Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-83

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
भीष्म उवाच ।
एषा प्रथमतो वृत्तिर्द्वितीयां शृणु भारत ।
यः कश्चिज्जनयेदर्थं राज्ञा रक्ष्यः स मानवः ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
eṣā prathamato vṛttirdvitīyāṁ śṛṇu bhārata ,
yaḥ kaścijjanayedarthaṁ rājñā rakṣyaḥ sa mānavaḥ.
1. bhīṣma uvāca eṣā prathamato vṛttiḥ dvitīyām śṛṇu bhārata
yaḥ kaścit janayet artham rājñā rakṣyaḥ saḥ mānavaḥ
1. bhīṣma uvāca.
bhārata,
eṣā prathamato vṛttiḥ.
dvitīyām śṛṇu.
yaḥ kaścit artham janayet,
saḥ mānavaḥ rājñā rakṣyaḥ.
1. Bhishma said: 'This is the first rule of conduct; now, O Bharata, listen to the second. Whosoever creates prosperity, that person must be protected by the king.'
ह्रियमाणममात्येन भृतो वा यदि वाभृतः ।
यो राजकोशं नश्यन्तमाचक्षीत युधिष्ठिर ॥२॥
2. hriyamāṇamamātyena bhṛto vā yadi vābhṛtaḥ ,
yo rājakośaṁ naśyantamācakṣīta yudhiṣṭhira.
2. hriyamāṇam amātyena bhṛto vā yadi vā abhṛtaḥ
yaḥ rājakośaṃ naśyantam ācakṣīta yudhiṣṭhira
2. yuhiṣṭhira yaḥ amātyena hriyamāṇam bhṛtaḥ vā
yadi vā abhṛtaḥ naśyantam rāja-kośam ācakṣīta
2. O Yudhiṣṭhira, whether he is a paid servant or not, who reports the royal treasury being plundered by a minister?
श्रोतव्यं तस्य च रहो रक्ष्यश्चामात्यतो भवेत् ।
अमात्या ह्युपहन्तारं भूयिष्ठं घ्नन्ति भारत ॥३॥
3. śrotavyaṁ tasya ca raho rakṣyaścāmātyato bhavet ,
amātyā hyupahantāraṁ bhūyiṣṭhaṁ ghnanti bhārata.
3. śrotavyaṃ tasya ca rahaḥ rakṣyaḥ ca amātyataḥ bhavet
amātyāḥ hi upahantāram bhūyiṣṭham ghnanti bhārata
3. bhārata ca tasya rahasyaṃ śrotavyaṃ amātyataḥ ca
rakṣyaḥ bhavet hi amātyāḥ bhūyiṣṭham upahantāram ghnanti
3. O Bhārata, his secret must be heard, and he must be protected from the ministers, for ministers generally destroy one who harms them.
राजकोशस्य गोप्तारं राजकोशविलोपकाः ।
समेत्य सर्वे बाधन्ते स विनश्यत्यरक्षितः ॥४॥
4. rājakośasya goptāraṁ rājakośavilopakāḥ ,
sametya sarve bādhante sa vinaśyatyarakṣitaḥ.
4. rājakōśasya goptāram rājakōśavilōpakāḥ
samētya sarvē bādhantē sa vinaśyatyarakṣitaḥ
4. sarvē rājakōśavilōpakāḥ samētya rājakōśasya
goptāram bādhantē arakṣitaḥ saḥ vinaśyati
4. All plunderers of the royal treasury unite to harass its protector. If he is left unprotected, that person perishes.
अत्राप्युदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
मुनिः कालकवृक्षीयः कौसल्यं यदुवाच ह ॥५॥
5. atrāpyudāharantīmamitihāsaṁ purātanam ,
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ kausalyaṁ yaduvāca ha.
5. atra api udāharanti imaṃ itihāsaṃ purātanam
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ kausalyaṃ yat uvāca ha
5. atra api purātanam itihāsam udāharanti,
yat kālakavṛkṣīyaḥ muniḥ kausalyam uvāca ha
5. In this regard, they cite this ancient legend, which the sage Kālakavṛkṣīya spoke to Kausalya.
कोसलानामाधिपत्यं संप्राप्ते क्षेमदर्शिनि ।
मुनिः कालकवृक्षीय आजगामेति नः श्रुतम् ॥६॥
6. kosalānāmādhipatyaṁ saṁprāpte kṣemadarśini ,
muniḥ kālakavṛkṣīya ājagāmeti naḥ śrutam.
6. kosalānām ādhipatyaṃ saṃprāpte kṣemadarśini
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ ājagāma iti naḥ śrutam
6. kṣemadarśini kosalānām ādhipatyaṃ saṃprāpte
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ ājagāma iti naḥ śrutam
6. We have heard that when Kṣemadarśin attained lordship over the Kosalas, the sage Kālakavṛkṣīya came.
स काकं पञ्जरे बद्ध्वा विषयं क्षेमदर्शिनः ।
पूर्वं पर्यचरद्युक्तः प्रवृत्त्यर्थी पुनः पुनः ॥७॥
7. sa kākaṁ pañjare baddhvā viṣayaṁ kṣemadarśinaḥ ,
pūrvaṁ paryacaradyuktaḥ pravṛttyarthī punaḥ punaḥ.
7. saḥ kākam pañjare baddhvā viṣayam kṣemadarśinaḥ
pūrvam paryacarat yuktaḥ pravṛttyarthī punaḥ punaḥ
7. saḥ pūrvam kākam pañjare baddhvā yuktaḥ pravṛttyarthī
kṣemadarśinaḥ viṣayam punaḥ punaḥ paryacarat
7. He, seeking information, bound a crow in a cage and diligently wandered again and again through the territory of Kṣemadarśin.
अधीये वायसीं विद्यां शंसन्ति मम वायसाः ।
अनागतमतीतं च यच्च संप्रति वर्तते ॥८॥
8. adhīye vāyasīṁ vidyāṁ śaṁsanti mama vāyasāḥ ,
anāgatamatītaṁ ca yacca saṁprati vartate.
8. adhīye vāyasīṃ vidyāṃ śaṃsanti mama vāyasāḥ
anāgatam atītaṃ ca yat ca samprati vartate
8. mama vāyasāḥ vāyasīṃ vidyāṃ adhīye śaṃsanti
ca anāgatam atītaṃ yat samprati vartate
8. My crows study and declare the science of crows, concerning what is yet to come, what has passed, and what is happening right now.
इति राष्ट्रे परिपतन्बहुशः पुरुषैः सह ।
सर्वेषां राजयुक्तानां दुष्कृतं परिपृष्टवान् ॥९॥
9. iti rāṣṭre paripatanbahuśaḥ puruṣaiḥ saha ,
sarveṣāṁ rājayuktānāṁ duṣkṛtaṁ paripṛṣṭavān.
9. iti rāṣṭre paripatan bahuśaḥ puruṣaiḥ saha
sarveṣām rājayuktānām duṣkṛtam paripṛṣṭavān
9. iti saḥ rāṣṭre puruṣaiḥ saha bahuśaḥ paripatan
sarveṣām rājayuktānām duṣkṛtam paripṛṣṭavān
9. Wandering thus through the kingdom time and again along with his men, he inquired about the misdeeds of all government officials.
