaḥ
ca vihitam dṛśyate rājan sāgarāntā medinī ca
40. O Yudhiṣṭhira, prosperity, sovereignty, and treasury are ordained for Kṣatriyas. O King, even the entire earth, bounded by the oceans, is seen as their due.
क्षत्रियो हि स्वधर्मेण श्रियं प्राप्नोति भूयसीम् ।
राजा दण्डधरो राजन्रक्षा नान्यत्र क्षत्रियात् ॥४१॥
41. kṣatriyo hi svadharmeṇa śriyaṁ prāpnoti bhūyasīm ,
rājā daṇḍadharo rājanrakṣā nānyatra kṣatriyāt.
41. kṣatriyaḥ hi svadharmeṇa śriyam prāpnoti bhūyasīm
rājā daṇḍadharaḥ rājan rakṣā na anyatra kṣatriyāt
41. rājan kṣatriyaḥ hi svadharmeṇa bhūyasīm śriyam
prāpnoti daṇḍadharaḥ rājā rakṣā kṣatriyāt anyatra na
41. Indeed, a kṣatriya attains abundant prosperity by following his own intrinsic nature (dharma). O king, a ruler who wields authority, protection does not exist anywhere other than from a kṣatriya.
ब्राह्मणा हि महाभागा देवानामपि देवताः ।
तेषु राजा प्रवर्तेत पूजया विधिपूर्वकम् ॥४२॥
42. brāhmaṇā hi mahābhāgā devānāmapi devatāḥ ,
teṣu rājā pravarteta pūjayā vidhipūrvakam.
42. brāhmaṇāḥ hi mahābhāgāḥ devānām api devatāḥ
teṣu rājā pravartera pūjayā vidhipūrvakam
42. brāhmaṇāḥ hi mahābhāgāḥ api devānām devatāḥ
rājā teṣu vidhipūrvakam pūjayā pravartera
42. Indeed, brāhmaṇas are greatly fortunate, being deities even to the gods. Towards them, a king should conduct himself with reverence according to sacred rites.
प्रणीतमृषिभिर्ज्ञात्वा धर्मं शाश्वतमव्ययम् ।
लुप्यमानाः स्वधर्मेण क्षत्रियो रक्षति प्रजाः ॥४३॥
43. praṇītamṛṣibhirjñātvā dharmaṁ śāśvatamavyayam ,
lupyamānāḥ svadharmeṇa kṣatriyo rakṣati prajāḥ.
43. praṇītam ṛṣibhiḥ jñātvā dharmam śāśvatam avyayam
lupyamanāḥ svadharmeṇa kṣatriyaḥ rakṣati prajāḥ
43. ṛṣibhiḥ praṇītam śāśvatam avyayam dharmam jñātvā
kṣatriyaḥ svadharmeṇa lupyamanāḥ prajāḥ rakṣati
43. Having understood the eternal, imperishable natural law (dharma) promulgated by the sages, a kṣatriya protects the people when they are suffering harm, by adhering to his own intrinsic nature (dharma).
दस्युभिर्ह्रियमाणं च धनं दाराश्च सर्वशः ।
सर्वेषामेव वर्णानां त्राता भवति पार्थिवः ॥४४॥
44. dasyubhirhriyamāṇaṁ ca dhanaṁ dārāśca sarvaśaḥ ,
sarveṣāmeva varṇānāṁ trātā bhavati pārthivaḥ.
44. dasyubhiḥ hriyamāṇam ca dhanam dārāḥ ca sarvaśaḥ
sarveṣām eva varṇānām trātā bhavati pārthivaḥ
44. ca dasyubhiḥ sarvaśaḥ hriyamāṇam dhanam ca dārāḥ
pārthivaḥ eva sarveṣām varṇānām trātā bhavati
44. And when wealth and womenfolk are completely seized by robbers, the king indeed becomes the protector of all social classes (varṇa).
