महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-6, chapter-110
संजय उवाच ।
अर्जुनस्तु रणे शल्यं यतमानं महारथम् ।
छादयामास समरे शरैः संनतपर्वभिः ॥१॥
अर्जुनस्तु रणे शल्यं यतमानं महारथम् ।
छादयामास समरे शरैः संनतपर्वभिः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
arjunastu raṇe śalyaṁ yatamānaṁ mahāratham ,
chādayāmāsa samare śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
arjunastu raṇe śalyaṁ yatamānaṁ mahāratham ,
chādayāmāsa samare śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
1.
saṃjaya uvāca arjunaḥ tu raṇe śalyaṃ yatamānaṃ
mahārathaṃ chādayāmāsa samare śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
mahārathaṃ chādayāmāsa samare śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
1.
saṃjaya uvāca: arjunaḥ tu raṇe samare śaraiḥ
saṃnataparvabhiḥ yatamānaṃ mahārathaṃ śalyaṃ chādayāmāsa
saṃnataparvabhiḥ yatamānaṃ mahārathaṃ śalyaṃ chādayāmāsa
1.
Saṃjaya said: But Arjuna, in the conflict, covered Śalya - the great warrior (mahāratha) who was striving - with arrows having bent shafts.
सुशर्माणं कृपं चैव त्रिभिस्त्रिभिरविध्यत ।
प्राग्ज्योतिषं च समरे सैन्धवं च जयद्रथम् ॥२॥
प्राग्ज्योतिषं च समरे सैन्धवं च जयद्रथम् ॥२॥
2. suśarmāṇaṁ kṛpaṁ caiva tribhistribhiravidhyata ,
prāgjyotiṣaṁ ca samare saindhavaṁ ca jayadratham.
prāgjyotiṣaṁ ca samare saindhavaṁ ca jayadratham.
2.
suśarmāṇam kṛpam ca eva tribhiḥ tribhiḥ avidhyata
prāgjyotiṣam ca samare saindhavam ca jayadratham
prāgjyotiṣam ca samare saindhavam ca jayadratham
2.
suśarmāṇam kṛpam ca eva prāgjyotiṣam ca saindhavam
ca jayadratham samare tribhiḥ tribhiḥ avidhyata
ca jayadratham samare tribhiḥ tribhiḥ avidhyata
2.
He pierced Suśarman and Kṛpa, each with three arrows. And in the battle, he also pierced Prāgjyotiṣa, Saindhava (Jayadratha), and Jayadratha himself.
चित्रसेनं विकर्णं च कृतवर्माणमेव च ।
दुर्मर्षणं च राजेन्द्र आवन्त्यौ च महारथौ ॥३॥
दुर्मर्षणं च राजेन्द्र आवन्त्यौ च महारथौ ॥३॥
3. citrasenaṁ vikarṇaṁ ca kṛtavarmāṇameva ca ,
durmarṣaṇaṁ ca rājendra āvantyau ca mahārathau.
durmarṣaṇaṁ ca rājendra āvantyau ca mahārathau.
3.
citrasenam vikarṇam ca kṛtavarmāṇam eva ca
durmarṣaṇam ca rājendra āvantyau ca mahārathau
durmarṣaṇam ca rājendra āvantyau ca mahārathau
3.
rājendra citrasenam vikarṇam ca kṛtavarmāṇam
eva ca durmarṣaṇam ca āvantyau ca mahārathau
eva ca durmarṣaṇam ca āvantyau ca mahārathau
3.
O King (Dhṛtarāṣṭra), he also pierced Citrasena, Vikarṇa, Kṛtavarman, Durmarṣaṇa, and the two great charioteers from Avanti.
एकैकं त्रिभिरानर्छत्कङ्कबर्हिणवाजितैः ।
शरैरतिरथो युद्धे पीडयन्वाहिनीं तव ॥४॥
शरैरतिरथो युद्धे पीडयन्वाहिनीं तव ॥४॥
4. ekaikaṁ tribhirānarchatkaṅkabarhiṇavājitaiḥ ,
śarairatiratho yuddhe pīḍayanvāhinīṁ tava.
śarairatiratho yuddhe pīḍayanvāhinīṁ tava.
4.
ekaikam tribhiḥ ānanṛcchat kaṅkabarhiṇavājitaiḥ
śaraiḥ atirathaḥ yuddhe pīḍayan vāhinīm tava
śaraiḥ atirathaḥ yuddhe pīḍayan vāhinīm tava
4.
atirathaḥ yuddhe tava vāhinīm pīḍayan ekaikam
tribhiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ śaraiḥ ānanṛcchat
tribhiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ śaraiḥ ānanṛcchat
4.
The great charioteer (Arjuna), harassing your army in battle, struck each one of them with three arrows, those arrows adorned with the feathers of herons and peacocks.
जयद्रथो रणे पार्थं भित्त्वा भारत सायकैः ।
भीमं विव्याध तरसा चित्रसेनरथे स्थितः ॥५॥
भीमं विव्याध तरसा चित्रसेनरथे स्थितः ॥५॥
5. jayadratho raṇe pārthaṁ bhittvā bhārata sāyakaiḥ ,
bhīmaṁ vivyādha tarasā citrasenarathe sthitaḥ.
bhīmaṁ vivyādha tarasā citrasenarathe sthitaḥ.
5.
jayadrathaḥ raṇe pārtham bhittvā bhārata sāyakaiḥ
bhīmam vivyādha tarasā citrasenarate sthitaḥ
bhīmam vivyādha tarasā citrasenarate sthitaḥ
5.
bhārata jayadrathaḥ citrasenarate sthitaḥ raṇe
sāyakaiḥ pārtham bhittvā tarasā bhīmam vivyādha
sāyakaiḥ pārtham bhittvā tarasā bhīmam vivyādha
5.
O descendant of Bhārata, Jayadratha, standing in Citrasena's chariot, first pierced Pārtha (Arjuna) with arrows in battle, and then forcefully pierced Bhīma.
शल्यश्च समरे जिष्णुं कृपश्च रथिनां वरः ।
विव्यधाते महाबाहुं बहुधा मर्मभेदिभिः ॥६॥
विव्यधाते महाबाहुं बहुधा मर्मभेदिभिः ॥६॥
6. śalyaśca samare jiṣṇuṁ kṛpaśca rathināṁ varaḥ ,
vivyadhāte mahābāhuṁ bahudhā marmabhedibhiḥ.
vivyadhāte mahābāhuṁ bahudhā marmabhedibhiḥ.
6.
śalyaḥ ca samare jiṣṇuṃ kṛpaḥ ca rathinām varaḥ
vivyadhāte mahābāhuṃ bahudhā marmabhedibhiḥ
vivyadhāte mahābāhuṃ bahudhā marmabhedibhiḥ
6.
śalyaḥ ca kṛpaḥ ca rathinām varaḥ samare
mahābāhuṃ jiṣṇuṃ marmabhedibhiḥ bahudhā vivyadhāte
mahābāhuṃ jiṣṇuṃ marmabhedibhiḥ bahudhā vivyadhāte
6.
