महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-9, chapter-12
संजय उवाच ।
पीडिते धर्मराजे तु मद्रराजेन मारिष ।
सात्यकिर्भीमसेनश्च माद्रीपुत्रौ च पाण्डवौ ।
परिवार्य रथैः शल्यं पीडयामासुराहवे ॥१॥
पीडिते धर्मराजे तु मद्रराजेन मारिष ।
सात्यकिर्भीमसेनश्च माद्रीपुत्रौ च पाण्डवौ ।
परिवार्य रथैः शल्यं पीडयामासुराहवे ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
pīḍite dharmarāje tu madrarājena māriṣa ,
sātyakirbhīmasenaśca mādrīputrau ca pāṇḍavau ,
parivārya rathaiḥ śalyaṁ pīḍayāmāsurāhave.
pīḍite dharmarāje tu madrarājena māriṣa ,
sātyakirbhīmasenaśca mādrīputrau ca pāṇḍavau ,
parivārya rathaiḥ śalyaṁ pīḍayāmāsurāhave.
1.
saṃjayaḥ uvāca pīḍite dharmarāje tu
madrarājena māriṣa sātyakiḥ bhīmasenaḥ
ca mādrīputrau ca pāṇḍavau parivārya
rathaiḥ śalyam pīḍayāmāsuḥ āhave
madrarājena māriṣa sātyakiḥ bhīmasenaḥ
ca mādrīputrau ca pāṇḍavau parivārya
rathaiḥ śalyam pīḍayāmāsuḥ āhave
1.
saṃjayaḥ uvāca: māriṣa tu madrarājena dharmarāje pīḍite (sati),
sātyakiḥ bhīmasenaḥ ca mādrīputrau ca pāṇḍavau (te) rathaiḥ śalyam parivārya āhave pīḍayāmāsuḥ
sātyakiḥ bhīmasenaḥ ca mādrīputrau ca pāṇḍavau (te) rathaiḥ śalyam parivārya āhave pīḍayāmāsuḥ
1.
Saṃjaya said: "But, O venerable one, when the king of justice (dharma), Yudhiṣṭhira, was tormented by the king of Madras (Śalya), Sātyaki, Bhīmasena, and the two Pāṇḍava sons of Mādrī (Nakula and Sahadeva), surrounded Śalya with their chariots and tormented him in battle."
तमेकं बहुभिर्दृष्ट्वा पीड्यमानं महारथैः ।
साधुवादो महाञ्जज्ञे सिद्धाश्चासन्प्रहर्षिताः ।
आश्चर्यमित्यभाषन्त मुनयश्चापि संगताः ॥२॥
साधुवादो महाञ्जज्ञे सिद्धाश्चासन्प्रहर्षिताः ।
आश्चर्यमित्यभाषन्त मुनयश्चापि संगताः ॥२॥
2. tamekaṁ bahubhirdṛṣṭvā pīḍyamānaṁ mahārathaiḥ ,
sādhuvādo mahāñjajñe siddhāścāsanpraharṣitāḥ ,
āścaryamityabhāṣanta munayaścāpi saṁgatāḥ.
sādhuvādo mahāñjajñe siddhāścāsanpraharṣitāḥ ,
āścaryamityabhāṣanta munayaścāpi saṁgatāḥ.
2.
tam ekam bahubhiḥ dṛṣṭvā pīḍyamānam
mahārathaiḥ sādhuvādaḥ mahān jajñe
siddhāḥ ca āsan praharṣitāḥ āścaryam
iti abhāṣanta munayaḥ ca api saṃgatāḥ
mahārathaiḥ sādhuvādaḥ mahān jajñe
siddhāḥ ca āsan praharṣitāḥ āścaryam
iti abhāṣanta munayaḥ ca api saṃgatāḥ
2.
tam ekam mahārathaiḥ bahubhiḥ pīḍyamānam
dṛṣṭvā mahān sādhuvādaḥ jajñe
siddhāḥ ca praharṣitāḥ āsan saṃgatāḥ
munayaḥ ca api āścaryam iti abhāṣanta
dṛṣṭvā mahān sādhuvādaḥ jajñe
siddhāḥ ca praharṣitāḥ āsan saṃgatāḥ
munayaḥ ca api āścaryam iti abhāṣanta
2.
When they saw that one (warrior) being pressed hard by many great charioteers, a mighty cheer (sādhuvāda) arose, and the perfected beings (siddhas) became greatly delighted. And the assembled sages also exclaimed, "This is astonishing!"
भीमसेनो रणे शल्यं शल्यभूतं पराक्रमे ।
एकेन विद्ध्वा बाणेन पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥३॥
एकेन विद्ध्वा बाणेन पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥३॥
3. bhīmaseno raṇe śalyaṁ śalyabhūtaṁ parākrame ,
ekena viddhvā bāṇena punarvivyādha saptabhiḥ.
ekena viddhvā bāṇena punarvivyādha saptabhiḥ.
3.
bhīmasenaḥ raṇe śalyam śalyabhūtam parākrame
ekena viddhvā bāṇena punaḥ vivyādha saptabhiḥ
ekena viddhvā bāṇena punaḥ vivyādha saptabhiḥ
3.
raṇe parākrame śalyabhūtam śalyam bhīmasenaḥ
ekena bāṇena viddhvā punaḥ saptabhiḥ vivyādha
ekena bāṇena viddhvā punaḥ saptabhiḥ vivyādha
3.
Bhīmasena, in battle, first pierced Shalya - who was a veritable thorn (śalya) to their prowess - with one arrow, and then again pierced him with seven.
सात्यकिश्च शतेनैनं धर्मपुत्रपरीप्सया ।
मद्रेश्वरमवाकीर्य सिंहनादमथानदत् ॥४॥
मद्रेश्वरमवाकीर्य सिंहनादमथानदत् ॥४॥
4. sātyakiśca śatenainaṁ dharmaputraparīpsayā ,
madreśvaramavākīrya siṁhanādamathānadat.
madreśvaramavākīrya siṁhanādamathānadat.
4.
sātyakiḥ ca śatena enam dharmaputraparīpsayā
madreśvaram avākīrya siṃhanādam atha anadat
madreśvaram avākīrya siṃhanādam atha anadat
4.
sātyakiḥ ca dharmaputraparīpsayā enam madreśvaram
śatena avākīrya atha siṃhanādam anadat
śatena avākīrya atha siṃhanādam anadat
4.
And Sātyaki, desiring to protect the son of (dharma) (Dharmaputra Yudhiṣṭhira), showered that king of Madra with a hundred (arrows), and then let out a lion's roar.
नकुलः पञ्चभिश्चैनं सहदेवश्च सप्तभिः ।
विद्ध्वा तं तु ततस्तूर्णं पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥५॥
विद्ध्वा तं तु ततस्तूर्णं पुनर्विव्याध सप्तभिः ॥५॥
5. nakulaḥ pañcabhiścainaṁ sahadevaśca saptabhiḥ ,
viddhvā taṁ tu tatastūrṇaṁ punarvivyādha saptabhiḥ.
viddhvā taṁ tu tatastūrṇaṁ punarvivyādha saptabhiḥ.
