Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-230

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
वैशंपायन उवाच ।
ततस्ते सहिताः सर्वे दुर्योधनमुपागमन् ।
अब्रुवंश्च महाराज यदूचुः कौरवं प्रति ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataste sahitāḥ sarve duryodhanamupāgaman ,
abruvaṁśca mahārāja yadūcuḥ kauravaṁ prati.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ te sahitāḥ sarve duryodhanam
upāgaman abruvan ca mahārāja yat ūcuḥ kauravam prati
1. Vaiśampāyana said: Then all of them, having assembled, approached Duryodhana. And they reported, O great king, what had been said by the Gandharvas concerning the Kaurava (Duryodhana).
1. וַישַׁמְפָּאיַנַה אמר, אז כולם יחד באו אל דוּרְיוֹדְהַנַה, הו מלך גדול, וסיפרו לבן הקוּרוּ את מה שהגַנְדְהַרְוַה אמרו.
गन्धर्वैर्वारिते सैन्ये धार्तराष्ट्रः प्रतापवान् ।
अमर्षपूर्णः सैन्यानि प्रत्यभाषत भारत ॥२॥
2. gandharvairvārite sainye dhārtarāṣṭraḥ pratāpavān ,
amarṣapūrṇaḥ sainyāni pratyabhāṣata bhārata.
2. gandharvaiḥ vārite sainye dhārtarāṣṭraḥ pratāpavān
amarṣapūrṇaḥ sainyāni pratyabhāṣata bhārata
2. O descendant of Bhārata, when his army was obstructed by the Gandharvas, the powerful son of Dhṛtarāṣṭra, filled with indignation, spoke to his forces.
2. כשהגַנְדְהַרְוַה עצרו את הצבא, בן דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה האדיר, מלא כעס, אמר לחייליו, הו בְּהָארַטַה,
शासतैनानधर्मज्ञान्मम विप्रियकारिणः ।
यदि प्रक्रीडितो देवैः सर्वैः सह शतक्रतुः ॥३॥
3. śāsatainānadharmajñānmama vipriyakāriṇaḥ ,
yadi prakrīḍito devaiḥ sarvaiḥ saha śatakratuḥ.
3. śāsatā enān adharmajñān mama vipriyakāriṇaḥ
yadi prakrīḍitaḥ devaiḥ sarvaiḥ saha śatakratuḥ
3. (tvayā) śāsatā enān adharmajñān mama vipriyakāriṇaḥ,
yadi śatakratuḥ sarvaiḥ devaiḥ saha prakrīḍitaḥ.
3. You should punish these unrighteous ones, my ill-wishers, (for what) if Śatakratu (Indra) has merely sported with all the gods?
3. העניש את אלה, שאינם יודעים את חוק היושר ועושים לי רע, גם אם שַׁטַקְרַטוּ (אִינְדְרַה) עצמו משחק שם עם כל האלים.
दुर्योधनवचः श्रुत्वा धार्तराष्ट्रा महाबलाः ।
सर्व एवाभिसंनद्धा योधाश्चापि सहस्रशः ॥४॥
4. duryodhanavacaḥ śrutvā dhārtarāṣṭrā mahābalāḥ ,
sarva evābhisaṁnaddhā yodhāścāpi sahasraśaḥ.
4. duryodhanavacaḥ śrutvā dhārtarāṣṭrāḥ mahābalāḥ
sarve eva abhisaṃnaddhāḥ yodhāḥ ca api sahasraśaḥ
4. Upon hearing Duryodhana's words, all the mighty sons of Dhṛtarāṣṭra, as well as thousands of warriors, fully prepared themselves for battle.
4. כששמעו את דברי דוּרְיוֹדְהַנַה, בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה החזקים התחמשו כולם, וגם אלפי לוחמים.
ततः प्रमथ्य गन्धर्वांस्तद्वनं विविशुर्बलात् ।
सिंहनादेन महता पूरयन्तो दिशो दश ॥५॥
5. tataḥ pramathya gandharvāṁstadvanaṁ viviśurbalāt ,
siṁhanādena mahatā pūrayanto diśo daśa.
