Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-8, chapter-8

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
ते सेनेऽन्योन्यमासाद्य प्रहृष्टाश्वनरद्विपे ।
बृहत्यौ संप्रजह्राते देवासुरचमूपमे ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
te sene'nyonyamāsādya prahṛṣṭāśvanaradvipe ,
bṛhatyau saṁprajahrāte devāsuracamūpame.
1. sañjayaḥ uvāca te sene anyonyam āsādya prahṛṣṭāśvanaradvipā
bṛhatyau sam-prajahrāte devāsuracamūpame
1. sañjayaḥ uvāca te bṛhatyau prahṛṣṭāśvanaradvipā
devāsuracamūpame sene anyonyam āsādya sam-prajahrāte
1. Sanjaya said: Having engaged each other, those two vast armies, whose horses, men, and elephants were greatly exhilarated, clashed like the forces of gods and asuras.
ततो गजा रथाश्चाश्वाः पत्तयश्च महाहवे ।
संप्रहारं परं चक्रुर्देहपाप्मप्रणाशनम् ॥२॥
2. tato gajā rathāścāśvāḥ pattayaśca mahāhave ,
saṁprahāraṁ paraṁ cakrurdehapāpmapraṇāśanam.
2. tataḥ gajāḥ rathāḥ ca aśvāḥ pattayaḥ ca mahāhave
sam-prahāram param cakruḥ deha-pāpma-praṇāśanam
2. tataḥ mahāhave gajāḥ rathāḥ ca aśvāḥ ca pattayaḥ
param deha-pāpma-praṇāśanam sam-prahāram cakruḥ
2. Then, in that great battle, elephants, chariots, horses, and foot soldiers executed a supreme assault, which obliterated bodies and dissolved accumulated demerit (pāpma).
पूर्णचन्द्रार्कपद्मानां कान्तित्विड्गन्धतः समैः ।
उत्तमाङ्गैर्नृसिंहानां नृसिंहास्तस्तरुर्महीम् ॥३॥
3. pūrṇacandrārkapadmānāṁ kāntitviḍgandhataḥ samaiḥ ,
uttamāṅgairnṛsiṁhānāṁ nṛsiṁhāstastarurmahīm.
3. pūrṇacandrārkapadmānām kāntitviḍgandhataḥ samaiḥ
uttamāṅgaiḥ nṛsiṃhānām nṛsiṃhāḥ tastaruḥ mahīm
3. nṛsiṃhāḥ pūrṇacandrārkapadmānām kāntitviḍgandhataḥ
samaiḥ nṛsiṃhānām uttamāṅgaiḥ mahīm tastaruḥ
3. The Narasimhas covered the earth with the severed heads of other man-lions, heads that rivaled the full moon, the sun, and lotuses in their radiance, luster, and fragrance.
अर्धचन्द्रैस्तथा भल्लैः क्षुरप्रैरसिपट्टिशैः ।
परश्वधैश्चाप्यकृन्तन्नुत्तमाङ्गानि युध्यताम् ॥४॥
4. ardhacandraistathā bhallaiḥ kṣuraprairasipaṭṭiśaiḥ ,
paraśvadhaiścāpyakṛntannuttamāṅgāni yudhyatām.
4. ardhacandraiḥ tathā bhallaiḥ kṣurapraiḥ asipaṭṭiśaiḥ
paraśvadhaiḥ ca api akṛntan uttamāṅgāni yudhyatām
4. (te) ardhacandraiḥ tathā bhallaiḥ kṣurapraiḥ asipaṭṭiśaiḥ
ca api paraśvadhaiḥ yudhyatām uttamāṅgāni akṛntan
4. With half-moon arrows, barbed spears, razor-sharp arrows, swords, broadswords, and also battle-axes, they severed the heads of those engaged in battle.
व्यायतायतबाहूनां व्यायतायतबाहुभिः ।
व्यायता बाहवः पेतुश्छिन्नमुष्ट्यायुधाङ्गदाः ॥५॥
5. vyāyatāyatabāhūnāṁ vyāyatāyatabāhubhiḥ ,
vyāyatā bāhavaḥ petuśchinnamuṣṭyāyudhāṅgadāḥ.
5. vyāyatāyatabāhūnām vyāyatāyatabāhubhiḥ
vyāyatāḥ bāhavaḥ petuḥ chinnamustyāyudhāṅgadāḥ
5. vyāyatāyatabāhūnām vyāyatāḥ bāhavaḥ
vyāyatāyatabāhubhiḥ chinnamustyāyudhāṅgadāḥ petuḥ
5. The immensely long and outstretched arms of the warriors, themselves possessing immensely long and outstretched arms, fell to the ground, accompanied by other similarly long and outstretched arms, with their weapon-gripping fists and armlets severed.
तैः स्फुरद्भिर्मही भाति रक्ताङ्गुलितलैस्तदा ।
गरुडप्रहतैरुग्रैः पञ्चास्यैरिव पन्नगैः ॥६॥
6. taiḥ sphuradbhirmahī bhāti raktāṅgulitalaistadā ,
garuḍaprahatairugraiḥ pañcāsyairiva pannagaiḥ.