5.
nakulaḥ pañcabhiḥ ca enam sahadevaḥ ca saptabhiḥ
viddhvā tam tu tataḥ tūrṇam punaḥ vivyādha saptabhiḥ
viddhvā tam tu tataḥ tūrṇam punaḥ vivyādha saptabhiḥ
5.
nakulaḥ ca pañcabhiḥ enam sahadevaḥ ca saptabhiḥ
tam viddhvā tu tataḥ tūrṇam punaḥ saptabhiḥ vivyādha
tam viddhvā tu tataḥ tūrṇam punaḥ saptabhiḥ vivyādha
5.
Nakula pierced him with five (arrows), and Sahadeva pierced him with seven. Having struck him, they then swiftly pierced him again with seven (arrows).
स तु शूरो रणे यत्तः पीडितस्तैर्महारथैः ।
विकृष्य कार्मुकं घोरं वेगघ्नं भारसाधनम् ॥६॥
विकृष्य कार्मुकं घोरं वेगघ्नं भारसाधनम् ॥६॥
6. sa tu śūro raṇe yattaḥ pīḍitastairmahārathaiḥ ,
vikṛṣya kārmukaṁ ghoraṁ vegaghnaṁ bhārasādhanam.
vikṛṣya kārmukaṁ ghoraṁ vegaghnaṁ bhārasādhanam.
6.
saḥ tu śūraḥ raṇe yattaḥ pīḍitaḥ taiḥ mahārathaiḥ
vikṛṣya kārmukam ghoram vegaghnam bhārasādhanam
vikṛṣya kārmukam ghoram vegaghnam bhārasādhanam
6.
saḥ tu raṇe taiḥ mahārathaiḥ pīḍitaḥ śūraḥ
ghoram vegaghnam bhārasādhanam kārmukam vikṛṣya
ghoram vegaghnam bhārasādhanam kārmukam vikṛṣya
6.
But he, the valiant one, though engaged in battle and afflicted by those great charioteers (mahārathas), drew his terrible bow, which checks the speed (of attacks) and accomplishes mighty deeds.
सात्यकिं पञ्चविंशत्या शल्यो विव्याध मारिष ।
भीमसेनं त्रिसप्तत्या नकुलं सप्तभिस्तथा ॥७॥
भीमसेनं त्रिसप्तत्या नकुलं सप्तभिस्तथा ॥७॥
7. sātyakiṁ pañcaviṁśatyā śalyo vivyādha māriṣa ,
bhīmasenaṁ trisaptatyā nakulaṁ saptabhistathā.
bhīmasenaṁ trisaptatyā nakulaṁ saptabhistathā.
7.
sātyakim pañcaviṃśatyā śalyaḥ vivyādha māriṣa
bhīmasenam trisaptatyā nakulam saptabhiḥ tathā
bhīmasenam trisaptatyā nakulam saptabhiḥ tathā
7.
māriṣa śalyaḥ sātyakim pañcaviṃśatyā bhīmasenam
trisaptatyā tathā nakulam saptabhiḥ vivyādha
trisaptatyā tathā nakulam saptabhiḥ vivyādha
7.
O respected one, Shalya pierced Satyaki with twenty-five (arrows), Bhimasena with seventy-three (arrows), and similarly, Nakula with seven (arrows).
ततः सविशिखं चापं सहदेवस्य धन्विनः ।
छित्त्वा भल्लेन समरे विव्याधैनं त्रिसप्तभिः ॥८॥
छित्त्वा भल्लेन समरे विव्याधैनं त्रिसप्तभिः ॥८॥
8. tataḥ saviśikhaṁ cāpaṁ sahadevasya dhanvinaḥ ,
chittvā bhallena samare vivyādhainaṁ trisaptabhiḥ.
chittvā bhallena samare vivyādhainaṁ trisaptabhiḥ.
8.
tataḥ saviśikham cāpam sahadevasya dhanvinaḥ
chittvā bhallena samare vivyādha enam trisaptabhiḥ
chittvā bhallena samare vivyādha enam trisaptabhiḥ
8.
tataḥ samare bhallena dhanvinaḥ sahadevasya
saviśikham cāpam chittvā enam trisaptabhiḥ vivyādha
saviśikham cāpam chittvā enam trisaptabhiḥ vivyādha
8.
Then, in battle, having cut the arrow-equipped bow of the archer Sahadeva with a spear, he (Shalya) pierced him (Sahadeva) with seventy-three (arrows).
सहदेवस्तु समरे मातुलं भूरिवर्चसम् ।
सज्यमन्यद्धनुः कृत्वा पञ्चभिः समताडयत् ।
शरैराशीविषाकारैर्ज्वलज्ज्वलनसंनिभैः ॥९॥
सज्यमन्यद्धनुः कृत्वा पञ्चभिः समताडयत् ।
शरैराशीविषाकारैर्ज्वलज्ज्वलनसंनिभैः ॥९॥
9. sahadevastu samare mātulaṁ bhūrivarcasam ,
sajyamanyaddhanuḥ kṛtvā pañcabhiḥ samatāḍayat ,
śarairāśīviṣākārairjvalajjvalanasaṁnibhaiḥ.
sajyamanyaddhanuḥ kṛtvā pañcabhiḥ samatāḍayat ,
śarairāśīviṣākārairjvalajjvalanasaṁnibhaiḥ.
9.
sahadevaḥ tu samare mātulam
bhūrivarcasam sajyam anyat dhanuḥ kṛtvā
pañcabhiḥ samatāḍayat śaraiḥ
āśīviṣākāraiḥ jvalatjvalanasaṃnibhaiḥ
bhūrivarcasam sajyam anyat dhanuḥ kṛtvā
pañcabhiḥ samatāḍayat śaraiḥ
āśīviṣākāraiḥ jvalatjvalanasaṃnibhaiḥ
9.
sahadevaḥ tu samare sajyam anyat
dhanuḥ kṛtvā bhūrivarcasam mātulam
āśīviṣākāraiḥ jvalatjvalanasaṃnibhaiḥ
śaraiḥ pañcabhiḥ samatāḍayat
dhanuḥ kṛtvā bhūrivarcasam mātulam
āśīviṣākāraiḥ jvalatjvalanasaṃnibhaiḥ
śaraiḥ pañcabhiḥ samatāḍayat
9.
But Sahadeva, in battle, having taken up another strung bow, struck his highly effulgent maternal uncle (mātula) with five arrows that resembled venomous snakes and blazing fire.
सारथिं चास्य समरे शरेणानतपर्वणा ।
विव्याध भृशसंक्रुद्धस्तं च भूयस्त्रिभिः शरैः ॥१०॥
विव्याध भृशसंक्रुद्धस्तं च भूयस्त्रिभिः शरैः ॥१०॥
10. sārathiṁ cāsya samare śareṇānataparvaṇā ,
vivyādha bhṛśasaṁkruddhastaṁ ca bhūyastribhiḥ śaraiḥ.
vivyādha bhṛśasaṁkruddhastaṁ ca bhūyastribhiḥ śaraiḥ.
10.
sārathim ca asya samare śareṇa ānataparvaṇā vivyādha
bhṛśasaṃkruddhaḥ tam ca bhūyaḥ tribhiḥ śaraiḥ
bhṛśasaṃkruddhaḥ tam ca bhūyaḥ tribhiḥ śaraiḥ
10.
ca bhṛśasaṃkruddhaḥ samare asya sārathim ānataparvaṇā
śareṇa vivyādha ca bhūyaḥ tam tribhiḥ śaraiḥ
śareṇa vivyādha ca bhūyaḥ tam tribhiḥ śaraiḥ
10.