5. tataḥ pramathya gandharvān tat vanam viviśuḥ
balāt siṃhanādena mahatā pūrayantaḥ diśaḥ daśa
5. Then, having overwhelmed the Gandharvas, they forcibly entered that forest, filling all ten directions with a mighty lion's roar.
5. אז הם דחפו את הגַנְדְהַרְוַה, פרצו בכוח אל היער, ומילאו את עשרת הכיוונים בשאגת אריות אדירה.
ततोऽपरैरवार्यन्त गन्धर्वैः कुरुसैनिकाः ।
ते वार्यमाणा गन्धर्वैः साम्नैव वसुधाधिप ।
ताननादृत्य गन्धर्वांस्तद्वनं विविशुर्महत् ॥६॥
6. tato'parairavāryanta gandharvaiḥ kurusainikāḥ ,
te vāryamāṇā gandharvaiḥ sāmnaiva vasudhādhipa ,
tānanādṛtya gandharvāṁstadvanaṁ viviśurmahat.
6. tataḥ aparaiḥ avāryanta gandharvaiḥ
kurusainikāḥ te vāryamāṇāḥ gandharvaiḥ
sāmnā eva vasudhādhipa tān anādṛtya
gandharvān tat vanam viviśuḥ mahat
6. Then, the Kuru soldiers could not be stopped by the other Gandharvas. O King, even when the Gandharvas tried to restrain them with gentle words, the Kuru soldiers disregarded them and entered that vast forest.
6. אז גַנְדְהַרְוַה אחרים עצרו את חיילי הקוּרוּ. הגַנְדְהַרְוַה עצרו אותם בדברי שלום בלבד, הו אדון הארץ, אך הם התעלמו מהגַנְדְהַרְוַה ופרצו אל היער הגדול.
यदा वाचा न तिष्ठन्ति धार्तराष्ट्राः सराजकाः ।
ततस्ते खेचराः सर्वे चित्रसेने न्यवेदयन् ॥७॥
7. yadā vācā na tiṣṭhanti dhārtarāṣṭrāḥ sarājakāḥ ,
tataste khecarāḥ sarve citrasene nyavedayan.
7. yadā vācā na tiṣṭhanti dhārtarāṣṭrāḥ sarājakāḥ
tataḥ te khecarāḥ sarve citrasene nyavedayan
7. When the sons of Dhṛtarāṣṭra (Dhārtarāṣṭras), along with their king, would not listen to their words, then all those sky-wanderers (Gandharvas) reported the matter to Citrasena.
7. כשבני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה ומלכיהם לא נעצרו בדברים, הגַנְדְהַרְוַה, הנעים בשמיים, כולם דיווחו על כך לצ׳ִיטְרַסֵנַה.
गन्धर्वराजस्तान्सर्वानब्रवीत्कौरवान्प्रति ।
अनार्याञ्शासतेत्येवं चित्रसेनोऽत्यमर्षणः ॥८॥
8. gandharvarājastānsarvānabravītkauravānprati ,
anāryāñśāsatetyevaṁ citraseno'tyamarṣaṇaḥ.
8. gandharvarājaḥ tān sarvān abravīt kauravān prati
anāryān śāsata iti evam citrasenaḥ ati amarṣaṇaḥ
8. The Gandharva king, Citrasena, who was exceedingly enraged, then addressed all of them regarding the Kauravas, saying, 'Punish these ignoble individuals!'
8. מלך הגַנְדְהַרְוַה צ׳ִיטְרַסֵנַה, זועם מאוד, אמר לכולם על בני הקוּרוּ, העניש את חסרי הערכים האלה.