And Shalya, along with Kripa, the foremost of charioteers, wounded the mighty-armed Jishnu (Arjuna) in battle in many places with arrows that pierced vital spots.
चित्रसेनादयश्चैव पुत्रास्तव विशां पते ।
पञ्चभिः पञ्चभिस्तूर्णं संयुगे निशितैः शरैः ।
आजघ्नुरर्जुनं संख्ये भीमसेनं च मारिष ॥७॥
पञ्चभिः पञ्चभिस्तूर्णं संयुगे निशितैः शरैः ।
आजघ्नुरर्जुनं संख्ये भीमसेनं च मारिष ॥७॥
7. citrasenādayaścaiva putrāstava viśāṁ pate ,
pañcabhiḥ pañcabhistūrṇaṁ saṁyuge niśitaiḥ śaraiḥ ,
ājaghnurarjunaṁ saṁkhye bhīmasenaṁ ca māriṣa.
pañcabhiḥ pañcabhistūrṇaṁ saṁyuge niśitaiḥ śaraiḥ ,
ājaghnurarjunaṁ saṁkhye bhīmasenaṁ ca māriṣa.
7.
citrasenādayaḥ ca eva putrāḥ tava
viśām pate pañcabhiḥ pañcabhiḥ tūrṇaṃ
saṃyuge niśitaiḥ śaraiḥ ājaghnuḥ
arjunaṃ saṃkhye bhīmasenaṃ ca māriṣa
viśām pate pañcabhiḥ pañcabhiḥ tūrṇaṃ
saṃyuge niśitaiḥ śaraiḥ ājaghnuḥ
arjunaṃ saṃkhye bhīmasenaṃ ca māriṣa
7.
viśām pate māriṣa tava putrāḥ
citrasenādayaḥ ca eva saṃyuge saṃkhye
pañcabhiḥ pañcabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
tūrṇaṃ arjunaṃ bhīmasenaṃ ca ājaghnuḥ
citrasenādayaḥ ca eva saṃyuge saṃkhye
pañcabhiḥ pañcabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
tūrṇaṃ arjunaṃ bhīmasenaṃ ca ājaghnuḥ
7.
And also, O lord of the people (viśāṃ pate), O respected one (māriṣa), your sons, led by Citrasena, swiftly struck Arjuna and Bhimasena in battle, each with five sharp arrows.
तौ तत्र रथिनां श्रेष्ठौ कौन्तेयौ भरतर्षभौ ।
अपीडयेतां समरे त्रिगर्तानां महद्बलम् ॥८॥
अपीडयेतां समरे त्रिगर्तानां महद्बलम् ॥८॥
8. tau tatra rathināṁ śreṣṭhau kaunteyau bharatarṣabhau ,
apīḍayetāṁ samare trigartānāṁ mahadbalam.
apīḍayetāṁ samare trigartānāṁ mahadbalam.
8.
tau tatra rathinām śreṣṭhau kaunteyau bharatarṣabhau
apīḍayetām samare trigartānām mahat balam
apīḍayetām samare trigartānām mahat balam
8.
tatra tau rathinām śreṣṭhau kaunteyau bharatarṣabhau
samare trigartānām mahat balam apīḍayetām
samare trigartānām mahat balam apīḍayetām
8.
There, those two best of charioteers, the two sons of Kunti (Kaunteyas), who are like bulls among the Bharatas, severely harassed the large army of the Trigartas in battle.
सुशर्मापि रणे पार्थं विद्ध्वा बहुभिरायसैः ।
ननाद बलवन्नादं नादयन्वै नभस्तलम् ॥९॥
ननाद बलवन्नादं नादयन्वै नभस्तलम् ॥९॥
9. suśarmāpi raṇe pārthaṁ viddhvā bahubhirāyasaiḥ ,
nanāda balavannādaṁ nādayanvai nabhastalam.
nanāda balavannādaṁ nādayanvai nabhastalam.
9.
suśarmā api raṇe pārthaṃ viddhvā bahubhiḥ āyasaiḥ
nanāda balavat nādaṃ nādayan vai nabhas talam
nanāda balavat nādaṃ nādayan vai nabhas talam
9.
suśarmā api raṇe pārthaṃ bahubhiḥ āyasaiḥ viddhvā
balavat nādaṃ nanāda vai nabhas talam nādayan
balavat nādaṃ nanāda vai nabhas talam nādayan
9.
Susharma also, having wounded Partha (Arjuna) in battle with many iron arrows, let out a mighty roar, indeed making the entire sky resound.
अन्ये च रथिनः शूरा भीमसेनधनंजयौ ।
विव्यधुर्निशितैर्बाणै रुक्मपुङ्खैरजिह्मगैः ॥१०॥
विव्यधुर्निशितैर्बाणै रुक्मपुङ्खैरजिह्मगैः ॥१०॥
10. anye ca rathinaḥ śūrā bhīmasenadhanaṁjayau ,
vivyadhurniśitairbāṇai rukmapuṅkhairajihmagaiḥ.
vivyadhurniśitairbāṇai rukmapuṅkhairajihmagaiḥ.
10.
anye ca rathinaḥ śūrāḥ bhīmasenadhanaṃjayau
vivyadhuḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ rukmapuṅkhaiḥ ajihmagaiḥ
vivyadhuḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ rukmapuṅkhaiḥ ajihmagaiḥ
10.
ca anye śūrāḥ rathinaḥ bhīmasenadhanaṃjayau
niśitaiḥ rukmapuṅkhaiḥ ajihmagaiḥ bāṇaiḥ vivyadhuḥ
niśitaiḥ rukmapuṅkhaiḥ ajihmagaiḥ bāṇaiḥ vivyadhuḥ
10.
And other brave charioteers pierced Bhimasena and Dhananjaya with sharp, golden-feathered, straight-flying arrows.
तेषां तु रथिनां मध्ये कौन्तेयौ रथिनां वरौ ।
क्रीडमानौ रथोदारौ चित्ररूपौ व्यरोचताम् ।
आमिषेप्सू गवां मध्ये सिंहाविव बलोत्कटौ ॥११॥
क्रीडमानौ रथोदारौ चित्ररूपौ व्यरोचताम् ।
आमिषेप्सू गवां मध्ये सिंहाविव बलोत्कटौ ॥११॥
11. teṣāṁ tu rathināṁ madhye kaunteyau rathināṁ varau ,
krīḍamānau rathodārau citrarūpau vyarocatām ,
āmiṣepsū gavāṁ madhye siṁhāviva balotkaṭau.
krīḍamānau rathodārau citrarūpau vyarocatām ,
āmiṣepsū gavāṁ madhye siṁhāviva balotkaṭau.
11.
teṣām tu rathinām madhye kaunteyau
rathinām varau krīḍamānau rathodārau
citrarūpau vyarocatām āmiṣepsū
gavām madhye siṃhau iva balotkaṭau
rathinām varau krīḍamānau rathodārau
citrarūpau vyarocatām āmiṣepsū
gavām madhye siṃhau iva balotkaṭau
11.
tu teṣām rathinām madhye kaunteyau rathinām varau rathodārau citrarūpau krīḍamānau vyarocatām.
balotkaṭau āmiṣepsū siṃhau iva gavām madhye.
balotkaṭau āmiṣepsū siṃhau iva gavām madhye.