स बुद्ध्वा तस्य राष्ट्रस्य व्यवसायं हि सर्वशः ।
राजयुक्तापचारांश्च सर्वान्बुद्ध्वा ततस्ततः ॥१०॥
10. sa buddhvā tasya rāṣṭrasya vyavasāyaṁ hi sarvaśaḥ ,
rājayuktāpacārāṁśca sarvānbuddhvā tatastataḥ.
10. sa buddhvā tasya rāṣtrasya vyavasāyam hi sarvaśaḥ
rāja-yuktāpacārān ca sarvān buddhvā tatas tataḥ
10. saḥ hi sarvaśaḥ tasya rāṣtrasya vyavasāyam buddhvā,
tatas tataḥ sarvān rāja-yukta-apacārān ca buddhvā
10. Having fully understood the state affairs of that kingdom, and having discovered the misdeeds of all the government officials everywhere, he (did as follows)
तमेव काकमादाय राजानं द्रष्टुमागमत् ।
सर्वज्ञोऽस्मीति वचनं ब्रुवाणः संशितव्रतः ॥११॥
11. tameva kākamādāya rājānaṁ draṣṭumāgamat ,
sarvajño'smīti vacanaṁ bruvāṇaḥ saṁśitavrataḥ.
11. tam eva kākam ādāya rājānaṃ draṣṭum āgamat
sarvajño ’smīti vacanaṃ bruvānaḥ saṃśitavrataḥ
11. saṃśitavrataḥ sarvajño ’smīti vacanaṃ bruvānaḥ
tam kākam ādāya rājānam draṣṭum āgamat
11. That sage, steadfast in his vows and declaring that he knew everything, took that very crow and came to see the king.
स स्म कौसल्यमागम्य राजामात्यमलंकृतम् ।
प्राह काकस्य वचनादमुत्रेदं त्वया कृतम् ॥१२॥
12. sa sma kausalyamāgamya rājāmātyamalaṁkṛtam ,
prāha kākasya vacanādamutredaṁ tvayā kṛtam.
12. sa sma kosalyam agamya rājamātyam alaṃkṛtam
prāha kākasya vacanād amutra idaṃ tvayā kṛtam
12. saḥ sma kosalyam āgamya alaṃkṛtam rājamātyam
prāha kākasya vacanāt amutra idam tvayā kṛtam
12. Arriving before the king of the Kosalas and the adorned minister, that sage spoke based on the words of the crow, saying that such and such deed was done by you elsewhere.
असौ चासौ च जानीते राजकोशस्त्वया हृतः ।
एवमाख्याति काकोऽयं तच्छीघ्रमनुगम्यताम् ॥१३॥
13. asau cāsau ca jānīte rājakośastvayā hṛtaḥ ,
evamākhyāti kāko'yaṁ tacchīghramanugamyatām.
13. asau ca asau ca jānīte rājakośaḥ tvayā hṛtaḥ
evam ākhyāti kākaḥ ayam tat śīghram anugamyatām
13. asau ca asau ca jānīte rājakośaḥ tvayā hṛtaḥ
ayam kākaḥ evam ākhyāti tat śīghram anugamyatām
13. This and that person he knows, and the royal treasury was stolen by you - thus this crow speaks, and therefore let it be investigated immediately.
तथान्यानपि स प्राह राजकोशहरान्सदा ।
न चास्य वचनं किंचिदकृतं श्रूयते क्वचित् ॥१४॥
14. tathānyānapi sa prāha rājakośaharānsadā ,
na cāsya vacanaṁ kiṁcidakṛtaṁ śrūyate kvacit.
14. tathā anyān api saḥ prāha rāja-kośa-harān sadā
na ca asya vacanaṃ kiṃcit akṛtaṃ śrūyate kvacit
14. saḥ tathā anyān api rāja-kośa-harān sadā prāha
ca asya kiṃcit vacanaṃ kvacit akṛtaṃ na śrūyate
14. He also spoke similarly of other plunderers of the royal treasury at all times, and nowhere is any word of his heard to have gone unfulfilled.
तेन विप्रकृताः सर्वे राजयुक्ताः कुरूद्वह ।
तमतिक्रम्य सुप्तस्य निशि काकमपोथयन् ॥१५॥
15. tena viprakṛtāḥ sarve rājayuktāḥ kurūdvaha ,
tamatikramya suptasya niśi kākamapothayan.
15. tena viprakṛtāḥ sarve rājayuktāḥ kurūdvaha
tam atikramya suptasya niśi kākam apothayan
15. kurūdvaha tena viprakṛtāḥ sarve rājayuktāḥ
tam atikramya niśi suptasya kākam apothayan
15. O best of the Kurus, provoked by him, all those government officials bypassed him and killed the crow at night while he was asleep.
वायसं तु विनिर्भिन्नं दृष्ट्वा बाणेन पञ्जरे ।
पूर्वाह्णे ब्राह्मणो वाक्यं क्षेमदर्शिनमब्रवीत् ॥१६॥
16. vāyasaṁ tu vinirbhinnaṁ dṛṣṭvā bāṇena pañjare ,
pūrvāhṇe brāhmaṇo vākyaṁ kṣemadarśinamabravīt.
16. vāyasam tu vinirbhinnam dṛṣṭvā bāṇena pañjare
pūrvāhṇe brāhmaṇaḥ vākyam kṣemadarśinam abravīt
16. pūrvāhṇe brāhmaṇaḥ pañjare bāṇena vinirbhinnam
vāyasam tu dṛṣṭvā kṣemadarśinam vākyam abravīt
16. In the morning, seeing the crow pierced by an arrow inside the cage, the brahmin spoke these words to Kṣemadarśin.
राजंस्त्वामभयं याचे प्रभुं प्राणधनेश्वरम् ।
अनुज्ञातस्त्वया ब्रूयां वचनं त्वत्पुरो हितम् ॥१७॥
17. rājaṁstvāmabhayaṁ yāce prabhuṁ prāṇadhaneśvaram ,
anujñātastvayā brūyāṁ vacanaṁ tvatpuro hitam.
17. rājan tvā amabhayam yāce prabhuṃ prāṇadhaneśvaram
anujñātaḥ tvayā brūyām vacanam tvatpurorhitam
17. rājan prāṇa-dhaneśvaram prabhum tvā abhayam yāce
tvayā anujñātaḥ tvat-purorhitam vacanam brūyām
17. O king, lord of my life and wealth, I seek assurance of safety from you, and with your permission, I shall speak words that are for your welfare.
मित्रार्थमभिसंतप्तो भक्त्या सर्वात्मना गतः ।
अयं तवार्थं हरते यो ब्रूयादक्षमान्वितः ॥१८॥
18. mitrārthamabhisaṁtapto bhaktyā sarvātmanā gataḥ ,
ayaṁ tavārthaṁ harate yo brūyādakṣamānvitaḥ.
18. mitrārtham abhisaṃtapto bhaktyā sarvātmanā gataḥ
ayaṃ tava arthaṃ harate yaḥ brūyāt akṣamānvitaḥ
18. yaḥ mitra-artham abhi-saṃtaptaḥ bhaktyā sarvātmanā
gataḥ ayam tava arthaṃ harate brūyāt akṣamā-nvitaḥ
18. Whoever, tormented for the sake of a friend and driven by wholehearted devotion, approaches you, taking away your wealth - let him speak, endowed with forgiveness.
