महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-6, chapter-79
धृतराष्ट्र उवाच ।
बहूनीह विचित्राणि द्वैरथानि स्म संजय ।
पाण्डूनां मामकैः सार्धमश्रौषं तव जल्पतः ॥१॥
बहूनीह विचित्राणि द्वैरथानि स्म संजय ।
पाण्डूनां मामकैः सार्धमश्रौषं तव जल्पतः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
bahūnīha vicitrāṇi dvairathāni sma saṁjaya ,
pāṇḍūnāṁ māmakaiḥ sārdhamaśrauṣaṁ tava jalpataḥ.
bahūnīha vicitrāṇi dvairathāni sma saṁjaya ,
pāṇḍūnāṁ māmakaiḥ sārdhamaśrauṣaṁ tava jalpataḥ.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca bahūni iha vicitrāṇi dvairathāni sma
saṃjaya pāṇḍūnām māmakaiḥ sārdham aśrauṣam tava jalpataḥ
saṃjaya pāṇḍūnām māmakaiḥ sārdham aśrauṣam tava jalpataḥ
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca saṃjaya iha pāṇḍūnām māmakaiḥ sārdham
bahūni vicitrāṇi dvairathāni sma tava jalpataḥ aśrauṣam
bahūni vicitrāṇi dvairathāni sma tava jalpataḥ aśrauṣam
1.
Dhritarashtra said: "O Sañjaya, I have indeed heard you describe many strange and varied single combats (dvairatha) here, between the Pāṇḍavas and my own warriors."
न चैव मामकं कंचिद्धृष्टं शंससि संजय ।
नित्यं पाण्डुसुतान्हृष्टानभग्नांश्चैव शंससि ॥२॥
नित्यं पाण्डुसुतान्हृष्टानभग्नांश्चैव शंससि ॥२॥
2. na caiva māmakaṁ kaṁciddhṛṣṭaṁ śaṁsasi saṁjaya ,
nityaṁ pāṇḍusutānhṛṣṭānabhagnāṁścaiva śaṁsasi.
nityaṁ pāṇḍusutānhṛṣṭānabhagnāṁścaiva śaṁsasi.
2.
na ca eva māmakam kañcit dhṛṣṭam śaṃsasi saṃjaya
nityam pāṇḍusutān hṛṣṭān abhagnān ca eva śaṃsasi
nityam pāṇḍusutān hṛṣṭān abhagnān ca eva śaṃsasi
2.
saṃjaya ca eva kañcit māmakam dhṛṣṭam na śaṃsasi
nityam eva pāṇḍusutān hṛṣṭān abhagnān ca śaṃsasi
nityam eva pāṇḍusutān hṛṣṭān abhagnān ca śaṃsasi
2.
And, O Sañjaya, you do not indeed commend any of my men as courageous. You constantly recount the sons of Pāṇḍu as being cheerful and undefeated.
जीयमानान्विमनसो मामकान्विगतौजसः ।
वदसे संयुगे सूत दिष्टमेतदसंशयम् ॥३॥
वदसे संयुगे सूत दिष्टमेतदसंशयम् ॥३॥
3. jīyamānānvimanaso māmakānvigataujasaḥ ,
vadase saṁyuge sūta diṣṭametadasaṁśayam.
vadase saṁyuge sūta diṣṭametadasaṁśayam.
3.
jīyamānān vimanasaḥ māmakān vigatau̇jasaḥ
vadase saṃyuge sūta diṣṭam etat asaṃśayam
vadase saṃyuge sūta diṣṭam etat asaṃśayam
3.
sūta saṃyuge jīyamānān vimanasaḥ vigatau̇jasaḥ
māmakān vadase etat diṣṭam asaṃśayam
māmakān vadase etat diṣṭam asaṃśayam
3.
O charioteer (sūta), you speak of my warriors in battle as being defeated, despondent, and deprived of their energy. This is certainly destiny (diṣṭa), beyond doubt.
संजय उवाच ।
यथाशक्ति यथोत्साहं युद्धे चेष्टन्ति तावकाः ।
दर्शयानाः परं शक्त्या पौरुषं पुरुषर्षभ ॥४॥
यथाशक्ति यथोत्साहं युद्धे चेष्टन्ति तावकाः ।
दर्शयानाः परं शक्त्या पौरुषं पुरुषर्षभ ॥४॥
4. saṁjaya uvāca ,
yathāśakti yathotsāhaṁ yuddhe ceṣṭanti tāvakāḥ ,
darśayānāḥ paraṁ śaktyā pauruṣaṁ puruṣarṣabha.
yathāśakti yathotsāhaṁ yuddhe ceṣṭanti tāvakāḥ ,
darśayānāḥ paraṁ śaktyā pauruṣaṁ puruṣarṣabha.
4.
Sanjayaḥ uvāca yathāśakti yathā utsāhaṃ yuddhe ceṣṭanti
tāvakāḥ darśayānāḥ paraṃ śaktyā pauruṣaṃ puruṣarṣabha
tāvakāḥ darśayānāḥ paraṃ śaktyā pauruṣaṃ puruṣarṣabha
4.
Sanjayaḥ uvāca puruṣarṣabha tāvakāḥ yathāśakti yathā
utsāhaṃ yuddhe ceṣṭanti paraṃ śaktyā pauruṣaṃ darśayānāḥ
utsāhaṃ yuddhe ceṣṭanti paraṃ śaktyā pauruṣaṃ darśayānāḥ
4.
Sañjaya said: Your warriors, O best among men (puruṣarṣabha), strive in battle according to their strength (yathāśakti) and enthusiasm (yathotsāhaṃ), displaying supreme valor (pauruṣaṃ) with their power (śakti).
गङ्गायाः सुरनद्या वै स्वादुभूतं यथोदकम् ।
महोदधिगुणाभ्यासाल्लवणत्वं निगच्छति ॥५॥
महोदधिगुणाभ्यासाल्लवणत्वं निगच्छति ॥५॥
5. gaṅgāyāḥ suranadyā vai svādubhūtaṁ yathodakam ,
mahodadhiguṇābhyāsāllavaṇatvaṁ nigacchati.
mahodadhiguṇābhyāsāllavaṇatvaṁ nigacchati.
5.
Gaṅgāyāḥ suranadyā vai svādubhūtaṃ yathā udakam
mahodadhiguṇābhyāsāt lavaṇatvaṃ nigacchati
mahodadhiguṇābhyāsāt lavaṇatvaṃ nigacchati
5.
yathā Gaṅgāyāḥ suranadyā vai svādubhūtaṃ udakam
mahodadhiguṇābhyāsāt lavaṇatvaṃ nigacchati
mahodadhiguṇābhyāsāt lavaṇatvaṃ nigacchati
5.
Just as the inherently sweet water of the divine river (suranadyā) Gaṅgā, by repeatedly associating with and acquiring the qualities (guṇa) of the great ocean (mahodadhi), certainly (vai) attains saltiness.
तथा तत्पौरुषं राजंस्तावकानां महात्मनाम् ।
प्राप्य पाण्डुसुतान्वीरान्व्यर्थं भवति संयुगे ॥६॥
प्राप्य पाण्डुसुतान्वीरान्व्यर्थं भवति संयुगे ॥६॥
6. tathā tatpauruṣaṁ rājaṁstāvakānāṁ mahātmanām ,
prāpya pāṇḍusutānvīrānvyarthaṁ bhavati saṁyuge.
prāpya pāṇḍusutānvīrānvyarthaṁ bhavati saṁyuge.
6.
tathā tat pauruṣaṃ rājan tāvakānāṃ mahātmanām
prāpya pāṇḍusutān vīrān vyarthaṃ bhavati saṃyuge
prāpya pāṇḍusutān vīrān vyarthaṃ bhavati saṃyuge
6.
rājan tathā mahātmanām tāvakānāṃ tat pauruṣaṃ
vīrān pāṇḍusutān prāpya saṃyuge vyarthaṃ bhavati
vīrān pāṇḍusutān prāpya saṃyuge vyarthaṃ bhavati
6.
Likewise, O king, the valor (pauruṣaṃ) of your great-souled (mahātmanām) men (tāvakānām), upon encountering the heroic sons of Pāṇḍu (pāṇḍusutān), becomes futile (vyarthaṃ) in battle (saṃyuge).
घटमानान्यथाशक्ति कुर्वाणान्कर्म दुष्करम् ।
न दोषेण कुरुश्रेष्ठ कौरवान्गन्तुमर्हसि ॥७॥
न दोषेण कुरुश्रेष्ठ कौरवान्गन्तुमर्हसि ॥७॥
7. ghaṭamānānyathāśakti kurvāṇānkarma duṣkaram ,
na doṣeṇa kuruśreṣṭha kauravāngantumarhasi.
na doṣeṇa kuruśreṣṭha kauravāngantumarhasi.