11.
But among those charioteers, the two sons of Kunti, the foremost of charioteers, shone splendidly, appearing magnificent in their chariots and wondrous in their forms, like two exceedingly powerful lions desiring prey amidst a herd of cows.
छित्त्वा धनूंषि वीराणां शरांश्च बहुधा रणे ।
पातयामासतुर्वीरौ शिरांसि शतशो नृणाम् ॥१२॥
पातयामासतुर्वीरौ शिरांसि शतशो नृणाम् ॥१२॥
12. chittvā dhanūṁṣi vīrāṇāṁ śarāṁśca bahudhā raṇe ,
pātayāmāsaturvīrau śirāṁsi śataśo nṛṇām.
pātayāmāsaturvīrau śirāṁsi śataśo nṛṇām.
12.
chittvā dhanūṃṣi vīrāṇām śarān ca bahudhā raṇe
pātayāmāsatuḥ vīrau śirāṃsi śataśaḥ nṛṇām
pātayāmāsatuḥ vīrau śirāṃsi śataśaḥ nṛṇām
12.
vīrau raṇe vīrāṇām dhanūṃṣi ca śarān bahudhā chittvā śataśaḥ nṛṇām śirāṃsi pātayāmāsatuḥ.
12.
Having repeatedly cut the bows and arrows of the warriors in battle, the two heroes caused hundreds of men's heads to fall.
रथाश्च बहवो भग्ना हयाश्च शतशो हताः ।
गजाश्च सगजारोहाः पेतुरुर्व्यां महामृधे ॥१३॥
गजाश्च सगजारोहाः पेतुरुर्व्यां महामृधे ॥१३॥
13. rathāśca bahavo bhagnā hayāśca śataśo hatāḥ ,
gajāśca sagajārohāḥ petururvyāṁ mahāmṛdhe.
gajāśca sagajārohāḥ petururvyāṁ mahāmṛdhe.
13.
rathāḥ ca bahavaḥ bhagnāḥ hayāḥ ca śataśaḥ hatāḥ
gajāḥ ca sagajārohāḥ petuḥ urvyām mahāmṛdhe
gajāḥ ca sagajārohāḥ petuḥ urvyām mahāmṛdhe
13.
ca bahavaḥ rathāḥ bhagnāḥ.
ca śataśaḥ hayāḥ hatāḥ.
ca sagajārohāḥ gajāḥ mahāmṛdhe urvyām petuḥ.
ca śataśaḥ hayāḥ hatāḥ.
ca sagajārohāḥ gajāḥ mahāmṛdhe urvyām petuḥ.
13.
And many chariots were broken, and hundreds of horses were slain. And elephants, along with their riders, fell upon the earth in the great battle.
रथिनः सादिनश्चैव तत्र तत्र निसूदिताः ।
दृश्यन्ते बहुधा राजन्वेष्टमानाः समन्ततः ॥१४॥
दृश्यन्ते बहुधा राजन्वेष्टमानाः समन्ततः ॥१४॥
14. rathinaḥ sādinaścaiva tatra tatra nisūditāḥ ,
dṛśyante bahudhā rājanveṣṭamānāḥ samantataḥ.
dṛśyante bahudhā rājanveṣṭamānāḥ samantataḥ.
14.
rathinaḥ sādinaḥ ca eva tatra tatra nisūditāḥ
| dṛśyante bahudhā rājan veṣṭamānāḥ samantataḥ
| dṛśyante bahudhā rājan veṣṭamānāḥ samantataḥ
14.
rājan tatra tatra nisūditāḥ rathinaḥ ca eva sādinaḥ bahudhā samantataḥ veṣṭamānāḥ dṛśyante.
14.
O King, charioteers and horsemen, struck down here and there, are seen everywhere in various conditions, writhing about.
हतैर्गजपदात्योघैर्वाजिभिश्च निसूदितैः ।
रथैश्च बहुधा भग्नैः समास्तीर्यत मेदिनी ॥१५॥
रथैश्च बहुधा भग्नैः समास्तीर्यत मेदिनी ॥१५॥
15. hatairgajapadātyoghairvājibhiśca nisūditaiḥ ,
rathaiśca bahudhā bhagnaiḥ samāstīryata medinī.
rathaiśca bahudhā bhagnaiḥ samāstīryata medinī.
15.
hataiḥ gajapadātyoghaiḥ vājibhiḥ ca nisūditaiḥ |
rathaiḥ ca bahudhā bhagnaiḥ samāstīryata medinī
rathaiḥ ca bahudhā bhagnaiḥ samāstīryata medinī
15.
hataiḥ gajapadātyoghaiḥ ca nisūditaiḥ vājibhiḥ ca bahudhā bhagnaiḥ rathaiḥ medinī samāstīryata.
15.
The ground was completely covered with masses of slain elephants and foot soldiers, with killed horses, and with chariots shattered in many ways.
छत्रैश्च बहुधा छिन्नैर्ध्वजैश्च विनिपातितैः ।
अङ्कुशैरपविद्धैश्च परिस्तोमैश्च भारत ॥१६॥
अङ्कुशैरपविद्धैश्च परिस्तोमैश्च भारत ॥१६॥
16. chatraiśca bahudhā chinnairdhvajaiśca vinipātitaiḥ ,
aṅkuśairapaviddhaiśca paristomaiśca bhārata.
aṅkuśairapaviddhaiśca paristomaiśca bhārata.
16.
chatraiḥ ca bahudhā chinnaiḥ dhvajaiḥ ca vinipātitaiḥ
| aṅkuśaiḥ ca apaviddhaiḥ ca paristomaiḥ ca bhārata
| aṅkuśaiḥ ca apaviddhaiḥ ca paristomaiḥ ca bhārata
16.
bhārata (medinī samāstīryata) ca bahudhā chinnaiḥ chatraiḥ ca vinipātitaiḥ dhvajaiḥ ca apaviddhaiḥ aṅkuśaiḥ ca paristomaiḥ.
16.
O Bhārata, (the ground was also covered) with umbrellas shattered in many places, with banners thrown down, with discarded elephant goads, and with horse-coverings.
केयूरैरङ्गदैर्हारै राङ्कवैर्मृदितैस्तथा ।
उष्णीषैरपविद्धैश्च चामरव्यजनैरपि ॥१७॥
उष्णीषैरपविद्धैश्च चामरव्यजनैरपि ॥१७॥
17. keyūrairaṅgadairhārai rāṅkavairmṛditaistathā ,
uṣṇīṣairapaviddhaiśca cāmaravyajanairapi.
uṣṇīṣairapaviddhaiśca cāmaravyajanairapi.
17.
keyūraiḥ aṅgadaiḥ hāraiḥ rāṅkavaiḥ mṛditaiḥ tathā
| uṣṇīṣaiḥ apaviddhaiḥ ca cāmaravyajanaiḥ api
| uṣṇīṣaiḥ apaviddhaiḥ ca cāmaravyajanaiḥ api
17.
