Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-79

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततो बहुविधं भीरुर्विलप्य कमलेक्षणा ।
मुमोह दुःखाद्दुर्धर्षा निपपात च भूतले ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato bahuvidhaṁ bhīrurvilapya kamalekṣaṇā ,
mumoha duḥkhāddurdharṣā nipapāta ca bhūtale.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ bahuvidham bhīruḥ vilapya
kamalekṣaṇā mumoha duḥkhāt durdharṣā nipapāta ca bhūtale
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ kamalekṣaṇā bhīruḥ durdharṣā
bahuvidham vilapya duḥkhāt mumoha ca bhūtale nipapāta
1. Vaiśaṃpāyana said: Then, the lotus-eyed, fearful woman, who was normally formidable, having lamented extensively, fainted from sorrow and fell to the ground.
प्रतिलभ्य च सा संज्ञां देवी दिव्यवपुर्धरा ।
उलूपीं पन्नगसुतां दृष्ट्वेदं वाक्यमब्रवीत् ॥२॥
2. pratilabhya ca sā saṁjñāṁ devī divyavapurdharā ,
ulūpīṁ pannagasutāṁ dṛṣṭvedaṁ vākyamabravīt.
2. pratilabhya ca sā saṃjñām devī divyavapurudharā
ulūpīm pannagasutām dṛṣṭvā idam vākyam abravīt
2. ca sā devī divyavapurudharā saṃjñām pratilabhya
ulūpīm pannagasutām dṛṣṭvā idam vākyam abravīt
2. And she, the divine lady with a beautiful form, having regained her consciousness, saw Ulūpī, the daughter of the nāgas, and spoke these words.
उलूपि पश्य भर्तारं शयानं निहतं रणे ।
त्वत्कृते मम पुत्रेण बालेन समितिंजयम् ॥३॥
3. ulūpi paśya bhartāraṁ śayānaṁ nihataṁ raṇe ,
tvatkṛte mama putreṇa bālena samitiṁjayam.
3. ulūpi paśya bhartāram śayānam nihatam raṇe
tvatkṛte mama putreṇa bālena samitiṃjayam
3. ulūpi paśya raṇe nihatam śayānam samitiṃjayam
bhartāram mama putreṇa bālena tvatkṛte
3. O Ulūpī, behold my husband, the conqueror of battles, lying slain on the battlefield by my young son, all for your sake.
ननु त्वमार्ये धर्मज्ञा ननु चासि पतिव्रता ।
यत्त्वत्कृतेऽयं पतितः पतिस्ते निहतो रणे ॥४॥
4. nanu tvamārye dharmajñā nanu cāsi pativratā ,
yattvatkṛte'yaṁ patitaḥ patiste nihato raṇe.
4. nanu tvam ārye dharmajñā nanu ca asi pativratā
yat tvatkṛte ayam patitaḥ patiḥ te nihataḥ raṇe
4. nanu tvam ārye dharmajñā nanu ca pativratā asi
yat tvatkṛte ayam te patiḥ patitaḥ raṇe nihataḥ
4. Indeed, you, noble lady (ārye), are knowledgeable in moral law (dharma), and surely you are a devoted wife. Yet, because of you, your husband has fallen and been slain in battle.
किं तु सर्वापराधोऽयं यदि तेऽद्य धनंजयः ।
क्षमस्व याच्यमाना मे संजीवय धनंजयम् ॥५॥
5. kiṁ tu sarvāparādho'yaṁ yadi te'dya dhanaṁjayaḥ ,
kṣamasva yācyamānā me saṁjīvaya dhanaṁjayam.
5. kim tu sarvāparādhaḥ ayam yadi te adya dhanaṃjayaḥ
kṣamasva yācyamānā me saṃjīvaya dhanaṃjayam
5. kiṃ tu yadi ayam dhanaṃjayaḥ te adya sarvāparādhaḥ
yācyamānā me kṣamasva dhanaṃjayam saṃjīvaya
5. But if this Dhananjaya is guilty of all offenses towards you today, please forgive me, who am begging, and revive Dhananjaya.
ननु त्वमार्ये धर्मज्ञा त्रैलोक्यविदिता शुभे ।
यद्घातयित्वा भर्तारं पुत्रेणेह न शोचसि ॥६॥
6. nanu tvamārye dharmajñā trailokyaviditā śubhe ,
yadghātayitvā bhartāraṁ putreṇeha na śocasi.
6. nanu tvam ārye dharmajñā trailokyaviditā śubhe
yat ghātayitvā bhartāram putreṇa iha na śocasi
6. nanu tvam ārye dharmajñā trailokyaviditā śubhe
yat putreṇa iha bhartāram ghātayitvā na śocasi
6. Indeed, you, noble lady (ārye), are knowledgeable in moral law (dharma) and renowned throughout the three worlds, O auspicious one. Yet, having caused your husband to be slain by your son here, you do not grieve.