7.
ghaṭamānān yathāśakti kurvāṇān karma duṣkaram
na doṣeṇa kuruśreṣṭha kauravān gantum arhasi
na doṣeṇa kuruśreṣṭha kauravān gantum arhasi
7.
kuruśreṣṭha yathāśakti ghaṭamānān duṣkaram
karma kurvāṇān kauravān doṣeṇa gantum na arhasi
karma kurvāṇān kauravān doṣeṇa gantum na arhasi
7.
O best of the Kurus (kuruśreṣṭha), you ought not (na arhasi) to attribute fault (doṣeṇa gantum) to the Kauravas (kauravān) who, with all their strength (yathāśakti), are striving (ghaṭamānān) and performing (kurvāṇān) a difficult (duṣkaram) task (karma).
तवापराधात्सुमहान्सपुत्रस्य विशां पते ।
पृथिव्याः प्रक्षयो घोरो यमराष्ट्रविवर्धनः ॥८॥
पृथिव्याः प्रक्षयो घोरो यमराष्ट्रविवर्धनः ॥८॥
8. tavāparādhātsumahānsaputrasya viśāṁ pate ,
pṛthivyāḥ prakṣayo ghoro yamarāṣṭravivardhanaḥ.
pṛthivyāḥ prakṣayo ghoro yamarāṣṭravivardhanaḥ.
8.
tava aparādhāt sumahān saputrasya viśām pate
pṛthivyāḥ prakṣayaḥ ghoraḥ yamarāṣṭravivardhanaḥ
pṛthivyāḥ prakṣayaḥ ghoraḥ yamarāṣṭravivardhanaḥ
8.
viśām pate tava aparādhāt saputrasya sumahān
ghoraḥ pṛthivyāḥ prakṣayaḥ yamarāṣṭravivardhanaḥ
ghoraḥ pṛthivyāḥ prakṣayaḥ yamarāṣṭravivardhanaḥ
8.
O lord of the people, due to your great offense - and that of your sons - there is a truly immense and terrible destruction of the earth, one that expands the realm of Yama.
आत्मदोषात्समुत्पन्नं शोचितुं नार्हसे नृप ।
न हि रक्षन्ति राजानः सर्वार्थान्नापि जीवितम् ॥९॥
न हि रक्षन्ति राजानः सर्वार्थान्नापि जीवितम् ॥९॥
9. ātmadoṣātsamutpannaṁ śocituṁ nārhase nṛpa ,
na hi rakṣanti rājānaḥ sarvārthānnāpi jīvitam.
na hi rakṣanti rājānaḥ sarvārthānnāpi jīvitam.
9.
ātma-doṣāt samutpannam śocitum na arhase nṛpa na
hi rakṣanti rājānaḥ sarvārthān na api jīvitam
hi rakṣanti rājānaḥ sarvārthān na api jīvitam
9.
nṛpa ātma-doṣāt samutpannam śocitum na arhase
hi rājānaḥ sarvārthān api jīvitam na rakṣanti
hi rājānaḥ sarvārthān api jīvitam na rakṣanti
9.
O king, you should not grieve over this situation, which has arisen from your own fault (ātman). For indeed, kings cannot protect all their possessions, nor even their own lives.
युद्धे सुकृतिनां लोकानिच्छन्तो वसुधाधिपाः ।
चमूं विगाह्य युध्यन्ते नित्यं स्वर्गपरायणाः ॥१०॥
चमूं विगाह्य युध्यन्ते नित्यं स्वर्गपरायणाः ॥१०॥
10. yuddhe sukṛtināṁ lokānicchanto vasudhādhipāḥ ,
camūṁ vigāhya yudhyante nityaṁ svargaparāyaṇāḥ.
camūṁ vigāhya yudhyante nityaṁ svargaparāyaṇāḥ.
10.
yuddhe sukṛtinām lokān icchantaḥ vasudhādhipāḥ
camūm vigāhya yudhyante nityam svargaparāyaṇāḥ
camūm vigāhya yudhyante nityam svargaparāyaṇāḥ
10.
vasudhādhipāḥ nityam svargaparāyaṇāḥ yuddhe
sukṛtinām lokān icchantaḥ camūm vigāhya yudhyante
sukṛtinām lokān icchantaḥ camūm vigāhya yudhyante
10.
Desiring the realms (lokān) of the virtuous (sukṛtinām) in battle (yuddhe), the kings (vasudhādhipāḥ), who are constantly devoted to attaining heaven (svargaparāyaṇāḥ), penetrate the enemy army (camūm) and fight (yudhyante).
पूर्वाह्णे तु महाराज प्रावर्तत जनक्षयः ।
तन्ममैकमना भूत्वा शृणु देवासुरोपमम् ॥११॥
तन्ममैकमना भूत्वा शृणु देवासुरोपमम् ॥११॥
11. pūrvāhṇe tu mahārāja prāvartata janakṣayaḥ ,
tanmamaikamanā bhūtvā śṛṇu devāsuropamam.
tanmamaikamanā bhūtvā śṛṇu devāsuropamam.
11.
pūrvāhṇe tu mahārāja prāvartata janakṣayaḥ
tat mama ekamanāḥ bhūtvā śṛṇu devāsurōpamam
tat mama ekamanāḥ bhūtvā śṛṇu devāsurōpamam
11.
mahārāja tu pūrvāhṇe janakṣayaḥ prāvartata
tat mama ekamanāḥ bhūtvā devāsurōpamam śṛṇu
tat mama ekamanāḥ bhūtvā devāsurōpamam śṛṇu
11.
Indeed, O great king, in the forenoon, the slaughter of people began. Therefore, focusing your mind, listen to my account, which was like the conflict between gods and demons.
आवन्त्यौ तु महेष्वासौ महात्मानौ महाबलौ ।
इरावन्तमभिप्रेक्ष्य समेयातां रणोत्कटौ ।
तेषां प्रववृते युद्धं तुमुलं लोमहर्षणम् ॥१२॥
इरावन्तमभिप्रेक्ष्य समेयातां रणोत्कटौ ।
तेषां प्रववृते युद्धं तुमुलं लोमहर्षणम् ॥१२॥
12. āvantyau tu maheṣvāsau mahātmānau mahābalau ,
irāvantamabhiprekṣya sameyātāṁ raṇotkaṭau ,
teṣāṁ pravavṛte yuddhaṁ tumulaṁ lomaharṣaṇam.
irāvantamabhiprekṣya sameyātāṁ raṇotkaṭau ,
teṣāṁ pravavṛte yuddhaṁ tumulaṁ lomaharṣaṇam.
12.
āvantyau tu maheṣvāsau mahātmānau
mahābalau irāvantam abhiprekṣya
sameyātām raṇotkaṭau teṣām
pravavṛte yuddham tumulam lomaharṣaṇam
mahābalau irāvantam abhiprekṣya
sameyātām raṇotkaṭau teṣām
pravavṛte yuddham tumulam lomaharṣaṇam
12.
tu āvantyau maheṣvāsau mahātmānau
mahābalau raṇotkaṭau irāvantam
abhiprekṣya sameyātām teṣām
tumulam lomaharṣaṇam yuddham pravavṛte
mahābalau raṇotkaṭau irāvantam
abhiprekṣya sameyātām teṣām
tumulam lomaharṣaṇam yuddham pravavṛte
12.
The two great-archer princes of Avanti, who were mighty-souled and greatly powerful, advanced, eager for battle, when they saw Iravan. A tumultuous, hair-raising battle then ensued among them.
इरावांस्तु सुसंक्रुद्धो भ्रातरौ देवरूपिणौ ।
विव्याध निशितैस्तूर्णं शरैः संनतपर्वभिः ।
तावेनं प्रत्यविध्येतां समरे चित्रयोधिनौ ॥१३॥
विव्याध निशितैस्तूर्णं शरैः संनतपर्वभिः ।
तावेनं प्रत्यविध्येतां समरे चित्रयोधिनौ ॥१३॥
13. irāvāṁstu susaṁkruddho bhrātarau devarūpiṇau ,
vivyādha niśitaistūrṇaṁ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
tāvenaṁ pratyavidhyetāṁ samare citrayodhinau.
vivyādha niśitaistūrṇaṁ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
tāvenaṁ pratyavidhyetāṁ samare citrayodhinau.