(medinī samāstīryata) tathā mṛditaiḥ keyūraiḥ aṅgadaiḥ hāraiḥ rāṅkavaiḥ ca apaviddhaiḥ uṣṇīṣaiḥ api cāmaravyajanaiḥ.
17.
...and also with crushed armlets, bracelets, necklaces, and (other) ornaments made of rāṅku deer material, and likewise with discarded turbans, and with yak-tail whisks and fans.
तत्र तत्रापविद्धैश्च बाहुभिश्चन्दनोक्षितैः ।
ऊरुभिश्च नरेन्द्राणां समास्तीर्यत मेदिनी ॥१८॥
ऊरुभिश्च नरेन्द्राणां समास्तीर्यत मेदिनी ॥१८॥
18. tatra tatrāpaviddhaiśca bāhubhiścandanokṣitaiḥ ,
ūrubhiśca narendrāṇāṁ samāstīryata medinī.
ūrubhiśca narendrāṇāṁ samāstīryata medinī.
18.
tatra tatra apaviddhaiḥ ca bāhubhiḥ ca candanokṣitaiḥ
ūrubhiḥ ca narendrāṇām samāstīryata medinī
ūrubhiḥ ca narendrāṇām samāstīryata medinī
18.
medinī narendrāṇām candanokṣitaiḥ apaviddhaiḥ
bāhubhiḥ ca ūrubhiḥ ca tatra tatra samāstīryata
bāhubhiḥ ca ūrubhiḥ ca tatra tatra samāstīryata
18.
The earth was completely covered here and there by the severed arms and thighs of kings, which were still anointed with sandalwood.
तत्राद्भुतमपश्याम रणे पार्थस्य विक्रमम् ।
शरैः संवार्य तान्वीरान्निजघान बलं तव ॥१९॥
शरैः संवार्य तान्वीरान्निजघान बलं तव ॥१९॥
19. tatrādbhutamapaśyāma raṇe pārthasya vikramam ,
śaraiḥ saṁvārya tānvīrānnijaghāna balaṁ tava.
śaraiḥ saṁvārya tānvīrānnijaghāna balaṁ tava.
19.
tatra adbhutam apaśyāma raṇe pārthasya vikramam
śaraiḥ saṃvārya tān vīrān nijaghāna balam tava
śaraiḥ saṃvārya tān vīrān nijaghāna balam tava
19.
tatra raṇe pārthasya adbhutam vikramam apaśyāma
śaraiḥ tān vīrān saṃvārya tava balam nijaghāna
śaraiḥ tān vīrān saṃvārya tava balam nijaghāna
19.
There, in battle, we witnessed the astonishing prowess of Pārtha (Arjuna). Having repelled those warriors with his arrows, he then annihilated your forces.
पुत्रस्तु तव तं दृष्ट्वा भीमार्जुनसमागमम् ।
गाङ्गेयस्य रथाभ्याशमुपजग्मे महाभये ॥२०॥
गाङ्गेयस्य रथाभ्याशमुपजग्मे महाभये ॥२०॥
20. putrastu tava taṁ dṛṣṭvā bhīmārjunasamāgamam ,
gāṅgeyasya rathābhyāśamupajagme mahābhaye.
gāṅgeyasya rathābhyāśamupajagme mahābhaye.
20.
putraḥ tu tava tam dṛṣṭvā bhīmārjunasamāgamam
gāṅgeyasya rathābhyāśam upajagme mahābhaye
gāṅgeyasya rathābhyāśam upajagme mahābhaye
20.
tava putraḥ tu tam bhīmārjunasamāgamam dṛṣṭvā
mahābhaye gāṅgeyasya rathābhyāśam upajagme
mahābhaye gāṅgeyasya rathābhyāśam upajagme
20.
Your son (Duryodhana), however, witnessing that combined assault of Bhīma and Arjuna, approached the proximity of Gaṅgeya's (Bhīṣma's) chariot in great fear.
कृपश्च कृतवर्मा च सैन्धवश्च जयद्रथः ।
विन्दानुविन्दावावन्त्यावाजग्मुः संयुगं तदा ॥२१॥
विन्दानुविन्दावावन्त्यावाजग्मुः संयुगं तदा ॥२१॥
21. kṛpaśca kṛtavarmā ca saindhavaśca jayadrathaḥ ,
vindānuvindāvāvantyāvājagmuḥ saṁyugaṁ tadā.
vindānuvindāvāvantyāvājagmuḥ saṁyugaṁ tadā.
21.
kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca saindhavaḥ ca jayadrathaḥ
vindānuvindau āvantyau ājagmuḥ saṃyugam tadā
vindānuvindau āvantyau ājagmuḥ saṃyugam tadā
21.
tadā kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca saindhavaḥ ca
jayadrathaḥ āvantyau vindānuvindau saṃyugam ājagmuḥ
jayadrathaḥ āvantyau vindānuvindau saṃyugam ājagmuḥ
21.
Kṛpa, Kṛtavarmā, and Jayadratha (the Saindhava), along with Vinda and Anuvinda of Avanti, then came to the battle.
ततो भीमो महेष्वासः फल्गुनश्च महारथः ।
कौरवाणां चमूं घोरां भृशं दुद्रुवतू रणे ॥२२॥
कौरवाणां चमूं घोरां भृशं दुद्रुवतू रणे ॥२२॥
22. tato bhīmo maheṣvāsaḥ phalgunaśca mahārathaḥ ,
kauravāṇāṁ camūṁ ghorāṁ bhṛśaṁ dudruvatū raṇe.
kauravāṇāṁ camūṁ ghorāṁ bhṛśaṁ dudruvatū raṇe.
22.
tataḥ bhīmaḥ maheṣvāsaḥ phalgunaḥ ca mahārathaḥ
kauravāṇām camūm ghorām bhṛśam dudruvatū raṇe
kauravāṇām camūm ghorām bhṛśam dudruvatū raṇe
22.
tataḥ bhīmaḥ maheṣvāsaḥ ca phalgunaḥ mahārathaḥ
raṇe kauravāṇām ghorām camūm bhṛśam dudruvatū
raṇe kauravāṇām ghorām camūm bhṛśam dudruvatū
22.
Then, Bhima, the great archer, and Arjuna (Phalguna), the great chariot-warrior, greatly rushed upon the terrible army of the Kauravas in battle.
ततो बर्हिणवाजानामयुतान्यर्बुदानि च ।
धनंजयरथे तूर्णं पातयन्ति स्म संयुगे ॥२३॥
धनंजयरथे तूर्णं पातयन्ति स्म संयुगे ॥२३॥
23. tato barhiṇavājānāmayutānyarbudāni ca ,
dhanaṁjayarathe tūrṇaṁ pātayanti sma saṁyuge.
dhanaṁjayarathe tūrṇaṁ pātayanti sma saṁyuge.
23.
tataḥ barhiṇavājānām ayutāni arbudāni ca
dhanañjayarathe tūrṇam pātayanti sma saṃyuge
dhanañjayarathe tūrṇam pātayanti sma saṃyuge
23.
tataḥ saṃyuge barhiṇavājānām ayutāni ca
arbudāni dhanañjayarathe tūrṇam pātayanti sma
arbudāni dhanañjayarathe tūrṇam pātayanti sma
23.
