Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-93

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ते तथा सहिता वीरा वसन्तस्तत्र तत्र ह ।
क्रमेण पृथिवीपाल नैमिषारण्यमागताः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
te tathā sahitā vīrā vasantastatra tatra ha ,
krameṇa pṛthivīpāla naimiṣāraṇyamāgatāḥ.
1. vaiśampāyana uvāca te tathā sahitāḥ vīrāḥ vasantaḥ
tatra tatra ha krameṇa pṛthivīpāla naimiṣāraṇyam āgatāḥ
1. Vaiśampāyana said, "O protector of the earth, those brave ones, thus united, while residing here and there, eventually arrived at Naimiṣāraṇya."
ततस्तीर्थेषु पुण्येषु गोमत्याः पाण्डवा नृप ।
कृताभिषेकाः प्रददुर्गाश्च वित्तं च भारत ॥२॥
2. tatastīrtheṣu puṇyeṣu gomatyāḥ pāṇḍavā nṛpa ,
kṛtābhiṣekāḥ pradadurgāśca vittaṁ ca bhārata.
2. tataḥ tīrtheṣu puṇyeṣu gomatyāḥ pāṇḍavāḥ nṛpa
kṛtābhiṣekāḥ pradaduḥ gāḥ ca vittam ca bhārata
2. Then, O king, O Bhārata, after performing their ablutions in the sacred pilgrimage sites (tīrthas) along the Gomati River, the Pāṇḍavas gave away cows and wealth.
तत्र देवान्पितॄन्विप्रांस्तर्पयित्वा पुनः पुनः ।
कन्यातीर्थेऽश्वतीर्थे च गवां तीर्थे च कौरवाः ॥३॥
3. tatra devānpitṝnviprāṁstarpayitvā punaḥ punaḥ ,
kanyātīrthe'śvatīrthe ca gavāṁ tīrthe ca kauravāḥ.
3. tatra devān pitṝn viprān tarpayitvā punaḥ punaḥ
kanyātīrthe aśvatīrthe ca gavām tīrthe ca kauravāḥ
3. There, the Kauravas (Pāṇḍavas), having repeatedly propitiated the gods, ancestors (pitṛs), and brahmins (vipras), also performed rites at Kanyātīrtha, Aśvatīrtha, and Gavāṃ Tīrtha.
वालकोट्यां वृषप्रस्थे गिरावुष्य च पाण्डवाः ।
बाहुदायां महीपाल चक्रुः सर्वेऽभिषेचनम् ॥४॥
4. vālakoṭyāṁ vṛṣaprasthe girāvuṣya ca pāṇḍavāḥ ,
bāhudāyāṁ mahīpāla cakruḥ sarve'bhiṣecanam.
4. vālakoṭyām vṛṣaprathe girau uṣya ca pāṇḍavāḥ
bāhudāyām mahīpāla cakruḥ sarve abhiṣecanam
4. O protector of the earth, the Pāṇḍavas, having stayed at Vālakoṭī, Vṛṣaprastha, and on the mountain, all performed their ablutions in the Bāhudā River.
प्रयागे देवयजने देवानां पृथिवीपते ।
ऊषुराप्लुत्य गात्राणि तपश्चातस्थुरुत्तमम् ॥५॥
5. prayāge devayajane devānāṁ pṛthivīpate ,
ūṣurāplutya gātrāṇi tapaścātasthuruttamam.
5. prayāge devayajane devānām pṛthivīpate ūṣuḥ
āplutya gātrāṇi tapaḥ ca ātasthuḥ uttamam
5. O king (pṛthivīpate), having purified their bodies by bathing, they resided in Prayaga, at the sacred sacrificial ground of the gods, and performed excellent penance (tapas).
