Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-88

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
किं स्विद्दत्तं पितृभ्यो वै भवत्यक्षयमीश्वर ।
किं हविश्चिररात्राय किमानन्त्याय कल्पते ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
kiṁ sviddattaṁ pitṛbhyo vai bhavatyakṣayamīśvara ,
kiṁ haviścirarātrāya kimānantyāya kalpate.
1. yudhiṣṭhira uvāca kim svit dattam pitṛbhyaḥ vai bhavati
akṣayam īśvara kim haviḥ cirarātrāya kim ānantyāya kalpate
1. yudhiṣṭhira uvāca īśvara kim svit dattam pitṛbhyaḥ vai
akṣayam bhavati kim haviḥ cirarātrāya kim ānantyāya kalpate
1. Yudhiṣṭhira said: "O Lord, what, when offered to the ancestors (pitṛs), becomes inexhaustible? What oblation is for a long duration, and what is considered suitable for eternity?"
भीष्म उवाच ।
हवींषि श्राद्धकल्पे तु यानि श्राद्धविदो विदुः ।
तानि मे शृणु काम्यानि फलं चैषां युधिष्ठिर ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
havīṁṣi śrāddhakalpe tu yāni śrāddhavido viduḥ ,
tāni me śṛṇu kāmyāni phalaṁ caiṣāṁ yudhiṣṭhira.
2. bhīṣma uvāca havīṃṣi śrāddhakalpe tu yāni śrāddhavidaḥ
viduḥ tāni me śṛṇu kāmyāni phalam ca eṣām yudhiṣṭhira
2. bhīṣma uvāca yudhiṣṭhira me śṛṇu tāni havīṃṣi yāni
śrāddhakalpe tu śrāddhavidaḥ viduḥ ca eṣām kāmyāni phalam
2. Bhīṣma said: "O Yudhiṣṭhira, listen from me concerning those oblations (havīṃṣi) within the ancestral (śrāddha) ritual, which are known by those who understand the śrāddha procedure, and also the desired outcomes thereof."
तिलैर्व्रीहियवैर्माषैरद्भिर्मूलफलैस्तथा ।
दत्तेन मासं प्रीयन्ते श्राद्धेन पितरो नृप ॥३॥
3. tilairvrīhiyavairmāṣairadbhirmūlaphalaistathā ,
dattena māsaṁ prīyante śrāddhena pitaro nṛpa.
3. tilaiḥ vrīhiyavaiḥ māṣaiḥ adbhiḥ mūlaphalaiḥ tathā
dattena māsam prīyante śrāddhena pitaraḥ nṛpa
3. nṛpa pitaraḥ tilaiḥ vrīhiyavaiḥ māṣaiḥ adbhiḥ
mūlaphalaiḥ tathā dattena śrāddhena māsam prīyante
3. O King, through the ancestral (śrāddha) ritual, when offerings are given with sesame seeds, rice and barley, black gram, water, roots, and fruits, the ancestors (pitṛs) are pleased for a month.
वर्धमानतिलं श्राद्धमक्षयं मनुरब्रवीत् ।
सर्वेष्वेव तु भोज्येषु तिलाः प्राधान्यतः स्मृताः ॥४॥
4. vardhamānatilaṁ śrāddhamakṣayaṁ manurabravīt ,
sarveṣveva tu bhojyeṣu tilāḥ prādhānyataḥ smṛtāḥ.
4. vardhamānatilam śrāddham akṣayam manuḥ abravīt
sarveṣu eva tu bhojyeṣu tilāḥ prādhānyataḥ smṛtāḥ
4. manuḥ abravīt vardhamānatilam śrāddham akṣayam tu
sarveṣu eva bhojyeṣu tilāḥ prādhānyataḥ smṛtāḥ
4. Manu declared that the ancestral (śrāddha) ritual, when performed with an increasing quantity of sesame seeds (tilas), yields inexhaustible results. Indeed, among all edible items, sesame seeds (tilas) are considered of primary importance.
द्वौ मासौ तु भवेत्तृप्तिर्मत्स्यैः पितृगणस्य ह ।
त्रीन्मासानाविकेनाहुश्चातुर्मास्यं शशेन तु ॥५॥
5. dvau māsau tu bhavettṛptirmatsyaiḥ pitṛgaṇasya ha ,
trīnmāsānāvikenāhuścāturmāsyaṁ śaśena tu.