6. taiḥ sphuradbhiḥ mahī bhāti raktāṅgulitalaiḥ tadā
garuḍaprahatyaiḥ ugraiḥ pañcāsyaiḥ iva pannagaiḥ
6. tadā mahī taiḥ sphuradbhiḥ raktāṅgulitalaiḥ
garuḍaprahatyaiḥ ugraiḥ pañcāsyaiḥ pannagaiḥ iva bhāti
6. At that time, the earth appeared radiant with those quivering (arms) whose finger-palms were red, resembling fierce, five-headed serpents struck down by Garuda.
हयस्यन्दननागेभ्यः पेतुर्वीरा द्विषद्धताः ।
विमानेभ्यो यथा क्षीणे पुण्ये स्वर्गसदस्तथा ॥७॥
7. hayasyandananāgebhyaḥ peturvīrā dviṣaddhatāḥ ,
vimānebhyo yathā kṣīṇe puṇye svargasadastathā.
7. hayasyandanāgebhyaḥ petuḥ vīrāḥ dviṣaddhatāḥ
vimānebhyo yathā kṣīṇe puṇye svargasadaḥ tathā
7. vīrāḥ dviṣaddhatāḥ hayasyandanāgebhyaḥ petuḥ
yathā puṇye kṣīṇe svargasadaḥ vimānebhyo tathā
7. Warriors, struck down by their foes, fell from horses, chariots, and elephants, just as the dwellers of heaven fall from their celestial conveyances when their acquired merit (puṇya) is exhausted.
गदाभिरन्यैर्गुर्वीभिः परिघैर्मुसलैरपि ।
पोथिताः शतशः पेतुर्वीरा वीरतरै रणे ॥८॥
8. gadābhiranyairgurvībhiḥ parighairmusalairapi ,
pothitāḥ śataśaḥ peturvīrā vīratarai raṇe.
8. gadābhiḥ anyaiḥ gurvībhiḥ parighaiḥ musalaiḥ
api pothitāḥ śataśaḥ petuḥ vīrāḥ vīrataraiḥ raṇe
8. raṇe vīrāḥ śataśaḥ gurvībhiḥ gadābhiḥ anyaiḥ
parighaiḥ musalaiḥ api pothitāḥ vīrataraiḥ petuḥ
8. In battle, hundreds of warriors, struck down by maces, other heavy iron clubs, and pestles, fell, slain by their more valiant adversaries.
रथा रथैर्विनिहता मत्ता मत्तैर्द्विपैर्द्विपाः ।
सादिनः सादिभिश्चैव तस्मिन्परमसंकुले ॥९॥
9. rathā rathairvinihatā mattā mattairdvipairdvipāḥ ,
sādinaḥ sādibhiścaiva tasminparamasaṁkule.
9. rathāḥ rathaiḥ vinihatāḥ mattāḥ mattaiḥ dvipaiḥ
dvipāḥ sādinaḥ sādibhiḥ ca eva tasmin paramasaṅkule
9. tasmin paramasaṅkule rathāḥ rathaiḥ
vinihatāḥ [abhavan] mattāḥ dvipāḥ mattaiḥ
dvipaiḥ vinihatāḥ [abhavan] ca eva
sādinaḥ sādibhiḥ vinihatāḥ [abhavan]
9. In that extremely tumultuous battle, chariots were destroyed by chariots, maddened elephants by maddened elephants, and indeed, horsemen by horsemen.
रथा वररथैर्नागैरश्वारोहाश्च पत्तिभिः ।
अश्वारोहैः पदाताश्च निहता युधि शेरते ॥१०॥
10. rathā vararathairnāgairaśvārohāśca pattibhiḥ ,
aśvārohaiḥ padātāśca nihatā yudhi śerate.
10. rathāḥ vararathaiḥ nāgaiḥ aśvārohāḥ ca pattibhiḥ
aśvārohaiḥ padātāḥ ca nihatāḥ yudhi śerate
10. yudhi rathāḥ vararathaiḥ [nihatāḥ]
śerate aśvārohāḥ ca nāgaiḥ
pattibhiḥ [nihatāḥ] śerate padātāḥ
ca aśvārohaiḥ nihatāḥ śerate
10. In battle, chariots were destroyed by superior chariots; horsemen by elephants and foot soldiers; and foot soldiers by horsemen. All these, struck down, now lie on the ground.
रथाश्वपत्तयो नागै रथैर्नागाश्च पत्तयः ।
रथपत्तिद्विपाश्चाश्वैर्नृभिश्चाश्वरथद्विपाः ॥११॥
11. rathāśvapattayo nāgai rathairnāgāśca pattayaḥ ,
rathapattidvipāścāśvairnṛbhiścāśvarathadvipāḥ.