13.
irāvān tu susaṃkruddhaḥ bhrātarau
devarūpiṇau vivyādha niśitaiḥ tūrṇam
śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ tau enam
pratyavidhyetām samare citrayodhinau
devarūpiṇau vivyādha niśitaiḥ tūrṇam
śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ tau enam
pratyavidhyetām samare citrayodhinau
13.
tu irāvān susaṃkruddhaḥ niśitaiḥ
saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ tūrṇam devarūpiṇau
bhrātarau vivyādha tau
citrayodhinau samare enam pratyavidhyetām
saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ tūrṇam devarūpiṇau
bhrātarau vivyādha tau
citrayodhinau samare enam pratyavidhyetām
13.
Iravan, exceedingly enraged, quickly pierced the two god-like brothers with sharp arrows that had bent shafts. Those two, being wondrous warriors, then pierced him in return during the battle.
युध्यतां हि तथा राजन्विशेषो न व्यदृश्यत ।
यततां शत्रुनाशाय कृतप्रतिकृतैषिणाम् ॥१४॥
यततां शत्रुनाशाय कृतप्रतिकृतैषिणाम् ॥१४॥
14. yudhyatāṁ hi tathā rājanviśeṣo na vyadṛśyata ,
yatatāṁ śatrunāśāya kṛtapratikṛtaiṣiṇām.
yatatāṁ śatrunāśāya kṛtapratikṛtaiṣiṇām.
14.
yudhyatām hi tathā rājan viśeṣaḥ na vyadṛśyata
yatatām śatrunāśāya kṛtapratikṛtaiṣiṇām
yatatām śatrunāśāya kṛtapratikṛtaiṣiṇām
14.
rājan hi tathā yudhyatām śatrunāśāya yatatām
kṛtapratikṛtaiṣiṇām viśeṣaḥ na vyadṛśyata
kṛtapratikṛtaiṣiṇām viśeṣaḥ na vyadṛśyata
14.
Indeed, O King, no particular difference could be observed between those who were fighting, striving for the destruction of their enemies, and seeking to return blow for blow.
इरावांस्तु ततो राजन्ननुविन्दस्य सायकैः ।
चतुर्भिश्चतुरो वाहाननयद्यमसादनम् ॥१५॥
चतुर्भिश्चतुरो वाहाननयद्यमसादनम् ॥१५॥
15. irāvāṁstu tato rājannanuvindasya sāyakaiḥ ,
caturbhiścaturo vāhānanayadyamasādanam.
caturbhiścaturo vāhānanayadyamasādanam.
15.
irāvān tu tataḥ rājan anuvindasya sāyakaiḥ
caturbhiḥ caturaḥ vāhān anayat yamasādanam
caturbhiḥ caturaḥ vāhān anayat yamasādanam
15.
rājan tu tataḥ irāvān caturbhiḥ sāyakaiḥ
anuvindasya caturaḥ vāhān yamasādanam anayat
anuvindasya caturaḥ vāhān yamasādanam anayat
15.
Iravan, O King, then sent Anuvinda's four horses to the abode of Yama (yamasādana) with four arrows.
भल्लाभ्यां च सुतीक्ष्णाभ्यां धनुः केतुं च मारिष ।
चिच्छेद समरे राजंस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१६॥
चिच्छेद समरे राजंस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१६॥
16. bhallābhyāṁ ca sutīkṣṇābhyāṁ dhanuḥ ketuṁ ca māriṣa ,
ciccheda samare rājaṁstadadbhutamivābhavat.
ciccheda samare rājaṁstadadbhutamivābhavat.
16.
bhallābhyām ca sutīkṣṇābhyām dhanuḥ ketum ca māriṣa
ciccheda samare rājan tat adbhutam iva abhavat
ciccheda samare rājan tat adbhutam iva abhavat
16.
māriṣa rājan saḥ samare sutīkṣṇābhyām bhallābhyām
dhanuḥ ca ketum ca ciccheda tat adbhutam iva abhavat
dhanuḥ ca ketum ca ciccheda tat adbhutam iva abhavat
16.
O respected one, O King, with two very sharp, broad-headed arrows, he cut down the bow and the banner in battle. That seemed indeed wonderful.
त्यक्त्वानुविन्दोऽथ रथं विन्दस्य रथमास्थितः ।
धनुर्गृहीत्वा नवमं भारसाधनमुत्तमम् ॥१७॥
धनुर्गृहीत्वा नवमं भारसाधनमुत्तमम् ॥१७॥
17. tyaktvānuvindo'tha rathaṁ vindasya rathamāsthitaḥ ,
dhanurgṛhītvā navamaṁ bhārasādhanamuttamam.
dhanurgṛhītvā navamaṁ bhārasādhanamuttamam.
17.
tyaktvā anuvindaḥ atha ratham vindasya ratham
āsthitaḥ dhanuḥ gṛhītvā navamam bhārasādhanam uttamam
āsthitaḥ dhanuḥ gṛhītvā navamam bhārasādhanam uttamam
17.
atha anuvindaḥ ratham tyaktvā vindasya ratham
āsthitaḥ navamam uttamam bhārasādhanam dhanuḥ gṛhītvā
āsthitaḥ navamam uttamam bhārasādhanam dhanuḥ gṛhītvā
17.
Then Anuvinda, having abandoned his own chariot, mounted Vinda's chariot, and took up an excellent, new, strong, and burden-bearing bow.
तावेकस्थौ रणे वीरावावन्त्यौ रथिनां वरौ ।
शरान्मुमुचतुस्तूर्णमिरावति महात्मनि ॥१८॥
शरान्मुमुचतुस्तूर्णमिरावति महात्मनि ॥१८॥
18. tāvekasthau raṇe vīrāvāvantyau rathināṁ varau ,
śarānmumucatustūrṇamirāvati mahātmani.
śarānmumucatustūrṇamirāvati mahātmani.
18.
tau ekasthau raṇe vīrau āvantyau rathinām
varau śarān mumucatuḥ tūrṇam irāvati mahātmani
varau śarān mumucatuḥ tūrṇam irāvati mahātmani
18.
raṇe ekasthau tau vīrau āvantyau rathinām
varau tūrṇam śarān mahātmani irāvati mumucatuḥ
varau tūrṇam śarān mahātmani irāvati mumucatuḥ
18.
Those two heroes from Avanti, the best of charioteers, standing together in battle, quickly released arrows at the great-souled Irāvat.
ताभ्यां मुक्ता महावेगाः शराः काञ्चनभूषणाः ।
दिवाकरपथं प्राप्य छादयामासुरम्बरम् ॥१९॥
दिवाकरपथं प्राप्य छादयामासुरम्बरम् ॥१९॥
19. tābhyāṁ muktā mahāvegāḥ śarāḥ kāñcanabhūṣaṇāḥ ,
divākarapathaṁ prāpya chādayāmāsurambaram.
divākarapathaṁ prāpya chādayāmāsurambaram.
19.
tābhyām muktāḥ mahāvegāḥ śarāḥ kāñcanabhūṣaṇāḥ
divākarapatham prāpya chādayāmāsuḥ ambaram
divākarapatham prāpya chādayāmāsuḥ ambaram
19.
tābhyām muktāḥ mahāvegāḥ kāñcanabhūṣaṇāḥ śarāḥ
divākarapatham prāpya ambaram chādayāmāsuḥ
divākarapatham prāpya ambaram chādayāmāsuḥ
19.
The swift, gold-adorned arrows, released by those two, having reached the path of the sun, covered the sky.
इरावांस्तु ततः क्रुद्धो भ्रातरौ तौ महारथौ ।
ववर्ष शरवर्षेण सारथिं चाप्यपातयत् ॥२०॥
ववर्ष शरवर्षेण सारथिं चाप्यपातयत् ॥२०॥
20. irāvāṁstu tataḥ kruddho bhrātarau tau mahārathau ,
vavarṣa śaravarṣeṇa sārathiṁ cāpyapātayat.
vavarṣa śaravarṣeṇa sārathiṁ cāpyapātayat.
20.
irāvān tu tataḥ kruddhaḥ bhrātarau tau mahārathau
vavarṣa śaravarṣeṇa sārathiṁ ca api apātayat
vavarṣa śaravarṣeṇa sārathiṁ ca api apātayat
20.
tataḥ tu kruddhaḥ irāvān tau mahārathau bhrātarau
śaravarṣeṇa vavarṣa ca sārathiṁ api apātayat
śaravarṣeṇa vavarṣa ca sārathiṁ api apātayat
20.
Irāvān, then enraged, rained a shower of arrows upon those two great charioteer brothers and also struck down their charioteer.