गङ्गायमुनयोश्चैव संगमे सत्यसंगराः ।
विपाप्मानो महात्मानो विप्रेभ्यः प्रददुर्वसु ॥६॥
6. gaṅgāyamunayoścaiva saṁgame satyasaṁgarāḥ ,
vipāpmāno mahātmāno viprebhyaḥ pradadurvasu.
6. gaṅgāyamunayoḥ ca eva saṅgame satyasaṅgarāḥ
vipāpmānaḥ mahātmānaḥ viprebhyaḥ pradaduḥ vasu
6. And indeed, at the confluence of the Ganga and Yamuna, those truthful and great-souled (mahātman) individuals, now free from sin, gave wealth to the Brahmins.
तपस्विजनजुष्टां च ततो वेदीं प्रजापतेः ।
जग्मुः पाण्डुसुता राजन्ब्राह्मणैः सह भारत ॥७॥
7. tapasvijanajuṣṭāṁ ca tato vedīṁ prajāpateḥ ,
jagmuḥ pāṇḍusutā rājanbrāhmaṇaiḥ saha bhārata.
7. tapasvijanajuṣṭām ca tataḥ vedīm prajāpateḥ
jagmuḥ pāṇḍusutā rājan brāhmaṇaiḥ saha bhārata
7. And then, O King (rājan), scion of Bharata (bhārata), the sons of Pandu, accompanied by Brahmins, went to the altar of Prajapati (Brahma), a place much frequented by ascetic individuals.
तत्र ते न्यवसन्वीरास्तपश्चातस्थुरुत्तमम् ।
संतर्पयन्तः सततं वन्येन हविषा द्विजान् ॥८॥
8. tatra te nyavasanvīrāstapaścātasthuruttamam ,
saṁtarpayantaḥ satataṁ vanyena haviṣā dvijān.
8. tatra te nyavasan vīrāḥ tapaḥ ca ātasthuḥ uttamam
santarpayantaḥ satatam vanyena haviṣā dvijān
8. There, those heroes dwelled and performed excellent penance (tapas), continuously gratifying the Brahmins (dvija) with forest-sourced oblations.
ततो महीधरं जग्मुर्धर्मज्ञेनाभिसत्कृतम् ।
राजर्षिणा पुण्यकृता गयेनानुपमद्युते ॥९॥
9. tato mahīdharaṁ jagmurdharmajñenābhisatkṛtam ,
rājarṣiṇā puṇyakṛtā gayenānupamadyute.
9. tataḥ mahīdharaṃ jagmuḥ dharmajñena abhisatkṛtam
rājarṣiṇā puṇyakṛtā gayena anupamadyute
9. Then they went to the mountain, which was greatly honored by Gaya, the royal sage who knew the natural law (dharma), performed virtuous deeds, and possessed incomparable splendor.
सरो गयशिरो यत्र पुण्या चैव महानदी ।
ऋषिजुष्टं सुपुण्यं तत्तीर्थं ब्रह्मसरोत्तमम् ॥१०॥
10. saro gayaśiro yatra puṇyā caiva mahānadī ,
ṛṣijuṣṭaṁ supuṇyaṁ tattīrthaṁ brahmasarottamam.
10. saraḥ gayaśiraḥ yatra puṇyā ca eva mahānadī
ṛṣijuṣṭam supuṇyam tat tīrtham brahmasarottamam
10. There, where the lake Gayaśiras and the sacred great river are found, that holy place (tīrtha), frequented by sages and exceedingly sacred, is considered the foremost of Brahma's lakes.
अगस्त्यो भगवान्यत्र गतो वैवस्वतं प्रति ।
उवास च स्वयं यत्र धर्मो राजन्सनातनः ॥११॥
11. agastyo bhagavānyatra gato vaivasvataṁ prati ,
uvāsa ca svayaṁ yatra dharmo rājansanātanaḥ.
11. agastyaḥ bhagavān yatra gataḥ vaivasvataṃ prati
uvāsa ca svayam yatra dharmaḥ rājan sanātanaḥ
11. O King, it is there that the venerable Agastya went to Vivasvat's son (Yama), and where the eternal natural law (dharma) himself resided.