11. rathāśvapattayaḥ nāgaiḥ rathaiḥ nāgāḥ ca pattayaḥ
rathapattidvipāḥ ca aśvaiḥ nṛbhiḥ ca aśvarathadvipāḥ
11. rathāśvapattayaḥ nāgaiḥ rathaiḥ nāgāḥ ca pattayaḥ
rathapattidvipāḥ ca aśvaiḥ nṛbhiḥ ca aśvarathadvipāḥ
11. Chariots, horses, and foot soldiers were attacked by elephants; similarly, elephants and foot soldiers were attacked by chariots. Chariots, foot soldiers, and elephants were attacked by horses, and in turn, horses, chariots, and elephants were attacked by men.
रथाश्वेभनराणां च नराश्वेभरथैः कृतम् ।
पाणिपादैश्च शस्त्रैश्च रथैश्च कदनं महत् ॥१२॥
12. rathāśvebhanarāṇāṁ ca narāśvebharathaiḥ kṛtam ,
pāṇipādaiśca śastraiśca rathaiśca kadanaṁ mahat.
12. rathāśvebhanarāṇām ca narāśvebharathaiḥ kṛtam
pāṇipādaiḥ ca śastraiḥ ca rathaiḥ ca kadanam mahat
12. mahat kadanam rathāśvebhanarāṇām ca narāśvebharathaiḥ
kṛtam pāṇipādaiḥ ca śastraiḥ ca rathaiḥ ca
12. A great slaughter (kadana) of chariots, horses, elephants, and men was brought about by men, horses, elephants, and chariots. This immense destruction was also caused by (bare) hands and feet, by weapons, and by chariots.
तथा तस्मिन्बले शूरैर्वध्यमाने हतेऽपि च ।
अस्मानभ्यागमन्पार्था वृकोदरपुरोगमाः ॥१३॥
13. tathā tasminbale śūrairvadhyamāne hate'pi ca ,
asmānabhyāgamanpārthā vṛkodarapurogamāḥ.
13. tathā tasmin bale śūraiḥ vadhyamāne hate api
ca asmān abhyāgaman pārthāḥ vṛkodarapurūgomāḥ
13. tathā tasmin bale śūraiḥ vadhyamāne hate api
ca vṛkodarapurūgomāḥ pārthāḥ asmān abhyāgaman
13. Thus, even as that army was being fiercely attacked and killed by the heroes, the Pāṇḍavas (Pārthāḥ), led by Vṛkodara, advanced upon us.
धृष्टद्युम्नः शिखण्डी च द्रौपदेयाः प्रभद्रकाः ।
सात्यकिश्चेकितानश्च द्रविडैः सैनिकैः सह ॥१४॥
14. dhṛṣṭadyumnaḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrakāḥ ,
sātyakiścekitānaśca draviḍaiḥ sainikaiḥ saha.
14. dhṛṣṭadyumnaḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrākāḥ
sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca draviḍaiḥ sainikaiḥ saha
14. dhṛṣṭadyumnaḥ śikhaṇḍī ca draupadeyāḥ prabhadrākāḥ
sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca draviḍaiḥ sainikaiḥ saha
14. Dhṛṣṭadyumna, Śikhaṇḍī, the sons of Draupadī, and the Prabhadrakas were present; also Sātyaki and Cekitāna, accompanied by Draviḍa soldiers.
भृता वित्तेन महता पाण्ड्याश्चौड्राः सकेरलाः ।
व्यूढोरस्का दीर्घभुजाः प्रांशवः प्रियदर्शनाः ॥१५॥
15. bhṛtā vittena mahatā pāṇḍyāścauḍrāḥ sakeralāḥ ,
vyūḍhoraskā dīrghabhujāḥ prāṁśavaḥ priyadarśanāḥ.
15. bhṛtā vittena mahatā pāṇḍyāḥ ca cauḍrāḥ sa-keralāḥ
vyūḍhoraskāḥ dīrghabhujāḥ prāṃśavaḥ priyadarśanāḥ
15. pāṇḍyāḥ ca cauḍrāḥ sa-keralāḥ mahatā vittena bhṛtāḥ
vyūḍhoraskāḥ dīrghabhujāḥ prāṃśavaḥ priyadarśanāḥ
15. The Pāṇḍyas, along with the Choḷas and Keralas, were supported by great wealth. They were broad-chested, long-armed, tall, and pleasant to behold.
आपीडिनो रक्तदन्ता मत्तमातङ्गविक्रमाः ।
नानाविरागवसना गन्धचूर्णावचूर्णिताः ॥१६॥
16. āpīḍino raktadantā mattamātaṅgavikramāḥ ,
nānāvirāgavasanā gandhacūrṇāvacūrṇitāḥ.
16. āpīḍinaḥ raktadantāḥ mattamātaṅgavikramāḥ
nānāvirāgavasanāḥ gandhacūrṇāvacūrṇitāḥ
16. āpīḍinaḥ raktadantāḥ mattamātaṅgavikramāḥ
nānāvirāgavasanāḥ gandhacūrṇāvacūrṇitāḥ
16. They wore turbans and had reddish teeth, displaying the prowess of intoxicated elephants. They were adorned in multi-colored garments and dusted with fragrant powders.