तस्मिन्निपतिते भूमौ गतसत्त्वेऽथ सारथौ ।
रथः प्रदुद्राव दिशः समुद्भ्रान्तहयस्ततः ॥२१॥
रथः प्रदुद्राव दिशः समुद्भ्रान्तहयस्ततः ॥२१॥
21. tasminnipatite bhūmau gatasattve'tha sārathau ,
rathaḥ pradudrāva diśaḥ samudbhrāntahayastataḥ.
rathaḥ pradudrāva diśaḥ samudbhrāntahayastataḥ.
21.
tasmin nipatite bhūmau gatasattve atha sārathau
rathaḥ pradudrāva diśaḥ samudbhrāntahayaḥ tataḥ
rathaḥ pradudrāva diśaḥ samudbhrāntahayaḥ tataḥ
21.
atha tasmin gatasattve sārathau bhūmau nipatite
tataḥ samudbhrāntahayaḥ rathaḥ diśaḥ pradudrāva
tataḥ samudbhrāntahayaḥ rathaḥ diśaḥ pradudrāva
21.
When that charioteer had fallen lifeless on the ground, then the chariot, its horses completely bewildered, fled in all directions.
तौ स जित्वा महाराज नागराजसुतासुतः ।
पौरुषं ख्यापयंस्तूर्णं व्यधमत्तव वाहिनीम् ॥२२॥
पौरुषं ख्यापयंस्तूर्णं व्यधमत्तव वाहिनीम् ॥२२॥
22. tau sa jitvā mahārāja nāgarājasutāsutaḥ ,
pauruṣaṁ khyāpayaṁstūrṇaṁ vyadhamattava vāhinīm.
pauruṣaṁ khyāpayaṁstūrṇaṁ vyadhamattava vāhinīm.
22.
tau sa jitvā mahārāja nāgarājasutāsutaḥ pauruṣaṁ
khyāpayan tūrṇaṁ vyadhamat tava vāhinīm
khyāpayan tūrṇaṁ vyadhamat tava vāhinīm
22.
mahārāja saḥ nāgarājasutāsutaḥ tau jitvā
pauruṣaṁ khyāpayan tūrṇaṁ tava vāhinīm vyadhamat
pauruṣaṁ khyāpayan tūrṇaṁ tava vāhinīm vyadhamat
22.
O great king, having conquered those two, he, Irāvān (the son of the Naga king's daughter), swiftly scattered your army, proclaiming his valor.
सा वध्यमाना समरे धार्तराष्ट्री महाचमूः ।
वेगान्बहुविधांश्चक्रे विषं पीत्वेव मानवः ॥२३॥
वेगान्बहुविधांश्चक्रे विषं पीत्वेव मानवः ॥२३॥
23. sā vadhyamānā samare dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ ,
vegānbahuvidhāṁścakre viṣaṁ pītveva mānavaḥ.
vegānbahuvidhāṁścakre viṣaṁ pītveva mānavaḥ.
23.
sā vadhyamānā samare dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ
vegān bahuvidhān cakre viṣaṁ pītvā iva mānavaḥ
vegān bahuvidhān cakre viṣaṁ pītvā iva mānavaḥ
23.
samare vadhyamānā sā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ,
viṣaṁ pītvā mānavaḥ iva,
bahuvidhān vegān cakre
viṣaṁ pītvā mānavaḥ iva,
bahuvidhān vegān cakre
23.
That great army of Dhritarashtra, being slaughtered in battle, made various desperate moves, just like a human being who has drunk poison.
हैडिम्बो राक्षसेन्द्रस्तु भगदत्तं समाद्रवत् ।
रथेनादित्यवर्णेन सध्वजेन महाबलः ॥२४॥
रथेनादित्यवर्णेन सध्वजेन महाबलः ॥२४॥
24. haiḍimbo rākṣasendrastu bhagadattaṁ samādravat ,
rathenādityavarṇena sadhvajena mahābalaḥ.
rathenādityavarṇena sadhvajena mahābalaḥ.
24.
haiḍimbaḥ rākṣasendraḥ tu bhagadattaṃ samādravat
rathena ādityavarṇena sadhvajena mahābalaḥ
rathena ādityavarṇena sadhvajena mahābalaḥ
24.
mahābalaḥ rākṣasendraḥ haiḍimbaḥ tu ādityavarṇena
sadhvajena rathena bhagadattaṃ samādravat
sadhvajena rathena bhagadattaṃ samādravat
24.
But the mighty chief of rākṣasas, Haiḍimba, rushed towards Bhagadatta with a chariot that was bright as the sun and bore a banner.
ततः प्राग्ज्योतिषो राजा नागराजं समास्थितः ।
यथा वज्रधरः पूर्वं संग्रामे तारकामये ॥२५॥
यथा वज्रधरः पूर्वं संग्रामे तारकामये ॥२५॥
25. tataḥ prāgjyotiṣo rājā nāgarājaṁ samāsthitaḥ ,
yathā vajradharaḥ pūrvaṁ saṁgrāme tārakāmaye.
yathā vajradharaḥ pūrvaṁ saṁgrāme tārakāmaye.
25.
tataḥ prāgjyotiṣaḥ rājā nāgarājaṃ samāsthitaḥ
yathā vajradharaḥ pūrvaṃ saṃgrāme tārakāmaye
yathā vajradharaḥ pūrvaṃ saṃgrāme tārakāmaye
25.
tataḥ prāgjyotiṣaḥ rājā nāgarājaṃ samāsthitaḥ
yathā pūrvaṃ vajradharaḥ tārakāmaye saṃgrāme
yathā pūrvaṃ vajradharaḥ tārakāmaye saṃgrāme
25.
Then, the king of Pragjyotiṣa, Bhagadatta, mounted upon his serpent-king-like elephant, just as Indra, the wielder of the thunderbolt, formerly did in the battle against Tarakāsura.
तत्र देवाः सगन्धर्वा ऋषयश्च समागताः ।
विशेषं न स्म विविदुर्हैडिम्बभगदत्तयोः ॥२६॥
विशेषं न स्म विविदुर्हैडिम्बभगदत्तयोः ॥२६॥
26. tatra devāḥ sagandharvā ṛṣayaśca samāgatāḥ ,
viśeṣaṁ na sma vividurhaiḍimbabhagadattayoḥ.
viśeṣaṁ na sma vividurhaiḍimbabhagadattayoḥ.
26.
tatra devāḥ sagandharvāḥ ṛṣayaḥ ca samāgatāḥ
viśeṣaṃ na sma vividuḥ haiḍimbabhagadattayoḥ
viśeṣaṃ na sma vividuḥ haiḍimbabhagadattayoḥ
26.
tatra sagandharvāḥ devāḥ ca ṛṣayaḥ samāgatāḥ
haiḍimbabhagadattayoḥ viśeṣaṃ na sma vividuḥ
haiḍimbabhagadattayoḥ viśeṣaṃ na sma vividuḥ
26.
There, the gods, along with Gandharvas and sages, had gathered, but they could not perceive any distinction between Haiḍimba and Bhagadatta (in their fighting skill).
यथा सुरपतिः शक्रस्त्रासयामास दानवान् ।
तथैव समरे राजंस्त्रासयामास पाण्डवान् ॥२७॥
तथैव समरे राजंस्त्रासयामास पाण्डवान् ॥२७॥
27. yathā surapatiḥ śakrastrāsayāmāsa dānavān ,
tathaiva samare rājaṁstrāsayāmāsa pāṇḍavān.
tathaiva samare rājaṁstrāsayāmāsa pāṇḍavān.
27.
yathā surapatiḥ śakraḥ trāsayāmāsa dānavān
tathā eva samare rājan trāsayāmāsa pāṇḍavān
tathā eva samare rājan trāsayāmāsa pāṇḍavān
27.
yathā surapatiḥ śakraḥ dānavān trāsayāmāsa
tathā eva rājan samare pāṇḍavān trāsayāmāsa
tathā eva rājan samare pāṇḍavān trāsayāmāsa
27.
Just as Indra, the lord of the gods, terrified the Dānavas (demons), so too, O king, did he (Bhagadatta) terrify the Pāṇḍavas in battle.
तेन विद्राव्यमाणास्ते पाण्डवाः सर्वतोदिशम् ।
त्रातारं नाभ्यविन्दन्त स्वेष्वनीकेषु भारत ॥२८॥
त्रातारं नाभ्यविन्दन्त स्वेष्वनीकेषु भारत ॥२८॥
28. tena vidrāvyamāṇāste pāṇḍavāḥ sarvatodiśam ,
trātāraṁ nābhyavindanta sveṣvanīkeṣu bhārata.
trātāraṁ nābhyavindanta sveṣvanīkeṣu bhārata.