संबुबोधयिषुर्मित्रं सदश्वमिव सारथिः ।
अतिमन्युप्रसक्तो हि प्रसज्य हितकारणम् ॥१९॥
19. saṁbubodhayiṣurmitraṁ sadaśvamiva sārathiḥ ,
atimanyuprasakto hi prasajya hitakāraṇam.
19. saṃbubodhayiṣur mitraṃ sad-aśvam iva sārathiḥ
ati-manyu-prasakto hi prasajya hita-kāraṇam
19. sārathiḥ sad-aśvam iva saṃbubodhayiṣuḥ hi ati-manyu-prasaktaḥ
hita-kāraṇam prasajya mitraṃ (bodhayāmāsa)
19. Like a charioteer (training) a fine horse, wishing to awaken his friend who was completely overcome by intense anger, he undertook the task of (offering) good counsel.
तथाविधस्य सुहृदः क्षन्तव्यं संविजानता ।
ऐश्वर्यमिच्छता नित्यं पुरुषेण बुभूषता ॥२०॥
20. tathāvidhasya suhṛdaḥ kṣantavyaṁ saṁvijānatā ,
aiśvaryamicchatā nityaṁ puruṣeṇa bubhūṣatā.
20. tathāvidhasya suhṛdaḥ kṣantavyaṃ saṃvijānatā
aiśvaryam icchatā nityaṃ puruṣeṇa bubhūṣatā
20. nityam aiśvaryam icchatā bubhūṣatā puruṣeṇa
saṃvijānatā tathāvidhasya suhṛdaḥ kṣantavyam
20. A man who constantly desires prosperity and aspires for greatness should, with full understanding, forgive a friend who is like that.
तं राजा प्रत्युवाचेदं यन्मा किंचिद्भवान्वदेत् ।
कस्मादहं न क्षमेयमाकाङ्क्षन्नात्मनो हितम् ॥२१॥
21. taṁ rājā pratyuvācedaṁ yanmā kiṁcidbhavānvadet ,
kasmādahaṁ na kṣameyamākāṅkṣannātmano hitam.
21. taṃ rājā pratyuvāca idam yat mā kiñcit bhavān vadet
kasmāt aham na kṣemeyaṃ ākāṅkṣan ātmanaḥ hitam
21. rājā tam pratyuvāca idam,
bhavān yat kiñcit mā vadet,
kasmāt aham ātmanaḥ hitam ākāṅkṣan na kṣemeyam
21. The king replied to him: Whatever you may say to me, why should I not forgive you, desiring as I do my own welfare?
ब्राह्मण प्रतिजानीहि प्रब्रूहि यदि चेच्छसि ।
करिष्यामि हि ते वाक्यं यद्यन्मां विप्र वक्ष्यसि ॥२२॥
22. brāhmaṇa pratijānīhi prabrūhi yadi cecchasi ,
kariṣyāmi hi te vākyaṁ yadyanmāṁ vipra vakṣyasi.
22. brāhmaṇa pratijānīhi prabrūhi yadi ca icchasi
kariṣyāmi hi te vākyaṃ yadi yat mām vipra vakṣyasi
22. vipra brāhmaṇa pratijānīhi prabrūhi yadi ca
icchasi hi te vākyaṃ kariṣyāmi yat yat mām vakṣyasi
22. O brahmin, make up your mind and speak if you wish, for I will fulfill whatever words you tell me.
मुनिरुवाच ।
ज्ञात्वा नयानपायांश्च भृत्यतस्ते भयानि च ।
भक्त्या वृत्तिं समाख्यातुं भवतोऽन्तिकमागमम् ॥२३॥
23. muniruvāca ,
jñātvā nayānapāyāṁśca bhṛtyataste bhayāni ca ,
bhaktyā vṛttiṁ samākhyātuṁ bhavato'ntikamāgamam.
23. muniḥ uvāca jñātvā nayān apāyān ca bhṛtyataḥ te bhayāni
ca bhaktyā vṛttim samākhyātum bhavataḥ antikam āgamam
23. muniḥ uvāca jñātvā nayān apāyān ca bhṛtyataḥ te bhayāni
ca bhaktyā vṛttim samākhyātum bhavataḥ antikam āgamam
23. The sage said: Having understood your political strategies, potential dangers, and the fears arising from your servants, I have come to your presence out of devotion to explain your course of conduct.
प्रागेवोक्तश्च दोषोऽयमाचार्यैर्नृपसेविनाम् ।
अगतीकगतिर्ह्येषा या राज्ञा सह जीविका ॥२४॥
24. prāgevoktaśca doṣo'yamācāryairnṛpasevinām ,
agatīkagatirhyeṣā yā rājñā saha jīvikā.
24. prāk eva uktaḥ ca doṣaḥ ayam ācāryaiḥ nṛpasevinām
agatīkagatiḥ hi eṣā yā rājñā saha jīvikā
24. prāk eva ca ayam doṣaḥ nṛpasevinām ācāryaiḥ
uktaḥ hi eṣā agatīkagatiḥ yā rājñā saha jīvikā
24. This flaw concerning those who serve kings has already been pointed out by teachers, for living in the service of a king is truly a refuge for those who have no other refuge.
आशीविषैश्च तस्याहुः संगतं यस्य राजभिः ।
बहुमित्राश्च राजानो बह्वमित्रास्तथैव च ॥२५॥
25. āśīviṣaiśca tasyāhuḥ saṁgataṁ yasya rājabhiḥ ,
bahumitrāśca rājāno bahvamitrāstathaiva ca.
25. āśīviṣaiḥ ca tasya āhuḥ saṅgatam yasya rājabhiḥ
bahumitrāḥ ca rājānaḥ bahumitrāḥ tathā eva ca
25. yasya rājabhiḥ ca saṅgatam tasya āśīviṣaiḥ (saṅgatam) āhuḥ,
rājānaḥ ca bahumitrāḥ tathā eva bahumitrāḥ
25. Wise men say that associating with kings is like associating with venomous snakes, for kings have many friends and likewise many enemies.
तेभ्यः सर्वेभ्य एवाहुर्भयं राजोपसेविनाम् ।
अथैषामेकतो राजन्मुहूर्तादेव भीर्भवेत् ॥२६॥
26. tebhyaḥ sarvebhya evāhurbhayaṁ rājopasevinām ,
athaiṣāmekato rājanmuhūrtādeva bhīrbhavet.
26. tebhyaḥ sarvebhyaḥ eva āhuḥ bhayam rājopasevinām
atha eṣām ekataḥ rājan muhūrtāt eva bhīḥ bhavet
26. rājan sarvebhyaḥ tebhyaḥ eva rājopasevinām bhayam
āhuḥ atha eṣām ekataḥ muhūrtāt eva bhīḥ bhavet
26. O king, wise men say that danger comes to those who serve kings from all these sources together, and furthermore, fear can arise from them even within a single moment.
नैकान्तेनाप्रमादो हि कर्तुं शक्यो महीपतौ ।
न तु प्रमादः कर्तव्यः कथंचिद्भूतिमिच्छता ॥२७॥
27. naikāntenāpramādo hi kartuṁ śakyo mahīpatau ,
na tu pramādaḥ kartavyaḥ kathaṁcidbhūtimicchatā.