बद्धासयः पाशहस्ता वारणप्रतिवारणाः ।
समानमृत्यवो राजन्ननीकस्थाः परस्परम् ॥१७॥
17. baddhāsayaḥ pāśahastā vāraṇaprativāraṇāḥ ,
samānamṛtyavo rājannanīkasthāḥ parasparam.
17. baddhāsayāḥ pāśahastāḥ vāraṇaprativāraṇāḥ
samānamṛtyavaḥ rājan anīkasthāḥ parasparam
17. rājan baddhāsayāḥ pāśahastāḥ vāraṇaprativāraṇāḥ
samānamṛtyavaḥ anīkasthāḥ parasparam
17. O King, they were positioned in the army ranks, with their swords fastened and ropes in hand, capable of warding off elephants, and mutually resolved to die together.
कलापिनश्चापहस्ता दीर्घकेशाः प्रियाहवाः ।
पत्तयः सात्यकेरन्ध्रा घोररूपपराक्रमाः ॥१८॥
18. kalāpinaścāpahastā dīrghakeśāḥ priyāhavāḥ ,
pattayaḥ sātyakerandhrā ghorarūpaparākramāḥ.
18. kalāpinaḥ ca cāpahastāḥ dīrghakeśāḥ priyāhavāḥ
pattayaḥ sātyakerandhrāḥ ghorarūpaparākramāḥ
18. pattayaḥ kalāpinaḥ ca cāpahastāḥ dīrghakeśāḥ
priyāhavāḥ sātyakerandhrāḥ ghorarūpaparākramāḥ
18. They were foot-soldiers, wearing quivers and holding bows, long-haired, fond of battle, as strong as Satyaki with no vulnerabilities, and formidable in appearance and valor.
अथापरे पुनः शूराश्चेदिपाञ्चालकेकयाः ।
करूषाः कोसलाः काश्या मागधाश्चापि दुद्रुवुः ॥१९॥
19. athāpare punaḥ śūrāścedipāñcālakekayāḥ ,
karūṣāḥ kosalāḥ kāśyā māgadhāścāpi dudruvuḥ.
19. atha apare punaḥ śūrāḥ cedipāñcālakekayāḥ
karūṣāḥ kosalāḥ kāśyāḥ māgadhāḥ ca api dudruvuḥ
19. atha punaḥ apare śūrāḥ cedipāñcālakekayāḥ
karūṣāः kosalāḥ kāśyāḥ māgadhāḥ ca api dudruvuḥ
19. Then, again, other brave warriors - the Chedis, Panchalas, Kekayas, Karushas, Kosalas, Kasyas, and Magadhas - also fled.
तेषां रथाश्च नागाश्च प्रवराश्चापि पत्तयः ।
नानाविधरवैर्हृष्टा नृत्यन्ति च हसन्ति च ॥२०॥
20. teṣāṁ rathāśca nāgāśca pravarāścāpi pattayaḥ ,
nānāvidharavairhṛṣṭā nṛtyanti ca hasanti ca.
20. teṣām rathāḥ ca nāgāḥ ca pravarāḥ ca api pattayaḥ
nānāvidharavaiḥ hṛṣṭāḥ nṛtyanti ca hasanti ca
20. teṣām rathāḥ ca nāgāḥ ca pravarāḥ ca api pattayaḥ
nānāvidharavaiḥ hṛṣṭāḥ ca nṛtyanti ca hasanti
20. Their chariots, elephants, and indeed their foremost foot-soldiers, joyous with various sounds, both danced and laughed.
तस्य सैन्यस्य महतो महामात्रवरैर्वृतः ।
मध्यं वृकोदरोऽभ्यागात्त्वदीयं नागधूर्गतः ॥२१॥
21. tasya sainyasya mahato mahāmātravarairvṛtaḥ ,
madhyaṁ vṛkodaro'bhyāgāttvadīyaṁ nāgadhūrgataḥ.
21. tasya sainyasya mahataḥ mahāmātravaiḥ vṛtaḥ
madhyam vṛkodaraḥ abhyāgāt tvadīyam nāgadhūrgtataḥ
21. vṛkodaraḥ mahāmātravaiḥ vṛtaḥ nāgadhūrgtataḥ
tasya mahataḥ sainyasya tvadīyam madhyam abhyāgāt
21. Bhima (Vrikodara), accompanied by excellent elephant-drivers, approached the middle of that great army of yours, riding on an elephant's back.
स नागप्रवरोऽत्युग्रो विधिवत्कल्पितो बभौ ।
उदयाद्र्यग्र्यभवनं यथाभ्युदितभास्करम् ॥२२॥
22. sa nāgapravaro'tyugro vidhivatkalpito babhau ,
udayādryagryabhavanaṁ yathābhyuditabhāskaram.
22. sa nāgapravaraḥ atyugraḥ vidhivatkalpitaḥ babhau
udayādryagryabhavanam yathā abhyuditabhāskaram
22. sa atyugraḥ vidhivatkalpitaḥ nāgapravaraḥ
udayādryagryabhavanam abhyuditabhāskaram yathā babhau
22. That excellent elephant, exceedingly fierce and properly prepared, shone forth like a lofty peak of the rising mountain (Udayadri) upon which the sun has just risen.