28.
tena vidrāvyamāṇāḥ te pāṇḍavāḥ sarvatodiśam
trātāram na abhyavindanta sveṣu anīkeṣu bhārata
trātāram na abhyavindanta sveṣu anīkeṣu bhārata
28.
bhārata te pāṇḍavāḥ tena sarvatodiśam vidrāvyamāṇāḥ
sveṣu anīkeṣu trātāram na abhyavindanta
sveṣu anīkeṣu trātāram na abhyavindanta
28.
O Bharata, those Pāṇḍavas, being routed by him in all directions, could not find a protector within their own armies.
भैमसेनिं रथस्थं तु तत्रापश्याम भारत ।
शेषा विमनसो भूत्वा प्राद्रवन्त महारथाः ॥२९॥
शेषा विमनसो भूत्वा प्राद्रवन्त महारथाः ॥२९॥
29. bhaimaseniṁ rathasthaṁ tu tatrāpaśyāma bhārata ,
śeṣā vimanaso bhūtvā prādravanta mahārathāḥ.
śeṣā vimanaso bhūtvā prādravanta mahārathāḥ.
29.
bhaimasenim rathastham tu tatra apaśyāma bhārata
śeṣāḥ vimanasaḥ bhūtvā prādravanta mahārathāḥ
śeṣāḥ vimanasaḥ bhūtvā prādravanta mahārathāḥ
29.
bhārata tatra tu rathastham bhaimasenim apaśyāma;
śeṣāḥ mahārathāḥ vimanasaḥ bhūtvā prādravanta
śeṣāḥ mahārathāḥ vimanasaḥ bhūtvā prādravanta
29.
But there, O Bharata, we saw Bhimasena (bhaimaseni) standing on his chariot; the remaining great chariot-warriors, becoming disheartened, fled.
निवृत्तेषु तु पाण्डूनां पुनः सैन्येषु भारत ।
आसीन्निष्टानको घोरस्तव सैन्येषु संयुगे ॥३०॥
आसीन्निष्टानको घोरस्तव सैन्येषु संयुगे ॥३०॥
30. nivṛtteṣu tu pāṇḍūnāṁ punaḥ sainyeṣu bhārata ,
āsīnniṣṭānako ghorastava sainyeṣu saṁyuge.
āsīnniṣṭānako ghorastava sainyeṣu saṁyuge.
30.
nivṛtteṣu tu pāṇḍūnām punaḥ sainyeṣu bhārata
āsīt niṣṭānakaḥ ghoraḥ tava sainyeṣu saṃyuge
āsīt niṣṭānakaḥ ghoraḥ tava sainyeṣu saṃyuge
30.
bhārata tu punaḥ pāṇḍūnām sainyeṣu nivṛtteṣu,
saṃyuge tava sainyeṣu ghoraḥ niṣṭānakaḥ āsīt
saṃyuge tava sainyeṣu ghoraḥ niṣṭānakaḥ āsīt
30.
But, O Bhārata, once the Pāṇḍavas' armies had again retreated, a terrible roar (niṣṭānaka) arose in your armies during the combat.
घटोत्कचस्ततो राजन्भगदत्तं महारणे ।
शरैः प्रच्छादयामास मेरुं गिरिमिवाम्बुदः ॥३१॥
शरैः प्रच्छादयामास मेरुं गिरिमिवाम्बुदः ॥३१॥
31. ghaṭotkacastato rājanbhagadattaṁ mahāraṇe ,
śaraiḥ pracchādayāmāsa meruṁ girimivāmbudaḥ.
śaraiḥ pracchādayāmāsa meruṁ girimivāmbudaḥ.
31.
ghaṭotkacaḥ tataḥ rājan bhagadattam mahāraṇe
śaraiḥ pracchādayāmāsa merum girim iva ambudaḥ
śaraiḥ pracchādayāmāsa merum girim iva ambudaḥ
31.
rājan tataḥ mahāraṇe ghaṭotkacaḥ śaraiḥ bhagadattam pracchādayāmāsa,
ambudaḥ merum girim iva
ambudaḥ merum girim iva
31.
Then, O King, in the great battle, Ghaṭotkaca covered Bhagadatta with arrows, just as a cloud covers Mount Meru (giri).
निहत्य ताञ्शरान्राजा राक्षसस्य धनुश्च्युतान् ।
भैमसेनिं रणे तूर्णं सर्वमर्मस्वताडयत् ॥३२॥
भैमसेनिं रणे तूर्णं सर्वमर्मस्वताडयत् ॥३२॥
32. nihatya tāñśarānrājā rākṣasasya dhanuścyutān ,
bhaimaseniṁ raṇe tūrṇaṁ sarvamarmasvatāḍayat.
bhaimaseniṁ raṇe tūrṇaṁ sarvamarmasvatāḍayat.
32.
nihatya tān śarān rājā rākṣasasya dhanuḥ cyutān
bhaimaseniṃ raṇe tūrṇaṃ sarvamarmasu atāḍayat
bhaimaseniṃ raṇe tūrṇaṃ sarvamarmasu atāḍayat
32.
rājā tān rākṣasasya dhanuḥ cyutān śarān nihatya
raṇe bhaimaseniṃ sarvamarmasu tūrṇaṃ atāḍayat
raṇe bhaimaseniṃ sarvamarmasu tūrṇaṃ atāḍayat
32.
The king, having destroyed the arrows shot by the Rākṣasa (Ghaṭotkaca) from his bow, quickly struck Bhīmasena's son (Ghaṭotkaca) in all his vital parts during the battle.
स ताड्यमानो बहुभिः शरैः संनतपर्वभिः ।
न विव्यथे राक्षसेन्द्रो भिद्यमान इवाचलः ॥३३॥
न विव्यथे राक्षसेन्द्रो भिद्यमान इवाचलः ॥३३॥
33. sa tāḍyamāno bahubhiḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
na vivyathe rākṣasendro bhidyamāna ivācalaḥ.
na vivyathe rākṣasendro bhidyamāna ivācalaḥ.
33.
sa tāḍyamānaḥ bahubhiḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
na vivyathe rākṣasendraḥ bhidyamaānaḥ iva acalaḥ
na vivyathe rākṣasendraḥ bhidyamaānaḥ iva acalaḥ
33.
sa rākṣasendraḥ bahubhiḥ saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ
tāḍyamānaḥ bhidyamaānaḥ iva acalaḥ na vivyathe
tāḍyamānaḥ bhidyamaānaḥ iva acalaḥ na vivyathe
33.
Though he, the Rākṣasa king (Ghaṭotkaca), was being struck by many arrows with bent shafts, he felt no pain, just like a mountain that is being split apart.
तस्य प्राग्ज्योतिषः क्रुद्धस्तोमरान्स चतुर्दश ।
प्रेषयामास समरे तांश्च चिच्छेद राक्षसः ॥३४॥
प्रेषयामास समरे तांश्च चिच्छेद राक्षसः ॥३४॥
34. tasya prāgjyotiṣaḥ kruddhastomarānsa caturdaśa ,
preṣayāmāsa samare tāṁśca ciccheda rākṣasaḥ.
preṣayāmāsa samare tāṁśca ciccheda rākṣasaḥ.
34.
tasya prāgjyotiṣaḥ kruddhaḥ tomarān caturdaśa
preṣayāmāsa samare tān ca ciccheda rākṣasaḥ
preṣayāmāsa samare tān ca ciccheda rākṣasaḥ
34.
kruddhaḥ prāgjyotiṣaḥ tasya caturdaśa tomarān
samare preṣayāmāsa ca rākṣasaḥ tān ciccheda
samare preṣayāmāsa ca rākṣasaḥ tān ciccheda
34.
The enraged king of Prāgjyotiṣa (Bhagadatta) dispatched fourteen spears at Ghaṭotkaca in the battle; however, the Rākṣasa (Ghaṭotkaca) cut those spears apart.
स तांश्छित्त्वा महाबाहुस्तोमरान्निशितैः शरैः ।
भगदत्तं च विव्याध सप्तत्या कङ्कपत्रिभिः ॥३५॥
भगदत्तं च विव्याध सप्तत्या कङ्कपत्रिभिः ॥३५॥
35. sa tāṁśchittvā mahābāhustomarānniśitaiḥ śaraiḥ ,
bhagadattaṁ ca vivyādha saptatyā kaṅkapatribhiḥ.
bhagadattaṁ ca vivyādha saptatyā kaṅkapatribhiḥ.