27. na ekāntena apramādaḥ hi kartum śakyaḥ mahīpatau
na tu pramādaḥ kartavyaḥ kathañcit bhūtim icchatā
27. hi mahīpatau ekāntena apramādaḥ kartum na śakyaḥ
tu bhūtim icchatā kathañcit pramādaḥ na kartavyaḥ
27. Indeed, absolute freedom from heedlessness is not possible in the service of a king, yet one who desires prosperity should never be heedless in any way.
प्रमादाद्धि स्खलेद्राजा स्खलिते नास्ति जीवितम् ।
अग्निं दीप्तमिवासीदेद्राजानमुपशिक्षितः ॥२८॥
28. pramādāddhi skhaledrājā skhalite nāsti jīvitam ,
agniṁ dīptamivāsīdedrājānamupaśikṣitaḥ.
28. pramādāt hi skhalet rājā skhalite na asti jīvitam
agnim dīptam iva āsīdet rājānam upaśikṣitaḥ
28. rājā hi pramādāt skhalet,
skhalite jīvitam na asti,
upaśikṣitaḥ dīptam agnim iva rājānam āsīdet
28. For a king may stumble through heedlessness, and once he has slipped, life is no more, so one who is well-trained should approach a king just as one approaches a blazing fire.
आशीविषमिव क्रुद्धं प्रभुं प्राणधनेश्वरम् ।
यत्नेनोपचरेन्नित्यं नाहमस्मीति मानवः ॥२९॥
29. āśīviṣamiva kruddhaṁ prabhuṁ prāṇadhaneśvaram ,
yatnenopacarennityaṁ nāhamasmīti mānavaḥ.
29. āśīviṣam iva kruddham prabhum prāṇadhaneśvaram
yatnena upacaren nityam na aham asmi iti mānavaḥ
29. mānavaḥ kruddham āśīviṣam iva prāṇadhaneśvaram
prabhum nityam yatnena upacaret aham na asmi iti
29. A wise man should constantly and with great care attend upon a master, who holds the power over life and wealth, treating him just as one would treat an angry, venomous snake, thinking within himself - I am nothing before him.
दुर्व्याहृताच्छङ्कमानो दुष्कृताद्दुरधिष्ठितात् ।
दुरासिताद्दुर्व्रजितादिङ्गितादङ्गचेष्टितात् ॥३०॥
30. durvyāhṛtācchaṅkamāno duṣkṛtādduradhiṣṭhitāt ,
durāsitāddurvrajitādiṅgitādaṅgaceṣṭitāt.
30. durvyāhṛtāt śaṅkamānaḥ duṣkṛtāt duradhiṣṭhitāt
durāsitāt durvrajitāt iṅgitāt aṅgaceṣṭitāt
30. śaṅkamānaḥ durvyāhṛtāt duṣkṛtāt duradhiṣṭhitāt
durāsitāt durvrajitāt iṅgitāt aṅgaceṣṭitāt
30. Being fearful of improper speech, bad actions, improper placement, improper sitting, improper walking, subtle gestures, and bodily movements.
देवतेव हि सर्वार्थान्कुर्याद्राजा प्रसादितः ।
वैश्वानर इव क्रुद्धः समूलमपि निर्दहेत् ।
इति राजन्मयः प्राह वर्तते च तथैव तत् ॥३१॥
31. devateva hi sarvārthānkuryādrājā prasāditaḥ ,
vaiśvānara iva kruddhaḥ samūlamapi nirdahet ,
iti rājanmayaḥ prāha vartate ca tathaiva tat.
31. devatā iva hi sarvārthān kuryāt rājā
prasāditaḥ vaiśvānara iva kruddhaḥ
samūlam api nirdahet iti rājan
mayaḥ prāha vartate ca tathā eva tat
31. rājā prasāditaḥ hi devatā iva sarvārthān kuryāt,
kruddhaḥ vaiśvānara iva samūlam api nirdahet iti rājan mayaḥ prāha,
tat ca tathā eva vartate
31. When pleased, a king fulfills all desires like a deity, but when angered, he can burn everything down to the roots like Vaiśvānara (the fire god), - thus Maya spoke, O king, and indeed it is precisely so.
अथ भूयांसमेवार्थं करिष्यामि पुनः पुनः ।
ददात्यस्मद्विधोऽमात्यो बुद्धिसाहाय्यमापदि ॥३२॥
32. atha bhūyāṁsamevārthaṁ kariṣyāmi punaḥ punaḥ ,
dadātyasmadvidho'mātyo buddhisāhāyyamāpadi.
32. atha bhūyāṃsam eva arthaṃ kariṣyāmi punaḥ punaḥ
dadāti asmadvidhaḥ amātyaḥ buddhi-sāhāyyam āpadi
32. atha asmadvidhaḥ amātyaḥ āpadi buddhi-sāhāyyam
dadāti bhūyāṃsam eva arthaṃ punaḥ punaḥ kariṣyāmi
32. Now then, a minister like me provides intellectual support in times of adversity, and I will repeatedly accomplish this very purpose for you.
वायसश्चैव मे राजन्नन्तकायाभिसंहितः ।
न च मेऽत्र भवान्गर्ह्यो न च येषां भवान्प्रियः ।
हिताहितांस्तु बुध्येथा मा परोक्षमतिर्भव ॥३३॥
33. vāyasaścaiva me rājannantakāyābhisaṁhitaḥ ,
na ca me'tra bhavāngarhyo na ca yeṣāṁ bhavānpriyaḥ ,
hitāhitāṁstu budhyethā mā parokṣamatirbhava.
33. vāyasaḥ ca eva me rājan antakāya
abhisaṃhitaḥ na ca me atra bhavān garhyaḥ
na ca yeṣām bhavān priyaḥ hita-ahitān
tu budhyethāḥ mā parokṣa-matiḥ bhava
33. rājan ca me vāyasaḥ eva antakāya abhisaṃhitaḥ,
atra bhavān na ca me garhyaḥ,
yeṣām ca bhavān priyaḥ (na ca garhyaḥ),
tu hita-ahitān budhyethāḥ,
parokṣa-matiḥ mā bhava
33. O king, and this crow of mine has indeed been marked out for death, yet neither you are to be blamed by me nor those to whom you are dear. Rather, understand what is beneficial and what is harmful, and do not remain unaware of what is happening around you.
ये त्वादानपरा एव वसन्ति भवतो गृहे ।
अभूतिकामा भूतानां तादृशैर्मेऽभिसंहितम् ॥३४॥
34. ye tvādānaparā eva vasanti bhavato gṛhe ,
abhūtikāmā bhūtānāṁ tādṛśairme'bhisaṁhitam.
34. ye tvā-ādāna-parā eva vasanti bhavato gṛhe
abhūti-kāmā bhūtānāṃ tādṛśair me abhisahitam
34. ye tva ādāna-parā eva bhavato gṛhe vasanti
abhūti-kāmā bhūtānāṃ me tādṛśair abhisahitam
34. Those who live in your house, solely intent on taking from you, desiring the ruin of living beings, - against such people as those, I have aligned myself.
ये वा भवद्विनाशेन राज्यमिच्छन्त्यनन्तरम् ।
अन्तरैरभिसंधाय राजन्सिध्यन्ति नान्यथा ॥३५॥
35. ye vā bhavadvināśena rājyamicchantyanantaram ,
antarairabhisaṁdhāya rājansidhyanti nānyathā.
