Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-48

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततः स च हृषीकेशः स च राजा युधिष्ठिरः ।
कृपादयश्च ते सर्वे चत्वारः पाण्डवाश्च ह ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ sa ca hṛṣīkeśaḥ sa ca rājā yudhiṣṭhiraḥ ,
kṛpādayaśca te sarve catvāraḥ pāṇḍavāśca ha.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ saḥ ca hṛṣīkeśaḥ saḥ ca rājā
yudhiṣṭhiraḥ kṛpa ādayaḥ ca te sarve catvāraḥ pāṇḍavāḥ ca ha
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ saḥ hṛṣīkeśaḥ ca saḥ rājā
yudhiṣṭhiraḥ ca te sarve kṛpa ādayaḥ ca catvāraḥ pāṇḍavāḥ ca ha
1. Vaiśaṃpāyana said: Then, that Hṛṣīkeśa (Kṛṣṇa), and that King Yudhiṣṭhira, and Kṛpa and others, those four Pāṇḍavas too, indeed...
रथैस्ते नगराकारैः पताकाध्वजशोभितैः ।
ययुराशु कुरुक्षेत्रं वाजिभिः शीघ्रगामिभिः ॥२॥
2. rathaiste nagarākāraiḥ patākādhvajaśobhitaiḥ ,
yayurāśu kurukṣetraṁ vājibhiḥ śīghragāmibhiḥ.
2. rathaiḥ te nagarākāraiḥ patākādhvajaśobhitaiḥ
yayuḥ āśu kurukṣetram vājibhiḥ śīghragāmibhiḥ
2. te nagarākāraiḥ patākādhvajaśobhitaiḥ rathaiḥ
śīghragāmibhiḥ vājibhiḥ āśu kurukṣetram yayuḥ
2. They quickly went to Kurukṣetra in their chariots, which were like cities and adorned with banners and flags, drawn by swift-moving horses.
तेऽवतीर्य कुरुक्षेत्रं केशमज्जास्थिसंकुलम् ।
देहन्यासः कृतो यत्र क्षत्रियैस्तैर्महात्मभिः ॥३॥
3. te'vatīrya kurukṣetraṁ keśamajjāsthisaṁkulam ,
dehanyāsaḥ kṛto yatra kṣatriyaistairmahātmabhiḥ.
3. te avatīrya kurukṣetram keśamajjāsthisankulam
dehanāsaḥ kṛtaḥ yatra kṣatriyaiḥ taiḥ mahātmabhiḥ
3. te avatīrya kurukṣetram,
yatra keśamajjāsthisankulam dehanāsaḥ taiḥ mahātmabhiḥ kṣatriyaiḥ kṛtaḥ
3. Having descended into Kurukṣetra, which was dense with hair, marrow, and bones, where those great-souled warriors (kṣatriya) had laid down their bodies.
गजाश्वदेहास्थिचयैः पर्वतैरिव संचितम् ।
नरशीर्षकपालैश्च शङ्खैरिव समाचितम् ॥४॥
4. gajāśvadehāsthicayaiḥ parvatairiva saṁcitam ,
naraśīrṣakapālaiśca śaṅkhairiva samācitam.
4. gajāśvadehāsthicayaiḥ parvataiḥ iva saṃcitam
naraśīrṣakapālaiḥ ca śaṅkhaiḥ iva samācitam
4. gajāśvadehāsthicayaiḥ parvataiḥ iva saṃcitam,
ca naraśīrṣakapālaiḥ śaṅkhaiḥ iva samācitam
4. It was piled up like mountains with masses of elephant and horse bodies and bones, and strewn with human skull-caps like conch shells.
चितासहस्रैर्निचितं वर्मशस्त्रसमाकुलम् ।
आपानभूमिं कालस्य तदा भुक्तोज्झितामिव ॥५॥
5. citāsahasrairnicitaṁ varmaśastrasamākulam ,
āpānabhūmiṁ kālasya tadā bhuktojjhitāmiva.
5. citāsahasraiḥ nicitam varmaśastrasamākulam
āpānabhūmim kālasya tadā bhuktojjhitām iva
5. citāsahasraiḥ nicitam,
varmaśastrasamākulam,
tadā bhuktojjhitām iva kālasya āpānabhūmim
5. Covered with thousands of funeral pyres, teeming with armor and weapons, it was like a drinking ground of Time (Kāla), as if consumed and then discarded.
भूतसंघानुचरितं रक्षोगणनिषेवितम् ।
पश्यन्तस्ते कुरुक्षेत्रं ययुराशु महारथाः ॥६॥
6. bhūtasaṁghānucaritaṁ rakṣogaṇaniṣevitam ,
paśyantaste kurukṣetraṁ yayurāśu mahārathāḥ.