35.
sa tān chittvā mahābāhuḥ tomarān niśitaiḥ śaraiḥ
bhagadattaṃ ca vivyādha saptatyā kaṅkapatribhiḥ
bhagadattaṃ ca vivyādha saptatyā kaṅkapatribhiḥ
35.
sa mahābāhuḥ niśitaiḥ śaraiḥ tān tomarān chittvā
ca bhagadattaṃ saptatyā kaṅkapatribhiḥ vivyādha
ca bhagadattaṃ saptatyā kaṅkapatribhiḥ vivyādha
35.
The mighty-armed Ghaṭotkaca, having cut those spears with his sharp arrows, then pierced Bhagadatta with seventy more arrows feathered with vulture feathers.
ततः प्राग्ज्योतिषो राजन्प्रहसन्निव भारत ।
तस्याश्वांश्चतुरः संख्ये पातयामास सायकैः ॥३६॥
तस्याश्वांश्चतुरः संख्ये पातयामास सायकैः ॥३६॥
36. tataḥ prāgjyotiṣo rājanprahasanniva bhārata ,
tasyāśvāṁścaturaḥ saṁkhye pātayāmāsa sāyakaiḥ.
tasyāśvāṁścaturaḥ saṁkhye pātayāmāsa sāyakaiḥ.
36.
tataḥ prāgjyotiṣaḥ rājan prahasan iva bhārata
tasya aśvān ca caturaḥ saṃkhye pātayāmāsa sāyakaiḥ
tasya aśvān ca caturaḥ saṃkhye pātayāmāsa sāyakaiḥ
36.
rājan bhārata tataḥ prāgjyotiṣaḥ prahasan iva
saṃkhye tasya ca caturaḥ aśvān sāyakaiḥ pātayāmāsa
saṃkhye tasya ca caturaḥ aśvān sāyakaiḥ pātayāmāsa
36.
Then, O King (rājan), O descendant of Bharata (bhārata), the king of Pragjyotisha, as if smiling, struck down his four horses in battle with arrows.
स हताश्वे रथे तिष्ठन्राक्षसेन्द्रः प्रतापवान् ।
शक्तिं चिक्षेप वेगेन प्राग्ज्योतिषगजं प्रति ॥३७॥
शक्तिं चिक्षेप वेगेन प्राग्ज्योतिषगजं प्रति ॥३७॥
37. sa hatāśve rathe tiṣṭhanrākṣasendraḥ pratāpavān ,
śaktiṁ cikṣepa vegena prāgjyotiṣagajaṁ prati.
śaktiṁ cikṣepa vegena prāgjyotiṣagajaṁ prati.
37.
saḥ hata-aśve rathe tiṣṭhan rākṣasa-indraḥ pratāpavān
śaktim cikṣepa vegena prāgjyotiṣa-gajam prati
śaktim cikṣepa vegena prāgjyotiṣa-gajam prati
37.
hata-aśve rathe tiṣṭhan saḥ pratāpavān rākṣasa-indraḥ
vegena prāgjyotiṣa-gajam prati śaktim cikṣepa
vegena prāgjyotiṣa-gajam prati śaktim cikṣepa
37.
Standing in his chariot, whose horses had been slain, the mighty chief of Rakshasas (Hiḍimba) hurled a spear (śakti) with great force towards the elephant of Pragjyotisha (Bhagadatta).
तामापतन्तीं सहसा हेमदण्डां सुवेगिताम् ।
त्रिधा चिच्छेद नृपतिः सा व्यकीर्यत मेदिनीम् ॥३८॥
त्रिधा चिच्छेद नृपतिः सा व्यकीर्यत मेदिनीम् ॥३८॥
38. tāmāpatantīṁ sahasā hemadaṇḍāṁ suvegitām ,
tridhā ciccheda nṛpatiḥ sā vyakīryata medinīm.
tridhā ciccheda nṛpatiḥ sā vyakīryata medinīm.
38.
tām āpatantīm sahasā hema-daṇḍām su-vegitām
tridhā ciccheda nṛpatiḥ sā vyakīryata medinīm
tridhā ciccheda nṛpatiḥ sā vyakīryata medinīm
38.
nṛpatiḥ sahasā āpatantīm hema-daṇḍām su-vegitām
tām tridhā ciccheda sā medinīm vyakīryata
tām tridhā ciccheda sā medinīm vyakīryata
38.
The king (Bhagadatta) swiftly cut that rapidly approaching spear (śakti) with its golden shaft into three parts. It then scattered across the earth.
शक्तिं विनिहतां दृष्ट्वा हैडिम्बः प्राद्रवद्भयात् ।
यथेन्द्रस्य रणात्पूर्वं नमुचिर्दैत्यसत्तमः ॥३९॥
यथेन्द्रस्य रणात्पूर्वं नमुचिर्दैत्यसत्तमः ॥३९॥
39. śaktiṁ vinihatāṁ dṛṣṭvā haiḍimbaḥ prādravadbhayāt ,
yathendrasya raṇātpūrvaṁ namucirdaityasattamaḥ.
yathendrasya raṇātpūrvaṁ namucirdaityasattamaḥ.
39.
śaktim vinihatām dṛṣṭvā haiḍimbaḥ prādravat bhayāt
yathā indrasya raṇāt pūrvam namuciḥ daitya-sattamaḥ
yathā indrasya raṇāt pūrvam namuciḥ daitya-sattamaḥ
39.
haiḍimbaḥ vinihatām śaktim dṛṣṭvā bhayāt prādravat yathā
pūrvam indrasya raṇāt daitya-sattamaḥ namuciḥ (prādravat)
pūrvam indrasya raṇāt daitya-sattamaḥ namuciḥ (prādravat)
39.
Having seen the spear (śakti) shattered, Haiḍimba (the Rakshasa chief) fled in fear, just as Namuci, the foremost of the Daityas, had previously fled from Indra in battle.
तं विजित्य रणे शूरं विक्रान्तं ख्यातपौरुषम् ।
अजेयं समरे राजन्यमेन वरुणेन च ॥४०॥
अजेयं समरे राजन्यमेन वरुणेन च ॥४०॥
40. taṁ vijitya raṇe śūraṁ vikrāntaṁ khyātapauruṣam ,
ajeyaṁ samare rājanyamena varuṇena ca.
ajeyaṁ samare rājanyamena varuṇena ca.
40.
tam vijitya raṇe śūraṃ vikrāntaṃ khyātapauraṣam
ajeyaṃ samare rājan yamena varuṇena ca
ajeyaṃ samare rājan yamena varuṇena ca
40.
rājan tam śūraṃ vikrāntaṃ khyātapauraṣam
yamena varuṇena ca samare ajeyaṃ raṇe vijitya
yamena varuṇena ca samare ajeyaṃ raṇe vijitya
40.
O King, having conquered that brave, valorous, and renowned hero, who was unconquerable in battle even by Yama and Varuna.
पाण्डवीं समरे सेनां संममर्द सकुञ्जरः ।
यथा वनगजो राजन्मृद्नंश्चरति पद्मिनीम् ॥४१॥
यथा वनगजो राजन्मृद्नंश्चरति पद्मिनीम् ॥४१॥
41. pāṇḍavīṁ samare senāṁ saṁmamarda sakuñjaraḥ ,
yathā vanagajo rājanmṛdnaṁścarati padminīm.
yathā vanagajo rājanmṛdnaṁścarati padminīm.
41.
pāṇḍavīṃ samare senāṃ saṃmamarda sakuñjaraḥ
yathā vanagajaḥ rājan mṛdnan carati padminīm
yathā vanagajaḥ rājan mṛdnan carati padminīm
41.
rājan sakuñjaraḥ samare pāṇḍavīṃ senāṃ saṃmamarda
yathā vanagajaḥ padminīm mṛdnan carati
yathā vanagajaḥ padminīm mṛdnan carati
41.
O King, he, with his elephants, crushed the Pāṇḍava army in battle, just as a wild elephant crushes and moves through a lotus pond.
मद्रेश्वरस्तु समरे यमाभ्यां सह संगतः ।
स्वस्रीयौ छादयां चक्रे शरौघैः पाण्डुनन्दनौ ॥४२॥
स्वस्रीयौ छादयां चक्रे शरौघैः पाण्डुनन्दनौ ॥४२॥
42. madreśvarastu samare yamābhyāṁ saha saṁgataḥ ,
svasrīyau chādayāṁ cakre śaraughaiḥ pāṇḍunandanau.
svasrīyau chādayāṁ cakre śaraughaiḥ pāṇḍunandanau.