अनुज्ञातास्तु गन्धर्वाश्चित्रसेनेन भारत ।
प्रगृहीतायुधाः सर्वे धार्तराष्ट्रानभिद्रवन् ॥९॥
9. anujñātāstu gandharvāścitrasenena bhārata ,
pragṛhītāyudhāḥ sarve dhārtarāṣṭrānabhidravan.
9. anujñātāḥ tu gandharvāḥ citrasenena bhārata
pragṛhītāyudhāḥ sarve dhārtarāṣṭrān abhidravan
9. But O Bhārata, all the Gandharvas, having received permission from Citrasena, took up their weapons and attacked the Dhārtarāṣṭras.
9. הגַנְדְהַרְוַה קיבלו רשות מצ׳ִיטְרַסֵנַה, הו בְּהָארַטַה, כולם אחזו בנשקם ורצו על בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה.
तान्दृष्ट्वा पततः शीघ्रान्गन्धर्वानुद्यतायुधान् ।
सर्वे ते प्राद्रवन्संख्ये धार्तराष्ट्रस्य पश्यतः ॥१०॥
10. tāndṛṣṭvā patataḥ śīghrāngandharvānudyatāyudhān ,
sarve te prādravansaṁkhye dhārtarāṣṭrasya paśyataḥ.
10. tān dṛṣṭvā patataḥ śīghrān gandharvān udyata-āyudhān
sarve te pra-adravan saṃkhye dhārtarāṣṭrasya paśyataḥ
10. Seeing those Gandharvas swiftly advancing with upraised weapons, all of Dhṛtarāṣṭra's men fled from the battle while Duryodhana (Dhārtarāṣṭra) watched.
10. הם ראו את הגַנְדְהַרְוַה הנופלים עליהם במהירות עם נשק מורם, וכולם נמלטו מהקרב, לעיני בן דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה.
तान्दृष्ट्वा द्रवतः सर्वान्धार्तराष्ट्रान्पराङ्मुखान् ।
वैकर्तनस्तदा वीरो नासीत्तत्र पराङ्मुखः ॥११॥
11. tāndṛṣṭvā dravataḥ sarvāndhārtarāṣṭrānparāṅmukhān ,
vaikartanastadā vīro nāsīttatra parāṅmukhaḥ.
11. tān dṛṣṭvā dravataḥ sarvān dhārtarāṣṭrān parāṅmukhān
vaikartanaḥ tadā vīraḥ na āsīt tatra parāṅmukhaḥ
11. But then, seeing all those sons of Dhṛtarāṣṭra fleeing and turning their backs, the hero Vaikartana (Karṇa) himself did not turn away there.
11. כשראה את בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה בורחים כולם ופונים עורף, הגיבור וַיקַרְטַנַה (קַרְנַה) לא פנה עורף שם.
आपतन्तीं तु संप्रेक्ष्य गन्धर्वाणां महाचमूम् ।
महता शरवर्षेण राधेयः प्रत्यवारयत् ॥१२॥
12. āpatantīṁ tu saṁprekṣya gandharvāṇāṁ mahācamūm ,
mahatā śaravarṣeṇa rādheyaḥ pratyavārayat.
12. āpatantīm tu samprekṣya gandharvāṇām mahā-camūm
mahatā śara-varṣeṇa rādheyaḥ prati-avārayat
12. But, clearly perceiving the great army of the Gandharvas attacking, the son of Rādhā (Karṇa) repelled them with a massive shower of arrows.
12. כשראה את הצבא הגדול של הגַנְדְהַרְוַה מתקרב, רָאדֵהֵיַה (קַרְנַה) עצר אותו בגשם גדול של חיצים.
क्षुरप्रैर्विशिखैर्भल्लैर्वत्सदन्तैस्तथायसैः ।
गन्धर्वाञ्शतशोऽभ्यघ्नँल्लघुत्वात्सूतनन्दनः ॥१३॥
13. kṣuraprairviśikhairbhallairvatsadantaistathāyasaiḥ ,
gandharvāñśataśo'bhyaghnaँllaghutvātsūtanandanaḥ.
