Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-24

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
कीचकस्य तु घातेन सानुजस्य विशां पते ।
अत्याहितं चिन्तयित्वा व्यस्मयन्त पृथग्जनाः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
kīcakasya tu ghātena sānujasya viśāṁ pate ,
atyāhitaṁ cintayitvā vyasmayanta pṛthagjanāḥ.
1. vaiśaṃpāyana uvāca kīcakasya tu ghātena sānujasya
viśām pate atyāhitam cintayitvā vyasmayanta pṛthagjanāḥ
1. Vaiśampāyana said: "O lord of the people, considering the great danger caused by the slaying of Kīcaka and his younger brother, the various people were astonished."
तस्मिन्पुरे जनपदे संजल्पोऽभूच्च सर्वशः ।
शौर्याद्धि वल्लभो राज्ञो महासत्त्वश्च कीचकः ॥२॥
2. tasminpure janapade saṁjalpo'bhūcca sarvaśaḥ ,
śauryāddhi vallabho rājño mahāsattvaśca kīcakaḥ.
2. tasmin pure janapade saṃjalpaḥ abhūt ca sarvaśaḥ
śauryāt hi vallabhaḥ rājñaḥ mahāsattvaḥ ca kīcakaḥ
2. In that city and province, there was widespread talk. Indeed, Kīcaka, valorous and exceptionally strong, was very dear to the king.
आसीत्प्रहर्ता च नृणां दारामर्शी च दुर्मतिः ।
स हतः खलु पापात्मा गन्धर्वैर्दुष्टपूरुषः ॥३॥
3. āsītprahartā ca nṛṇāṁ dārāmarśī ca durmatiḥ ,
sa hataḥ khalu pāpātmā gandharvairduṣṭapūruṣaḥ.
3. āsīt prahartā ca nṛṇām dārāmarśī ca durmatiḥ
saḥ hataḥ khalu pāpātmā gandharvaiḥ duṣṭapuruṣaḥ
3. He was also a tormentor of men and a villainous molester of women. That wicked man (duṣṭapuruṣa), that sinful soul (pāpātman), was indeed killed by the Gandharvas.
इत्यजल्पन्महाराज परानीकविशातनम् ।
देशे देशे मनुष्याश्च कीचकं दुष्प्रधर्षणम् ॥४॥
4. ityajalpanmahārāja parānīkaviśātanam ,
deśe deśe manuṣyāśca kīcakaṁ duṣpradharṣaṇam.
4. iti ajalpan mahārāja parānīkaviśātanam deśe
deśe manuṣyāḥ ca kīcakam duṣpradharṣaṇam
4. Thus, O great king, people everywhere, in every region, spoke of Kīcaka, the destroyer of enemy armies, who was difficult to overpower.
अथ वै धार्तराष्ट्रेण प्रयुक्ता ये बहिश्चराः ।
मृगयित्वा बहून्ग्रामान्राष्ट्राणि नगराणि च ॥५॥
5. atha vai dhārtarāṣṭreṇa prayuktā ye bahiścarāḥ ,
mṛgayitvā bahūngrāmānrāṣṭrāṇi nagarāṇi ca.
5. atha vai dhārtarāṣṭreṇa prayuktāḥ ye bahiścarāḥ
mṛgayitvā bahūn grāmān rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca
5. Now, those scouts who were indeed dispatched by the sons of Dhṛtarāṣṭra, after diligently searching many villages, kingdoms, and cities...
संविधाय यथादिष्टं यथादेशप्रदर्शनम् ।
कृतचिन्ता न्यवर्तन्त ते च नागपुरं प्रति ॥६॥
6. saṁvidhāya yathādiṣṭaṁ yathādeśapradarśanam ,
kṛtacintā nyavartanta te ca nāgapuraṁ prati.
6. saṃvidhāya yathādiṣṭam yathādeśapradarśanam
kṛtacintāḥ nyavartanta te ca nāgapuram prati
6. After executing the instructions and pointing out the locations as directed, and having completed their task, they returned to Nagapura.
तत्र दृष्ट्वा तु राजानं कौरव्यं धृतराष्ट्रजम् ।
द्रोणकर्णकृपैः सार्धं भीष्मेण च महात्मना ॥७॥
7. tatra dṛṣṭvā tu rājānaṁ kauravyaṁ dhṛtarāṣṭrajam ,
droṇakarṇakṛpaiḥ sārdhaṁ bhīṣmeṇa ca mahātmanā.
7. tatra dṛṣṭvā tu rājānam kauravyam dhṛtarāṣṭrajam
droṇakarṇakṛpaiḥ sārdham bhīṣmeṇa ca mahātmanā
7. There, they saw the king, a descendant of Kuru (kauravya), the son of Dhṛtarāṣṭra, along with Droṇa, Karṇa, Kṛpa, and the great-souled (mahātman) Bhīṣma.