42.
madreśvaraḥ tu samare yamābhyāṃ saha saṃgataḥ
svasrīyau chādayāṃ cakre śaraughaiḥ pāṇḍunandanau
svasrīyau chādayāṃ cakre śaraughaiḥ pāṇḍunandanau
42.
tu madreśvaraḥ samare yamābhyāṃ saha saṃgataḥ
śaraughaiḥ svasrīyau pāṇḍunandanau chādayāṃ cakre
śaraughaiḥ svasrīyau pāṇḍunandanau chādayāṃ cakre
42.
But the King of Madras (Madreśvara), having engaged with the two Yamas (Nakula and Sahadeva) in battle, covered his two nephews, the sons of Pāṇḍu, with showers of arrows.
सहदेवस्तु समरे मातुलं वीक्ष्य संगतम् ।
अवारयच्छरौघेण मेघो यद्वद्दिवाकरम् ॥४३॥
अवारयच्छरौघेण मेघो यद्वद्दिवाकरम् ॥४३॥
43. sahadevastu samare mātulaṁ vīkṣya saṁgatam ,
avārayaccharaugheṇa megho yadvaddivākaram.
avārayaccharaugheṇa megho yadvaddivākaram.
43.
sahadevaḥ tu samare mātulaṃ vīkṣya saṃgatam
avārayat śaraugheṇa meghaḥ yadvat divākaram
avārayat śaraugheṇa meghaḥ yadvat divākaram
43.
tu sahadevaḥ samare saṃgataṃ mātulaṃ vīkṣya
yadvat meghaḥ divākaram śaraugheṇa avārayat
yadvat meghaḥ divākaram śaraugheṇa avārayat
43.
But Sahadeva, seeing his maternal uncle engaged in battle, obstructed him with a shower of arrows, just as a cloud obstructs the sun.
छाद्यमानः शरौघेण हृष्टरूपतरोऽभवत् ।
तयोश्चाप्यभवत्प्रीतिरतुला मातृकारणात् ॥४४॥
तयोश्चाप्यभवत्प्रीतिरतुला मातृकारणात् ॥४४॥
44. chādyamānaḥ śaraugheṇa hṛṣṭarūpataro'bhavat ,
tayoścāpyabhavatprītiratulā mātṛkāraṇāt.
tayoścāpyabhavatprītiratulā mātṛkāraṇāt.
44.
chādyamānaḥ śaraugheṇa hṛṣṭarūpataraḥ abhavat
tayoḥ ca api abhavat prītiḥ atulā mātṛkāraṇāt
tayoḥ ca api abhavat prītiḥ atulā mātṛkāraṇāt
44.
śaraugheṇa chādyamānaḥ hṛṣṭarūpataraḥ abhavat
tayoḥ ca api mātṛkāraṇāt atulā prītiḥ abhavat
tayoḥ ca api mātṛkāraṇāt atulā prītiḥ abhavat
44.
Even as he was being covered by a shower of arrows, his appearance became exceedingly joyful. And an incomparable affection (prīti) arose between the two of them because of their mother.
ततः प्रहस्य समरे नकुलस्य महारथः ।
अश्वान्वै चतुरो राजंश्चतुर्भिः सायकोत्तमैः ।
प्रेषयामास समरे यमस्य सदनं प्रति ॥४५॥
अश्वान्वै चतुरो राजंश्चतुर्भिः सायकोत्तमैः ।
प्रेषयामास समरे यमस्य सदनं प्रति ॥४५॥
45. tataḥ prahasya samare nakulasya mahārathaḥ ,
aśvānvai caturo rājaṁścaturbhiḥ sāyakottamaiḥ ,
preṣayāmāsa samare yamasya sadanaṁ prati.
aśvānvai caturo rājaṁścaturbhiḥ sāyakottamaiḥ ,
preṣayāmāsa samare yamasya sadanaṁ prati.
45.
tataḥ prahasya samare nakulasya
mahārathaḥ aśvān vai caturaḥ rājan
caturbhiḥ sāyakottamaiḥ
preṣayāmāsa samare yamasya sadanam prati
mahārathaḥ aśvān vai caturaḥ rājan
caturbhiḥ sāyakottamaiḥ
preṣayāmāsa samare yamasya sadanam prati
45.
tataḥ rājan samare prahasya
nakulasya mahārathaḥ caturbhiḥ
sāyakottamaiḥ aśvān vai caturaḥ samare
yamasya sadanam prati preṣayāmāsa
nakulasya mahārathaḥ caturbhiḥ
sāyakottamaiḥ aśvān vai caturaḥ samare
yamasya sadanam prati preṣayāmāsa
45.
Then, O King, the great charioteer (mahāratha) belonging to Nakula, laughing loudly (prahasya) in battle, used four excellent arrows to send his four horses to the abode (sadana) of Yama in battle.
हताश्वात्तु रथात्तूर्णमवप्लुत्य महारथः ।
आरुरोह ततो यानं भ्रातुरेव यशस्विनः ॥४६॥
आरुरोह ततो यानं भ्रातुरेव यशस्विनः ॥४६॥
46. hatāśvāttu rathāttūrṇamavaplutya mahārathaḥ ,
āruroha tato yānaṁ bhrātureva yaśasvinaḥ.
āruroha tato yānaṁ bhrātureva yaśasvinaḥ.
46.
hatāśvāt tu rathāt tūrṇam avaplutya mahārathaḥ
ārūroha tataḥ yānam bhrātuḥ eva yaśasvinaḥ
ārūroha tataḥ yānam bhrātuḥ eva yaśasvinaḥ
46.
tu hatāśvāt rathāt tūrṇam avaplutya mahārathaḥ
tataḥ eva yaśasvinaḥ bhrātuḥ yānam ārūroha
tataḥ eva yaśasvinaḥ bhrātuḥ yānam ārūroha
46.
But the great warrior (mahāratha), having quickly dismounted (avaplutya) from his chariot (ratha) whose horses were slain, then ascended (ārūroha) the vehicle (yāna) of his glorious brother.
एकस्थौ तु रणे शूरौ दृढे विक्षिप्य कार्मुके ।
मद्रराजरथं क्रुद्धौ छादयामासतुः क्षणात् ॥४७॥
मद्रराजरथं क्रुद्धौ छादयामासतुः क्षणात् ॥४७॥
47. ekasthau tu raṇe śūrau dṛḍhe vikṣipya kārmuke ,
madrarājarathaṁ kruddhau chādayāmāsatuḥ kṣaṇāt.
madrarājarathaṁ kruddhau chādayāmāsatuḥ kṣaṇāt.
47.
ekasthau tu raṇe śūrau dṛḍhe vikṣipya kārmuke
madrarājaratham kruddhau chādayāmāsatuḥ kṣaṇāt
madrarājaratham kruddhau chādayāmāsatuḥ kṣaṇāt
47.
tu raṇe ekasthau kruddhau śūrau dṛḍhe kārmuke
vikṣipya madrarājaratham kṣaṇāt chādayāmāsatuḥ
vikṣipya madrarājaratham kṣaṇāt chādayāmāsatuḥ
47.
But the two heroes (śūrau), standing together (ekasthau) in battle and enraged (kruddhau), having firmly wielded (vikṣipya) their two strong bows (kārmuke), instantly (kṣaṇāt) covered the chariot (ratham) of the Madra king.
स च्छाद्यमानो बहुभिः शरैः संनतपर्वभिः ।
स्वस्रीयाभ्यां नरव्याघ्रो नाकम्पत यथाचलः ।
प्रहसन्निव तां चापि शरवृष्टिं जघान ह ॥४८॥
स्वस्रीयाभ्यां नरव्याघ्रो नाकम्पत यथाचलः ।
प्रहसन्निव तां चापि शरवृष्टिं जघान ह ॥४८॥
48. sa cchādyamāno bahubhiḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
svasrīyābhyāṁ naravyāghro nākampata yathācalaḥ ,
prahasanniva tāṁ cāpi śaravṛṣṭiṁ jaghāna ha.
svasrīyābhyāṁ naravyāghro nākampata yathācalaḥ ,
prahasanniva tāṁ cāpi śaravṛṣṭiṁ jaghāna ha.
48.
saḥ chādyamānaḥ bahubhiḥ śaraiḥ
saṃnataparvabhiḥ svasrīyābhyām naravyāghraḥ
na akampata yathā acalaḥ prahasan
iva tām ca api śaravṛṣṭim jaghāna ha
saṃnataparvabhiḥ svasrīyābhyām naravyāghraḥ
na akampata yathā acalaḥ prahasan
iva tām ca api śaravṛṣṭim jaghāna ha
48.
saḥ naravyāghraḥ svasrīyābhyām
saṃnataparvabhiḥ bahubhiḥ śaraiḥ chādyamānaḥ
acalaḥ yathā na akampata saḥ prahasan
iva tām śaravṛṣṭim ca api jaghāna ha
saṃnataparvabhiḥ bahubhiḥ śaraiḥ chādyamānaḥ
acalaḥ yathā na akampata saḥ prahasan
iva tām śaravṛṣṭim ca api jaghāna ha
48.