6. bhūtasaṅghānucaritaṃ rakṣogaṇaniṣevitam
paśyantaḥ te kurukṣetram yayuḥ āśu mahārathāḥ
6. te mahārathāḥ bhūtasaṅghānucaritaṃ
rakṣogaṇaniṣevitam kurukṣetram paśyantaḥ āśu yayuḥ
6. Seeing Kurukṣetra, which was haunted by hosts of spirits and frequented by groups of Rākṣasas, those great charioteers quickly proceeded.
गच्छन्नेव महाबाहुः सर्वयादवनन्दनः ।
युधिष्ठिराय प्रोवाच जामदग्न्यस्य विक्रमम् ॥७॥
7. gacchanneva mahābāhuḥ sarvayādavanandanaḥ ,
yudhiṣṭhirāya provāca jāmadagnyasya vikramam.
7. gacchan eva mahābāhuḥ sarvayādavanandanaḥ
yudhiṣṭhirāya provāca jāmadagnyasya vikramam
7. mahābāhuḥ sarvayādavanandanaḥ gacchan eva
yudhiṣṭhirāya jāmadagnyasya vikramam provāca
7. While proceeding, the mighty-armed one, the delight of all Yadavas, narrated to Yudhiṣṭhira the valor of Jāmadagni's son (Paraśurāma).
अमी रामह्रदाः पञ्च दृश्यन्ते पार्थ दूरतः ।
येषु संतर्पयामास पूर्वान्क्षत्रियशोणितैः ॥८॥
8. amī rāmahradāḥ pañca dṛśyante pārtha dūrataḥ ,
yeṣu saṁtarpayāmāsa pūrvānkṣatriyaśoṇitaiḥ.
8. amī rāmahradāḥ pañca dṛśyante pārtha dūrataḥ
yeṣu saṃtarpayāmāsa pūrvān kṣatriyaśoṇitaiḥ
8. pārtha dūrataḥ amī pañca rāmahradāḥ dṛśyante
yeṣu kṣatriyaśoṇitaiḥ pūrvān saṃtarpayāmāsa
8. O Pārtha, those five lakes of Rāma are seen from a distance, in which he (Paraśurāma) appeased his ancestors with the blood of Kṣatriyas.
त्रिःसप्तकृत्वो वसुधां कृत्वा निःक्षत्रियां प्रभुः ।
इहेदानीं ततो रामः कर्मणो विरराम ह ॥९॥
9. triḥsaptakṛtvo vasudhāṁ kṛtvā niḥkṣatriyāṁ prabhuḥ ,
ihedānīṁ tato rāmaḥ karmaṇo virarāma ha.
9. triḥsaptakṛtvaḥ vasudhām kṛtvā niḥkṣatriyām
prabhuḥ iha idānīm tataḥ rāmaḥ karmaṇaḥ virarāma ha
9. prabhuḥ rāmaḥ triḥsaptakṛtvaḥ vasudhām niḥkṣatriyām
kṛtvā tataḥ iha idānīm karmaṇaḥ virarāma ha
9. Having made the earth devoid of Kṣatriyas twenty-one times, the powerful Rāma (Paraśurāma) then indeed ceased from that action here.
युधिष्ठिर उवाच ।
त्रिःसप्तकृत्वः पृथिवी कृता निःक्षत्रिया तदा ।
रामेणेति यदात्थ त्वमत्र मे संशयो महान् ॥१०॥
10. yudhiṣṭhira uvāca ,
triḥsaptakṛtvaḥ pṛthivī kṛtā niḥkṣatriyā tadā ,
rāmeṇeti yadāttha tvamatra me saṁśayo mahān.
10. yudhiṣṭhira uvāca triḥsaptakṛtvaḥ pṛthivī kṛtā niḥkṣatriyā
tadā rāmeṇa iti yat āttha tvam atra me saṃśayaḥ mahān
10. yudhiṣṭhira uvāca tvam yat āttha rāmeṇa tadā pṛthivī
triḥsaptakṛtvaḥ niḥkṣatriyā kṛtā iti atra me mahān saṃśayaḥ
10. Yudhishthira said: "You mentioned that at that time, the earth was made free of Kshatriyas twenty-one times by Rama. Regarding this, I have a great doubt."
क्षत्रबीजं यदा दग्धं रामेण यदुपुंगव ।
कथं भूयः समुत्पत्तिः क्षत्रस्यामितविक्रम ॥११॥
11. kṣatrabījaṁ yadā dagdhaṁ rāmeṇa yadupuṁgava ,
kathaṁ bhūyaḥ samutpattiḥ kṣatrasyāmitavikrama.