And, greatly enraged, he pierced his charioteer in battle with an arrow having a bent shaft. He then struck him again with three arrows.
भीमसेनस्त्रिसप्तत्या सात्यकिर्नवभिः शरैः ।
धर्मराजस्तथा षष्ट्या गात्रे शल्यं समर्पयत् ॥११॥
धर्मराजस्तथा षष्ट्या गात्रे शल्यं समर्पयत् ॥११॥
11. bhīmasenastrisaptatyā sātyakirnavabhiḥ śaraiḥ ,
dharmarājastathā ṣaṣṭyā gātre śalyaṁ samarpayat.
dharmarājastathā ṣaṣṭyā gātre śalyaṁ samarpayat.
11.
bhīmasenaḥ trisaptatyā sātyakiḥ navabhiḥ śaraiḥ
dharmarājaḥ tathā ṣaṣṭyā gātre śalyam samarpayat
dharmarājaḥ tathā ṣaṣṭyā gātre śalyam samarpayat
11.
bhīmasenaḥ trisaptatyā sātyakiḥ navabhiḥ śaraiḥ
tathā dharmarājaḥ ṣaṣṭyā gātre śalyam samarpayat
tathā dharmarājaḥ ṣaṣṭyā gātre śalyam samarpayat
11.
Bhīmasena, with seventy-three arrows, Sātyaki with nine arrows, and Dharmarāja (dharma king) similarly with sixty arrows, struck arrows into his body.
ततः शल्यो महाराज निर्विद्धस्तैर्महारथैः ।
सुस्राव रुधिरं गात्रैर्गैरिकं पर्वतो यथा ॥१२॥
सुस्राव रुधिरं गात्रैर्गैरिकं पर्वतो यथा ॥१२॥
12. tataḥ śalyo mahārāja nirviddhastairmahārathaiḥ ,
susrāva rudhiraṁ gātrairgairikaṁ parvato yathā.
susrāva rudhiraṁ gātrairgairikaṁ parvato yathā.
12.
tataḥ śalyaḥ mahārāja nirvidhaḥ taiḥ mahārathaiḥ
susrāva rudhiram gātraiḥ gairikam parvataḥ yathā
susrāva rudhiram gātraiḥ gairikam parvataḥ yathā
12.
mahārāja tataḥ taiḥ mahārathaiḥ nirvidhaḥ śalyaḥ
gātraiḥ rudhiram susrāva yathā parvataḥ gairikam
gātraiḥ rudhiram susrāva yathā parvataḥ gairikam
12.
Then, O great king, Shalya, having been pierced by those great warriors (mahārathas), poured forth blood from his limbs, just as a mountain pours forth red ochre.
तांश्च सर्वान्महेष्वासान्पञ्चभिः पञ्चभिः शरैः ।
विव्याध तरसा राजंस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१३॥
विव्याध तरसा राजंस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१३॥
13. tāṁśca sarvānmaheṣvāsānpañcabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥ ,
vivyādha tarasā rājaṁstadadbhutamivābhavat.
vivyādha tarasā rājaṁstadadbhutamivābhavat.
13.
tān ca sarvān maheṣvāsān pañcabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥ
vivyādha tarasā rājan tat adbhutam iva abhavat
vivyādha tarasā rājan tat adbhutam iva abhavat
13.
ca rājan tarasā tān sarvān maheṣvāsān pañcabhiḥ
pañcabhiḥ śaraiḥ vivyādha tat adbhutam iva abhavat
pañcabhiḥ śaraiḥ vivyādha tat adbhutam iva abhavat
13.
And, O King, he powerfully struck all those great archers (maheṣvāsas) with five arrows each. That seemed marvelous.
ततोऽपरेण भल्लेन धर्मपुत्रस्य मारिष ।
धनुश्चिच्छेद समरे सज्यं स सुमहारथः ॥१४॥
धनुश्चिच्छेद समरे सज्यं स सुमहारथः ॥१४॥
14. tato'pareṇa bhallena dharmaputrasya māriṣa ,
dhanuściccheda samare sajyaṁ sa sumahārathaḥ.
dhanuściccheda samare sajyaṁ sa sumahārathaḥ.
14.
tataḥ apareṇa bhallena dharmaputrasya māriṣa
dhanuḥ ciccheda samare sajyam sa sumahārathaḥ
dhanuḥ ciccheda samare sajyam sa sumahārathaḥ
14.
sa sumahārathaḥ tataḥ māriṣa samare dharmaputrasya
sajyam dhanuḥ apareṇa bhallena ciccheda
sajyam dhanuḥ apareṇa bhallena ciccheda
14.
Then, O venerable one, that mighty charioteer (sumahārathaḥ) shattered the strung bow (dhanuḥ) of the son of Dharma (Dharmaputra) with another arrow in battle.
अथान्यद्धनुरादाय धर्मपुत्रो महारथः ।
साश्वसूतध्वजरथं शल्यं प्राच्छादयच्छरैः ॥१५॥
साश्वसूतध्वजरथं शल्यं प्राच्छादयच्छरैः ॥१५॥
15. athānyaddhanurādāya dharmaputro mahārathaḥ ,
sāśvasūtadhvajarathaṁ śalyaṁ prācchādayaccharaiḥ.
sāśvasūtadhvajarathaṁ śalyaṁ prācchādayaccharaiḥ.
15.
atha anyat dhanuḥ ādāya dharmaputraḥ mahārathaḥ
sāśvasūtadhvajaratham śalyam prācchādayat śaraiḥ
sāśvasūtadhvajaratham śalyam prācchādayat śaraiḥ
15.
atha dharmaputraḥ mahārathaḥ anyat dhanuḥ ādāya
sāśvasūtadhvajaratham śalyam śaraiḥ prācchādayat
sāśvasūtadhvajaratham śalyam śaraiḥ prācchādayat
15.
Then the great charioteer, the son of Dharma (Dharmaputra), taking another bow, covered Śalya - who was with his horses, charioteer, and banner-adorned chariot - with arrows.
स च्छाद्यमानः समरे धर्मपुत्रस्य सायकैः ।
युधिष्ठिरमथाविध्यद्दशभिर्निशितैः शरैः ॥१६॥
युधिष्ठिरमथाविध्यद्दशभिर्निशितैः शरैः ॥१६॥
16. sa cchādyamānaḥ samare dharmaputrasya sāyakaiḥ ,
yudhiṣṭhiramathāvidhyaddaśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
yudhiṣṭhiramathāvidhyaddaśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
16.
sa chādyamānaḥ samare dharmaputrasya sāyakaiḥ
yudhiṣṭhiram atha avidhyat daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
yudhiṣṭhiram atha avidhyat daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
16.
sa samare dharmaputrasya sāyakaiḥ chādyamānaḥ atha
yudhiṣṭhiram daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ avidhyat
yudhiṣṭhiram daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ avidhyat
16.
While being covered in battle by the arrows of the son of Dharma (Dharmaputra), Śalya then struck Yudhiṣṭhira with ten sharp arrows.