तस्यायसं वर्मवरं वररत्नविभूषितम् ।
तारोद्भासस्य नभसः शारदस्य समत्विषम् ॥२३॥
23. tasyāyasaṁ varmavaraṁ vararatnavibhūṣitam ,
tārodbhāsasya nabhasaḥ śāradasya samatviṣam.
23. tasya āyasam varma-varam vara-ratna-vibhūṣitam
tārā-udbhāsasya nabhasaḥ śāradasya samatviṣam
23. tasya vara-ratna-vibhūṣitam āyasam varma-varam
śāradasya tārā-udbhāsasya nabhasaḥ samatviṣam
23. His excellent iron armor, adorned with splendid jewels, had a luster equal to that of the star-studded autumnal sky.
स तोमरप्रासकरश्चारुमौलिः स्वलंकृतः ।
चरन्मध्यंदिनार्काभस्तेजसा व्यदहद्रिपून् ॥२४॥
24. sa tomaraprāsakaraścārumauliḥ svalaṁkṛtaḥ ,
caranmadhyaṁdinārkābhastejasā vyadahadripūn.
24. saḥ tomara-prāsa-karaḥ cāru-mauliḥ sva-alaṅkṛtaḥ
caran madhyandina-arka-ābhaḥ tejasā vi-adahat ripūn
24. saḥ tomara-prāsa-karaḥ cāru-mauliḥ sva-alaṅkṛtaḥ
madhyandina-arka-ābhaḥ caran tejasā ripūn vyadahat
24. Holding a javelin and spear, with a beautiful crest and well-adorned, he charged, burning his enemies with his fiery energy, like the midday sun.
तं दृष्ट्वा द्विरदं दूरात्क्षेमधूर्तिर्द्विपस्थितः ।
आह्वयानोऽभिदुद्राव प्रमनाः प्रमनस्तरम् ॥२५॥
25. taṁ dṛṣṭvā dviradaṁ dūrātkṣemadhūrtirdvipasthitaḥ ,
āhvayāno'bhidudrāva pramanāḥ pramanastaram.
25. tam dṛṣṭvā dviradam dūrāt kṣemadhūrtiḥ dvipa-sthitaḥ
āhvayānaḥ abhi-dudrāva pramanāḥ pramanas-taram
25. dvipa-sthitaḥ kṣemadhūrtiḥ tam dviradam dūrāt dṛṣṭvā
āhvayānaḥ pramanāḥ pramanas-taram abhi-dudrāva
25. Kṣemadhūrti, seated on his elephant, saw that (other) elephant from afar. Greatly excited, he challenged it and charged towards it with even greater eagerness.
तयोः समभवद्युद्धं द्विपयोरुग्ररूपयोः ।
यदृच्छया द्रुमवतोर्महापर्वतयोरिव ॥२६॥
26. tayoḥ samabhavadyuddhaṁ dvipayorugrarūpayoḥ ,
yadṛcchayā drumavatormahāparvatayoriva.
26. tayoḥ sam-abhavat yuddham dvipayoḥ ugra-rūpayoḥ
yat-ṛcchayā druma-vatoḥ mahā-parvatayoḥ iva
26. ugra-rūpayoḥ tayoḥ dvipayoḥ yuddham sam-abhavat;
yat-ṛcchayā druma-vatoḥ mahā-parvatayoḥ iva
26. A battle occurred between those two elephants of fierce form, like two great tree-covered mountains meeting by chance.
संसक्तनागौ तौ वीरौ तोमरैरितरेतरम् ।
बलवत्सूर्यरश्म्याभैर्भित्त्वा भित्त्वा विनेदतुः ॥२७॥
27. saṁsaktanāgau tau vīrau tomarairitaretaram ,
balavatsūryaraśmyābhairbhittvā bhittvā vinedatuḥ.
27. saṃsakta-nāgau tau vīrau tomaraiḥ itaretaram
balavat-sūrya-raśmi-ābhaiḥ bhittvā bhittvā vinedatuḥ
27. tau vīrau saṃsakta-nāgau itaretaram
balavat-sūrya-raśmi-ābhaiḥ tomaraiḥ bhittvā bhittvā vinedatuḥ
27. Those two heroes, grappling intensely like (fighting) elephants, repeatedly pierced each other with javelins that shone like powerful sunbeams, and then they roared.
व्यपसृत्य तु नागाभ्यां मण्डलानि विचेरतुः ।
प्रगृह्य चैव धनुषी जघ्नतुर्वै परस्परम् ॥२८॥
28. vyapasṛtya tu nāgābhyāṁ maṇḍalāni viceratuḥ ,
pragṛhya caiva dhanuṣī jaghnaturvai parasparam.