13. kṣurapraiḥ viśikhaiḥ bhallaiḥ vatsadantaiḥ tathā āyasaiḥ
gandharvān śataśaḥ abhi-aghanan laghutvāt sūta-nandanaḥ
13. With razor-like arrows, (other) arrows, broad-headed arrows, calf-tooth arrows, and iron arrows, the son of the charioteer (Karṇa), due to his swiftness, struck down hundreds of Gandharvas.
13. בחיצים שונים מסוגי קשוּרַפְּרַה, וִישִׁיקַה, בְּהַלַּה, וַטְסַדַנְטַה וברזל, הרג בן הסוּטַה מאות גַנְדְהַרְוַה, בזכות מהירותו.
पातयन्नुत्तमाङ्गानि गन्धर्वाणां महारथः ।
क्षणेन व्यधमत्सर्वां चित्रसेनस्य वाहिनीम् ॥१४॥
14. pātayannuttamāṅgāni gandharvāṇāṁ mahārathaḥ ,
kṣaṇena vyadhamatsarvāṁ citrasenasya vāhinīm.
14. pātayan uttamāṅgāni gandharvāṇām mahārathaḥ
kṣaṇena vyadhamat sarvām citrasenasya vāhinīm
14. The great charioteer, striking down the heads of the Gandharvas, instantly dispersed Citrasena's entire army.
14. הלוחם הדגול הפיל את ראשי הגַנְדְהַרְוַה, וברגע אחד השמיד את כל הצבא של צ׳ִיטְרַסֵנַה.
ते वध्यमाना गन्धर्वाः सूतपुत्रेण धीमता ।
भूय एवाभ्यवर्तन्त शतशोऽथ सहस्रशः ॥१५॥
15. te vadhyamānā gandharvāḥ sūtaputreṇa dhīmatā ,
bhūya evābhyavartanta śataśo'tha sahasraśaḥ.
15. te vadhyamānāḥ gandharvāḥ sūtaputreṇa dhīmatā
bhūyaḥ eva abhyavartanta śataśaḥ atha sahasraśaḥ
15. Those Gandharvas, despite being attacked by the skilled son of the charioteer (Karṇa), again advanced in hundreds and thousands.
15. הגַנְדְהַרְוַה האלה נהרגו על ידי בן הסוּטַה החכם, ובכל זאת חזרו שוב למאות ולאלפים.
गन्धर्वभूता पृथिवी क्षणेन समपद्यत ।
आपतद्भिर्महावेगैश्चित्रसेनस्य सैनिकैः ॥१६॥
16. gandharvabhūtā pṛthivī kṣaṇena samapadyata ,
āpatadbhirmahāvegaiścitrasenasya sainikaiḥ.
16. gandharvabhūtā pṛthivī kṣaṇena samapadyata
āpatadbhiḥ mahāvegaiḥ citrasenasya sainikaiḥ
16. In an instant, the earth became full of Gandharvas, with Citrasena's incredibly swift soldiers who were falling upon (the enemy).
16. ברגע אחד נראה כאילו כל הארץ התמלאה בגַנְדְהַרְוַה, בגלל חיילי צ׳ִיטְרַסֵנַה הנופלים במהירות עצומה.
अथ दुर्योधनो राजा शकुनिश्चापि सौबलः ।
दुःशासनो विकर्णश्च ये चान्ये धृतराष्ट्रजाः ।
न्यहनंस्तत्तदा सैन्यं रथैर्गरुडनिस्वनैः ॥१७॥
17. atha duryodhano rājā śakuniścāpi saubalaḥ ,
duḥśāsano vikarṇaśca ye cānye dhṛtarāṣṭrajāḥ ,
nyahanaṁstattadā sainyaṁ rathairgaruḍanisvanaiḥ.