भूयान्स्यात्क्षत्रियापुत्रो वैश्यापुत्रान्न संशयः ।
भूयस्तेनापि हर्तव्यं पितृवित्ताद्युधिष्ठिर ॥४५॥
45. bhūyānsyātkṣatriyāputro vaiśyāputrānna saṁśayaḥ ,
bhūyastenāpi hartavyaṁ pitṛvittādyudhiṣṭhira.
45. bhūyān syāt kṣatriyāputraḥ vaiśyāputrāt na saṃśayaḥ
bhūyas tena api hartavyaṃ pitṛvittāt yudhiṣṭhira
45. yudhiṣṭhira,
kṣatriyāputraḥ vaiśyāputrāt bhūyān syāt,
saṃśayaḥ na api tena pitṛvittāt bhūyas hartavyaṃ
45. O Yudhiṣṭhira, a son born to a Kṣatriya woman is, without a doubt, superior to a son born to a Vaiśya woman. More of the paternal property should also be inherited by him.
युधिष्ठिर उवाच ।
उक्तं ते विधिवद्राजन्ब्राह्मणस्वे पितामह ।
इतरेषां तु वर्णानां कथं विनियमो भवेत् ॥४६॥
46. yudhiṣṭhira uvāca ,
uktaṁ te vidhivadrājanbrāhmaṇasve pitāmaha ,
itareṣāṁ tu varṇānāṁ kathaṁ viniyamo bhavet.
46. yudhiṣṭhira uvāca uktaṃ te vidhivāt rājan brāhmaṇasve
pitāmaha itareṣāṃ tu varṇānāṃ kathaṃ viniyamaḥ bhavet
46. yudhiṣṭhira uvāca rājan pitāmaha,
brāhmaṇasve te uktaṃ vidhivāt tu itareṣāṃ varṇānāṃ viniyamaḥ kathaṃ bhavet?
46. Yudhiṣṭhira said: "O King, O Grandfather, you have spoken rightly regarding the property of Brahmins. But how should the regulation be for the other social classes?"
भीष्म उवाच ।
क्षत्रियस्यापि भार्ये द्वे विहिते कुरुनन्दन ।
तृतीया च भवेच्छूद्रा न तु दृष्टान्ततः स्मृता ॥४७॥
47. bhīṣma uvāca ,
kṣatriyasyāpi bhārye dve vihite kurunandana ,
tṛtīyā ca bhavecchūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā.
47. bhīṣma uvāca kṣatriyasya api bhārye dve vihite
kurunandana tṛtīyā ca bhavet śūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā
47. bhīṣma uvāca kurunandana,
kṣatriyasya api dve bhārye vihite tṛtīyā ca śūdrā bhavet,
tu dṛṣṭāntataḥ na smṛtā
47. Bhīṣma said: "O delight of the Kurus, for a Kṣatriya also, two wives are prescribed. A third wife might be a Śūdra woman, but this is not mentioned as a precedent."
एष एव क्रमो हि स्यात्क्षत्रियाणां युधिष्ठिर ।
अष्टधा तु भवेत्कार्यं क्षत्रियस्वं युधिष्ठिर ॥४८॥
48. eṣa eva kramo hi syātkṣatriyāṇāṁ yudhiṣṭhira ,
aṣṭadhā tu bhavetkāryaṁ kṣatriyasvaṁ yudhiṣṭhira.
48. eṣa eva kramaḥ hi syāt kṣatriyāṇāṃ yudhiṣṭhira
aṣṭadhā tu bhavet kāryaṃ kṣatriyasvaṃ yudhiṣṭhira
48. yudhiṣṭhira,
eṣa eva kramaḥ hi kṣatriyāṇāṃ syāt tu kṣatriyasvaṃ aṣṭadhā kāryaṃ bhavet,
yudhiṣṭhira
48. O Yudhiṣṭhira, this very order should indeed apply to Kṣatriyas. However, a Kṣatriya's property should be managed in eight ways (or divided into eight parts), O Yudhiṣṭhira.