Though covered by many sharp-jointed arrows from his two nephews, that tiger among men did not tremble, standing firm like a mountain. He even countered that shower of arrows, as if laughing.
सहदेवस्ततः क्रुद्धः शरमुद्यम्य वीर्यवान् ।
मद्रराजमभिप्रेक्ष्य प्रेषयामास भारत ॥४९॥
मद्रराजमभिप्रेक्ष्य प्रेषयामास भारत ॥४९॥
49. sahadevastataḥ kruddhaḥ śaramudyamya vīryavān ,
madrarājamabhiprekṣya preṣayāmāsa bhārata.
madrarājamabhiprekṣya preṣayāmāsa bhārata.
49.
sahadevaḥ tataḥ kruddhaḥ śaram udyamya vīryavān
madrarājam abhiprekṣya preṣayāmāsa bhārata
madrarājam abhiprekṣya preṣayāmāsa bhārata
49.
bhārata,
tataḥ vīryavān sahadevaḥ kruddhaḥ śaram udyamya madrarājam abhiprekṣya preṣayāmāsa
tataḥ vīryavān sahadevaḥ kruddhaḥ śaram udyamya madrarājam abhiprekṣya preṣayāmāsa
49.
Then, the mighty Sahadeva, enraged, aimed and shot an arrow at the king of Madras, O Bhārata.
स शरः प्रेषितस्तेन गरुत्मानिव वेगवान् ।
मद्रराजं विनिर्भिद्य निपपात महीतले ॥५०॥
मद्रराजं विनिर्भिद्य निपपात महीतले ॥५०॥
50. sa śaraḥ preṣitastena garutmāniva vegavān ,
madrarājaṁ vinirbhidya nipapāta mahītale.
madrarājaṁ vinirbhidya nipapāta mahītale.
50.
saḥ śaraḥ preṣitaḥ tena garutmān iva vegavān
madrarājam vinirbhidya nipapāta mahītale
madrarājam vinirbhidya nipapāta mahītale
50.
tena preṣitaḥ saḥ vegavān śaraḥ garutmān
iva madrarājam vinirbhidya mahītale nipapāta
iva madrarājam vinirbhidya mahītale nipapāta
50.
That swift arrow, shot by him, was like Garuḍa in its speed; having pierced the king of Madras, it then fell to the ground.
स गाढविद्धो व्यथितो रथोपस्थे महारथः ।
निषसाद महाराज कश्मलं च जगाम ह ॥५१॥
निषसाद महाराज कश्मलं च जगाम ह ॥५१॥
51. sa gāḍhaviddho vyathito rathopasthe mahārathaḥ ,
niṣasāda mahārāja kaśmalaṁ ca jagāma ha.
niṣasāda mahārāja kaśmalaṁ ca jagāma ha.
51.
saḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ rathopasthe mahārathaḥ
niṣasāda mahārāja kaśmalam ca jagāma ha
niṣasāda mahārāja kaśmalam ca jagāma ha
51.
mahārāja,
saḥ mahārathaḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ rathopasthe niṣasāda ca kaśmalam jagāma ha
saḥ mahārathaḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ rathopasthe niṣasāda ca kaśmalam jagāma ha
51.
That great warrior, deeply wounded and in distress, sat down on his chariot's platform, O Great King, and fell into a swoon.
तं विसंज्ञं निपतितं सूतः संप्रेक्ष्य संयुगे ।
अपोवाह रथेनाजौ यमाभ्यामभिपीडितम् ॥५२॥
अपोवाह रथेनाजौ यमाभ्यामभिपीडितम् ॥५२॥
52. taṁ visaṁjñaṁ nipatitaṁ sūtaḥ saṁprekṣya saṁyuge ,
apovāha rathenājau yamābhyāmabhipīḍitam.
apovāha rathenājau yamābhyāmabhipīḍitam.
52.
tam visaṃjñam nipatitam sūtaḥ samprekṣya saṃyuge
apovāha rathena ājau yamābhyām abhipīḍitam
apovāha rathena ājau yamābhyām abhipīḍitam
52.
sūtaḥ saṃyuge yamābhyām abhipīḍitam tam visaṃjñam
nipatitam samprekṣya rathena ājau apovāha
nipatitam samprekṣya rathena ājau apovāha
52.
Seeing him fallen, unconscious, and greatly afflicted by the twin sons of Madri (Yamābhyām) in battle, the charioteer carried him away from the battlefield in his chariot.
दृष्ट्वा मद्रेश्वररथं धार्तराष्ट्राः पराङ्मुखम् ।
सर्वे विमनसो भूत्वा नेदमस्तीत्यचिन्तयन् ॥५३॥
सर्वे विमनसो भूत्वा नेदमस्तीत्यचिन्तयन् ॥५३॥
53. dṛṣṭvā madreśvararathaṁ dhārtarāṣṭrāḥ parāṅmukham ,
sarve vimanaso bhūtvā nedamastītyacintayan.
sarve vimanaso bhūtvā nedamastītyacintayan.
53.
dṛṣṭvā madreśvararatham dhārtarāṣṭrāḥ parāṅmukham
sarve vimanasaḥ bhūtvā na idam asti iti acintayan
sarve vimanasaḥ bhūtvā na idam asti iti acintayan
53.
dhārtarāṣṭrāḥ sarve madreśvararatham parāṅmukham
dṛṣṭvā vimanasaḥ bhūtvā idam na asti iti acintayan
dṛṣṭvā vimanasaḥ bhūtvā idam na asti iti acintayan
53.
Upon seeing the chariot of the king of Madra (Madreśvara) turned away from the battle, all the Dhārtarāṣṭras became dejected and thought, 'This is not right!'
निर्जित्य मातुलं संख्ये माद्रीपुत्रौ महारथौ ।
दध्मतुर्मुदितौ शङ्खौ सिंहनादं विनेदतुः ॥५४॥
दध्मतुर्मुदितौ शङ्खौ सिंहनादं विनेदतुः ॥५४॥
54. nirjitya mātulaṁ saṁkhye mādrīputrau mahārathau ,
dadhmaturmuditau śaṅkhau siṁhanādaṁ vinedatuḥ.
dadhmaturmuditau śaṅkhau siṁhanādaṁ vinedatuḥ.
54.
nirjitya mātulam saṃkhye mādrīputrau mahārathau
dadhmatuḥ muditau śaṅkhau siṃhanādaṃ vinedatuḥ
dadhmatuḥ muditau śaṅkhau siṃhanādaṃ vinedatuḥ
54.
mādrīputrau mahārathau saṃkhye mātulam nirjitya
muditau śaṅkhau dadhmatuḥ siṃhanādaṃ vinedatuḥ
muditau śaṅkhau dadhmatuḥ siṃhanādaṃ vinedatuḥ
54.
Having defeated their maternal uncle (Mātula) in battle (saṃkhye), the two great charioteers (mahārathau), sons of Madri (Mādrīputrau), joyfully blew their conch shells and uttered lion-like roars (siṃhanāda).
अभिदुद्रुवतुर्हृष्टौ तव सैन्यं विशां पते ।
यथा दैत्यचमूं राजन्निन्द्रोपेन्द्राविवामरौ ॥५५॥
यथा दैत्यचमूं राजन्निन्द्रोपेन्द्राविवामरौ ॥५५॥
55. abhidudruvaturhṛṣṭau tava sainyaṁ viśāṁ pate ,
yathā daityacamūṁ rājannindropendrāvivāmarau.
yathā daityacamūṁ rājannindropendrāvivāmarau.
55.
abhidudruvatuḥ hṛṣṭau tava sainyaṃ viśāṃ pate
yathā daityacamūṃ rājan indra upendrau iva amarau
yathā daityacamūṃ rājan indra upendrau iva amarau
55.
viśāṃ pate rājan hṛṣṭau tava sainyaṃ abhidudruvatuḥ
yathā amarau indra upendrau daityacamūṃ iva
yathā amarau indra upendrau daityacamūṃ iva
55.
O lord of men (viśāṃ pate), O King (rājan), delighted, they (Nakula and Sahadeva) rushed against your army, just as the two immortal gods, Indra and Upendra (Indropendrau), would attack the army of the demons.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79 (current chapter)
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47