35. ye vā bhavadvināśena rājyam icchanti anantaram
antaraiḥ abhisaṃdhāya rājan sidhyanti na anyathā
35. rājan ye vā bhavadvināśena rājyam icchanti antaraiḥ
abhisaṃdhāya anantaram sidhyanti na anyathā
35. O king, those who desire the kingdom through your destruction do so by conspiring with insiders, and in no other way do they succeed.
तेषामहं भयाद्राजन्गमिष्याम्यन्यमाश्रमम् ।
तैर्हि मे संधितो बाणः काके निपतितः प्रभो ॥३६॥
36. teṣāmahaṁ bhayādrājangamiṣyāmyanyamāśramam ,
tairhi me saṁdhito bāṇaḥ kāke nipatitaḥ prabho.
36. teṣām aham bhayāt rājan gamiṣyāmi anyam āśramam
taiḥ hi me saṃdhitaḥ bāṇaḥ kāke nipatitaḥ prabho
36. rājan prabho teṣām bhayāt aham anyam āśramam
gamiṣyāmi hi me taiḥ saṃdhitaḥ bāṇaḥ kāke nipatitaḥ
36. O king and lord, out of fear of them, I will go to another hermitage, for the arrow notched by them against me has fallen upon the crow.
छद्मना मम काकश्च गमितो यमसादनम् ।
दृष्टं ह्येतन्मया राजंस्तपोदीर्घेण चक्षुषा ॥३७॥
37. chadmanā mama kākaśca gamito yamasādanam ,
dṛṣṭaṁ hyetanmayā rājaṁstapodīrgheṇa cakṣuṣā.
37. छद्मना मम काकः च गमितः यमसादनम् दृष्टम्
हि एतत् मया राजन् तपःदीर्घेण चक्षुषा
37. राजन्,
मम काकः च छद्मना यमसादनम् गमितः,
एतत् मया तपःदीर्घेण चक्षुषा हि दृष्टम्।
37. O king, and my crow was sent to the abode of Yama through deception, - this indeed was seen by me with my vision expanded by spiritual practices.
बहुनक्रझषग्राहां तिमिंगिलगणायुताम् ।
काकेन बडिशेनेमामतार्षं त्वामहं नदीम् ॥३८॥
38. bahunakrajhaṣagrāhāṁ timiṁgilagaṇāyutām ,
kākena baḍiśenemāmatārṣaṁ tvāmahaṁ nadīm.
38. bahu-nakra-jhaṣa-grāhām timi-ṅgila-gaṇa-yutām
kākena baḍiśena imām atārṣam tvām aham nadīm
38. aham kākena baḍiśena bahunakrajhaṣagrāhām
timiṅgilagaṇāyutām imām nadīm atārṣam tvām
38. O king, I have crossed this river filled with many crocodiles, fish, sea-monsters, and multitudes of whales, using a crow as my fishing hook.
स्थाण्वश्मकण्टकवतीं व्याघ्रसिंहगजाकुलाम् ।
दुरासदां दुष्प्रवेशां गुहां हैमवतीमिव ॥३९॥
39. sthāṇvaśmakaṇṭakavatīṁ vyāghrasiṁhagajākulām ,
durāsadāṁ duṣpraveśāṁ guhāṁ haimavatīmiva.
39. sthāṇvaśmakaṇṭakavatīṃ vyāghrasiṃhagajākulām
durāsadāṃ duṣpraveśāṃ guhām haimavatīm iva
39. durāsadāṃ duṣpraveśāṃ sthāṇvaśmakaṇṭakavatīṃ
vyāghrasiṃhagajākulāṃ haimavatīṃ guhām iva
39. (It is) like a cave in the Himālayas that is hard to approach, difficult to enter, filled with tree trunks, stones, and thorns, and crowded with tigers, lions, and elephants.
अग्निना तामसं दुर्गं नौभिराप्यं च गम्यते ।
राजदुर्गावतरणे नोपायं पण्डिता विदुः ॥४०॥
40. agninā tāmasaṁ durgaṁ naubhirāpyaṁ ca gamyate ,
rājadurgāvataraṇe nopāyaṁ paṇḍitā viduḥ.
40. agninā tāmasaṃ durgam naubhiḥ āpyam ca gamyate
rāja-durga-avataraṇe na upāyam paṇḍitāḥ viduḥ
40. tāmasam durgam agninā ca naubhiḥ āpyam gamyate
paṇḍitāḥ rāja-durga-avataraṇe upāyam na viduḥ
40. A dark, impenetrable stronghold is reached with fire and boats, but wise people know of no means to overcome a fortress guarded by a king.
गहनं भवतो राज्यमन्धकारतमोवृतम् ।
नेह विश्वसितुं शक्यं भवतापि कुतो मया ॥४१॥
41. gahanaṁ bhavato rājyamandhakāratamovṛtam ,
neha viśvasituṁ śakyaṁ bhavatāpi kuto mayā.
41. gahanam bhavataḥ rājyam andhakāratamovṛtam na
iha viśvasitum śakyam bhavatā api kutaḥ mayā
41. bhavataḥ rājyam andhakāratamovṛtam gahanam asti,
iha bhavatā api viśvasitum na śakyam,
mayā kutaḥ (śakyam)
41. Your kingdom is an impenetrable stronghold shrouded in deep darkness, - trusting it is impossible even for you, let alone for me.
अतो नायं शुभो वासस्तुल्ये सदसती इह ।
वधो ह्येवात्र सुकृते दुष्कृते न च संशयः ॥४२॥
42. ato nāyaṁ śubho vāsastulye sadasatī iha ,
vadho hyevātra sukṛte duṣkṛte na ca saṁśayaḥ.
42. ataḥ na ayam śubhaḥ vāsaḥ tulye sadasatī iha
vadhaḥ hi eva atra sukṛte duṣkṛte na ca saṃśayaḥ
42. iha tulye sadasatī (yataḥ) ayam
vāsaḥ na śubhaḥ ataḥ (atra)
hi eva sukṛte (ca) duṣkṛte vadhaḥ
(asti) na ca saṃśayaḥ (asti)
42. Therefore, this is not an auspicious dwelling (or stay), as good and evil are balanced here. Indeed, there is certainly ruin (vadhaḥ) here for both virtuous (sukṛte) and wicked (duṣkṛte) actions; there is no doubt about that.
न्यायतो दुष्कृते घातः सुकृते स्यात्कथं वधः ।
नेह युक्तं चिरं स्थातुं जवेनातो व्रजेद्बुधः ॥४३॥
43. nyāyato duṣkṛte ghātaḥ sukṛte syātkathaṁ vadhaḥ ,
neha yuktaṁ ciraṁ sthātuṁ javenāto vrajedbudhaḥ.
43. nyāyataḥ duṣkṛte ghātaḥ sukṛte syāt katham vadhaḥ na
iha yuktam ciram sthātum javena ataḥ vrajet budhaḥ
43. nyāyataḥ duṣkṛte ghātaḥ (bhavati); sukṛte vadhaḥ katham syāt? iha ciram sthātum na yuktam (asti).
ataḥ,
budhaḥ javena vrajet.
43. By natural law (nyāya), destruction (ghātaḥ) comes for evil deeds (duṣkṛte); how then could there be destruction (vadhaḥ) for virtuous deeds (sukṛte)? It is not proper to remain here for a long time. Therefore, a wise person (budhaḥ) should depart swiftly.