क्षत्रियाया हरेत्पुत्रश्चतुरोंऽशान्पितुर्धनात् ।
युद्धावहारिकं यच्च पितुः स्यात्स हरेच्च तत् ॥४९॥
49. kṣatriyāyā haretputraścaturoṁ'śānpiturdhanāt ,
yuddhāvahārikaṁ yacca pituḥ syātsa harecca tat.
49. kṣatriyāyāḥ haret putraḥ caturaḥ aṃśān pituḥ dhanāt
| yuddhāvahārikam yat ca pituḥ syāt saḥ haret ca tat
49. putraḥ kṣatriyāyāḥ pituḥ dhanāt caturaḥ aṃśān haret
ca yat pituḥ yuddhāvahārikam syāt saḥ ca tat haret
49. A son born to a Kṣatriyā woman should inherit four shares from his father's wealth. He should also take whatever property of the father was acquired through warfare.
वैश्यापुत्रस्तु भागांस्त्रीन्शूद्रापुत्रस्तथाष्टमम् ।
सोऽपि दत्तं हरेत्पित्रा नादत्तं हर्तुमर्हति ॥५०॥
50. vaiśyāputrastu bhāgāṁstrīnśūdrāputrastathāṣṭamam ,
so'pi dattaṁ haretpitrā nādattaṁ hartumarhati.
50. vaiśyāputraḥ tu bhāgān trīn śūdrāputraḥ tathā aṣṭamam
| saḥ api dattam haret pitrā na adattam hartum arhati
50. vaiśyāputraḥ tu trīn bhāgān tathā śūdrāputraḥ aṣṭamam
saḥ api pitrā dattam haret na adattam hartum arhati
50. However, a son born to a Vaiśyā woman (receives) three shares, and similarly, a son born to a Śūdrā woman (receives) an eighth share. He should take only what was given by his father; he is not entitled to take what was not explicitly given.
एकैव हि भवेद्भार्या वैश्यस्य कुरुनन्दन ।
द्वितीया वा भवेच्छूद्रा न तु दृष्टान्ततः स्मृता ॥५१॥
51. ekaiva hi bhavedbhāryā vaiśyasya kurunandana ,
dvitīyā vā bhavecchūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā.
51. ekā eva hi bhavet bhāryā vaiśyasya kurunandana |
dvitīyā vā bhavet śūdrā na tu dṛṣṭāntataḥ smṛtā
51. hi kurunandana vaiśyasya ekā eva bhāryā bhavet vā
dvitīyā śūdrā bhavet tu sā dṛṣṭāntataḥ na smṛtā
51. Indeed, for a Vaiśya, O descendent of Kuru, there should only be one wife. Or, a second (wife) might be a Śūdrā, but she is not traditionally recognized by precedent.
वैश्यस्य वर्तमानस्य वैश्यायां भरतर्षभ ।
शूद्रायां चैव कौन्तेय तयोर्विनियमः स्मृतः ॥५२॥
52. vaiśyasya vartamānasya vaiśyāyāṁ bharatarṣabha ,
śūdrāyāṁ caiva kaunteya tayorviniyamaḥ smṛtaḥ.
52. vaiśyasya vartamānasya vaiśyāyām bharatarṣabha |
śūdrāyām ca eva kaunteya tayoḥ viniyamaḥ smṛtaḥ
52. bharatarṣabha kaunteya vartamānasya vaiśyasya
vaiśyāyām ca eva śūdrāyām tayoḥ viniyamaḥ smṛtaḥ
52. Regarding a Vaiśya living with (wives), O bull among the Bharatas, a specific regulation concerning a Vaiśyā wife and a Śūdrā wife is declared, O son of Kuntī.
पञ्चधा तु भवेत्कार्यं वैश्यस्वं भरतर्षभ ।
तयोरपत्ये वक्ष्यामि विभागं च जनाधिप ॥५३॥
53. pañcadhā tu bhavetkāryaṁ vaiśyasvaṁ bharatarṣabha ,
tayorapatye vakṣyāmi vibhāgaṁ ca janādhipa.