सात्यकिस्तु ततः क्रुद्धो धर्मपुत्रे शरार्दिते ।
मद्राणामधिपं शूरं शरौघैः समवारयत् ॥१७॥
मद्राणामधिपं शूरं शरौघैः समवारयत् ॥१७॥
17. sātyakistu tataḥ kruddho dharmaputre śarārdite ,
madrāṇāmadhipaṁ śūraṁ śaraughaiḥ samavārayat.
madrāṇāmadhipaṁ śūraṁ śaraughaiḥ samavārayat.
17.
sātyakiḥ tu tataḥ kruddhaḥ dharmaputre śara ārdite
madrāṇām adhipam śūram śaraughaiḥ samavārayat
madrāṇām adhipam śūram śaraughaiḥ samavārayat
17.
tu tataḥ dharmaputre śara ārdite sātyakiḥ kruddhaḥ
madrāṇām śūram adhipam śaraughaiḥ samavārayat
madrāṇām śūram adhipam śaraughaiḥ samavārayat
17.
But then, Sātyaki, enraged when the son of Dharma (Dharmaputra) was struck by arrows, checked the valiant lord of the Madras (Śalya) with volleys of arrows.
स सात्यकेः प्रचिच्छेद क्षुरप्रेण महद्धनुः ।
भीमसेनमुखांस्तांश्च त्रिभिस्त्रिभिरताडयत् ॥१८॥
भीमसेनमुखांस्तांश्च त्रिभिस्त्रिभिरताडयत् ॥१८॥
18. sa sātyakeḥ praciccheda kṣurapreṇa mahaddhanuḥ ,
bhīmasenamukhāṁstāṁśca tribhistribhiratāḍayat.
bhīmasenamukhāṁstāṁśca tribhistribhiratāḍayat.
18.
sa sātyakeḥ praciccheda kṣurapreṇa mahat dhanuḥ
bhīmasenamukhān tān ca tribhiḥ tribhiḥ atāḍayat
bhīmasenamukhān tān ca tribhiḥ tribhiḥ atāḍayat
18.
saḥ kṣurapreṇa sātyakeḥ mahat dhanuḥ praciccheda
ca bhīmasenamukhān tān tribhiḥ tribhiḥ atāḍayat
ca bhīmasenamukhān tān tribhiḥ tribhiḥ atāḍayat
18.
He completely cut off Satyaki's great bow with a razor-sharp arrow, and he struck those led by Bhimasena, hitting each of them with three arrows.
तस्य क्रुद्धो महाराज सात्यकिः सत्यविक्रमः ।
तोमरं प्रेषयामास स्वर्णदण्डं महाधनम् ॥१९॥
तोमरं प्रेषयामास स्वर्णदण्डं महाधनम् ॥१९॥
19. tasya kruddho mahārāja sātyakiḥ satyavikramaḥ ,
tomaraṁ preṣayāmāsa svarṇadaṇḍaṁ mahādhanam.
tomaraṁ preṣayāmāsa svarṇadaṇḍaṁ mahādhanam.
19.
tasya kruddhaḥ mahārāja sātyakiḥ satyavikramaḥ
tomaram preṣayāmāsa svarṇadaṇḍam mahādhanam
tomaram preṣayāmāsa svarṇadaṇḍam mahādhanam
19.
mahārāja kruddhaḥ satyavikramaḥ sātyakiḥ tasya
svarṇadaṇḍam mahādhanam tomaram preṣayāmāsa
svarṇadaṇḍam mahādhanam tomaram preṣayāmāsa
19.
O great king, Satyaki, whose prowess was true and who was enraged at him, hurled a very valuable javelin (tomara) with a golden shaft.
भीमसेनोऽथ नाराचं ज्वलन्तमिव पन्नगम् ।
नकुलः समरे शक्तिं सहदेवो गदां शुभाम् ।
धर्मराजः शतघ्नीं तु जिघांसुः शल्यमाहवे ॥२०॥
नकुलः समरे शक्तिं सहदेवो गदां शुभाम् ।
धर्मराजः शतघ्नीं तु जिघांसुः शल्यमाहवे ॥२०॥
20. bhīmaseno'tha nārācaṁ jvalantamiva pannagam ,
nakulaḥ samare śaktiṁ sahadevo gadāṁ śubhām ,
dharmarājaḥ śataghnīṁ tu jighāṁsuḥ śalyamāhave.
nakulaḥ samare śaktiṁ sahadevo gadāṁ śubhām ,
dharmarājaḥ śataghnīṁ tu jighāṁsuḥ śalyamāhave.
20.
bhīmasenaḥ atha nārācam jvalantam
iva pannagam nakulaḥ samare śaktim
sahadevaḥ gadām śubhām dharmarājaḥ
śataghnīm tu jighāṁsuḥ śalyam āhave
iva pannagam nakulaḥ samare śaktim
sahadevaḥ gadām śubhām dharmarājaḥ
śataghnīm tu jighāṁsuḥ śalyam āhave
20.
atha bhīmasenaḥ jvalantam pannagam iva
nārācam; nakulaḥ samare śaktim; sahadevaḥ
śubhām gadām; tu jighāṁsuḥ dharmarājaḥ
āhave śalyam śataghnīm [preṣayāmāsa]
nārācam; nakulaḥ samare śaktim; sahadevaḥ
śubhām gadām; tu jighāṁsuḥ dharmarājaḥ
āhave śalyam śataghnīm [preṣayāmāsa]
20.
Then Bhimasena hurled an iron arrow (nārāca) that was like a burning snake. Nakula, in battle, hurled a spear (śakti). Sahadeva hurled an auspicious mace (gadā). And Dharmaraja (king of (dharma)) Yudhishthira, desiring to slay Salya in battle, hurled a shataghni weapon.
तानापतत एवाशु पञ्चानां वै भुजच्युतान् ।
सात्यकिप्रहितं शल्यो भल्लैश्चिच्छेद तोमरम् ॥२१॥
सात्यकिप्रहितं शल्यो भल्लैश्चिच्छेद तोमरम् ॥२१॥
21. tānāpatata evāśu pañcānāṁ vai bhujacyutān ,
sātyakiprahitaṁ śalyo bhallaiściccheda tomaram.
sātyakiprahitaṁ śalyo bhallaiściccheda tomaram.
21.
tān āpatataḥ eva āśu pañcānām vai bhujacyutān
sātyakiprahitam śalyaḥ bhallaiḥ ciccheda tomaram
sātyakiprahitam śalyaḥ bhallaiḥ ciccheda tomaram
21.
śalyaḥ eva āśu vai pañcānām
bhujacyutān āpatataḥ tān [śastrāṇi]
bhallaiḥ ciccheda [ca]
sātyakiprahitam tomaram [ciccheda]
bhujacyutān āpatataḥ tān [śastrāṇi]
bhallaiḥ ciccheda [ca]
sātyakiprahitam tomaram [ciccheda]
21.
Indeed, Salya swiftly cut down with his arrows those weapons, which were released from the arms of the five (Pandavas) and were coming at him. He also cut down the javelin (tomara) hurled by Satyaki.
भीमेन प्रहितं चापि शरं कनकभूषणम् ।
द्विधा चिच्छेद समरे कृतहस्तः प्रतापवान् ॥२२॥
द्विधा चिच्छेद समरे कृतहस्तः प्रतापवान् ॥२२॥
22. bhīmena prahitaṁ cāpi śaraṁ kanakabhūṣaṇam ,
dvidhā ciccheda samare kṛtahastaḥ pratāpavān.
dvidhā ciccheda samare kṛtahastaḥ pratāpavān.