संगतं भ्रातृभिश्चापि त्रिगर्तैश्च महारथैः ।
दुर्योधनं सभामध्ये आसीनमिदमब्रुवन् ॥८॥
8. saṁgataṁ bhrātṛbhiścāpi trigartaiśca mahārathaiḥ ,
duryodhanaṁ sabhāmadhye āsīnamidamabruvan.
8. saṅgatam bhrātṛbhiḥ ca api trigartaiḥ ca mahārathaiḥ
duryodhanam sabhāmadhye āsīnam idam abruvan
8. They spoke these words to Duryodhana, who was seated in the assembly hall, accompanied by his brothers and also by the great charioteers (mahāratha) of Trigarta.
कृतोऽस्माभिः परो यत्नस्तेषामन्वेषणे सदा ।
पाण्डवानां मनुष्येन्द्र तस्मिन्महति कानने ॥९॥
9. kṛto'smābhiḥ paro yatnasteṣāmanveṣaṇe sadā ,
pāṇḍavānāṁ manuṣyendra tasminmahati kānane.
9. kṛtaḥ asmābhiḥ paraḥ yatnaḥ teṣām anveṣaṇe sadā
pāṇḍavānām manuṣyendra tasmin mahati kānane
9. O king among men (manuṣyendra), we have always made a great effort in searching for those Pāṇḍavas in that great forest.
निर्जने मृगसंकीर्णे नानाद्रुमलतावृते ।
लताप्रतानबहुले नानागुल्मसमावृते ॥१०॥
10. nirjane mṛgasaṁkīrṇe nānādrumalatāvṛte ,
latāpratānabahule nānāgulmasamāvṛte.
10. nirjane mṛgasaṃkīrṇe nānādrumalatāvṛte
latāpratānabahule nānāgulmasamāvṛte
10. In a desolate place, crowded with animals, covered with various trees and creepers, abundant with vine tendrils, and completely overgrown with various bushes.
न च विद्मो गता येन पार्थाः स्युर्दृढविक्रमाः ।
मार्गमाणाः पदन्यासं तेषु तेषु तथा तथा ॥११॥
11. na ca vidmo gatā yena pārthāḥ syurdṛḍhavikramāḥ ,
mārgamāṇāḥ padanyāsaṁ teṣu teṣu tathā tathā.
11. na ca vidmaḥ gatāḥ yena pārthāḥ syuḥ dṛḍhavikramāḥ
mārgamāṇāḥ padanyāsam teṣu teṣu tathā tathā
11. We do not know by which path the firmly valiant Pandavas went, though we are searching for their footsteps in various places and in many ways.
गिरिकूटेषु तुङ्गेषु नानाजनपदेषु च ।
जनाकीर्णेषु देशेषु खर्वटेषु पुरेषु च ॥१२॥
12. girikūṭeṣu tuṅgeṣu nānājanapadeṣu ca ,
janākīrṇeṣu deśeṣu kharvaṭeṣu pureṣu ca.
12. girikūṭeṣu tuṅgeṣu nānājanapadeṣu ca
janākīrṇeṣu deśeṣu kharvaṭeṣu pureṣu ca
12. They searched on lofty mountain peaks, in various populated countries, in populous regions, and in towns and cities.
नरेन्द्र बहुशोऽन्विष्टा नैव विद्मश्च पाण्डवान् ।
अत्यन्तभावं नष्टास्ते भद्रं तुभ्यं नरर्षभ ॥१३॥
13. narendra bahuśo'nviṣṭā naiva vidmaśca pāṇḍavān ,
atyantabhāvaṁ naṣṭāste bhadraṁ tubhyaṁ nararṣabha.
13. narendra bahuśaḥ anviṣṭāḥ na eva vidmaḥ ca pāṇḍavān
atyantabhāvam naṣṭāḥ te bhadram tubhyam nararṣabha
13. O King, though we have searched repeatedly, we still do not know of the Pandavas. They are completely lost. May prosperity be to you, O best among men!
वर्त्मान्यन्विष्यमाणास्तु रथानां रथसत्तम ।
कंचित्कालं मनुष्येन्द्र सूतानामनुगा वयम् ॥१४॥
14. vartmānyanviṣyamāṇāstu rathānāṁ rathasattama ,
kaṁcitkālaṁ manuṣyendra sūtānāmanugā vayam.
14. vartmāni anviṣyamāṇāḥ tu rathānām rathasattama
kaṃcit kālam manuṣyendra sūtānām anugāḥ vayam
14. O best among charioteers, O lord of men, we searched for the tracks of the chariots and charioteers, pursuing them for some time.
मृगयित्वा यथान्यायं विदितार्थाः स्म तत्त्वतः ।
प्राप्ता द्वारवतीं सूता ऋते पार्थैः परंतप ॥१५॥
15. mṛgayitvā yathānyāyaṁ viditārthāḥ sma tattvataḥ ,
prāptā dvāravatīṁ sūtā ṛte pārthaiḥ paraṁtapa.
