Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-90

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
तं भुक्तवन्तमाश्वस्तं निशायां विदुरोऽब्रवीत् ।
नेदं सम्यग्व्यवसितं केशवागमनं तव ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
taṁ bhuktavantamāśvastaṁ niśāyāṁ viduro'bravīt ,
nedaṁ samyagvyavasitaṁ keśavāgamanaṁ tava.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tam bhuktavantam āśvastam niśāyām
viduraḥ abravīt na idam samyak vyavasitam keśavāgamanam tava
1. Vaiśaṃpāyana said: At night, Vidura spoke to him, who had eaten and was now rested: "Your arrival here, O Keśava, is not a well-considered plan."
अर्थधर्मातिगो मूढः संरम्भी च जनार्दन ।
मानघ्नो मानकामश्च वृद्धानां शासनातिगः ॥२॥
2. arthadharmātigo mūḍhaḥ saṁrambhī ca janārdana ,
mānaghno mānakāmaśca vṛddhānāṁ śāsanātigaḥ.
2. artha-dharmātigaḥ mūḍhaḥ saṃrambhī ca janārdana
māna-ghnaḥ māna-kāmaḥ ca vṛddhānām śāsana-atigaḥ
2. O Janārdana, he (Duryodhana) is foolish, prone to anger, and disregards both material prosperity (artha) and natural law (dharma). He disrespects others' honor while desiring honor for himself, and he transgresses the teachings of elders.
धर्मशास्त्रातिगो मन्दो दुरात्मा प्रग्रहं गतः ।
अनेयः श्रेयसां पापो धार्तराष्ट्रो जनार्दन ॥३॥
3. dharmaśāstrātigo mando durātmā pragrahaṁ gataḥ ,
aneyaḥ śreyasāṁ pāpo dhārtarāṣṭro janārdana.
3. dharmaśāstrātigaḥ mandaḥ durātmā pragraham gataḥ
aneyaḥ śreyasām pāpaḥ dhārtarāṣṭraḥ janārdana
3. O Janārdana, Dhṛtarāṣṭra's son (Duryodhana) transgresses the scriptures of natural law (dharmaśāstra), is dull-witted, evil-minded, and has become utterly obstinate. He is incorrigible, sinful, and averse to what is truly beneficial.
कामात्मा प्राज्ञमानी च मित्रध्रुक्सर्वशङ्कितः ।
अकर्ता चाकृतज्ञश्च त्यक्तधर्मः प्रियानृतः ॥४॥
4. kāmātmā prājñamānī ca mitradhruksarvaśaṅkitaḥ ,
akartā cākṛtajñaśca tyaktadharmaḥ priyānṛtaḥ.
4. kāmātmā prājñamānī ca mitradhruk sarvaśaṅkitaḥ
akartā ca akṛtajñaḥ ca tyaktadharmaḥ priyānṛtaḥ
4. He is dominated by desires, and considers himself wise, a betrayer of friends, and suspicious of everyone. He is inactive, ungrateful, has abandoned natural law (dharma), and is fond of pleasing falsehoods.
एतैश्चान्यैश्च बहुभिर्दोषैरेष समन्वितः ।
त्वयोच्यमानः श्रेयोऽपि संरम्भान्न ग्रहीष्यति ॥५॥
5. etaiścānyaiśca bahubhirdoṣaireṣa samanvitaḥ ,
tvayocyamānaḥ śreyo'pi saṁrambhānna grahīṣyati.
5. etaiḥ ca anyaiḥ ca bahubhiḥ doṣaiḥ eṣa samanvitaḥ
tvayā ucyamānaḥ śreyaḥ api saṃrambhāt na grahīṣyati
5. This person, afflicted by these and many other flaws, will not accept what is truly beneficial, even if it is explained by you, due to his intense fury.
सेनासमुदयं दृष्ट्वा पार्थिवं मधुसूदन ।
कृतार्थं मन्यते बाल आत्मानमविचक्षणः ॥६॥
6. senāsamudayaṁ dṛṣṭvā pārthivaṁ madhusūdana ,
kṛtārthaṁ manyate bāla ātmānamavicakṣaṇaḥ.