नाहं शोचामि तनयं निहतं पन्नगात्मजे ।
पतिमेव तु शोचामि यस्यातिथ्यमिदं कृतम् ॥७॥
7. nāhaṁ śocāmi tanayaṁ nihataṁ pannagātmaje ,
patimeva tu śocāmi yasyātithyamidaṁ kṛtam.
7. na aham śocāmi tanayam nihatam pannagātmaje
patim eva tu śocāmi yasya ātithyam idam kṛtam
7. aham nihatam tanayam na śocāmi pannagātmaje
tu eva patim śocāmi yasya idam ātithyam kṛtam
7. I do not grieve for my slain son, O daughter of a serpent. However, I grieve for my husband, to whom this hospitality (his death) was rendered.
इत्युक्त्वा सा तदा देवीमुलूपीं पन्नगात्मजाम् ।
भर्तारमभिगम्येदमित्युवाच यशस्विनी ॥८॥
8. ityuktvā sā tadā devīmulūpīṁ pannagātmajām ,
bhartāramabhigamyedamityuvāca yaśasvinī.
8. iti uktvā sā tadā devīm Ulūpīm pannagātmajām
bhartāram abhigamya idam iti uvāca yaśasvinī
8. sā yaśasvinī tadā devīm Ulūpīm pannagātmajām
ity uktvā bhartāram abhigamya idam iti uvāca
8. Having thus spoken to the goddess Ulūpī, the daughter of the serpents, the glorious (Citrāṅgadā) then approached her husband and spoke these words.
उत्तिष्ठ कुरुमुख्यस्य प्रियकाम मम प्रिय ।
अयमश्वो महाबाहो मया ते परिमोक्षितः ॥९॥
9. uttiṣṭha kurumukhyasya priyakāma mama priya ,
ayamaśvo mahābāho mayā te parimokṣitaḥ.
9. uttiṣṭha kurumukhyasya priyakāma mama priya
ayam aśvaḥ mahābāho mayā te parimokṣitaḥ
9. mama priya kurumukhyasya priyakāma mahābāho
uttiṣṭha ayam aśvaḥ mayā te parimokṣitaḥ
9. Arise, my beloved, you who seek the welfare of the chief of the Kurus! O mighty-armed one, this horse has been set free by me for you.
ननु नाम त्वया वीर धर्मराजस्य यज्ञियः ।
अयमश्वोऽनुसर्तव्यः स शेषे किं महीतले ॥१०॥
10. nanu nāma tvayā vīra dharmarājasya yajñiyaḥ ,
ayamaśvo'nusartavyaḥ sa śeṣe kiṁ mahītale.
10. nanu nāma tvayā vīra dharmarājasya yājñiyaḥ
ayam aśvaḥ anusartavyaḥ sa śeṣe kim mahītale
10. vīra,
nanu nāma tvayā dharmarājasya yājñiyaḥ ayam aśvaḥ anusartavyaḥ? kim sa mahītale śeṣe?
10. O hero, should not this horse, designated for the (Vedic ritual) of the king of (dharma) (Yudhiṣṭhira), surely be followed by you? Why are you resting on the ground?
त्वयि प्राणाः समायत्ताः कुरूणां कुरुनन्दन ।
स कस्मात्प्राणदोऽन्येषां प्राणान्संत्यक्तवानसि ॥११॥
11. tvayi prāṇāḥ samāyattāḥ kurūṇāṁ kurunandana ,
sa kasmātprāṇado'nyeṣāṁ prāṇānsaṁtyaktavānasi.
11. tvayi prāṇāḥ samāyattāḥ kurūṇām kurunandana sa
kasmāt prāṇadaḥ anyeṣām prāṇān santyaktavān asi
11. kurunandana,
kurūṇām prāṇāḥ tvayi samāyattāḥ sa prāṇadaḥ anyeṣām kasmāt prāṇān santyaktavān asi?
11. O delighter of the Kurus, the lives of the Kurus depend on you! Why then have you, the giver of life to others, abandoned your life?
उलूपि साधु संपश्य भर्तारं निहतं रणे ।
पुत्रं चैनं समुत्साह्य घातयित्वा न शोचसि ॥१२॥
12. ulūpi sādhu saṁpaśya bhartāraṁ nihataṁ raṇe ,
putraṁ cainaṁ samutsāhya ghātayitvā na śocasi.
12. ulūpi sādhu saṃpaśya bhartāram nihatam raṇe
putram ca enam samutsāhya ghātayitvā na śocasi
12. ulūpi sādhu saṃpaśya raṇe nihatam bhartāram ca
enam putram samutsāhya ghātayitvā na śocasi
12. O Ulupi, you clearly observe your husband slain in battle. And yet, after having encouraged this son and caused him to be killed, you do not grieve?