Then, in that encounter, tens of thousands and millions of peacock-feathered arrows quickly fell upon Arjuna's (Dhananjaya's) chariot.
ततस्ताञ्शरजालेन संनिवार्य महारथान् ।
पार्थः समन्तात्समरे प्रेषयामास मृत्यवे ॥२४॥
पार्थः समन्तात्समरे प्रेषयामास मृत्यवे ॥२४॥
24. tatastāñśarajālena saṁnivārya mahārathān ,
pārthaḥ samantātsamare preṣayāmāsa mṛtyave.
pārthaḥ samantātsamare preṣayāmāsa mṛtyave.
24.
tataḥ tān śarajālena saṃnivārya mahārathān
pārthaḥ samantāt samare preṣayāmāsa mṛtyave
pārthaḥ samantāt samare preṣayāmāsa mṛtyave
24.
tataḥ pārthaḥ śarajālena tān mahārathān
saṃnivārya samare samantāt mṛtyave preṣayāmāsa
saṃnivārya samare samantāt mṛtyave preṣayāmāsa
24.
Then, Arjuna (Pārtha), having restrained those great chariot-warriors with a net of arrows, dispatched them to death from all sides in battle.
शल्यस्तु समरे जिष्णुं क्रीडन्निव महारथः ।
आजघानोरसि क्रुद्धो भल्लैः संनतपर्वभिः ॥२५॥
आजघानोरसि क्रुद्धो भल्लैः संनतपर्वभिः ॥२५॥
25. śalyastu samare jiṣṇuṁ krīḍanniva mahārathaḥ ,
ājaghānorasi kruddho bhallaiḥ saṁnataparvabhiḥ.
ājaghānorasi kruddho bhallaiḥ saṁnataparvabhiḥ.
25.
śalyaḥ tu samare jiṣṇum krīḍan iva mahārathaḥ
ājaghāna urasi kruddhaḥ bhallaiḥ saṃnataparvabhiḥ
ājaghāna urasi kruddhaḥ bhallaiḥ saṃnataparvabhiḥ
25.
tu kruddhaḥ mahārathaḥ śalyaḥ krīḍan iva samare
jiṣṇum urasi saṃnataparvabhiḥ bhallaiḥ ājaghāna
jiṣṇum urasi saṃnataparvabhiḥ bhallaiḥ ājaghāna
25.
But Shalya, the great chariot-warrior, enraged, struck Arjuna (Jishnu) on the chest with sharp, well-made spears (or arrows) in battle, as if playing.
तस्य पार्थो धनुश्छित्त्वा हस्तावापं च पञ्चभिः ।
अथैनं सायकैस्तीक्ष्णैर्भृशं विव्याध मर्मणि ॥२६॥
अथैनं सायकैस्तीक्ष्णैर्भृशं विव्याध मर्मणि ॥२६॥
26. tasya pārtho dhanuśchittvā hastāvāpaṁ ca pañcabhiḥ ,
athainaṁ sāyakaistīkṣṇairbhṛśaṁ vivyādha marmaṇi.
athainaṁ sāyakaistīkṣṇairbhṛśaṁ vivyādha marmaṇi.
26.
tasya pārthaḥ dhanuḥ chittvā hastāvāpam ca pañcabhiḥ
atha enam sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ bhṛśam vivyādha marmaṇi
atha enam sāyakaiḥ tīkṣṇaiḥ bhṛśam vivyādha marmaṇi
26.
pārthaḥ tasya dhanuḥ ca hastāvāpam pañcabhiḥ chittvā
atha enam tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ bhṛśam marmaṇi vivyādha
atha enam tīkṣṇaiḥ sāyakaiḥ bhṛśam marmaṇi vivyādha
26.
Arjuna, having cut his bow and gauntlet with five (arrows), then severely pierced him in his vital spots with sharp arrows.
अथान्यद्धनुरादाय समरे भारसाधनम् ।
मद्रेश्वरो रणे जिष्णुं ताडयामास रोषितः ॥२७॥
मद्रेश्वरो रणे जिष्णुं ताडयामास रोषितः ॥२७॥
27. athānyaddhanurādāya samare bhārasādhanam ,
madreśvaro raṇe jiṣṇuṁ tāḍayāmāsa roṣitaḥ.
madreśvaro raṇe jiṣṇuṁ tāḍayāmāsa roṣitaḥ.
27.
atha anyat dhanuḥ ādāya samare bhārasādhanam
madresvaraḥ raṇe jiṣṇum tāḍayāmāsa roṣitaḥ
madresvaraḥ raṇe jiṣṇum tāḍayāmāsa roṣitaḥ
27.
atha roṣitaḥ madresvaraḥ samare bhārasādhanam
anyat dhanuḥ ādāya raṇe jiṣṇum tāḍayāmāsa
anyat dhanuḥ ādāya raṇe jiṣṇum tāḍayāmāsa
27.
Then, enraged, the lord of Madras (Śalya), taking another bow capable of bearing the burden of battle, struck the conqueror (Arjuna) in the fight.
त्रिभिः शरैर्महाराज वासुदेवं च पञ्चभिः ।
भीमसेनं च नवभिर्बाह्वोरुरसि चार्पयत् ॥२८॥
भीमसेनं च नवभिर्बाह्वोरुरसि चार्पयत् ॥२८॥
28. tribhiḥ śarairmahārāja vāsudevaṁ ca pañcabhiḥ ,
bhīmasenaṁ ca navabhirbāhvorurasi cārpayat.
bhīmasenaṁ ca navabhirbāhvorurasi cārpayat.
28.
tribhiḥ śaraiḥ mahārāja vāsudevam ca pañcabhiḥ
bhīmasenam ca navabhiḥ bāhvoḥ urasi ca arpayat
bhīmasenam ca navabhiḥ bāhvoḥ urasi ca arpayat
28.
mahārāja tribhiḥ śaraiḥ vāsudevam ca pañcabhiḥ
bhīmasenam ca navabhiḥ bāhvoḥ urasi ca arpayat
bhīmasenam ca navabhiḥ bāhvoḥ urasi ca arpayat
28.
O great king, he struck Vāsudeva (Krishna) with three arrows, and Bhīmasena (Bhīma) with five, and he pierced Bhīmasena with nine arrows on his arms and chest.
ततो द्रोणो महाराज मागधश्च महारथः ।
दुर्योधनसमादिष्टौ तं देशमुपजग्मतुः ॥२९॥
दुर्योधनसमादिष्टौ तं देशमुपजग्मतुः ॥२९॥
29. tato droṇo mahārāja māgadhaśca mahārathaḥ ,
duryodhanasamādiṣṭau taṁ deśamupajagmatuḥ.
duryodhanasamādiṣṭau taṁ deśamupajagmatuḥ.