6. senāsamudayam dṛṣṭvā pārthivam madhusūdana
kṛtārtham manyate bālaḥ ātmānam avicakṣaṇaḥ
6. O Madhusūdana, having beheld the royal multitude of armies, that foolish and unwise boy considers himself to have achieved his goal (kṛtārtha).
एकः कर्णः पराञ्जेतुं समर्थ इति निश्चितम् ।
धार्तराष्ट्रस्य दुर्बुद्धेः स शमं नोपयास्यति ॥७॥
7. ekaḥ karṇaḥ parāñjetuṁ samartha iti niścitam ,
dhārtarāṣṭrasya durbuddheḥ sa śamaṁ nopayāsyati.
7. ekaḥ karṇaḥ parān jetum samarthaḥ iti niścitam
dhārtarāṣṭrasya durbuddheḥ sa śamam na upayāsyati
7. It is indeed certain that Karṇa alone is capable of conquering opponents. However, the ill-intentioned son of Dhṛtarāṣṭra will not attain peace.
भीष्मे द्रोणे कृपे कर्णे द्रोणपुत्रे जयद्रथे ।
भूयसीं वर्तते वृत्तिं न शमे कुरुते मनः ॥८॥
8. bhīṣme droṇe kṛpe karṇe droṇaputre jayadrathe ,
bhūyasīṁ vartate vṛttiṁ na śame kurute manaḥ.
8. bhīṣme droṇe kṛpe karṇe droṇaputre jayadrathe
bhūyasīm vartate vṛttim na śame kurute manaḥ
8. His mind dwells extensively on Bhīṣma, Droṇa, Kṛpa, Karṇa, Droṇa's son (Aśvatthāmā), and Jayadratha; it does not turn towards peace.
निश्चितं धार्तराष्ट्राणां सकर्णानां जनार्दन ।
भीष्मद्रोणकृपान्पार्था न शक्ताः प्रतिवीक्षितुम् ॥९॥
9. niścitaṁ dhārtarāṣṭrāṇāṁ sakarṇānāṁ janārdana ,
bhīṣmadroṇakṛpānpārthā na śaktāḥ prativīkṣitum.
9. niścitam dhārtarāṣṭrāṇām sakarṇānām janārdana
bhīṣmadroṇakṛpān pārthāḥ na śaktāḥ prativīkṣitum
9. O Janārdana, the Pāṇḍavas are certainly not capable of contending with the sons of Dhṛtarāṣṭra, including Karṇa, along with Bhīṣma, Droṇa, and Kṛpa.
संविच्च धार्तराष्ट्राणां सर्वेषामेव केशव ।
शमे प्रयतमानस्य तव सौभ्रात्रकाङ्क्षिणः ॥१०॥
10. saṁvicca dhārtarāṣṭrāṇāṁ sarveṣāmeva keśava ,
śame prayatamānasya tava saubhrātrakāṅkṣiṇaḥ.
10. saṃvit ca dhārtarāṣṭrāṇām sarveṣām eva keśava
śame prayatamānasya tava saubhrātrakāṅkṣiṇaḥ
10. O Keśava, such is indeed the understanding of all the sons of Dhṛtarāṣṭra concerning you, who are striving for peace and desiring brotherhood.
न पाण्डवानामस्माभिः प्रतिदेयं यथोचितम् ।
इति व्यवसितास्तेषु वचनं स्यान्निरर्थकम् ॥११॥
11. na pāṇḍavānāmasmābhiḥ pratideyaṁ yathocitam ,
iti vyavasitāsteṣu vacanaṁ syānnirarthakam.
11. na pāṇḍavānām asmābhiḥ pratideyam yathocitam
iti vyavasitāḥ teṣu vacanam syāt nirarthakam
11. "Nothing proper should be returned to the Pāṇḍavas by us" - this is their firm resolve. Therefore, among them, (your) words would be meaningless.
यत्र सूक्तं दुरुक्तं च समं स्यान्मधुसूदन ।
न तत्र प्रलपेत्प्राज्ञो बधिरेष्विव गायनः ॥१२॥
12. yatra sūktaṁ duruktaṁ ca samaṁ syānmadhusūdana ,
na tatra pralapetprājño badhireṣviva gāyanaḥ.