सीता नाम नदी राजन्प्लवो यस्यां निमज्जति ।
तथोपमामिमां मन्ये वागुरां सर्वघातिनीम् ॥४४॥
44. sītā nāma nadī rājanplavo yasyāṁ nimajjati ,
tathopamāmimāṁ manye vāgurāṁ sarvaghātinīm.
44. sītā nāma nadī rājan plavaḥ yasyām nimajjati
tathā upamām imām manye vāgurām sarvaghātinīm
44. rājan,
yasyām plavaḥ nimajjati (sā) sītā nāma nadī (asti).
tathā imām sarvaghātinīm vāgurām upamām (aham) manye.
44. O King (rājan), there is a river named Sītā in which even a boat (plavaḥ) sinks. Similarly, I consider this (situation) to be like a snare (vāgurām) that destroys all (sarvaghātinīm).
मधुप्रपातो हि भवान्भोजनं विषसंयुतम् ।
असतामिव ते भावो वर्तते न सतामिव ।
आशीविषैः परिवृतः कूपस्त्वमिव पार्थिव ॥४५॥
45. madhuprapāto hi bhavānbhojanaṁ viṣasaṁyutam ,
asatāmiva te bhāvo vartate na satāmiva ,
āśīviṣaiḥ parivṛtaḥ kūpastvamiva pārthiva.
45. madhuprāpātaḥ hi bhavān bhojanam
viṣasaṃyutam asatām iva te bhāvaḥ
vartate na satām iva āśīviṣaiḥ
parivṛtaḥ kūpaḥ tvam iva pārthiva
45. pārthiva,
bhavān hi madhuprāpātaḥ,
viṣasaṃyutam bhojanam (ca).
te bhāvaḥ asatām iva vartate,
satām iva na (vartate).
tvam āśīviṣaiḥ parivṛtaḥ kūpaḥ iva (asi).
45. Indeed, you (bhavān) are like a honey-trap (madhuprāpātaḥ), food mixed with poison (viṣasaṃyutam). Your disposition (bhāvaḥ) is like that of the wicked (asatām), not like that of the virtuous (satām). O King (pārthiva), you are like a well (kūpaḥ) surrounded by venomous snakes (āśīviṣaiḥ).
दुर्गतीर्था बृहत्कूला करीरीवेत्रसंयुता ।
नदी मधुरपानीया यथा राजंस्तथा भवान् ।
श्वगृध्रगोमायुयुतो राजहंससमो ह्यसि ॥४६॥
46. durgatīrthā bṛhatkūlā karīrīvetrasaṁyutā ,
nadī madhurapānīyā yathā rājaṁstathā bhavān ,
śvagṛdhragomāyuyuto rājahaṁsasamo hyasi.
46. durgatīrthā bṛhatkūlā karīrīvetrasaṃyutā
nadī madhurapānīyā
yathā rājan tathā bhavān
śvagṛdhragomāyuyutaḥ rājahansasamaḥ hi asi
46. rājan yathā nadī durgatīrthā bṛhatkūlā karīrīvetrasaṃyutā madhurapānīyā tathā bhavān.
hi [tvaṃ] śvagṛdhragomāyuyutaḥ rājahansasamaḥ asi.
46. O King, just as a river possesses difficult fords, high banks, and is filled with karīra and vetra plants, yet its water is sweet – so too are you. However, you are associated with dogs, vultures, and jackals, even though you are truly like a royal swan.
यथाश्रित्य महावृक्षं कक्षः संवर्धते महान् ।
ततस्तं संवृणोत्येव तमतीत्य च वर्धते ॥४७॥
47. yathāśritya mahāvṛkṣaṁ kakṣaḥ saṁvardhate mahān ,
tatastaṁ saṁvṛṇotyeva tamatītya ca vardhate.
47. yathā āśritya mahāvṛkṣam kakṣaḥ saṃvardhate mahān
tataḥ tam saṃvṛṇoti eva tam atītya ca vardhate
47. yathā mahān kakṣaḥ mahāvṛkṣam āśritya saṃvardhate,
tataḥ tam eva saṃvṛṇoti,
ca tam atītya vardhate.
47. Just as a great thicket, relying on a large tree, grows, then completely engulfs that tree, and subsequently grows even beyond it.
तेनैवोपेन्धनो नूनं दावो दहति दारुणः ।
तथोपमा ह्यमात्यास्ते राजंस्तान्परिशोधय ॥४८॥
48. tenaivopendhano nūnaṁ dāvo dahati dāruṇaḥ ,
tathopamā hyamātyāste rājaṁstānpariśodhaya.
48. tena eva upendhanaḥ nūnam dāvaḥ dahati dāruṇaḥ
tathā upamā hi amātyāḥ te rājan tān pariśodaya
48. nūnam dāruṇaḥ dāvaḥ tena eva upendhanaḥ [san] dahati.
rājan tathā hi te amātyāḥ upamā [santi]; tān pariśodaya.
48. Certainly, a terrible forest fire burns, fueled by that very (thicket). Similarly, O King, your ministers are like that; therefore, purify them completely.
भवतैव कृता राजन्भवता परिपालिताः ।
भवन्तं पर्यवज्ञाय जिघांसन्ति भवत्प्रियम् ॥४९॥
49. bhavataiva kṛtā rājanbhavatā paripālitāḥ ,
bhavantaṁ paryavajñāya jighāṁsanti bhavatpriyam.
49. bhavatā eva kṛtā rājan bhavatā paripālitāḥ
bhavantam paryavajñāya jighāṃsanti bhavatpriyam
49. rājan,
bhavatā eva kṛtāḥ,
bhavatā [ca] paripālitāḥ [te],
bhavantam paryavajñāya,
bhavatpriyam jighāṃsanti.
49. O King, they were indeed created by you and nurtured by you; yet, completely disregarding you, they desire to kill what is dear to you.
उषितं शङ्कमानेन प्रमादं परिरक्षता ।
अन्तःसर्प इवागारे वीरपत्न्या इवालये ।
शीलं जिज्ञासमानेन राज्ञश्च सहजीविना ॥५०॥
50. uṣitaṁ śaṅkamānena pramādaṁ parirakṣatā ,
antaḥsarpa ivāgāre vīrapatnyā ivālaye ,
śīlaṁ jijñāsamānena rājñaśca sahajīvinā.
50. uṣitam śaṅkamānena pramādam
parirakṣatā antaḥsarpaḥ iva āgāre
vīrapatnyāḥ iva ālaye śīlam
jijñāsamānena rājñaḥ ca sahajīvinā
50. uṣitam (mayā) śaṅkamānena pramādam
parirakṣatā antaḥsarpaḥ iva
āgāre vīrapatnyāḥ iva ālaye rājñaḥ
ca sahajīvinā śīlam jijñāsamānena
50. I lived, fearing danger and guarding against carelessness, much like a snake hidden within a house or one residing in the dwelling of a hero's wife. While doing so, I, as a companion to the king, was seeking to ascertain his true character.
कच्चिज्जितेन्द्रियो राजा कच्चिदभ्यन्तरा जिताः ।
कच्चिदेषां प्रियो राजा कच्चिद्राज्ञः प्रियाः प्रजाः ॥५१॥
51. kaccijjitendriyo rājā kaccidabhyantarā jitāḥ ,
kaccideṣāṁ priyo rājā kaccidrājñaḥ priyāḥ prajāḥ.