15. mṛgayitvā yathānyāyam viditārthāḥ sma tattvataḥ
prāptāḥ dvāravatīm sūtāḥ ṛte pārthaiḥ paraṃtapa
15. O tormentor of foes, having searched properly, we truly understood the situation. We, the charioteers (sūtas), reached Dvārakā without the Pārthas (sons of Pṛthā).
न तत्र पाण्डवा राजन्नापि कृष्णा पतिव्रता ।
सर्वथा विप्रनष्टास्ते नमस्ते भरतर्षभ ॥१६॥
16. na tatra pāṇḍavā rājannāpi kṛṣṇā pativratā ,
sarvathā vipranaṣṭāste namaste bharatarṣabha.
16. na tatra pāṇḍavāḥ rājan na api kṛṣṇā pativratā
sarvathā vipranaṣṭāḥ te namaḥ te bharatarṣabha
16. O king, the Pāṇḍavas were not there, nor was Kṛṣṇā (Draupadī), the devoted wife. They are entirely lost. Homage to you, O best of the Bhāratas.
न हि विद्मो गतिं तेषां वासं वापि महात्मनाम् ।
पाण्डवानां प्रवृत्तिं वा विद्मः कर्मापि वा कृतम् ।
स नः शाधि मनुष्येन्द्र अत ऊर्ध्वं विशां पते ॥१७॥
17. na hi vidmo gatiṁ teṣāṁ vāsaṁ vāpi mahātmanām ,
pāṇḍavānāṁ pravṛttiṁ vā vidmaḥ karmāpi vā kṛtam ,
sa naḥ śādhi manuṣyendra ata ūrdhvaṁ viśāṁ pate.
17. na hi vidmaḥ gatim teṣām vāsam vā api
mahātmanām pāṇḍavānām pravṛttim vā
vidmaḥ karma api vā kṛtam sa naḥ
śādhi manuṣyendra ata ūrdhvam viśām pate
17. Indeed, we do not know their destination or even the dwelling of those great souls (mahātmanām). Nor do we know the activities of the Pāṇḍavas or any deeds (karma) they might have performed. Therefore, O lord of men, O lord of the people, instruct us on what to do hereafter.
अन्वेषणे पाण्डवानां भूयः किं करवामहे ।
इमां च नः प्रियामीक्ष वाचं भद्रवतीं शुभाम् ॥१८॥
18. anveṣaṇe pāṇḍavānāṁ bhūyaḥ kiṁ karavāmahe ,
imāṁ ca naḥ priyāmīkṣa vācaṁ bhadravatīṁ śubhām.
18. anveṣaṇe pāṇḍavānām bhūyaḥ kim karavāmahe imām
ca naḥ priyām īkṣa vācam bhadravatīm śubhām
18. What more should we do regarding the search for the Pāṇḍavas? And consider this dear, auspicious, and beautiful message of ours.
येन त्रिगर्ता निकृता बलेन महता नृप ।
सूतेन राज्ञो मत्स्यस्य कीचकेन महात्मना ॥१९॥
19. yena trigartā nikṛtā balena mahatā nṛpa ,
sūtena rājño matsyasya kīcakena mahātmanā.
19. yena trigartāḥ nikṛtāḥ balena mahatā nṛpa
sūtena rājñaḥ matsyasya kīcakena mahātmanā
19. O King, by whom the Trigartas were greatly humiliated through immense strength - that Kīcaka, the great-souled charioteer of King Matsya...
स हतः पतितः शेते गन्धर्वैर्निशि भारत ।
अदृश्यमानैर्दुष्टात्मा सह भ्रातृभिरच्युत ॥२०॥
20. sa hataḥ patitaḥ śete gandharvairniśi bhārata ,
adṛśyamānairduṣṭātmā saha bhrātṛbhiracyuta.
20. saḥ hataḥ patitaḥ śete gandharvaiḥ niśi bhārata
adṛśyamānaiḥ duṣṭātmā saha bhrātṛbhiḥ acyuta
20. O Bhārata, O Acyuta, that evil-souled Kīcaka now lies slain and fallen at night, along with his brothers, by the invisible Gandharvas.
प्रियमेतदुपश्रुत्य शत्रूणां तु पराभवम् ।
कृतकृत्यश्च कौरव्य विधत्स्व यदनन्तरम् ॥२१॥
21. priyametadupaśrutya śatrūṇāṁ tu parābhavam ,
kṛtakṛtyaśca kauravya vidhatsva yadanantaram.
21. priyam etat upaśrutya śatrūṇām tu parābhavam
kṛtakṛtyaḥ ca kauravya vidhatsva yat anantaram
21. O scion of Kuru (Kauravya), having heard this pleasing news of the enemies' defeat, and having thus accomplished your task, now perform what needs to be done next.