सर्वासां सरितां चैव समुद्भेदो विशां पते ।
यत्र संनिहितो नित्यं महादेवः पिनाकधृक् ॥१२॥
12. sarvāsāṁ saritāṁ caiva samudbhedo viśāṁ pate ,
yatra saṁnihito nityaṁ mahādevaḥ pinākadhṛk.
12. sarvāsām saritām ca eva samudbhedaḥ viśām pate
yatra saṃnihitaḥ nityaṃ mahādevaḥ pinākadhṛk
12. O Lord of the people, it is where the source of all rivers is found, and where Mahadeva, the wielder of Pinaka, is eternally present.
तत्र ते पाण्डवा वीराश्चातुर्मास्यैस्तदेजिरे ।
ऋषियज्ञेन महता यत्राक्षयवटो महान् ॥१३॥
13. tatra te pāṇḍavā vīrāścāturmāsyaistadejire ,
ṛṣiyajñena mahatā yatrākṣayavaṭo mahān.
13. tatra te pāṇḍavā vīrāḥ cāturmāsyaiḥ tadā ejire
ṛṣi-yajñena mahatā yatra akṣayavaṭaḥ mahān
13. There, those valiant Pāṇḍavas, at that time, performed the four-monthly sacrifices (cāturmāsya) with a great sage's ritual (yajña) at the place where the great imperishable banyan tree (akṣayavaṭa) stands.
ब्राह्मणास्तत्र शतशः समाजग्मुस्तपोधनाः ।
चातुर्मास्येनायजन्त आर्षेण विधिना तदा ॥१४॥
14. brāhmaṇāstatra śataśaḥ samājagmustapodhanāḥ ,
cāturmāsyenāyajanta ārṣeṇa vidhinā tadā.
14. brāhmaṇāḥ tatra śataśaḥ samājagmuḥ tapodhanāḥ
cāturmāsyena ayajanta ārṣeṇa vidhinā tadā
14. Hundreds of Brahmins, rich in asceticism (tapas), gathered there. At that time, they performed the four-monthly sacrifices (cāturmāsya) according to the ancient sage's ritual (vidhi).
तत्र विद्यातपोनित्या ब्राह्मणा वेदपारगाः ।
कथाः प्रचक्रिरे पुण्याः सदसिस्था महात्मनाम् ॥१५॥
15. tatra vidyātaponityā brāhmaṇā vedapāragāḥ ,
kathāḥ pracakrire puṇyāḥ sadasisthā mahātmanām.
15. tatra vidyā-tapas-nityāḥ brāhmaṇāḥ veda-pāragāḥ
kathāḥ pracakrire puṇyāḥ sadasi-sthāḥ mahā-ātmanām
15. There, Brahmins who were constantly engaged in knowledge (vidyā) and asceticism (tapas), and who had mastered the Vedas, told sacred stories (kathā) while seated in the assembly of great souls (mahātman).
तत्र विद्याव्रतस्नातः कौमारं व्रतमास्थितः ।
शमठोऽकथयद्राजन्नामूर्तरयसं गयम् ॥१६॥
16. tatra vidyāvratasnātaḥ kaumāraṁ vratamāsthitaḥ ,
śamaṭho'kathayadrājannāmūrtarayasaṁ gayam.
16. tatra vidyā-vrata-snātaḥ kaumāram vratam āsthitaḥ
śamaṭhaḥ akathayat rājan nāma amūrtarayasam gayam
16. There, O King, Śamaṭha, who had bathed (snāta) after completing his vows of learning (vidyāvrata) and maintained the vow (vrata) of celibacy (kaumāra), narrated about Gaya, by name Amūrtarayas.