22.
bhīmena prahitam ca api śaram kanakabhūṣaṇam
dvidhā ciccheda samare kṛtahastaḥ pratāpavān
dvidhā ciccheda samare kṛtahastaḥ pratāpavān
22.
kṛtahastaḥ pratāpavān samare bhīmena prahitam
kanakabhūṣaṇam śaram api ca dvidhā ciccheda
kanakabhūṣaṇam śaram api ca dvidhā ciccheda
22.
The mighty and skilled warrior cut into two pieces even the gold-adorned arrow sent by Bhīma in battle.
नकुलप्रेषितां शक्तिं हेमदण्डां भयावहाम् ।
गदां च सहदेवेन शरौघैः समवारयत् ॥२३॥
गदां च सहदेवेन शरौघैः समवारयत् ॥२३॥
23. nakulapreṣitāṁ śaktiṁ hemadaṇḍāṁ bhayāvahām ,
gadāṁ ca sahadevena śaraughaiḥ samavārayat.
gadāṁ ca sahadevena śaraughaiḥ samavārayat.
23.
nakulapreṣitām śaktim hemadaṇḍām bhayāvahām
gadām ca sahadevena śaraughaiḥ samavārayat
gadām ca sahadevena śaraughaiḥ samavārayat
23.
śaraughaiḥ nakulapreṣitām hemadaṇḍām bhayāvahām
śaktim ca sahadevena gadām samavārayat
śaktim ca sahadevena gadām samavārayat
23.
He warded off with volleys of arrows both the terrifying, golden-staffed spear sent by Nakula and the mace (sent) by Sahadeva.
शराभ्यां च शतघ्नीं तां राज्ञश्चिच्छेद भारत ।
पश्यतां पाण्डुपुत्राणां सिंहनादं ननाद च ।
नामृष्यत्तं तु शैनेयः शत्रोर्विजयमाहवे ॥२४॥
पश्यतां पाण्डुपुत्राणां सिंहनादं ननाद च ।
नामृष्यत्तं तु शैनेयः शत्रोर्विजयमाहवे ॥२४॥
24. śarābhyāṁ ca śataghnīṁ tāṁ rājñaściccheda bhārata ,
paśyatāṁ pāṇḍuputrāṇāṁ siṁhanādaṁ nanāda ca ,
nāmṛṣyattaṁ tu śaineyaḥ śatrorvijayamāhave.
paśyatāṁ pāṇḍuputrāṇāṁ siṁhanādaṁ nanāda ca ,
nāmṛṣyattaṁ tu śaineyaḥ śatrorvijayamāhave.
24.
śarābhyām ca śataghnīm tām rājñaḥ
ciccheda bhārata paśyatām pāṇḍuputrāṇām
siṃhanādam nanāda ca na amṛṣyat
tam tu śaineyaḥ śatroḥ vijayam āhave
ciccheda bhārata paśyatām pāṇḍuputrāṇām
siṃhanādam nanāda ca na amṛṣyat
tam tu śaineyaḥ śatroḥ vijayam āhave
24.
bhārata ca śarābhyām rājñaḥ tām
śataghnīm ciccheda ca pāṇḍuputrāṇām
paśyatām siṃhanādam nanāda tu śaineyaḥ
āhave śatroḥ tam vijayam na amṛṣyat
śataghnīm ciccheda ca pāṇḍuputrāṇām
paśyatām siṃhanādam nanāda tu śaineyaḥ
āhave śatroḥ tam vijayam na amṛṣyat
24.
O Bhārata, he cut that śataghnī of the king with two arrows and roared a lion's roar as the Pāṇḍava brothers watched. However, Śaineya (Sātyaki) could not tolerate the enemy's victory in that battle.
अथान्यद्धनुरादाय सात्यकिः क्रोधमूर्छितः ।
द्वाभ्यां मद्रेश्वरं विद्ध्वा सारथिं च त्रिभिः शरैः ॥२५॥
द्वाभ्यां मद्रेश्वरं विद्ध्वा सारथिं च त्रिभिः शरैः ॥२५॥
25. athānyaddhanurādāya sātyakiḥ krodhamūrchitaḥ ,
dvābhyāṁ madreśvaraṁ viddhvā sārathiṁ ca tribhiḥ śaraiḥ.
dvābhyāṁ madreśvaraṁ viddhvā sārathiṁ ca tribhiḥ śaraiḥ.
25.
atha anyat dhanuḥ ādāya sātyakiḥ krodhamūrcitaḥ
dvābhyām madreśvaram viddhvā sārathim ca tribhiḥ śaraiḥ
dvābhyām madreśvaram viddhvā sārathim ca tribhiḥ śaraiḥ
25.
atha sātyakiḥ krodhamūrcitaḥ anyat dhanuḥ ādāya
dvābhyām madreśvaram viddhvā ca tribhiḥ śaraiḥ sārathim
dvābhyām madreśvaram viddhvā ca tribhiḥ śaraiḥ sārathim
25.
Then Sātyaki, enraged, took up another bow, piercing the lord of Madras with two arrows and his charioteer with three arrows.
ततः शल्यो महाराज सर्वांस्तान्दशभिः शरैः ।
विव्याध सुभृशं क्रुद्धस्तोत्त्रैरिव महाद्विपान् ॥२६॥
विव्याध सुभृशं क्रुद्धस्तोत्त्रैरिव महाद्विपान् ॥२६॥
26. tataḥ śalyo mahārāja sarvāṁstāndaśabhiḥ śaraiḥ ,
vivyādha subhṛśaṁ kruddhastottrairiva mahādvipān.
vivyādha subhṛśaṁ kruddhastottrairiva mahādvipān.
26.
tataḥ śalyaḥ mahārāja sarvān tān daśabhiḥ śaraiḥ
vivyādha subhṛśam kruddhaḥ tottraiḥ iva mahādvipān
vivyādha subhṛśam kruddhaḥ tottraiḥ iva mahādvipān
26.
mahārāja tataḥ kruddhaḥ śalyaḥ tān sarvān
daśabhiḥ śaraiḥ vivyādha tottraiḥ iva mahādvipān
daśabhiḥ śaraiḥ vivyādha tottraiḥ iva mahādvipān
26.
Then, O great king, Śalya, greatly enraged, pierced all those warriors exceedingly with ten arrows, just as one would pierce mighty elephants with goads.
ते वार्यमाणाः समरे मद्रराज्ञा महारथाः ।
न शेकुः प्रमुखे स्थातुं तस्य शत्रुनिषूदनाः ॥२७॥
न शेकुः प्रमुखे स्थातुं तस्य शत्रुनिषूदनाः ॥२७॥
27. te vāryamāṇāḥ samare madrarājñā mahārathāḥ ,
na śekuḥ pramukhe sthātuṁ tasya śatruniṣūdanāḥ.
na śekuḥ pramukhe sthātuṁ tasya śatruniṣūdanāḥ.