12. yatra sūktam duruktam ca samam syāt madhusūdana
na tatra pralapet prājñaḥ badhireṣu iva gāyanaḥ
12. O Madhusūdana, where both well-spoken and ill-spoken words are considered the same, a wise person should not speak there, just as a singer would not sing among the deaf.
अविजानत्सु मूढेषु निर्मर्यादेषु माधव ।
न त्वं वाक्यं ब्रुवन्युक्तश्चाण्डालेषु द्विजो यथा ॥१३॥
13. avijānatsu mūḍheṣu nirmaryādeṣu mādhava ,
na tvaṁ vākyaṁ bruvanyuktaścāṇḍāleṣu dvijo yathā.
13. avijānatsu mūḍheṣu nirmaryādeṣu mādhava | na
tvam vākyam bruvan yuktaḥ cāṇḍāleṣu dvijaḥ yathā
13. O Mādhava, it is not appropriate for you to speak among those who are ignorant, foolish, and without any sense of decorum, just as a twice-born (dvija) person should not speak among outcasts (cāṇḍālas).
सोऽयं बलस्थो मूढश्च न करिष्यति ते वचः ।
तस्मिन्निरर्थकं वाक्यमुक्तं संपत्स्यते तव ॥१४॥
14. so'yaṁ balastho mūḍhaśca na kariṣyati te vacaḥ ,
tasminnirarthakaṁ vākyamuktaṁ saṁpatsyate tava.
14. saḥ ayam balasthaḥ mūḍhaḥ ca na kariṣyati te vacaḥ
| tasmin nirarthakam vākyam uktam sampatsyate tava
14. This one, who is both powerful and foolish, will not obey your words. Any statement you utter concerning him will turn out to be useless.
तेषां समुपविष्टानां सर्वेषां पापचेतसाम् ।
तव मध्यावतरणं मम कृष्ण न रोचते ॥१५॥
15. teṣāṁ samupaviṣṭānāṁ sarveṣāṁ pāpacetasām ,
tava madhyāvataraṇaṁ mama kṛṣṇa na rocate.
15. teṣām samupaviṣṭānām sarveṣām pāpacetasām |
tava madhya avataraṇam mama kṛṣṇa na rocate
15. O Krishna, your entering into the midst of all those who are seated and whose minds are sinful is not agreeable to me.
दुर्बुद्धीनामशिष्टानां बहूनां पापचेतसाम् ।
प्रतीपं वचनं मध्ये तव कृष्ण न रोचते ॥१६॥
16. durbuddhīnāmaśiṣṭānāṁ bahūnāṁ pāpacetasām ,
pratīpaṁ vacanaṁ madhye tava kṛṣṇa na rocate.
16. durbuddhīnām aśiṣṭānām bahūnām pāpacetasām |
pratīpam vacanam madhye tava kṛṣṇa na rocate
16. O Krishna, your offering of adverse counsel in the midst of many who are evil-minded, ill-behaved, and whose minds are sinful, is not agreeable (to me).
अनुपासितवृद्धत्वाच्छ्रिया मोहाच्च दर्पितः ।
वयोदर्पादमर्षाच्च न ते श्रेयो ग्रहीष्यति ॥१७॥
17. anupāsitavṛddhatvācchriyā mohācca darpitaḥ ,
vayodarpādamarṣācca na te śreyo grahīṣyati.
17. anupāsitavṛddhatvāt śriyā mohāt ca darpitaḥ
vayodarpāt amarṣāt ca na te śreyaḥ grahiṣyati
17. Because he has not served his elders and is arrogant due to wealth and delusion, he will not accept what is beneficial for you, especially given his youthful pride and intolerance.
बलं बलवदप्यस्य यदि वक्ष्यसि माधव ।
त्वय्यस्य महती शङ्का न करिष्यति ते वचः ॥१८॥
18. balaṁ balavadapyasya yadi vakṣyasi mādhava ,
tvayyasya mahatī śaṅkā na kariṣyati te vacaḥ.