29.
tataḥ droṇaḥ mahārāja māgadhaḥ ca mahārathaḥ
duryodhanasamādiṣṭau tam deśam upajagmatuḥ
duryodhanasamādiṣṭau tam deśam upajagmatuḥ
29.
mahārāja tataḥ droṇaḥ ca mahārathaḥ māgadhaḥ
duryodhanasamādiṣṭau tam deśam upajagmatuḥ
duryodhanasamādiṣṭau tam deśam upajagmatuḥ
29.
Then, O great king, Droṇa and the great charioteer from Magadha (Jayadratha), having been commanded by Duryodhana, approached that region.
यत्र पार्थो महाराज भीमसेनश्च पाण्डवः ।
कौरव्यस्य महासेनां जघ्नतुस्तौ महारथौ ॥३०॥
कौरव्यस्य महासेनां जघ्नतुस्तौ महारथौ ॥३०॥
30. yatra pārtho mahārāja bhīmasenaśca pāṇḍavaḥ ,
kauravyasya mahāsenāṁ jaghnatustau mahārathau.
kauravyasya mahāsenāṁ jaghnatustau mahārathau.
30.
yatra pārthaḥ mahārāja bhīmasenaḥ ca pāṇḍavaḥ
kauravyasya mahāsenām jaghñatuḥ tau mahārathau
kauravyasya mahāsenām jaghñatuḥ tau mahārathau
30.
mahārāja yatra pārthaḥ pāṇḍavaḥ bhīmasenaḥ ca [āstām],
tau mahārathau kauravyasya mahāsenām jaghñatuḥ
tau mahārathau kauravyasya mahāsenām jaghñatuḥ
30.
O great king (mahārāja), where Partha and the Pandava Bhimasena were, those two great charioteers annihilated the vast army of the Kuru prince.
जयत्सेनस्तु समरे भीमं भीमायुधं युवा ।
विव्याध निशितैर्बाणैरष्टभिर्भरतर्षभ ॥३१॥
विव्याध निशितैर्बाणैरष्टभिर्भरतर्षभ ॥३१॥
31. jayatsenastu samare bhīmaṁ bhīmāyudhaṁ yuvā ,
vivyādha niśitairbāṇairaṣṭabhirbharatarṣabha.
vivyādha niśitairbāṇairaṣṭabhirbharatarṣabha.
31.
jayatsenaḥ tu samare bhīmam bhīmāyudham yuvā
vivyādha niśitaiḥ bāṇaiḥ aṣṭabhiḥ bharatarṣabha
vivyādha niśitaiḥ bāṇaiḥ aṣṭabhiḥ bharatarṣabha
31.
bharatarṣabha tu yuva jayatsenaḥ bhīmāyudham
bhīmam samare aṣṭabhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
bhīmam samare aṣṭabhiḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
31.
But the young Jayatsena, wielding a formidable weapon, pierced Bhima in battle with eight sharpened arrows, O best among the Bharatas (bharatarṣabha).
तं भीमो दशभिर्विद्ध्वा पुनर्विव्याध सप्तभिः ।
सारथिं चास्य भल्लेन रथनीडादपाहरत् ॥३२॥
सारथिं चास्य भल्लेन रथनीडादपाहरत् ॥३२॥
32. taṁ bhīmo daśabhirviddhvā punarvivyādha saptabhiḥ ,
sārathiṁ cāsya bhallena rathanīḍādapāharat.
sārathiṁ cāsya bhallena rathanīḍādapāharat.
32.
tam bhīmaḥ daśabhiḥ viddhvā punaḥ vivyādha saptabhiḥ
sārathim ca asya bhallena rathanīḍāt apāharat
sārathim ca asya bhallena rathanīḍāt apāharat
32.
bhīmaḥ daśabhiḥ viddhvā,
punaḥ saptabhiḥ tam vivyādha; ca bhallena asya sārathim rathanīḍāt apāharat
punaḥ saptabhiḥ tam vivyādha; ca bhallena asya sārathim rathanīḍāt apāharat
32.
Bhima, having first pierced him (Jayatsena) with ten [arrows], then struck him again with seven [arrows]. And with a broad-headed arrow, he removed his charioteer from the chariot's seat.
उद्भ्रान्तैस्तुरगैः सोऽथ द्रवमाणैः समन्ततः ।
मागधोऽपहृतो राजा सर्वसैन्यस्य पश्यतः ॥३३॥
मागधोऽपहृतो राजा सर्वसैन्यस्य पश्यतः ॥३३॥
33. udbhrāntaisturagaiḥ so'tha dravamāṇaiḥ samantataḥ ,
māgadho'pahṛto rājā sarvasainyasya paśyataḥ.
māgadho'pahṛto rājā sarvasainyasya paśyataḥ.
33.
udbhrāntaiḥ turagaiḥ saḥ atha dravamāṇaiḥ samantataḥ
māgadhaḥ apahṛtaḥ rājā sarvasainyasya paśyataḥ
māgadhaḥ apahṛtaḥ rājā sarvasainyasya paśyataḥ
33.
atha udbhrāntaiḥ samantataḥ dravamāṇaiḥ turagaiḥ saḥ
māgadhaḥ rājā apahṛtaḥ [āsīt] sarvasainyasya paśyataḥ
māgadhaḥ rājā apahṛtaḥ [āsīt] sarvasainyasya paśyataḥ
33.
Then, as his horses, bewildered and fleeing in all directions, carried him away, that King of Magadha (Jayatsena) was borne off while the entire army watched.
द्रोणस्तु विवरं लब्ध्वा भीमसेनं शिलीमुखैः ।
विव्याध बाणैः सुशितैः पञ्चषष्ट्या तमायसैः ॥३४॥
विव्याध बाणैः सुशितैः पञ्चषष्ट्या तमायसैः ॥३४॥
34. droṇastu vivaraṁ labdhvā bhīmasenaṁ śilīmukhaiḥ ,
vivyādha bāṇaiḥ suśitaiḥ pañcaṣaṣṭyā tamāyasaiḥ.
vivyādha bāṇaiḥ suśitaiḥ pañcaṣaṣṭyā tamāyasaiḥ.
34.
droṇaḥ tu vivaram labdhvā bhīmasenam śilīmukhāiḥ
vivyādha bāṇaiḥ suśitaiḥ pañcaṣaṣṭyā tam āyasaiḥ
vivyādha bāṇaiḥ suśitaiḥ pañcaṣaṣṭyā tam āyasaiḥ
34.
droṇaḥ tu vivaram labdhvā tam bhīmasenam pañcaṣaṣṭyā
suśitaiḥ āyasaiḥ śilīmukhāiḥ bāṇaiḥ vivyādha
suśitaiḥ āyasaiḥ śilīmukhāiḥ bāṇaiḥ vivyādha
34.
But Drona, finding an opportunity, pierced Bhimasena with sixty-five very sharp iron arrows.
तं भीमः समरश्लाघी गुरुं पितृसमं रणे ।
विव्याध नवभिर्भल्लैस्तथा षष्ट्या च भारत ॥३५॥
विव्याध नवभिर्भल्लैस्तथा षष्ट्या च भारत ॥३५॥
35. taṁ bhīmaḥ samaraślāghī guruṁ pitṛsamaṁ raṇe ,
vivyādha navabhirbhallaistathā ṣaṣṭyā ca bhārata.
vivyādha navabhirbhallaistathā ṣaṣṭyā ca bhārata.