53. pañcadhā tu bhavet kāryam vaiśyasvam bharatarṣabha
tayoḥ apatye vakṣyāmi vibhāgam ca janādhipa
53. bharatarṣabha vaiśyasvam kāryam pañcadhā tu bhavet
ca janādhipa tayoḥ apatye vibhāgam vakṣyāmi
53. O best among the Bharatas (bharatarṣabha), the property of a vaiśya should be divided in five ways. And O lord of men (janādhipa), I will now explain the division concerning their offspring.
वैश्यापुत्रेण हर्तव्याश्चत्वारोंऽशाः पितुर्धनात् ।
पञ्चमस्तु भवेद्भागः शूद्रापुत्राय भारत ॥५४॥
54. vaiśyāputreṇa hartavyāścatvāroṁ'śāḥ piturdhanāt ,
pañcamastu bhavedbhāgaḥ śūdrāputrāya bhārata.
54. vaiśyāputreṇa hartavyāḥ catvāraḥ aṃśāḥ pituḥ dhanāt
pañcamaḥ tu bhavet bhāgaḥ śūdrāputrāya bhārata
54. bhārata vaiśyāputreṇa pituḥ dhanāt catvāraḥ aṃśāḥ
hartavyāḥ tu śūdrāputrāya pañcamaḥ bhāgaḥ bhavet
54. By the son born to a vaiśya wife, four shares should be taken from the father's property. But the fifth share, O Bhārata, should belong to the son born to a śūdra wife.
सोऽपि दत्तं हरेत्पित्रा नादत्तं हर्तुमर्हति ।
त्रिभिर्वर्णैस्तथा जातः शूद्रो देयधनो भवेत् ॥५५॥
55. so'pi dattaṁ haretpitrā nādattaṁ hartumarhati ,
tribhirvarṇaistathā jātaḥ śūdro deyadhano bhavet.
55. saḥ api dattam haret pitrā na adattam hartum arhati
tribhiḥ varṇaiḥ tathā jātaḥ śūdraḥ deyadhanaḥ bhavet
55. saḥ api pitrā dattam haret adattam hartum na arhati
tathā tribhiḥ varṇaiḥ jātaḥ śūdraḥ deyadhanaḥ bhavet
55. That son (born of a śūdra wife) may take what has been given to him by the father; he is not entitled to take what has not been given. In this manner, a śūdra born from a (father of the) three (higher) varṇas should be considered one to whom property can be given.
शूद्रस्य स्यात्सवर्णैव भार्या नान्या कथंचन ।
शूद्रस्य समभागः स्याद्यदि पुत्रशतं भवेत् ॥५६॥
56. śūdrasya syātsavarṇaiva bhāryā nānyā kathaṁcana ,
śūdrasya samabhāgaḥ syādyadi putraśataṁ bhavet.
56. śūdrasya syāt savarṇā eva bhāryā na anyā kathaṃcana
| śūdrasya samabhāgaḥ syāt yadi putraśatam bhavet
56. śūdrasya savarṇā eva bhāryā syāt kathaṃcana anyā
na yadi putraśatam bhavet śūdrasya samabhāgaḥ syāt
56. A śūdra should only have a wife of the same social class; never another in any circumstances. If a śūdra has even a hundred sons (from such a wife), then each son shall receive an equal share.
जातानां समवर्णासु पुत्राणामविशेषतः ।
सर्वेषामेव वर्णानां समभागो धने स्मृतः ॥५७॥
57. jātānāṁ samavarṇāsu putrāṇāmaviśeṣataḥ ,
sarveṣāmeva varṇānāṁ samabhāgo dhane smṛtaḥ.
57. jātānām samavarṇāsu putrāṇām aviśeṣataḥ
sarveṣām eva varṇānām samabhāgaḥ dhane smṛtaḥ
57. jātānām samavarṇāsu putrāṇām aviśeṣataḥ
sarveṣām eva varṇānām samabhāgaḥ dhane smṛtaḥ
57. For sons born of wives belonging to the same social class (varṇa), without any distinction, an equal share in inherited wealth is prescribed for all social classes (varṇa).