18. balam balavat api asya yadi vakṣyasi mādhava
tvayi asya mahatī śaṅkā na kariṣyati te vacaḥ
18. O Madhava, if you speak about his strength, however mighty it may be, his great suspicion of you will prevent him from heeding your words.
नेदमद्य युधा शक्यमिन्द्रेणापि सहामरैः ।
इति व्यवसिताः सर्वे धार्तराष्ट्रा जनार्दन ॥१९॥
19. nedamadya yudhā śakyamindreṇāpi sahāmaraiḥ ,
iti vyavasitāḥ sarve dhārtarāṣṭrā janārdana.
19. na idam adya yudhā śakyam indreṇa api saha amaraiḥ
iti vyavasitāḥ sarve dhārtarāṣṭrāḥ janārdana
19. O Janardana, all the sons of Dhritarashtra are convinced that this (victory) cannot be achieved today through battle, not even by Indra along with the immortal gods.
तेष्वेवमुपपन्नेषु कामक्रोधानुवर्तिषु ।
समर्थमपि ते वाक्यमसमर्थं भविष्यति ॥२०॥
20. teṣvevamupapanneṣu kāmakrodhānuvartiṣu ,
samarthamapi te vākyamasamarthaṁ bhaviṣyati.
20. teṣu evam upapanneṣu kāmakrodhānuvartiṣu
samartham api te vākyam asamartham bhaviṣyati
20. When they are thus inclined, following desire and anger, your words, even if potent, will be ineffective.
मध्ये तिष्ठन्हस्त्यनीकस्य मन्दो रथाश्वयुक्तस्य बलस्य मूढः ।
दुर्योधनो मन्यते वीतमन्युः कृत्स्ना मयेयं पृथिवी जितेति ॥२१॥
21. madhye tiṣṭhanhastyanīkasya mando; rathāśvayuktasya balasya mūḍhaḥ ,
duryodhano manyate vītamanyuḥ; kṛtsnā mayeyaṁ pṛthivī jiteti.
21. madhye tiṣṭhan hastyanīkasya mandaḥ
rathāśvayuktasya balasya mūḍhaḥ
duryodhanaḥ manyate vītamanuḥ
kṛtsnā mayā iyam pṛthivī jitā iti
21. Duryodhana, foolish and deluded, stands amidst the elephant divisions and the chariot-and-horse-drawn forces. Now free from anger, he believes, 'This entire earth has been conquered by me.'
आशंसते धृतराष्ट्रस्य पुत्रो महाराज्यमसपत्नं पृथिव्याम् ।
तस्मिञ्शमः केवलो नोपलभ्यो बद्धं सन्तमागतं मन्यतेऽर्थम् ॥२२॥
22. āśaṁsate dhṛtarāṣṭrasya putro; mahārājyamasapatnaṁ pṛthivyām ,
tasmiñśamaḥ kevalo nopalabhyo; baddhaṁ santamāgataṁ manyate'rtham.
22. āśaṃsate dhṛtarāṣṭrasya putraḥ
mahārājyam asapatnam pṛthivyām tasmin
śamaḥ kevalaḥ na upalabhyaḥ
baddham santam āgatam manyate artham
22. Dhritarashtra's son hopes for an undisputed, great kingdom (mahārājya) on earth. No peace (śama) whatsoever is found in him; he considers his objective (artha) as already secured, like something bound and delivered.
पर्यस्तेयं पृथिवी कालपक्वा दुर्योधनार्थे पाण्डवान्योद्धुकामाः ।
समागताः सर्वयोधाः पृथिव्यां राजानश्च क्षितिपालैः समेताः ॥२३॥
23. paryasteyaṁ pṛthivī kālapakvā; duryodhanārthe pāṇḍavānyoddhukāmāḥ ,
samāgatāḥ sarvayodhāḥ pṛthivyāṁ; rājānaśca kṣitipālaiḥ sametāḥ.
23. paryastā iyam pṛthivī kālapakvā
duryodhanārthe pāṇḍavān yoddhukāmāḥ
samāgatāḥ sarvayodhāḥ pṛthivyām
rājānaḥ ca kṣitipālaiḥ sametāḥ
23. This earth, ripe for destruction (kālapakvā) and overturned for Duryodhana's sake, has all its warriors and kings assembled, united with other rulers, eager to fight the Pāṇḍavas.