35.
tam bhīmaḥ samaraślāghī gurum pitṛsamam raṇe
vivyādha navabhiḥ bhallāiḥ tathā ṣaṣṭyā ca bhārata
vivyādha navabhiḥ bhallāiḥ tathā ṣaṣṭyā ca bhārata
35.
bhārata bhīmaḥ samaraślāghī raṇe tam gurum
pitṛsamam navabhiḥ bhallāiḥ tathā ca ṣaṣṭyā vivyādha
pitṛsamam navabhiḥ bhallāiḥ tathā ca ṣaṣṭyā vivyādha
35.
In response, Bhima, who was proud in battle, pierced that preceptor (guru), who was like a father, in the battle, with nine lances and also with sixty (arrows), O descendant of Bharata.
अर्जुनस्तु सुशर्माणं विद्ध्वा बहुभिरायसैः ।
व्यधमत्तस्य तत्सैन्यं महाभ्राणि यथानिलः ॥३६॥
व्यधमत्तस्य तत्सैन्यं महाभ्राणि यथानिलः ॥३६॥
36. arjunastu suśarmāṇaṁ viddhvā bahubhirāyasaiḥ ,
vyadhamattasya tatsainyaṁ mahābhrāṇi yathānilaḥ.
vyadhamattasya tatsainyaṁ mahābhrāṇi yathānilaḥ.
36.
arjunaḥ tu suśarmāṇam viddhvā bahubhiḥ āyasaiḥ
vyadhamat tasya tat sainyam mahābhrāṇi yathā anilaḥ
vyadhamat tasya tat sainyam mahābhrāṇi yathā anilaḥ
36.
arjunaḥ tu bahubhiḥ āyasaiḥ suśarmāṇam viddhvā
anilaḥ yathā mahābhrāṇi tasya tat sainyam vyadhamat
anilaḥ yathā mahābhrāṇi tasya tat sainyam vyadhamat
36.
But Arjuna, having pierced Susarman with many iron arrows, dispersed his army just as the wind scatters great clouds.
ततो भीष्मश्च राजा च सौबलश्च बृहद्बलः ।
अभ्यद्रवन्त संक्रुद्धा भीमसेनधनंजयौ ॥३७॥
अभ्यद्रवन्त संक्रुद्धा भीमसेनधनंजयौ ॥३७॥
37. tato bhīṣmaśca rājā ca saubalaśca bṛhadbalaḥ ,
abhyadravanta saṁkruddhā bhīmasenadhanaṁjayau.
abhyadravanta saṁkruddhā bhīmasenadhanaṁjayau.
37.
tataḥ bhīṣmaḥ ca rājā ca saubalaḥ ca bṛhadbalaḥ
abhyadravanta saṃkruddhāḥ bhīmasenadhananjayāu
abhyadravanta saṃkruddhāḥ bhīmasenadhananjayāu
37.
tataḥ bhīṣmaḥ ca rājā ca saubalaḥ ca bṛhadbalaḥ
saṃkruddhāḥ bhīmasenadhananjayāu abhyadravanta
saṃkruddhāḥ bhīmasenadhananjayāu abhyadravanta
37.
Then Bhishma, and the King (Duryodhana), and Saubala (Shakuni), and Brihadbala, all enraged, rushed towards Bhimasena and Dhananjaya (Arjuna).
तथैव पाण्डवाः शूरा धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
अभ्यद्रवन्रणे भीष्मं व्यादितास्यमिवान्तकम् ॥३८॥
अभ्यद्रवन्रणे भीष्मं व्यादितास्यमिवान्तकम् ॥३८॥
38. tathaiva pāṇḍavāḥ śūrā dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
abhyadravanraṇe bhīṣmaṁ vyāditāsyamivāntakam.
abhyadravanraṇe bhīṣmaṁ vyāditāsyamivāntakam.
38.
tathā eva pāṇḍavāḥ śūrāḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
abhyadravan raṇe bhīṣmam vyāditāsyam iva antakam
abhyadravan raṇe bhīṣmam vyāditāsyam iva antakam
38.
tathā eva śūrāḥ pāṇḍavāḥ ca pārṣataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ
raṇe vyāditāsyam antakam iva bhīṣmam abhyadravan
raṇe vyāditāsyam antakam iva bhīṣmam abhyadravan
38.
In the same way, the valiant Pāṇḍavas, along with Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, attacked Bhīṣma in battle, like Death (Antaka) with its mouth wide open.
शिखण्डी तु समासाद्य भारतानां पितामहम् ।
अभ्यद्रवत संहृष्टो भयं त्यक्त्वा यतव्रतम् ॥३९॥
अभ्यद्रवत संहृष्टो भयं त्यक्त्वा यतव्रतम् ॥३९॥
39. śikhaṇḍī tu samāsādya bhāratānāṁ pitāmaham ,
abhyadravata saṁhṛṣṭo bhayaṁ tyaktvā yatavratam.
abhyadravata saṁhṛṣṭo bhayaṁ tyaktvā yatavratam.
39.
śikhaṇḍī tu samāsādya bhāratānām pitāmaham
abhyadravata saṃhṛṣṭaḥ bhayam tyaktvā yatavratam
abhyadravata saṃhṛṣṭaḥ bhayam tyaktvā yatavratam
39.
tu śikhaṇḍī bhāratānām pitāmaham samāsādya
saṃhṛṣṭaḥ bhayam tyaktvā yatavratam abhyadravata
saṃhṛṣṭaḥ bhayam tyaktvā yatavratam abhyadravata
39.
However, having approached the grandfather of the Bhāratas (Bhīṣma), Śikhaṇḍī, filled with joy and having abandoned fear, rushed towards the one who was firm in his vows (Bhīṣma).
युधिष्ठिरमुखाः पार्थाः पुरस्कृत्य शिखण्डिनम् ।
अयोधयन्रणे भीष्मं संहताः सह सृञ्जयैः ॥४०॥
अयोधयन्रणे भीष्मं संहताः सह सृञ्जयैः ॥४०॥
40. yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ puraskṛtya śikhaṇḍinam ,
ayodhayanraṇe bhīṣmaṁ saṁhatāḥ saha sṛñjayaiḥ.
ayodhayanraṇe bhīṣmaṁ saṁhatāḥ saha sṛñjayaiḥ.
40.
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ puraskṛtya śikhaṇḍinam
ayodhayant raṇe bhīṣmam saṃhatāḥ saha sṛñjayaiḥ
ayodhayant raṇe bhīṣmam saṃhatāḥ saha sṛñjayaiḥ
40.
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ śikhaṇḍinam puraskṛtya
saṃhatāḥ sṛñjayaiḥ saha raṇe bhīṣmam ayodhayant
saṃhatāḥ sṛñjayaiḥ saha raṇe bhīṣmam ayodhayant
40.
The Pārthas, led by Yudhiṣṭhira, having put Śikhaṇḍī at the forefront, united with the Sañjayas, fought Bhīṣma in battle.