अमूर्तरयसः पुत्रो गयो राजर्षिसत्तमः ।
पुण्यानि यस्य कर्माणि तानि मे शृणु भारत ॥१७॥
17. amūrtarayasaḥ putro gayo rājarṣisattamaḥ ,
puṇyāni yasya karmāṇi tāni me śṛṇu bhārata.
17. amūrtarayasaḥ putraḥ gayaḥ rājarṣisattamaḥ
puṇyāni yasya karmāṇi tāni me śṛṇu bhārata
17. O Bhārata, listen to me as I recount the meritorious actions (karma) of Gaya, the son of Amūrtarayasa and the best among royal sages.
यस्य यज्ञो बभूवेह बह्वन्नो बहुदक्षिणः ।
यत्रान्नपर्वता राजञ्शतशोऽथ सहस्रशः ॥१८॥
18. yasya yajño babhūveha bahvanno bahudakṣiṇaḥ ,
yatrānnaparvatā rājañśataśo'tha sahasraśaḥ.
18. yasya yajñaḥ babhūva iha bahvannaḥ bahudakṣiṇaḥ
yatra annaparvatāḥ rājan śataśaḥ atha sahasraśaḥ
18. O King, his great Vedic ritual (yajña) here featured abundant food and numerous ritual gifts, where there were literally hundreds and thousands of mountains of food.
घृतकुल्याश्च दध्नश्च नद्यो बहुशतास्तथा ।
व्यञ्जनानां प्रवाहाश्च महार्हाणां सहस्रशः ॥१९॥
19. ghṛtakulyāśca dadhnaśca nadyo bahuśatāstathā ,
vyañjanānāṁ pravāhāśca mahārhāṇāṁ sahasraśaḥ.
19. ghṛtakulyāḥ ca dadhnaḥ ca nadyaḥ bahuśatāḥ tathā
vyañjanānām pravāhāḥ ca mahārhāṇām sahasraśaḥ
19. There were also hundreds of rivers of ghee and curds, as well as thousands of streams of excellent, costly side dishes.
अहन्यहनि चाप्येतद्याचतां संप्रदीयते ।
अन्यत्तु ब्राह्मणा राजन्भुञ्जतेऽन्नं सुसंस्कृतम् ॥२०॥
20. ahanyahani cāpyetadyācatāṁ saṁpradīyate ,
anyattu brāhmaṇā rājanbhuñjate'nnaṁ susaṁskṛtam.
20. ahanyahani ca api etat yācatām saṃpradīyate anyat
tu brāhmaṇāḥ rājan bhuñjate annam susaṃskṛtam
20. And this (food) was given daily to those who begged; but, O King, the Brahmins ate other, exquisitely prepared food.
तत्र वै दक्षिणाकाले ब्रह्मघोषो दिवं गतः ।
न स्म प्रज्ञायते किंचिद्ब्रह्मशब्देन भारत ॥२१॥
21. tatra vai dakṣiṇākāle brahmaghoṣo divaṁ gataḥ ,
na sma prajñāyate kiṁcidbrahmaśabdena bhārata.
21. tatra vai dakṣiṇākāle brahmaghoṣaḥ divam gataḥ
na sma prajñāyate kiñcit brahmaśabdena bhārata
21. Indeed, at that time, during the period of sacrificial fees (dakṣiṇā), the sound of Vedic chanting (brahmaghoṣa) reached the heavens. O Bhārata, nothing else could be clearly distinguished due to the sound of (brahman) chanting.
पुण्येन चरता राजन्भूर्दिशः खं नभस्तथा ।
आपूर्णमासीच्छब्देन तदप्यासीन्महाद्भुतम् ॥२२॥
22. puṇyena caratā rājanbhūrdiśaḥ khaṁ nabhastathā ,
āpūrṇamāsīcchabdena tadapyāsīnmahādbhutam.