51. kaccit jitendriyaḥ rājā kaccit abhyantarāḥ jitāḥ
kaccit eṣām priyaḥ rājā kaccit rājñaḥ priyāḥ prajāḥ
51. rājā kaccit jitendriyaḥ? abhyantarāḥ kaccit jitāḥ?
eṣām rājā kaccit priyaḥ? rājñaḥ prajāḥ kaccit priyāḥ?
51. I hope the king has controlled his senses. I hope his internal matters are subdued. I hope the king is beloved by his people. And I hope the subjects are beloved by the king.
जिज्ञासुरिह संप्राप्तस्तवाहं राजसत्तम ।
तस्य मे रोचसे राजन्क्षुधितस्येव भोजनम् ॥५२॥
52. jijñāsuriha saṁprāptastavāhaṁ rājasattama ,
tasya me rocase rājankṣudhitasyeva bhojanam.
52. jijñāsuḥ iha samprāptaḥ tava aham rājasattama
tasya me rocase rājan kṣudhitasya iva bhojanam
52. rājasattama! aham iha tava jijñāsuḥ samprāptaḥ.
rājan! kṣudhitasya bhojanam iva,
tasya me tvam rocase.
52. O best of kings, I have come here as one eager to know about you. O king, you are as pleasing to me as food to a hungry person.
अमात्या मे न रोचन्ते वितृष्णस्य यथोदकम् ।
भवतोऽर्थकृदित्येव मयि दोषो हि तैः कृतः ।
विद्यते कारणं नान्यदिति मे नात्र संशयः ॥५३॥
53. amātyā me na rocante vitṛṣṇasya yathodakam ,
bhavato'rthakṛdityeva mayi doṣo hi taiḥ kṛtaḥ ,
vidyate kāraṇaṁ nānyaditi me nātra saṁśayaḥ.
53. amātyāḥ me na rocante vitṛṣṇasya yathā
udakam bhavataḥ arthakṛt iti eva
mayi doṣaḥ hi taiḥ kṛtaḥ vidyate
kāraṇam na anyat iti me na atra saṃśayaḥ
53. vitṛṣṇasya udakam yathā (na rocate),
(tathā) amātyāḥ me na rocante.
bhavataḥ arthakṛt iti eva mayi taiḥ doṣaḥ hi kṛtaḥ.
anyat kāraṇam na vidyate iti atra me na saṃśayaḥ.
53. Your ministers do not appeal to me, just as water does not appeal to one who is no longer thirsty. Indeed, the fault they have created in me is simply this: that I act for your benefit. I have no doubt that there is no other reason for this.
न हि तेषामहं द्रुग्धस्तत्तेषां दोषवद्गतम् ।
अरेर्हि दुर्हताद्भेयं भग्नपृष्ठादिवोरगात् ॥५४॥
54. na hi teṣāmahaṁ drugdhastatteṣāṁ doṣavadgatam ,
arerhi durhatādbheyaṁ bhagnapṛṣṭhādivoragāt.
54. na hi teṣām aham drughdhaḥ tat teṣām doṣavat gatam
areḥ hi durhatāt bheyām bhagnapṛṣṭhāt iva uragāt
54. aham teṣām na hi drughdhaḥ; tat teṣām doṣavat gatam.
hi areḥ durhatāt bheyām bhagnapṛṣṭhāt uragāt iva.
54. I have certainly not wronged them; rather, their behavior has been faulty. Indeed, one should fear an enemy who has been greatly wronged, just as one fears a snake with a broken back.
राजोवाच ।
भूयसा परिबर्हेण सत्कारेण च भूयसा ।
पूजितो ब्राह्मणश्रेष्ठ भूयो वस गृहे मम ॥५५॥
55. rājovāca ,
bhūyasā paribarheṇa satkāreṇa ca bhūyasā ,
pūjito brāhmaṇaśreṣṭha bhūyo vasa gṛhe mama.
55. rājā uvāca bhūyasā paribarheṇa satkāreṇa ca bhūyasā
pūjitaḥ brāhmaṇaśreṣṭha bhūyaḥ vasa gṛhe mama
55. rājā uvāca: brāhmaṇaśreṣṭha,
bhūyasā paribarheṇa ca bhūyasā satkāreṇa pūjitaḥ,
bhūyaḥ mama gṛhe vasa.
55. The king said: "O best among Brahmins, since you have been honored with ample provisions and great hospitality, please reside again in my home."
ये त्वां ब्राह्मण नेच्छन्ति न ते वत्स्यन्ति मे गृहे ।
भवतैव हि तज्ज्ञेयं यदिदानीमनन्तरम् ॥५६॥
56. ye tvāṁ brāhmaṇa necchanti na te vatsyanti me gṛhe ,
bhavataiva hi tajjñeyaṁ yadidānīmanantaram.
56. ye tvām brāhmaṇa na icchanti na te vatsyanti me
gṛhe bhavatā eva hi tat jñeyam yat idānīm anantaram
56. brāhmaṇa,
ye tvām na icchanti,
te me gṛhe na vatsyanti.
hi bhavatā eva tat jñeyam yat idānīm anantaram (kartavyam).
56. "O Brahmin, those who do not wish for your presence shall not dwell in my house. Indeed, you yourself must determine what is to be done immediately hereafter."
यथा स्याद्दुष्कृतो दण्डो यथा च सुकृतं कृतम् ।
तथा समीक्ष्य भगवञ्श्रेयसे विनियुङ्क्ष्व माम् ॥५७॥
57. yathā syādduṣkṛto daṇḍo yathā ca sukṛtaṁ kṛtam ,
tathā samīkṣya bhagavañśreyase viniyuṅkṣva mām.
57. yathā syāt duṣkṛtaḥ daṇḍaḥ yathā ca sukṛtam kṛtam
tathā samīkṣya bhagavan śreyase viniyuṅkṣva mām
57. bhagavan,
yathā duṣkṛtaḥ daṇḍaḥ syāt,
ca yathā sukṛtam kṛtam (bhavet),
tathā samīkṣya,
mām śreyase viniyuṅkṣva.
57. Just as there should be punishment for wrongdoing, and just as good deeds are rewarded, so too, O Revered One (Bhagavan), considering this, please employ me for my benefit.
मुनिरुवाच ।
अदर्शयन्निमं दोषमेकैकं दुर्बलं कुरु ।
ततः कारणमाज्ञाय पुरुषं पुरुषं जहि ॥५८॥
58. muniruvāca ,
adarśayannimaṁ doṣamekaikaṁ durbalaṁ kuru ,
tataḥ kāraṇamājñāya puruṣaṁ puruṣaṁ jahi.
58. muniḥ uvāca adarśayan imam doṣam ekaikam durbalam
kuru tataḥ kāraṇam ājñāya puruṣam puruṣam jahi
58. muniḥ uvāca imam doṣam adarśayan ekaikam durbalam
kuru tataḥ kāraṇam ājñāya puruṣam puruṣam jahi
58. The sage said: Without revealing this flaw, weaken each (opponent) one by one. Then, having understood the reason, defeat each man (puruṣa).
एकदोषा हि बहवो मृद्नीयुरपि कण्टकान् ।
मन्त्रभेदभयाद्राजंस्तस्मादेतद्ब्रवीमि ते ॥५९॥
59. ekadoṣā hi bahavo mṛdnīyurapi kaṇṭakān ,
mantrabhedabhayādrājaṁstasmādetadbravīmi te.