तथैव तावकाः सर्वे पुरस्कृत्य यतव्रतम् ।
शिखण्डिप्रमुखान्पार्थान्योधयन्ति स्म संयुगे ॥४१॥
शिखण्डिप्रमुखान्पार्थान्योधयन्ति स्म संयुगे ॥४१॥
41. tathaiva tāvakāḥ sarve puraskṛtya yatavratam ,
śikhaṇḍipramukhānpārthānyodhayanti sma saṁyuge.
śikhaṇḍipramukhānpārthānyodhayanti sma saṁyuge.
41.
tathā eva tāvakāḥ sarve puraskṛtya yatavratam
śikhaṇḍipramukhān pārthān yodhayanti sma saṃyuge
śikhaṇḍipramukhān pārthān yodhayanti sma saṃyuge
41.
tathā eva sarve tāvakāḥ yatavratam puraskṛtya
saṃyuge śikhaṇḍipramukhān pārthān yodhayanti sma
saṃyuge śikhaṇḍipramukhān pārthān yodhayanti sma
41.
In the same way, all your warriors (Kauravas), having put the firm-in-vows (Bhīṣma) at the forefront, fought against the Pārthas led by Śikhaṇḍī in battle.
ततः प्रववृते युद्धं कौरवाणां भयावहम् ।
तत्र पाण्डुसुतैः सार्धं भीष्मस्य विजयं प्रति ॥४२॥
तत्र पाण्डुसुतैः सार्धं भीष्मस्य विजयं प्रति ॥४२॥
42. tataḥ pravavṛte yuddhaṁ kauravāṇāṁ bhayāvaham ,
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdhaṁ bhīṣmasya vijayaṁ prati.
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdhaṁ bhīṣmasya vijayaṁ prati.
42.
tataḥ pravavṛte yuddham kauravāṇām bhayāvaham |
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdham bhīṣmasya vijayam prati
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdham bhīṣmasya vijayam prati
42.
tataḥ kauravāṇām bhayāvaham yuddham pravavṛte
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdham bhīṣmasya vijayam prati
tatra pāṇḍusutaiḥ sārdham bhīṣmasya vijayam prati
42.
Then, the terrifying battle of the Kauravas began. There, it was regarding Bhīṣma's victory against the sons of Pāṇḍu.
तावकानां रणे भीष्मो ग्लह आसीद्विशां पते ।
तत्र हि द्यूतमायातं विजयायेतराय वा ॥४३॥
तत्र हि द्यूतमायातं विजयायेतराय वा ॥४३॥
43. tāvakānāṁ raṇe bhīṣmo glaha āsīdviśāṁ pate ,
tatra hi dyūtamāyātaṁ vijayāyetarāya vā.
tatra hi dyūtamāyātaṁ vijayāyetarāya vā.
43.
tāvakānām raṇe bhīṣmaḥ glahaḥ āsīt viśām pate
tatra hi dyūtam āyātam vijayāya itarāya vā
tatra hi dyūtam āyātam vijayāya itarāya vā
43.
viśām pate tāvakānām raṇe bhīṣmaḥ glahaḥ āsīt
tatra hi dyūtam vijayāya vā itarāya āyātam
tatra hi dyūtam vijayāya vā itarāya āyātam
43.
O lord of the people, Bhishma was the primary stake for your side in the battle. Indeed, a game of dice has commenced there, either for victory or for the other outcome (defeat).
धृष्टद्युम्नो महाराज सर्वसैन्यान्यचोदयत् ।
अभिद्रवत गाङ्गेयं मा भैष्ट नरसत्तमाः ॥४४॥
अभिद्रवत गाङ्गेयं मा भैष्ट नरसत्तमाः ॥४४॥
44. dhṛṣṭadyumno mahārāja sarvasainyānyacodayat ,
abhidravata gāṅgeyaṁ mā bhaiṣṭa narasattamāḥ.
abhidravata gāṅgeyaṁ mā bhaiṣṭa narasattamāḥ.
44.
dhṛṣṭadyumnaḥ mahārāja sarvasainyāni acodayat
abhidravata gāṅgeyam mā bhaiṣṭa narasattamāḥ
abhidravata gāṅgeyam mā bhaiṣṭa narasattamāḥ
44.
mahārāja dhṛṣṭadyumnaḥ sarvasainyāni acodayat
narasattamāḥ gāṅgeyam abhidravata mā bhaiṣṭa
narasattamāḥ gāṅgeyam abhidravata mā bhaiṣṭa
44.
O great king (Dhritarashtra), Dhṛṣṭadyumna urged all the armies (saying), "O best among men, attack Bhishma (gāṅgeya)! Do not fear!"
सेनापतिवचः श्रुत्वा पाण्डवानां वरूथिनी ।
भीष्ममेवाभ्ययात्तूर्णं प्राणांस्त्यक्त्वा महाहवे ॥४५॥
भीष्ममेवाभ्ययात्तूर्णं प्राणांस्त्यक्त्वा महाहवे ॥४५॥
45. senāpativacaḥ śrutvā pāṇḍavānāṁ varūthinī ,
bhīṣmamevābhyayāttūrṇaṁ prāṇāṁstyaktvā mahāhave.
bhīṣmamevābhyayāttūrṇaṁ prāṇāṁstyaktvā mahāhave.
45.
senāpativacaḥ śrutvā pāṇḍavānām varūthinī bhīṣmam
eva abhyayāt tūrṇam prāṇān tyaktvā mahāhave
eva abhyayāt tūrṇam prāṇān tyaktvā mahāhave
45.
senāpativacaḥ śrutvā pāṇḍavānām varūthinī mahāhave
prāṇān tyaktvā bhīṣmam eva tūrṇam abhyayāt
prāṇān tyaktvā bhīṣmam eva tūrṇam abhyayāt
45.
Having heard the commander's words, the army of the Pandavas swiftly advanced towards Bhishma himself, abandoning their lives in the great battle.
भीष्मोऽपि रथिनां श्रेष्ठः प्रतिजग्राह तां चमूम् ।
आपतन्तीं महाराज वेलामिव महोदधिः ॥४६॥
आपतन्तीं महाराज वेलामिव महोदधिः ॥४६॥
46. bhīṣmo'pi rathināṁ śreṣṭhaḥ pratijagrāha tāṁ camūm ,
āpatantīṁ mahārāja velāmiva mahodadhiḥ.
āpatantīṁ mahārāja velāmiva mahodadhiḥ.
46.
bhīṣmaḥ api rathinām śreṣṭhaḥ pratijagrāha tām
camūm | āpatantīm mahārāja velām iva mahodadhiḥ
camūm | āpatantīm mahārāja velām iva mahodadhiḥ
46.
mahārāja bhīṣmaḥ api rathinām śreṣṭhaḥ tām
āpatantīm camūm mahodadhiḥ velām iva pratijagrāha
āpatantīm camūm mahodadhiḥ velām iva pratijagrāha
46.
O great king (mahārāja), Bhīṣma, the foremost among charioteers, also confronted that approaching army, just as the great ocean receives its shore.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110 (current chapter)
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47