5. dvau māsau tu bhavet tṛptiḥ matsyaiḥ pitṛgaṇasya
ha trīn māsān āvikena āhuḥ cāturmāsyam śaśena tu
5. pitṛgaṇasya matsyaiḥ dvau māsau tṛptiḥ tu bhavet
ha āvikena trīn māsān āhuḥ śaśena tu cāturmāsyam
5. Indeed, with fish, the ancestral assembly (pitṛgaṇa) experiences satisfaction for two months. With mutton, they say it is for three months, and with rabbit, for four months.
आजेन मासान्प्रीयन्ते पञ्चैव पितरो नृप ।
वाराहेण तु षण्मासान्सप्त वै शाकुनेन तु ॥६॥
6. ājena māsānprīyante pañcaiva pitaro nṛpa ,
vārāheṇa tu ṣaṇmāsānsapta vai śākunena tu.
6. ājena māsān prīyante pañca eva pitaraḥ nṛpa
vārāheṇa tu ṣaṭ māsān sapta vai śākunena tu
6. nṛpa ājena pitaraḥ pañca eva māsān prīyante
vārāheṇa tu ṣaṭ māsān śākunena tu vai sapta
6. O king, with goat's meat, the ancestors (pitaraḥ) are indeed pleased for five months. With wild boar's meat (vārāheṇa), for six months, and truly with bird's meat (śākunena), for seven months.
मासानष्टौ पार्षतेन रौरवेण नवैव तु ।
गवयस्य तु मांसेन तृप्तिः स्याद्दशमासिकी ॥७॥
7. māsānaṣṭau pārṣatena rauraveṇa navaiva tu ,
gavayasya tu māṁsena tṛptiḥ syāddaśamāsikī.
7. māsān aṣṭau pārṣatena rauraveṇa nava eva tu
gavayasya tu māṃsena tṛptiḥ syāt daśamāsikī
7. pārṣatena aṣṭau māsān rauraveṇa tu nava eva
gavayasya māṃsena tu daśamāsikī tṛptiḥ syāt
7. For eight months with the meat of a spotted deer (pārṣatena), and indeed, for nine months with the meat of a ruru deer (rauraveṇa). With the meat of a gavaya, there would be satisfaction lasting ten months.
मासानेकादश प्रीतिः पितॄणां माहिषेण तु ।
गव्येन दत्ते श्राद्धे तु संवत्सरमिहोच्यते ॥८॥
8. māsānekādaśa prītiḥ pitṝṇāṁ māhiṣeṇa tu ,
gavyena datte śrāddhe tu saṁvatsaramihocyate.
8. māsān ekādaśa prītiḥ pitṝṇām māhiṣeṇa tu
gavyena datte śrāddhe tu saṃvatsaram iha ucyate
8. māhiṣeṇa tu pitṝṇām ekādaśa māsān prītiḥ
gavyena tu śrāddhe datte iha saṃvatsaram ucyate
8. With buffalo meat (māhiṣeṇa), there is satisfaction (prīti) for the ancestors (pitṝṇām) for eleven months. But when an ancestral ritual (śrāddha) is performed with beef (gavyena), it is declared here to last for a year (saṃvatsaram).
यथा गव्यं तथा युक्तं पायसं सर्पिषा सह ।
वाध्रीणसस्य मांसेन तृप्तिर्द्वादशवार्षिकी ॥९॥
9. yathā gavyaṁ tathā yuktaṁ pāyasaṁ sarpiṣā saha ,
vādhrīṇasasya māṁsena tṛptirdvādaśavārṣikī.
9. yathā gavyam tathā yuktam pāyasam sarpiṣā saha
vādhrīṇasasya māṃsena tṛptiḥ dvādaśavārṣikī
9. gavyam yathā sarpiṣā saha pāyasam yuktam tathā
vādhrīṇasasya māṃsena dvādaśavārṣikī tṛptiḥ
9. Just as a dish made with milk products, such as rice pudding with ghee, is suitable, similarly, an offering of rhinoceros (vādhrīṇasa) meat provides satisfaction for twelve years.
आनन्त्याय भवेद्दत्तं खड्गमांसं पितृक्षये ।
कालशाकं च लौहं चाप्यानन्त्यं छाग उच्यते ॥१०॥
10. ānantyāya bhaveddattaṁ khaḍgamāṁsaṁ pitṛkṣaye ,
kālaśākaṁ ca lauhaṁ cāpyānantyaṁ chāga ucyate.
10. ānantyāya bhavet dattam khaḍgamāṃsam pitṛkṣaye
kālaśākam ca lauham ca api ānantyam chāgaḥ ucyate
10. pitṛkṣaye khaḍgamāṃsam dattam ānantyāya bhavet
kālaśākam ca lauham ca api chāgaḥ ānantyam ucyate
10. An offering of rhinoceros meat during ancestral rites is said to bring endless merit. Similarly, black sesame, iron, and goat (meat) are also declared to provide endless benefit.