59. ekadoṣāḥ hi bahavaḥ mṛdnīyuḥ api kaṇṭakān
mantrabhedabhayāt rājan tasmāt etat bravīmi te
59. hi bahavaḥ ekadoṣāḥ api kaṇṭakān mṛdnīyuḥ
rājan tasmāt mantrabhedabhayāt etat te bravīmi
59. Indeed, many (opponents), by targeting a single flaw, can crush even formidable adversaries (like thorns). Therefore, O King, I tell you this out of fear that your strategic counsel (mantra) might be exposed.
वयं तु ब्राह्मणा नाम मृदुदण्डाः कृपालवः ।
स्वस्ति चेच्छामि भवतः परेषां च यथात्मनः ॥६०॥
60. vayaṁ tu brāhmaṇā nāma mṛdudaṇḍāḥ kṛpālavaḥ ,
svasti cecchāmi bhavataḥ pareṣāṁ ca yathātmanaḥ.
60. vayam tu brāhmaṇāḥ nāma mṛdudaṇḍāḥ kṛpālavaḥ
svasti ca icchāmi bhavataḥ pareṣām ca yathātmanaḥ
60. vayam tu brāhmaṇāḥ nāma mṛdudaṇḍāḥ kṛpālavaḥ ca
svasti icchāmi bhavataḥ pareṣām ca yathātmanaḥ
60. But we are Brahmins by nature, lenient in punishment and compassionate. And I wish for your well-being, and for that of others, just as I wish for my own self (ātman).
राजन्नात्मानमाचक्षे संबन्धी भवतो ह्यहम् ।
मुनिः कालकवृक्षीय इत्येवमभिसंज्ञितः ॥६१॥
61. rājannātmānamācakṣe saṁbandhī bhavato hyaham ,
muniḥ kālakavṛkṣīya ityevamabhisaṁjñitaḥ.
61. rājan ātmanam ācakṣe sambandhī bhavataḥ hi aham
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ iti evam abhisamjñitaḥ
61. rājan aham ātmanam ācakṣe hi bhavataḥ sambandhī
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ iti evam abhisamjñitaḥ
61. O King, I reveal myself (ātman) to you; for I am indeed related to you. I am thus designated as the sage Kālakavṛkṣīya.
पितुः सखा च भवतः संमतः सत्यसंगरः ।
व्यापन्ने भवतो राज्ये राजन्पितरि संस्थिते ॥६२॥
62. pituḥ sakhā ca bhavataḥ saṁmataḥ satyasaṁgaraḥ ,
vyāpanne bhavato rājye rājanpitari saṁsthite.
62. pituḥ sakhā ca bhavataḥ saṃmataḥ satyasaṅgaraḥ
vyāpanne bhavataḥ rājye rājan pitari saṃsthite
62. rājan pituḥ ca bhavataḥ saṃmataḥ satyasaṅgaraḥ
sakhā bhavataḥ rājye pitari saṃsthite vyāpanne
62. He is a respected friend of your father, truthful in his vows. O King, your kingdom was in a state of ruin when your father passed away.
सर्वकामान्परित्यज्य तपस्तप्तं तदा मया ।
स्नेहात्त्वां प्रब्रवीम्येतन्मा भूयो विभ्रमेदिति ॥६३॥
63. sarvakāmānparityajya tapastaptaṁ tadā mayā ,
snehāttvāṁ prabravīmyetanmā bhūyo vibhramediti.
63. sarvakāmān parityajya tapaḥ taptaṃ tadā mayā snehāt
tvām prabravīmi etat mā bhūyaḥ vibhramet iti
63. tadā mayā sarvakāmān parityajya tapaḥ taptaṃ snehāt
etat tvām prabravīmi iti mā bhūyaḥ vibhramet
63. At that time, abandoning all desires, I performed severe asceticism (tapas). Out of affection, I tell you this, so that you may not be bewildered again.
उभे दृष्ट्वा दुःखसुखे राज्यं प्राप्य यदृच्छया ।
राज्येनामात्यसंस्थेन कथं राजन्प्रमाद्यसि ॥६४॥
64. ubhe dṛṣṭvā duḥkhasukhe rājyaṁ prāpya yadṛcchayā ,
rājyenāmātyasaṁsthena kathaṁ rājanpramādyasi.
64. ubhe dṛṣṭvā duḥkhasukhe rājyaṃ prāpya yadṛcchayā
rājyena amātyasaṃsthena kathaṃ rājan pramādyasi
64. rājan ubhe duḥkhasukhe dṛṣṭvā yadṛcchayā rājyaṃ
prāpya amātyasaṃsthena rājyena kathaṃ pramādyasi
64. O King, having experienced both suffering and happiness, and having obtained the kingdom by chance, how can you be negligent concerning a kingdom that is dependent on ministers?
भीष्म उवाच ।
ततो राजकुले नान्दी संजज्ञे भूयसी पुनः ।
पुरोहितकुले चैव संप्राप्ते ब्राह्मणर्षभे ॥६५॥
65. bhīṣma uvāca ,
tato rājakule nāndī saṁjajñe bhūyasī punaḥ ,
purohitakule caiva saṁprāpte brāhmaṇarṣabhe.
65. bhīṣmaḥ uvāca tataḥ rājakule nāndī saṃjajñe bhūyasī
punaḥ purohitakule ca eva samprāpte brāhmaṇarṣabhe
65. bhīṣmaḥ uvāca tataḥ punaḥ rājakule ca eva purohitakule
brāhmaṇarṣabhe samprāpte bhūyasī nāndī saṃjajñe
65. Bhishma said: Then, a great celebration (nāndī) again arose in the royal household, and indeed in the household of the chief priest (purohita), upon the arrival of the foremost among Brahmins (brāhmaṇa).
एकच्छत्रां महीं कृत्वा कौसल्याय यशस्विने ।
मुनिः कालकवृक्षीय ईजे क्रतुभिरुत्तमैः ॥६६॥
66. ekacchatrāṁ mahīṁ kṛtvā kausalyāya yaśasvine ,
muniḥ kālakavṛkṣīya īje kratubhiruttamaiḥ.
66. ekacchatrām mahīm kṛtvā kausalyāya yaśasvine
muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ īje kratubhiḥ uttamaiḥ
66. muniḥ kālakavṛkṣīyaḥ kausalyāya yaśasvine
ekacchatrām mahīm kṛtvā uttamaiḥ kratubhiḥ īje
66. Having established the earth under a single dominion for the illustrious Kausalya, the sage of the Kālaka tree lineage performed excellent sacrifices.
हितं तद्वचनं श्रुत्वा कौसल्योऽन्वशिषन्महीम् ।
तथा च कृतवान्राजा यथोक्तं तेन भारत ॥६७॥
67. hitaṁ tadvacanaṁ śrutvā kausalyo'nvaśiṣanmahīm ,
tathā ca kṛtavānrājā yathoktaṁ tena bhārata.
67. hitam tat vacanam śrutvā kausalyaḥ anvaśiṣat mahīm
tathā ca kṛtavān rājā yathā uktam tena bhārata
67. bhārata,
kausalyaḥ tat hitam vacanam śrutvā mahīm anvaśiṣat .
ca rājā tena yathā uktam tathā kṛtavān .
67. O Bhārata, having heard that beneficial advice, Kausalya ruled the earth. And the king acted exactly as it was told by him.