11. kṣatrabījam yadā dagdham rāmeṇa yadupuṅgava
katham bhūyaḥ samutpattiḥ kṣatrasya amita-vikrama
11. yadupuṅgava amita-vikrama yadā kṣatrabījam rāmeṇa
dagdham katham kṣatrasya bhūyaḥ samutpattiḥ
11. O best among the Yadus, O you of immeasurable valor, when the very seed of the Kshatriyas was burnt by Rama, how could the Kshatriya class arise again?
महात्मना भगवता रामेण यदुपुंगव ।
कथमुत्सादितं क्षत्रं कथं वृद्धिं पुनर्गतम् ॥१२॥
12. mahātmanā bhagavatā rāmeṇa yadupuṁgava ,
kathamutsāditaṁ kṣatraṁ kathaṁ vṛddhiṁ punargatam.
12. mahātmanā bhagavatā rāmeṇa yadupuṅgava katham
utsāditam kṣatram katham vṛddhim punaḥ gatam
12. yadupuṅgava mahātmanā bhagavatā rāmeṇa kṣatram
katham utsāditam katham punaḥ vṛddhim gatam
12. O best among the Yadus, how was the warrior class eradicated by the great-souled, worshipful Rama, and how did it again attain prosperity?
महाभारतयुद्धे हि कोटिशः क्षत्रिया हताः ।
तथाभूच्च मही कीर्णा क्षत्रियैर्वदतां वर ॥१३॥
13. mahābhāratayuddhe hi koṭiśaḥ kṣatriyā hatāḥ ,
tathābhūcca mahī kīrṇā kṣatriyairvadatāṁ vara.
13. mahābhāratayuddhe hi koṭiśaḥ kṣatriyāḥ hatāḥ
tathā abhūt ca mahī kīrṇā kṣatriyaiḥ vadatām vara
13. vadatām vara hi mahābhāratayuddhe koṭiśaḥ kṣatriyāḥ
hatāḥ ca tathā mahī kṣatriyaiḥ kīrṇā abhūt
13. Indeed, in the Mahabharata war, millions of Kshatriyas were slain; and the earth became covered with [the bodies of] Kshatriyas, O best among speakers.
एवं मे छिन्धि वार्ष्णेय संशयं तार्क्ष्यकेतन ।
आगमो हि परः कृष्ण त्वत्तो नो वासवानुज ॥१४॥
14. evaṁ me chindhi vārṣṇeya saṁśayaṁ tārkṣyaketana ,
āgamo hi paraḥ kṛṣṇa tvatto no vāsavānuja.
14. evam me chindhi vārṣṇeya saṃśayam tārkṣyaketana
āgamaḥ hi paraḥ kṛṣṇa tvattaḥ naḥ vāsavānuja
14. vārṣṇeya tārkṣyaketana kṛṣṇa vāsavānuja evam me
saṃśayam chindhi hi naḥ paraḥ āgamaḥ tvattaḥ
14. O descendant of Vṛṣṇi, whose banner bears Garuḍa, please dispel this doubt for me. Indeed, O Krishna, the supreme knowledge (āgama) for us comes only from you, O younger brother of Indra.
वैशंपायन उवाच ।
ततो व्रजन्नेव गदाग्रजः प्रभुः शशंस तस्मै निखिलेन तत्त्वतः ।
युधिष्ठिरायाप्रतिमौजसे तदा यथाभवत्क्षत्रियसंकुला मही ॥१५॥
15. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato vrajanneva gadāgrajaḥ prabhuḥ; śaśaṁsa tasmai nikhilena tattvataḥ ,
yudhiṣṭhirāyāpratimaujase tadā; yathābhavatkṣatriyasaṁkulā mahī.
15. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ vrajan eva
gadāgrajaḥ prabhuḥ śaśaṃsa tasmai
nikhilenatattvataḥ yudhiṣṭhirāya apratimaujase
tadā yathā abhavat kṣatriyasaṃkulā mahī
15. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ gadāgrajaḥ
prabhuḥ vrajan eva nikhilenatattvataḥ
apratimaujase yudhiṣṭhirāya tadā yathā mahī
kṣatriyasaṃkulā abhavat tasmai śaśaṃsa
15. Vaiśampāyana said: Then, as he was still proceeding, the Lord, the elder brother of Gadā (Krishna), fully accurately narrated to Yudhishthira, who possessed incomparable prowess, how the earth had become overrun with warriors (Kṣatriyas) at that time.