28. vyapasṛtya tu nāgābhyām maṇḍalāni viceratuḥ
pragṛhya ca eva dhanuṣī jaghnatuḥ vai parasparam
28. tu nāgābhyām vyapasṛtya maṇḍalāni viceratuḥ ca
eva dhanuṣī pragṛhya vai parasparam jaghnatuḥ
28. But having disengaged (from their grapple) like elephants, they moved about in circular formations. And indeed, taking up their bows, they struck each other.
क्ष्वेडितास्फोटितरवैर्बाणशब्दैश्च सर्वशः ।
तौ जनान्हर्षयित्वा च सिंहनादान्प्रचक्रतुः ॥२९॥
29. kṣveḍitāsphoṭitaravairbāṇaśabdaiśca sarvaśaḥ ,
tau janānharṣayitvā ca siṁhanādānpracakratuḥ.
29. kṣveḍita-āsphoṭita-ravaiḥ bāṇa-śabdaiḥ ca sarvaśaḥ
tau janān harṣayitvā ca siṃha-nādān pracakratuḥ
29. tau kṣveḍita-āsphoṭita-ravaiḥ ca bāṇa-śabdaiḥ
sarvaśaḥ janān harṣayitvā ca siṃha-nādān pracakratuḥ
29. With sounds of battle cries, bowstring slaps, and arrow noises from all directions, those two, having thrilled the people, then let out lion-roars.
समुद्यतकराभ्यां तौ द्विपाभ्यां कृतिनावुभौ ।
वातोद्धूतपताकाभ्यां युयुधाते महाबलौ ॥३०॥
30. samudyatakarābhyāṁ tau dvipābhyāṁ kṛtināvubhau ,
vātoddhūtapatākābhyāṁ yuyudhāte mahābalau.
30. samudyata-karābhyām tau dvipābhyām kṛtinau ubhau
vāta-uddhūta-patākābhyām yuyudhāte mahābalau
30. tau ubhau kṛtinau mahābalau samudyata-karābhyām
vāta-uddhūta-patākābhyām dvipābhyām yuyudhāte
30. Both those two mighty and skilled warriors fought, resembling two elephants with raised trunks and banners fluttering in the wind.
तावन्योन्यस्य धनुषी छित्त्वान्योन्यं विनेदतुः ।
शक्तितोमरवर्षेण प्रावृण्मेघाविवाम्बुभिः ॥३१॥
31. tāvanyonyasya dhanuṣī chittvānyonyaṁ vinedatuḥ ,
śaktitomaravarṣeṇa prāvṛṇmeghāvivāmbubhiḥ.
31. tau anyonya-sya dhanuṣī chittvā anyonyam vinedatuḥ
śakti-tomara-varṣeṇa prāvṛṇ-meghāu iva ambubhiḥ
31. tau anyonya-sya dhanuṣī chittvā anyonyam
śakti-tomara-varṣeṇa vinedatuḥ prāvṛṇ-meghāu iva ambubhiḥ
31. Having cut each other's bows, the two warriors roared at one another, showering each other with javelins and lances, just like monsoon clouds pour down water.
क्षेमधूर्तिस्तदा भीमं तोमरेण स्तनान्तरे ।
निर्बिभेद तु वेगेन षड्भिश्चाप्यपरैर्नदन् ॥३२॥
32. kṣemadhūrtistadā bhīmaṁ tomareṇa stanāntare ,
nirbibheda tu vegena ṣaḍbhiścāpyaparairnadan.
32. kṣemadhūrtiḥ tadā bhīmam tomareṇa stanāntare
nirbibheda tu vegena ṣaḍbhiḥ ca api aparaiḥ nadan
32. tadā kṣemadhūrtiḥ nadan vegena tomareṇa stanāntare
bhīmam nirbibheda tu ṣaḍbhiḥ api aparaiḥ
32. Then, Kshemadhūrti, roaring, swiftly pierced Bhīma in the chest with a lance, and indeed, also with six other lances.
स भीमसेनः शुशुभे तोमरैरङ्गमाश्रितैः ।
क्रोधदीप्तवपुर्मेघैः सप्तसप्तिरिवांशुमान् ॥३३॥
33. sa bhīmasenaḥ śuśubhe tomarairaṅgamāśritaiḥ ,
krodhadīptavapurmeghaiḥ saptasaptirivāṁśumān.
33. saḥ bhīmasenaḥ śuśubhe tomaraiḥ aṅgam āśritaiḥ
krodha-dīpta-vapuḥ meghaiḥ sapta-saptiḥ iva aṃśumān
33. krodha-dīpta-vapuḥ saḥ bhīmasenaḥ aṅgam āśritaiḥ
tomaraiḥ śuśubhe meghaiḥ sapta-saptiḥ iva aṃśumān
33. That Bhīmasena, his body inflamed with anger, shone splendidly with the lances stuck in his limbs, just as the radiant sun (aṃśumān) with its seven horses (saptasapti) appears amidst clouds.
ततो भास्करवर्णाभमञ्जोगतिमयस्मयम् ।
ससर्ज तोमरं भीमः प्रत्यमित्राय यत्नवान् ॥३४॥
34. tato bhāskaravarṇābhamañjogatimayasmayam ,
sasarja tomaraṁ bhīmaḥ pratyamitrāya yatnavān.