सर्वे चैते कृतवैराः पुरस्तात्त्वया राजानो हृतसाराश्च कृष्ण ।
तवोद्वेगात्संश्रिता धार्तराष्ट्रान्सुसंहताः सह कर्णेन वीराः ॥२४॥
24. sarve caite kṛtavairāḥ purastā;ttvayā rājāno hṛtasārāśca kṛṣṇa ,
tavodvegātsaṁśritā dhārtarāṣṭrā;nsusaṁhatāḥ saha karṇena vīrāḥ.
24. sarve ca ete kṛtavairāḥ purastāt
tvayā rājānaḥ hṛtasārāḥ ca kṛṣṇa
tava udvegāt saṃśritāḥ dhārtarāṣṭrān
susaṃhatāḥ saha karṇena vīrāḥ
24. O Kṛṣṇa, all these kings were formerly made hostile and demoralized by you. Now, due to fear of you, these heroes, well-united with Karṇa, have taken refuge with the sons of Dhṛtarāṣṭra.
त्यक्तात्मानः सह दुर्योधनेन सृष्टा योद्धुं पाण्डवान्सर्वयोधाः ।
तेषां मध्ये प्रविशेथा यदि त्वं न तन्मतं मम दाशार्ह वीर ॥२५॥
25. tyaktātmānaḥ saha duryodhanena; sṛṣṭā yoddhuṁ pāṇḍavānsarvayodhāḥ ,
teṣāṁ madhye praviśethā yadi tvaṁ; na tanmataṁ mama dāśārha vīra.
25. tyaktātmānaḥ saha duryodhanena
sṛṣṭāḥ yoddhum pāṇḍavān sarvayodhāḥ
teṣām madhye praviśethāḥ yadi tvam
na tat matam mama dāśārha vīra
25. All these warriors, having abandoned their lives (ātman) with Duryodhana, are assembled to fight the Pandavas. O hero, descendant of Daśārha, if you were to enter their midst, that is not my wish.
तेषां समुपविष्टानां बहूनां दुष्टचेतसाम् ।
कथं मध्यं प्रपद्येथाः शत्रूणां शत्रुकर्शन ॥२६॥
26. teṣāṁ samupaviṣṭānāṁ bahūnāṁ duṣṭacetasām ,
kathaṁ madhyaṁ prapadyethāḥ śatrūṇāṁ śatrukarśana.
26. teṣām samupaviṣṭānām bahūnām duṣṭacetasām katham
madhyam prapadyethāḥ śatrūṇām śatrukārśana
26. How can you enter the midst of those many enemies with wicked minds, who are assembled there, O destroyer of foes?
सर्वथा त्वं महाबाहो देवैरपि दुरुत्सहः ।
प्रभावं पौरुषं बुद्धिं जानामि तव शत्रुहन् ॥२७॥
27. sarvathā tvaṁ mahābāho devairapi durutsahaḥ ,
prabhāvaṁ pauruṣaṁ buddhiṁ jānāmi tava śatruhan.
27. sarvathā tvam mahābāho devaiḥ api durutsahaḥ
prabhāvam pauruṣam buddhim jānāmi tava śatruhan
27. O mighty-armed one, you are indeed difficult for even the gods to withstand. O slayer of enemies, I know your great power, valor, and intelligence.
या मे प्रीतिः पाण्डवेषु भूयः सा त्वयि माधव ।
प्रेम्णा च बहुमानाच्च सौहृदाच्च ब्रवीम्यहम् ॥२८॥
28. yā me prītiḥ pāṇḍaveṣu bhūyaḥ sā tvayi mādhava ,
premṇā ca bahumānācca sauhṛdācca bravīmyaham.
28. yā me prītiḥ pāṇḍaveṣu bhūyaḥ sā tvayi mādhava
premṇā ca bahumānāt ca sauhṛdāt ca bravīmi aham
28. O Mādhava, the great affection I have for the Pandavas, that very same affection I have for you. I tell you this out of love, profound respect, and friendship.