कामं स्वपितु बालोऽयं भूमौ प्रेतगतिं गतः ।
लोहिताक्षो गुडाकेशो विजयः साधु जीवतु ॥१३॥
13. kāmaṁ svapitu bālo'yaṁ bhūmau pretagatiṁ gataḥ ,
lohitākṣo guḍākeśo vijayaḥ sādhu jīvatu.
13. kāmam svapitu bālaḥ ayam bhūmau pretagatim
gataḥ lohitākṣaḥ guḍākeśaḥ vijayaḥ sādhu jīvatu
13. kāmam ayam bālaḥ pretagatim gataḥ bhūmau svapitu
lohitākṣaḥ guḍākeśaḥ vijayaḥ sādhu jīvatu
13. Indeed, let this boy, who has attained the state of a dead person, sleep on the ground. But let the red-eyed one, Gūḍākeśa, Vijaya, live well.
नापराधोऽस्ति सुभगे नराणां बहुभार्यता ।
नारीणां तु भवत्येतन्मा ते भूद्बुद्धिरीदृशी ॥१४॥
14. nāparādho'sti subhage narāṇāṁ bahubhāryatā ,
nārīṇāṁ tu bhavatyetanmā te bhūdbuddhirīdṛśī.
14. na aparādhaḥ asti subhage narāṇām bahubhāryatā
nārīṇām tu bhavati etat mā te bhūt buddhiḥ īdṛśī
14. subhage narāṇām bahubhāryatā na aparādhaḥ asti
tu nārīṇām etat bhavati mā te īdṛśī buddhiḥ bhūt
14. O fortunate lady, there is no offense in men having multiple wives. However, for women, this is the case. May such a thought not arise in your mind.
सख्यं ह्येतत्कृतं धात्रा शाश्वतं चाव्ययं च ह ।
सख्यं समभिजानीहि सत्यं संगतमस्तु ते ॥१५॥
15. sakhyaṁ hyetatkṛtaṁ dhātrā śāśvataṁ cāvyayaṁ ca ha ,
sakhyaṁ samabhijānīhi satyaṁ saṁgatamastu te.
15. sakhyam hi etat kṛtam dhātrā śāśvatam ca avyayam ca
ha sakhyam samabhijānīhi satyam saṅgatam astu te
15. hi etat sakhyam dhātrā kṛtam śāśvatam ca avyayam ca
ha sakhyam samabhijānīhi satyam te saṅgatam astu
15. Indeed, this friendship was established by the Creator, eternal and imperishable. Therefore, understand this friendship well. May truth be united with you.
पुत्रेण घातयित्वेमं पतिं यदि न मेऽद्य वै ।
जीवन्तं दर्शयस्यद्य परित्यक्ष्यामि जीवितम् ॥१६॥
16. putreṇa ghātayitvemaṁ patiṁ yadi na me'dya vai ,
jīvantaṁ darśayasyadya parityakṣyāmi jīvitam.
16. putreṇa ghātayitvā imam patim yadi na me adya
vai jīvantam darśayasi adya parityakṣyāmi jīvitam
16. yadi me putreṇa ghātayitvā imam patim jīvantam adya vai na darśayasi,
adya jīvitam parityakṣyāmi.
16. If today you do not show me my husband, whom my son caused to be killed, alive, then I will abandon my life this very day.
साहं दुःखान्विता भीरु पतिपुत्रविनाकृता ।
इहैव प्रायमाशिष्ये प्रेक्षन्त्यास्ते न संशयः ॥१७॥
17. sāhaṁ duḥkhānvitā bhīru patiputravinākṛtā ,
ihaiva prāyamāśiṣye prekṣantyāste na saṁśayaḥ.
17. sā aham duḥkhānvitā bhīru pati-putra-vinākṛtā
iha eva prāyam āśiṣye prekṣantyāḥ te na saṃśayaḥ
17. sā aham duḥkhānvitā pati-putra-vinākṛtā bhīru,
iha eva te prekṣantyāḥ prāyam āśiṣye; saṃśayaḥ na.
17. O timid one, I, afflicted by sorrow and bereft of my husband and son, will undertake a fast unto death (prāya) right here, while you are watching. There is no doubt about this.
इत्युक्त्वा पन्नगसुतां सपत्नीं चैत्रवाहिनी ।
ततः प्रायमुपासीना तूष्णीमासीज्जनाधिप ॥१८॥
18. ityuktvā pannagasutāṁ sapatnīṁ caitravāhinī ,
tataḥ prāyamupāsīnā tūṣṇīmāsījjanādhipa.
18. iti uktvā pannaga-sutām sapatnīm Cāitravāhinī
tataḥ prāyam upāsīnā tūṣṇīm āsīt janādhipa
18. janādhipa,
iti uktvā pannaga-sutām sapatnīm Cāitravāhinī tataḥ prāyam upāsīnā tūṣṇīm āsīt.
18. Having spoken thus to the daughter of the serpents, her co-wife Cāitravāhinī then sat down silently to undertake the fast unto death (prāya), O lord of men.