34. tataḥ bhāskara-varṇa-ābham añjo-gati-ayas-mayam
sasarja tomaram bhīmaḥ prati-amitrāya yatnavān
34. tataḥ yatnavān bhīmaḥ bhāskara-varṇa-ābham
añjo-gati-ayas-mayam tomaram prati-amitrāya sasarja
34. Then, diligent Bhīma, exerting himself, discharged a swift-moving iron lance, brilliant like the color of the sun, towards his enemy.
ततः कुलूताधिपतिश्चापमायम्य सायकैः ।
दशभिस्तोमरं छित्त्वा शक्त्या विव्याध पाण्डवम् ॥३५॥
35. tataḥ kulūtādhipatiścāpamāyamya sāyakaiḥ ,
daśabhistomaraṁ chittvā śaktyā vivyādha pāṇḍavam.
35. tataḥ kulūtādhipatiḥ cāpam āyamya sāyakaiḥ
daśabhiḥ tomaram chittvā śaktyā vivyādha pāṇḍavam
35. tataḥ kulūtādhipatiḥ cāpam āyamya,
daśabhiḥ sāyakaiḥ tomaram chittvā,
śaktyā pāṇḍavam vivyādha.
35. Then, the lord of Kulūta, drawing his bow, cut down the javelin with ten arrows and struck the Pāṇḍava with a javelin (śakti).
अथ कार्मुकमादाय महाजलदनिस्वनम् ।
रिपोरभ्यर्दयन्नागमुन्मदः पाण्डवः शरैः ॥३६॥
36. atha kārmukamādāya mahājaladanisvanam ,
riporabhyardayannāgamunmadaḥ pāṇḍavaḥ śaraiḥ.
36. atha kārmukam ādāya mahājaladanisvanam ripoḥ
abhyardayan nāgam unmadaḥ pāṇḍavaḥ śaraiḥ
36. atha unmadaḥ pāṇḍavaḥ mahājaladanisvanam kārmukam ādāya,
ripoḥ nāgam śaraiḥ abhyardayan.
36. Then, taking up his bow which resounded like a great thundercloud, the enraged Pāṇḍava attacked the enemy's elephant with arrows.
स शरौघार्दितो नागो भीमसेनेन संयुगे ।
निगृह्यमाणो नातिष्ठद्वातध्वस्त इवाम्बुदः ॥३७॥
37. sa śaraughārdito nāgo bhīmasenena saṁyuge ,
nigṛhyamāṇo nātiṣṭhadvātadhvasta ivāmbudaḥ.
37. saḥ śaraughārditaḥ nāgaḥ bhīmasenena saṃyuge
nigṛhyamāṇaḥ na atiṣṭhat vātadhvastaḥ iva ambudaḥ
37. saḥ śaraughārditaḥ nāgaḥ,
bhīmasenena saṃyuge nigṛhyamāṇaḥ,
vātadhvastaḥ ambudaḥ iva na atiṣṭhat.
37. That elephant, afflicted by a volley of arrows from Bhīmasena in battle, was being overpowered and could not stand firm, just like a cloud scattered by the wind.
तामभ्यधावद्द्विरदं भीमसेनस्य नागराट् ।
महावातेरितं मेघं वातोद्धूत इवाम्बुदः ॥३८॥
38. tāmabhyadhāvaddviradaṁ bhīmasenasya nāgarāṭ ,
mahāvāteritaṁ meghaṁ vātoddhūta ivāmbudaḥ.
38. tām abhyadhāvat dviradam bhīmasenasya nāgarāṭ
mahāvāteritam megham vātoddhūtaḥ iva ambudaḥ
38. bhīmasenasya nāgarāṭ,
vātoddhūtaḥ ambudaḥ iva,
tām dviradam mahāvāteritam megham iva,
abhyadhāvat.
38. Bhīmasena's king of elephants charged towards that elephant. That elephant was like a great cloud (megha) driven by a mighty wind, while the king of elephants himself was like a cloud (ambuda) scattered by the wind.
संनिवर्त्यात्मनो नागं क्षेमधूर्तिः प्रयत्नतः ।
विव्याधाभिद्रुतं बाणैर्भीमसेनं सकुञ्जरम् ॥३९॥
39. saṁnivartyātmano nāgaṁ kṣemadhūrtiḥ prayatnataḥ ,
vivyādhābhidrutaṁ bāṇairbhīmasenaṁ sakuñjaram.
39. saṃnivartya ātmanaḥ nāgam kṣemadhūrtiḥ prayatnataḥ
vivyādha abhidrutam bāṇaiḥ bhīmasenam sa-kuñjaram
39. kṣemadhūrtiḥ ātmanaḥ nāgam prayatnataḥ saṃnivartya,
abhidrutam sa-kuñjaram bhīmasenam bāṇaiḥ vivyādha
39. Kshemadhurti, having carefully turned back his own elephant, then pierced Bhimasena, who was charging along with his elephant, with arrows.