27.
te vāryamāṇāḥ samare madrarājñā mahārathāḥ na
śekuḥ pramukhe sthātum tasya śatruniṣūdanāḥ
śekuḥ pramukhe sthātum tasya śatruniṣūdanāḥ
27.
madrarājñā samare vāryamāṇāḥ te mahārathāḥ
śatruniṣūdanāḥ tasya pramukhe sthātum na śekuḥ
śatruniṣūdanāḥ tasya pramukhe sthātum na śekuḥ
27.
Though those great chariot-warriors, who were destroyers of enemies, were being repelled in battle by the king of Madra (Śalya), they were unable to stand before him.
ततो दुर्योधनो राजा दृष्ट्वा शल्यस्य विक्रमम् ।
निहतान्पाण्डवान्मेने पाञ्चालानथ सृञ्जयान् ॥२८॥
निहतान्पाण्डवान्मेने पाञ्चालानथ सृञ्जयान् ॥२८॥
28. tato duryodhano rājā dṛṣṭvā śalyasya vikramam ,
nihatānpāṇḍavānmene pāñcālānatha sṛñjayān.
nihatānpāṇḍavānmene pāñcālānatha sṛñjayān.
28.
tataḥ duryodhanaḥ rājā dṛṣṭvā śalyasya vikramam
nihatān pāṇḍavān mene pāñcālān atha sṛñjayān
nihatān pāṇḍavān mene pāñcālān atha sṛñjayān
28.
tataḥ rājā duryodhanaḥ śalyasya vikramam dṛṣṭvā
nihatān pāṇḍavān pāñcālān atha sṛñjayān mene
nihatān pāṇḍavān pāñcālān atha sṛñjayān mene
28.
Then King Duryodhana, upon witnessing Śalya's valor, believed the Pāṇḍavas, along with the Pāñcālas and Sṛñjayas, to be as good as dead.
ततो राजन्महाबाहुर्भीमसेनः प्रतापवान् ।
संत्यज्य मनसा प्राणान्मद्राधिपमयोधयत् ॥२९॥
संत्यज्य मनसा प्राणान्मद्राधिपमयोधयत् ॥२९॥
29. tato rājanmahābāhurbhīmasenaḥ pratāpavān ,
saṁtyajya manasā prāṇānmadrādhipamayodhayat.
saṁtyajya manasā prāṇānmadrādhipamayodhayat.
29.
tataḥ rājan mahābāhuḥ bhīmasenaḥ pratāpavān
saṃtyajya manasā prāṇān madrādhipam ayodhayat
saṃtyajya manasā prāṇān madrādhipam ayodhayat
29.
rājan tataḥ mahābāhuḥ pratāpavān bhīmasenaḥ
manasā prāṇān saṃtyajya madrādhipam ayodhayat
manasā prāṇān saṃtyajya madrādhipam ayodhayat
29.
Then, O King, the mighty-armed and glorious Bhīmasena, mentally renouncing his life, fought the lord of Madra.
नकुलः सहदेवश्च सात्यकिश्च महारथः ।
परिवार्य तदा शल्यं समन्ताद्व्यकिरञ्शरैः ॥३०॥
परिवार्य तदा शल्यं समन्ताद्व्यकिरञ्शरैः ॥३०॥
30. nakulaḥ sahadevaśca sātyakiśca mahārathaḥ ,
parivārya tadā śalyaṁ samantādvyakirañśaraiḥ.
parivārya tadā śalyaṁ samantādvyakirañśaraiḥ.
30.
nakulaḥ sahadevaḥ ca sātyakiḥ ca mahārathaḥ
parivārya tadā śalyaṃ samantāt vyakiran śaraiḥ
parivārya tadā śalyaṃ samantāt vyakiran śaraiḥ
30.
nakulaḥ sahadevaḥ ca sātyakiḥ ca mahārathaḥ
tadā śalyaṃ samantāt parivārya śaraiḥ vyakiran
tadā śalyaṃ samantāt parivārya śaraiḥ vyakiran
30.
Nakula, Sahadeva, and Satyaki, the great chariot-fighters, then surrounded Shalya and showered him with arrows from all directions.
स चतुर्भिर्महेष्वासैः पाण्डवानां महारथैः ।
वृतस्तान्योधयामास मद्रराजः प्रतापवान् ॥३१॥
वृतस्तान्योधयामास मद्रराजः प्रतापवान् ॥३१॥
31. sa caturbhirmaheṣvāsaiḥ pāṇḍavānāṁ mahārathaiḥ ,
vṛtastānyodhayāmāsa madrarājaḥ pratāpavān.
vṛtastānyodhayāmāsa madrarājaḥ pratāpavān.
31.
saḥ caturbhiḥ maheṣvāsaiḥ pāṇḍavānāṃ mahārathaiḥ
vṛtaḥ tān yodhayāmāsa madrarājaḥ pratāpavān
vṛtaḥ tān yodhayāmāsa madrarājaḥ pratāpavān
31.
saḥ pratāpavān madrarājaḥ caturbhiḥ pāṇḍavānāṃ
maheṣvāsaiḥ mahārathaiḥ vṛtaḥ tān yodhayāmāsa
maheṣvāsaiḥ mahārathaiḥ vṛtaḥ tān yodhayāmāsa
31.
Surrounded by the four great archers and mighty chariot-fighters of the Pandavas, that powerful king of Madras (Shalya) fought against them.
तस्य धर्मसुतो राजन्क्षुरप्रेण महाहवे ।
चक्ररक्षं जघानाशु मद्रराजस्य पार्थिव ॥३२॥
चक्ररक्षं जघानाशु मद्रराजस्य पार्थिव ॥३२॥
32. tasya dharmasuto rājankṣurapreṇa mahāhave ,
cakrarakṣaṁ jaghānāśu madrarājasya pārthiva.
cakrarakṣaṁ jaghānāśu madrarājasya pārthiva.
32.
tasya dharmasutaḥ rājan kṣurapreṇa mahāhave
cakrarakṣaṃ jaghāna āśu madrarājasya pārthiva
cakrarakṣaṃ jaghāna āśu madrarājasya pārthiva
32.
rājan pārthiva tasya madrarājasya cakrarakṣaṃ
dharmasutaḥ mahāhave kṣurapreṇa āśu jaghāna
dharmasutaḥ mahāhave kṣurapreṇa āśu jaghāna
32.
O King, in that great battle, the son of Dharma (Yudhishthira) swiftly struck down the chariot-wheel protector of the king of Madras (Shalya) with a razor-sharp arrow.
तस्मिंस्तु निहते शूरे चक्ररक्षे महारथे ।
मद्रराजोऽतिबलवान्सैनिकानास्तृणोच्छरैः ॥३३॥
मद्रराजोऽतिबलवान्सैनिकानास्तृणोच्छरैः ॥३३॥
33. tasmiṁstu nihate śūre cakrarakṣe mahārathe ,
madrarājo'tibalavānsainikānāstṛṇoccharaiḥ.
madrarājo'tibalavānsainikānāstṛṇoccharaiḥ.
33.
tasmin tu nihate śūre cakrarakṣe mahārathe
madrarājaḥ atibalavān sainikān āstṛṇot śaraiḥ
madrarājaḥ atibalavān sainikān āstṛṇot śaraiḥ
33.
tu tasmin nihate śūre cakrarakṣe mahārathe
madrarājaḥ atibalavān sainikān śaraiḥ āstṛṇot
madrarājaḥ atibalavān sainikān śaraiḥ āstṛṇot
33.