ज्येष्ठस्य भागो ज्येष्ठः स्यादेकांशो यः प्रधानतः ।
एष दायविधिः पार्थ पूर्वमुक्तः स्वयंभुवा ॥५८॥
58. jyeṣṭhasya bhāgo jyeṣṭhaḥ syādekāṁśo yaḥ pradhānataḥ ,
eṣa dāyavidhiḥ pārtha pūrvamuktaḥ svayaṁbhuvā.
58. jyeṣṭhasya bhāgaḥ jyeṣṭhaḥ syāt ekāṃśaḥ yaḥ pradhānataḥ
eṣaḥ dāyavidhiḥ pārtha pūrvam uktaḥ svayaṃbhuvā
58. pārtha jyeṣṭhasya bhāgaḥ jyeṣṭhaḥ syāt yaḥ pradhānataḥ
ekāṃśaḥ eṣaḥ dāyavidhiḥ svayaṃbhuvā pūrvam uktaḥ
58. The share of the eldest son should be the principal one, which is essentially a special additional portion. This law of inheritance, O Pārtha, was previously declared by Svayambhu.
समवर्णासु जातानां विशेषोऽस्त्यपरो नृप ।
विवाहवैशेष्यकृतः पूर्वः पूर्वो विशिष्यते ॥५९॥
59. samavarṇāsu jātānāṁ viśeṣo'styaparo nṛpa ,
vivāhavaiśeṣyakṛtaḥ pūrvaḥ pūrvo viśiṣyate.
59. samavarṇāsu jātānām viśeṣaḥ asti aparaḥ nṛpa
vivāhavaiśeṣyakṛtaḥ pūrvaḥ pūrvaḥ viśiṣyate
59. nṛpa samavarṇāsu jātānām aparaḥ viśeṣaḥ asti
vivāhavaiśeṣyakṛtaḥ pūrvaḥ pūrvaḥ viśiṣyate
59. Among sons born to wives of the same social class (varṇa), O king, there is another distinction, which is created by the specific order of marriages. The one from an earlier marriage is considered superior.
हरेज्ज्येष्ठः प्रधानांशमेकं तुल्यासुतेष्वपि ।
मध्यमो मध्यमं चैव कनीयांस्तु कनीयसम् ॥६०॥
60. harejjyeṣṭhaḥ pradhānāṁśamekaṁ tulyāsuteṣvapi ,
madhyamo madhyamaṁ caiva kanīyāṁstu kanīyasam.
60. haret jyeṣṭhaḥ pradhānāṃśam ekam tulyāsuteṣu api
madhyamaḥ madhyamam ca eva kanīyān tu kanīyasam
60. tulyāsuteṣu api jyeṣṭhaḥ ekam pradhānāṃśam haret
ca eva madhyamaḥ madhyamam tu kanīyān kanīyasam
60. The eldest son should inherit one principal share, even among sons born of equal status wives. The middle son should take a middle share, and the youngest a smaller share.
एवं जातिषु सर्वासु सवर्णाः श्रेष्ठतां गताः ।
महर्षिरपि चैतद्वै मारीचः काश्यपोऽब्रवीत् ॥६१॥
61. evaṁ jātiṣu sarvāsu savarṇāḥ śreṣṭhatāṁ gatāḥ ,
maharṣirapi caitadvai mārīcaḥ kāśyapo'bravīt.
61. evam jātiṣu sarvāsu savarṇāḥ śreṣṭhatām gatāḥ
maharṣiḥ api ca etat vai mārīcaḥ kāśyapaḥ abravīt
61. evam sarvāsu jātiṣu savarṇāḥ śreṣṭhatām gatāḥ ca
maharṣiḥ mārīcaḥ kāśyapaḥ api etat vai abravīt
61. Thus, among all social groups, those born of parents from the same social class attained superiority. And indeed, the great sage Mārīca Kāśyapa also declared this.