ततः साधुविसृष्टेन क्षुरेण पुरुषर्षभः ।
छित्त्वा शरासनं शत्रोर्नागमामित्रमार्दयत् ॥४०॥
40. tataḥ sādhuvisṛṣṭena kṣureṇa puruṣarṣabhaḥ ,
chittvā śarāsanaṁ śatrornāgamāmitramārdayat.
40. tataḥ sādhu-visṛṣṭena kṣureṇa puruṣa-ṛṣabhaḥ
chittvā śarāsanam śatroḥ nāgam amitram āmadayat
40. tataḥ puruṣa-ṛṣabhaḥ sādhu-visṛṣṭena kṣureṇa śatroḥ śarāsanam chittvā,
amitram nāgam āmadayat
40. Then, that bull among men (Bhimasena), with a well-released razor-edged arrow, having cut the enemy's bow, crushed the enemy's elephant.
ततः खजाकया भीमं क्षेमधूर्तिः पराभिनत् ।
जघान चास्य द्विरदं नाराचैः सर्वमर्मसु ॥४१॥
41. tataḥ khajākayā bhīmaṁ kṣemadhūrtiḥ parābhinat ,
jaghāna cāsya dviradaṁ nārācaiḥ sarvamarmasu.
41. tataḥ khajākaya bhīmam kṣemadhūrtiḥ parābhinat
jaghāna ca asya dviradam nārācaiḥ sarva-marmasu
41. tataḥ kṣemadhūrtiḥ khajākaya bhīmam parābhinat,
ca asya dviradam sarva-marmasu naraacaiḥ jaghāna
41. Then Kshemadhurti struck Bhima with a club, and he killed his (Bhima's) elephant with iron arrows in all its vital parts.
पुरा नागस्य पतनादवप्लुत्य स्थितो महीम् ।
भीमसेनो रिपोर्नागं गदया समपोथयत् ॥४२॥
42. purā nāgasya patanādavaplutya sthito mahīm ,
bhīmaseno ripornāgaṁ gadayā samapothayat.
42. purā nāgasya patanāt avaplutya sthitaḥ mahīm
bhīmasenaḥ ripoḥ nāgam gadayā samapothayat
42. bhīmasenaḥ nāgasya patanāt purā,
avaplutya mahīm sthitaḥ,
ripoḥ nāgam gadayā samapothayat
42. Before his (Bhima's) elephant fell, Bhimasena jumped down and stood on the ground, then crushed the enemy's elephant with his mace.
तस्मात्प्रमथितान्नागात्क्षेमधूर्तिमवद्रुतम् ।
उद्यतासिमुपायान्तं गदयाहन्वृकोदरः ॥४३॥
43. tasmātpramathitānnāgātkṣemadhūrtimavadrutam ,
udyatāsimupāyāntaṁ gadayāhanvṛkodaraḥ.
43. tasmāt pramathitāt nāgāt kṣemadhūrtim avadrutam
udyatāsim upāyāntam gadayā āhan vṛkodaraḥ
43. vṛkodaraḥ tasmāt pramathitāt nāgāt avadrutam
udyatāsim upāyāntam kṣemadhūrtim gadayā āhan
43. From that agitated elephant, Vṛkodara (Bhīma) struck Kṣemadhūrti with a mace, as Kṣemadhūrti, having dismounted (from it), was approaching (him) with an upraised sword.
स पपात हतः सासिर्व्यसुः स्वमभितो द्विपम् ।
वज्रप्ररुग्णमचलं सिंहो वज्रहतो यथा ॥४४॥
44. sa papāta hataḥ sāsirvyasuḥ svamabhito dvipam ,
vajraprarugṇamacalaṁ siṁho vajrahato yathā.
44. saḥ papāta hataḥ sāsiḥ vyasuḥ svam abhitaḥ dvipam
vajraprarugṇam acalam siṃhaḥ vajrahataḥ yathā
44. saḥ hataḥ sāsiḥ vyasuḥ svam dvipam abhitaḥ papāta,
yathā vajrahataḥ siṃhaḥ vajraprarugṇam acalam (abhitaḥ papāta)
44. He, struck down, fell lifeless with his sword near his elephant, just as a lion struck by a thunderbolt falls near a mountain shattered by a thunderbolt.
निहतं नृपतिं दृष्ट्वा कुलूतानां यशस्करम् ।
प्राद्रवद्व्यथिता सेना त्वदीया भरतर्षभ ॥४५॥
45. nihataṁ nṛpatiṁ dṛṣṭvā kulūtānāṁ yaśaskaram ,
prādravadvyathitā senā tvadīyā bharatarṣabha.
45. nihatam nṛpatim dṛṣṭvā kulūtānām yaśaskaram
prādravat vyathitā senā tvadīyā bharatarṣabha
45. bharatarṣabha,
nihatam yaśaskaram kulūtānām nṛpatim dṛṣṭvā,
tvadīyā vyathitā senā prādravat
45. O best of Bharatas (bharatarṣabha), having seen the king of the Kulūtas - who was a bringer of fame - killed, your army, distressed, fled.