But when that brave, great chariot-warrior who was the chariot-wheel protector was killed, the exceedingly powerful king of Madras (Shalya) overwhelmed the enemy soldiers with arrows.
समाच्छन्नांस्ततस्तांस्तु राजन्वीक्ष्य स सैनिकान् ।
चिन्तयामास समरे धर्मराजो युधिष्ठिरः ॥३४॥
चिन्तयामास समरे धर्मराजो युधिष्ठिरः ॥३४॥
34. samācchannāṁstatastāṁstu rājanvīkṣya sa sainikān ,
cintayāmāsa samare dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ.
cintayāmāsa samare dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ.
34.
samācchannān tataḥ tān tu rājan vīkṣya saḥ sainikān
cintayāmāsa samare dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
cintayāmāsa samare dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
34.
rājan tataḥ saḥ yudhiṣṭhiraḥ dharmarājaḥ samare
tān samācchannān sainikān vīkṣya tu cintayāmāsa
tān samācchannān sainikān vīkṣya tu cintayāmāsa
34.
Then, O king, seeing those soldiers completely covered, Yudhiṣṭhira, the king of righteousness (dharma), reflected in battle.
कथं नु न भवेत्सत्यं तन्माधववचो महत् ।
न हि क्रुद्धो रणे राजा क्षपयेत बलं मम ॥३५॥
न हि क्रुद्धो रणे राजा क्षपयेत बलं मम ॥३५॥
35. kathaṁ nu na bhavetsatyaṁ tanmādhavavaco mahat ,
na hi kruddho raṇe rājā kṣapayeta balaṁ mama.
na hi kruddho raṇe rājā kṣapayeta balaṁ mama.
35.
kathaṃ nu na bhavet satyaṃ tat mādhavavacaḥ mahat
na hi kruddhaḥ raṇe rājā kṣapayet balaṃ mama
na hi kruddhaḥ raṇe rājā kṣapayet balaṃ mama
35.
tat mahat mādhavavacaḥ satyaṃ kathaṃ nu na bhavet
na hi kruddhaḥ rājā raṇe mama balaṃ kṣapayet
na hi kruddhaḥ rājā raṇe mama balaṃ kṣapayet
35.
How could that great statement of Kṛṣṇa (Mādhava) not be true? Surely, an enraged king would not destroy my army in battle.
ततः सरथनागाश्वाः पाण्डवाः पाण्डुपूर्वज ।
मद्रेश्वरं समासेदुः पीडयन्तः समन्ततः ॥३६॥
मद्रेश्वरं समासेदुः पीडयन्तः समन्ततः ॥३६॥
36. tataḥ sarathanāgāśvāḥ pāṇḍavāḥ pāṇḍupūrvaja ,
madreśvaraṁ samāseduḥ pīḍayantaḥ samantataḥ.
madreśvaraṁ samāseduḥ pīḍayantaḥ samantataḥ.
36.
tataḥ sarathanāgāśvāḥ pāṇḍavāḥ pāṇḍupūrvaja
madreśvaraṃ samāseduḥ pīḍayantaḥ samantataḥ
madreśvaraṃ samāseduḥ pīḍayantaḥ samantataḥ
36.
pāṇḍupūrvaja tataḥ sarathanāgāśvāḥ pāṇḍavāḥ
madreśvaraṃ samantataḥ pīḍayantaḥ samāseduḥ
madreśvaraṃ samantataḥ pīḍayantaḥ samāseduḥ
36.
Then, O elder of Pāṇḍu, the Pāṇḍavas, with their chariots, elephants, and horses, approached the king of Madra (Madreśvara), pressing him from all sides.
नानाशस्त्रौघबहुलां शस्त्रवृष्टिं समुत्थिताम् ।
व्यधमत्समरे राजन्महाभ्राणीव मारुतः ॥३७॥
व्यधमत्समरे राजन्महाभ्राणीव मारुतः ॥३७॥
37. nānāśastraughabahulāṁ śastravṛṣṭiṁ samutthitām ,
vyadhamatsamare rājanmahābhrāṇīva mārutaḥ.
vyadhamatsamare rājanmahābhrāṇīva mārutaḥ.
37.
nānāśastraughabahulāṃ śastravṛṣṭiṃ samutthitām
vyadhamat samare rājan mahābhrāṇi iva mārutaḥ
vyadhamat samare rājan mahābhrāṇi iva mārutaḥ
37.
rājan samare mārutaḥ mahābhrāṇi iva nānāśastraughabahulām
samutthitām śastravṛṣṭim (saḥ) vyadhamat
samutthitām śastravṛṣṭim (saḥ) vyadhamat
37.
O king, in battle, he (the king of Madra) scattered the rising shower of weapons, which was abundant with various types of missiles, just as the wind scatters great clouds.
ततः कनकपुङ्खां तां शल्यक्षिप्तां वियद्गताम् ।
शरवृष्टिमपश्याम शलभानामिवाततिम् ॥३८॥
शरवृष्टिमपश्याम शलभानामिवाततिम् ॥३८॥
38. tataḥ kanakapuṅkhāṁ tāṁ śalyakṣiptāṁ viyadgatām ,
śaravṛṣṭimapaśyāma śalabhānāmivātatim.
śaravṛṣṭimapaśyāma śalabhānāmivātatim.
38.
tataḥ kanakapuṅkhām tām śalyakṣiptām viyat
gatām śaravṛṣṭim apaśyāma śalabhānām iva ātatim
gatām śaravṛṣṭim apaśyāma śalabhānām iva ātatim
38.
tataḥ śalyakṣiptām kanakapuṅkhām viyatgatām
tām śaravṛṣṭim śalabhānām iva ātatim apaśyāma
tām śaravṛṣṭim śalabhānām iva ātatim apaśyāma
38.
Then we saw that rain of gold-feathered arrows, launched by Śalya and rising into the sky, resembling a multitude of locusts.
ते शरा मद्रराजेन प्रेषिता रणमूर्धनि ।
संपतन्तः स्म दृश्यन्ते शलभानां व्रजा इव ॥३९॥
संपतन्तः स्म दृश्यन्ते शलभानां व्रजा इव ॥३९॥
39. te śarā madrarājena preṣitā raṇamūrdhani ,
saṁpatantaḥ sma dṛśyante śalabhānāṁ vrajā iva.
saṁpatantaḥ sma dṛśyante śalabhānāṁ vrajā iva.
39.
te śarāḥ madrarājena preṣitāḥ raṇamūrdhani
saṃpatantaḥ sma dṛśyante śalabhānām vrajāḥ iva
saṃpatantaḥ sma dṛśyante śalabhānām vrajāḥ iva
39.
te śarāḥ madrarājena raṇamūrdhani preṣitāḥ
saṃpatantaḥ śalabhānām vrajāḥ iva sma dṛśyante
saṃpatantaḥ śalabhānām vrajāḥ iva sma dṛśyante
39.
Those arrows, dispatched by the King of Madra (madrarāja) on the battlefield, were seen falling like swarms of locusts.
मद्रराजधनुर्मुक्तैः शरैः कनकभूषणैः ।
निरन्तरमिवाकाशं संबभूव जनाधिप ॥४०॥
निरन्तरमिवाकाशं संबभूव जनाधिप ॥४०॥
40. madrarājadhanurmuktaiḥ śaraiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ ,
nirantaramivākāśaṁ saṁbabhūva janādhipa.
nirantaramivākāśaṁ saṁbabhūva janādhipa.