22. puṇyena caratā rājan bhūḥ diśaḥ kham nabhas tathā
āpūrṇam āsīt śabdena tat api āsīt mahādbhutam
22. O King, due to the virtuous activities being performed, the earth (bhū), the directions (diśaḥ), the sky (kham), and also the atmosphere (nabhas) were completely filled with sound. That too was exceedingly wonderful.
तत्र स्म गाथा गायन्ति मनुष्या भरतर्षभ ।
अन्नपानैः शुभैस्तृप्ता देशे देशे सुवर्चसः ॥२३॥
23. tatra sma gāthā gāyanti manuṣyā bharatarṣabha ,
annapānaiḥ śubhaistṛptā deśe deśe suvarcasaḥ.
23. tatra sma gāthāḥ gāyanti manuṣyāḥ bharatarṣabha
annapānaiḥ śubhaiḥ tṛptāḥ deśe deśe suvarcasaḥ
23. O chief of the Bhāratas (bharatarṣabha), there people (manuṣyāḥ) sang songs (gāthāḥ), satisfied (tṛptāḥ) with excellent food and drink (annapānaiḥ śubhaiḥ), radiant (suvarcasaḥ) in every region (deśe deśe).
गयस्य यज्ञे के त्वद्य प्राणिनो भोक्तुमीप्सवः ।
यत्र भोजनशिष्टस्य पर्वताः पञ्चविंशतिः ॥२४॥
24. gayasya yajñe ke tvadya prāṇino bhoktumīpsavaḥ ,
yatra bhojanaśiṣṭasya parvatāḥ pañcaviṁśatiḥ.
24. gayasya yajñe ke tu adya prāṇinaḥ bhoktum īpsavaḥ
yatra bhojanaśiṣṭasya parvatāḥ pañcaviṃśatiḥ
24. Who are those beings (prāṇinaḥ) who desire to eat (bhoktum īpsavaḥ) at Gaya's (Gayasya) Vedic ritual (yajña) today (adya)? Where there were twenty-five mountains (parvatāḥ pañcaviṃśatiḥ) of leftover food (bhojanaśiṣṭasya).
न स्म पूर्वे जनाश्चक्रुर्न करिष्यन्ति चापरे ।
गयो यदकरोद्यज्ञे राजर्षिरमितद्युतिः ॥२५॥
25. na sma pūrve janāścakrurna kariṣyanti cāpare ,
gayo yadakarodyajñe rājarṣiramitadyutiḥ.
25. na sma pūrve janāḥ cakruḥ na kariṣyanti ca apare
gayaḥ yat akarot yajñe rājarṣiḥ amitadyutiḥ
25. Indeed, neither did people of former times achieve such a feat, nor will others in the future. What the royal sage (rājarṣi) Gaya, of immeasurable splendor, performed in his ritual (yajña)...
कथं नु देवा हविषा गयेन परितर्पिताः ।
पुनः शक्ष्यन्त्युपादातुमन्यैर्दत्तानि कानिचित् ॥२६॥
26. kathaṁ nu devā haviṣā gayena paritarpitāḥ ,
punaḥ śakṣyantyupādātumanyairdattāni kānicit.
26. katham nu devāḥ haviṣā gayena paritarpitāḥ
punaḥ śakṣyanti upādātum anyaiḥ dattāni kānicit
26. Indeed, how will the gods, having been completely satisfied by Gaya with his offerings, be able to accept any offerings given by others again?
एवंविधाः सुबहवस्तस्य यज्ञे महात्मनः ।
बभूवुरस्य सरसः समीपे कुरुनन्दन ॥२७॥
27. evaṁvidhāḥ subahavastasya yajñe mahātmanaḥ ,
babhūvurasya sarasaḥ samīpe kurunandana.
27. evaṃvidhāḥ subahavaḥ tasya yajñe mahātmanaḥ
babhūvuḥ asya sarasaḥ samīpe kurunandana
27. O delight of the Kurus (Kurunandana), many such (events or offerings) took place during the ritual (yajña) of that great-souled one (mahātman), near this lake.