गाथाश्चाप्यत्र गायन्ति पितृगीता युधिष्ठिर ।
सनत्कुमारो भगवान्पुरा मय्यभ्यभाषत ॥११॥
11. gāthāścāpyatra gāyanti pitṛgītā yudhiṣṭhira ,
sanatkumāro bhagavānpurā mayyabhyabhāṣata.
11. gāthāḥ ca api atra gāyanti pitṛgītāḥ yudhiṣṭhira
sanatkumāraḥ bhagavān purā mayi abhyabhāṣata
11. yudhiṣṭhira atra ca api pitṛgītāḥ gāthāḥ gāyanti
bhagavān sanatkumāraḥ purā mayi abhyabhāṣata
11. And concerning this, O Yudhiṣṭhira, they recite the ancient verses (gāthā) related to ancestors. The venerable Sanatkumāra formerly spoke to me about this matter.
अपि नः स कुले जायाद्यो नो दद्यात्त्रयोदशीम् ।
मघासु सर्पिषा युक्तं पायसं दक्षिणायने ॥१२॥
12. api naḥ sa kule jāyādyo no dadyāttrayodaśīm ,
maghāsu sarpiṣā yuktaṁ pāyasaṁ dakṣiṇāyane.
12. api naḥ saḥ kule jāyāt yaḥ naḥ dadyāt trayodaśīm
maghāsu sarpiṣā yuktam pāyasam dakṣiṇāyane
12. api saḥ kule jāyāt yaḥ dakṣiṇāyane maghāsu
trayodaśīm sarpiṣā yuktam pāyasam naḥ dadyāt
12. May a son be born in our family who offers to us on the thirteenth day, during the period of Dakṣiṇāyana and under the Maghā constellation, rice pudding prepared with ghee.
आजेन वापि लौहेन मघास्वेव यतव्रतः ।
हस्तिच्छायासु विधिवत्कर्णव्यजनवीजितम् ॥१३॥
13. ājena vāpi lauhena maghāsveva yatavrataḥ ,
hasticchāyāsu vidhivatkarṇavyajanavījitam.
13. ājena vā api lauhena maghāsu eva yatavrataḥ
hasticchāyāsu vidhivat karṇavyajanavījitam
13. yatavrataḥ ājena vā api lauhena maghāsu eva
hasticchāyāsu vidhivat karṇavyajanavījitam
13. A person observing a vow should perform a ritual, either with materials made from goats or with iron, specifically during the Maghā (nakṣatra) and appropriately during the Hastichhāyā period, while being fanned by ear-shaped fans.
एष्टव्या बहवः पुत्रा यद्येकोऽपि गयां व्रजेत् ।
यत्रासौ प्रथितो लोकेष्वक्षय्यकरणो वटः ॥१४॥
14. eṣṭavyā bahavaḥ putrā yadyeko'pi gayāṁ vrajet ,
yatrāsau prathito lokeṣvakṣayyakaraṇo vaṭaḥ.
14. eṣṭavyāḥ bahavaḥ putrāḥ yadi ekaḥ api gayām vrajet
yatra asau prathitaḥ lokeṣu akṣayyakaraṇaḥ vaṭaḥ
14. bahavaḥ putrāḥ eṣṭavyāḥ yadi ekaḥ api gayām vrajet
yatra asau vaṭaḥ lokeṣu prathitaḥ akṣayyakaraṇaḥ
14. Many sons should be desired, so that if even one goes to Gaya, where that banyan tree (vaṭa) is renowned in the world for making offerings imperishable.
आपो मूलं फलं मांसमन्नं वापि पितृक्षये ।
यत्किंचिन्मधुसंमिश्रं तदानन्त्याय कल्पते ॥१५॥
15. āpo mūlaṁ phalaṁ māṁsamannaṁ vāpi pitṛkṣaye ,
yatkiṁcinmadhusaṁmiśraṁ tadānantyāya kalpate.
15. āpaḥ mūlam phalam māṃsam annam vā api pitṛkṣaye
yat kiñcit madhusaṃmiśram tat ānantyāya kalpate
15. pitṛkṣaye āpaḥ mūlam phalam māṃsam annam vā api
yat kiñcit madhusaṃmiśram tat ānantyāya kalpate
15. Water, roots, fruits, meat, or even food, offered during the ancestral ritual (pitṛkṣaya); whatever little is mixed with honey, that becomes conducive to eternal benefit.