40.
madrarājadhanurmuktaiḥ śaraiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ
nirantaram iva ākāśam saṃbabhūva janādhipa
nirantaram iva ākāśam saṃbabhūva janādhipa
40.
janādhipa madrarājadhanurmuktaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ
śaraiḥ ākāśam nirantaram iva saṃbabhūva
śaraiḥ ākāśam nirantaram iva saṃbabhūva
40.
O lord of men (janādhipa), the sky became completely filled, as if without any gaps, by the gold-ornamented arrows released from the King of Madra's (madrarāja) bow.
न पाण्डवानां नास्माकं तत्र कश्चिद्व्यदृश्यत ।
बाणान्धकारे महति कृते तत्र महाभये ॥४१॥
बाणान्धकारे महति कृते तत्र महाभये ॥४१॥
41. na pāṇḍavānāṁ nāsmākaṁ tatra kaścidvyadṛśyata ,
bāṇāndhakāre mahati kṛte tatra mahābhaye.
bāṇāndhakāre mahati kṛte tatra mahābhaye.
41.
na pāṇḍavānām na asmākam tatra kaścit vyadṛśyata
bāṇāndhakāre mahati kṛte tatra mahābhaye
bāṇāndhakāre mahati kṛte tatra mahābhaye
41.
tatra mahati bāṇāndhakāre mahābhaye kṛte,
na pāṇḍavānām na asmākam kaścit vyadṛśyata
na pāṇḍavānām na asmākam kaścit vyadṛśyata
41.
In that great and terrifying darkness created by the arrows, neither any of the Pāṇḍavas nor any of us could be seen.
मद्रराजेन बलिना लाघवाच्छरवृष्टिभिः ।
लोड्यमानं तथा दृष्ट्वा पाण्डवानां बलार्णवम् ।
विस्मयं परमं जग्मुर्देवगन्धर्वदानवाः ॥४२॥
लोड्यमानं तथा दृष्ट्वा पाण्डवानां बलार्णवम् ।
विस्मयं परमं जग्मुर्देवगन्धर्वदानवाः ॥४२॥
42. madrarājena balinā lāghavāccharavṛṣṭibhiḥ ,
loḍyamānaṁ tathā dṛṣṭvā pāṇḍavānāṁ balārṇavam ,
vismayaṁ paramaṁ jagmurdevagandharvadānavāḥ.
loḍyamānaṁ tathā dṛṣṭvā pāṇḍavānāṁ balārṇavam ,
vismayaṁ paramaṁ jagmurdevagandharvadānavāḥ.
42.
madrarājena balinā lāghavāt
śaravṛṣṭibhiḥ loḍyamānam tathā dṛṣṭvā
pāṇḍavānām balārṇavam vismayam
paramam jagmuḥ devagandharvadānavāḥ
śaravṛṣṭibhiḥ loḍyamānam tathā dṛṣṭvā
pāṇḍavānām balārṇavam vismayam
paramam jagmuḥ devagandharvadānavāḥ
42.
devagandharvadānavāḥ balinā
madrarājena lāghavāt śaravṛṣṭibhiḥ
pāṇḍavānām balārṇavam tathā loḍyamānam
dṛṣṭvā paramam vismayam jagmuḥ
madrarājena lāghavāt śaravṛṣṭibhiḥ
pāṇḍavānām balārṇavam tathā loḍyamānam
dṛṣṭvā paramam vismayam jagmuḥ
42.
Seeing the Pāṇḍavas' vast army (balārṇavam) being tormented by the powerful king of Madras (madrarājena) with agile showers of arrows, the gods, Gandharvas, and Dānavas were struck with great astonishment.
स तु तान्सर्वतो यत्ताञ्शरैः संपीड्य मारिष ।
धर्मराजमवच्छाद्य सिंहवद्व्यनदन्मुहुः ॥४३॥
धर्मराजमवच्छाद्य सिंहवद्व्यनदन्मुहुः ॥४३॥
43. sa tu tānsarvato yattāñśaraiḥ saṁpīḍya māriṣa ,
dharmarājamavacchādya siṁhavadvyanadanmuhuḥ.
dharmarājamavacchādya siṁhavadvyanadanmuhuḥ.
43.
sa tu tān sarvataḥ yattān śaraiḥ saṃpīḍya māriṣa
dharmarājam avacchādya siṃhavat vyanadat muhuḥ
dharmarājam avacchādya siṃhavat vyanadat muhuḥ
43.
māriṣa sa tu śaraiḥ sarvataḥ yattān tān saṃpīḍya
dharmarājam avacchādya siṃhavat muhuḥ vyanadat
dharmarājam avacchādya siṃhavat muhuḥ vyanadat
43.
O honorable one (māriṣa), he (Shalya) indeed, having tormented those striving warriors from all sides with arrows, and having enveloped King Yudhiṣṭhira (dharmarājam), repeatedly roared like a lion.
ते छन्नाः समरे तेन पाण्डवानां महारथाः ।
न शेकुस्तं तदा युद्धे प्रत्युद्यातुं महारथम् ॥४४॥
न शेकुस्तं तदा युद्धे प्रत्युद्यातुं महारथम् ॥४४॥
44. te channāḥ samare tena pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
na śekustaṁ tadā yuddhe pratyudyātuṁ mahāratham.
na śekustaṁ tadā yuddhe pratyudyātuṁ mahāratham.
44.
te channāḥ samare tena pāṇḍavānām mahārathāḥ na
śekuḥ tam tadā yuddhe pratyudyātum mahāratham
śekuḥ tam tadā yuddhe pratyudyātum mahāratham
44.
samare tena channāḥ te pāṇḍavānām mahārathāḥ
tadā yuddhe tam mahāratham pratyudyātum na śekuḥ
tadā yuddhe tam mahāratham pratyudyātum na śekuḥ
44.
Covered by him (Shalya) in battle, those great chariot warriors (mahārathāḥ) of the Pāṇḍavas were then unable to advance against that great chariot warrior (mahāratham) in the fight.
धर्मराजपुरोगास्तु भीमसेनमुखा रथाः ।
न जहुः समरे शूरं शल्यमाहवशोभिनम् ॥४५॥
न जहुः समरे शूरं शल्यमाहवशोभिनम् ॥४५॥
45. dharmarājapurogāstu bhīmasenamukhā rathāḥ ,
na jahuḥ samare śūraṁ śalyamāhavaśobhinam.
na jahuḥ samare śūraṁ śalyamāhavaśobhinam.
45.
dharmarājapurogāḥ tu bhīmasenamukhāḥ rathāḥ
na jahuḥ samare śūram śalyam āhavśobhinam
na jahuḥ samare śūram śalyam āhavśobhinam
45.
tu dharmarājapurogāḥ bhīmasenamukhāḥ rathāḥ
samare śūram āhavśobhinam śalyam na jahuḥ
samare śūram āhavśobhinam śalyam na jahuḥ
45.
But indeed, the chariot warriors (rathāḥ) led by King Yudhiṣṭhira (dharmarājapurogāḥ) and with Bhīmasena prominent among them, did not abandon the brave Shalya, who shone brightly in battle.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12 (current chapter)
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47