17. atha duryodhanaḥ rājā śakuniḥ ca api
saubalaḥ duḥśāsanaḥ vikarṇaḥ ca ye
ca anye dhṛtarāṣṭrajāḥ nyahanan tat
tadā sainyam rathaiḥ garuḍanisvanaiḥ
17. Then King Duryodhana, along with Shakuni (son of Subala), Duḥśāsana, Vikarṇa, and other sons of Dhṛtarāṣṭra, then struck down that army with their chariots, which roared like Garuḍa.
17. אז המלך דוּרְיוֹדְהַנַה, שַׁקוּנִי בן סַאוּבַּלַה, דוּהְשָׁאסַנַה, וִיקַרְנַה ושאר בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה הכו בצבא ההוא במרכבות שקולן כקול גַרוּדַה.
भूयश्च योधयामासुः कृत्वा कर्णमथाग्रतः ।
महता रथघोषेण हयचारेण चाप्युत ।
वैकर्तनं परीप्सन्तो गन्धर्वान्समवारयन् ॥१८॥
18. bhūyaśca yodhayāmāsuḥ kṛtvā karṇamathāgrataḥ ,
mahatā rathaghoṣeṇa hayacāreṇa cāpyuta ,
vaikartanaṁ parīpsanto gandharvānsamavārayan.
18. bhūyaḥ ca yodhayāmāsuḥ kṛtvā karṇam
atha agrataḥ mahatā rathaghoṣeṇa
hayacāreṇa ca api uta vaikartanam
parīpsantaḥ gandharvān samavārayan
18. Then, having placed Karna at the forefront, they fought again. Indeed, desiring to protect Karna, they held back the Gandharvas with a great roar of chariots and the advance of horses.
18. הם שוב נלחמו כשהם מציבים את קַרְנַה בראש, בקול גדול של מרכבות ובדהירת סוסים, וביקשו להגן על וַיקַרְטַנַה, ועצרו את הגַנְדְהַרְוַה.
ततः संन्यपतन्सर्वे गन्धर्वाः कौरवैः सह ।
तदा सुतुमुलं युद्धमभवल्लोमहर्षणम् ॥१९॥
19. tataḥ saṁnyapatansarve gandharvāḥ kauravaiḥ saha ,
tadā sutumulaṁ yuddhamabhavallomaharṣaṇam.
19. tataḥ saṃnyapatan sarve gandharvāḥ kauravaiḥ
saha tadā sutumulam yuddham abhavat lomaharṣaṇam
19. Then, all the Gandharvas attacked the Kauravas. At that time, a very tumultuous and hair-raising battle occurred.
19. אז כל הגַנְדְהַרְוַה התנגשו עם הקַאוּרַוַה, ופרץ אז קרב סוער מאוד שהקפיץ את השערות מהפחד.
ततस्ते मृदवोऽभूवन्गन्धर्वाः शरपीडिताः ।
उच्चुक्रुशुश्च कौरव्या गन्धर्वान्प्रेक्ष्य पीडितान् ॥२०॥
20. tataste mṛdavo'bhūvangandharvāḥ śarapīḍitāḥ ,
uccukruśuśca kauravyā gandharvānprekṣya pīḍitān.
20. tataḥ te mṛdavaḥ abhūvan gandharvāḥ śarapīḍitāḥ
uccukruśuḥ ca kauravyāḥ gandharvān prekṣya pīḍitān
20. Then, afflicted by arrows, those Gandharvas became powerless. And the Kauravas, seeing the Gandharvas in distress, cried out loudly.
20. אז הגַנְדְהַרְוַה, שנפגעו מהחיצים, נחלשו, ובני הקוּרוּ צעקו בקול רם כשראו את הגַנְדְהַרְוַה הפגועים.
गन्धर्वांस्त्रासितान्दृष्ट्वा चित्रसेनोऽत्यमर्षणः ।
उत्पपातासनात्क्रुद्धो वधे तेषां समाहितः ॥२१॥
21. gandharvāṁstrāsitāndṛṣṭvā citraseno'tyamarṣaṇaḥ ,
utpapātāsanātkruddho vadhe teṣāṁ samāhitaḥ.
21. gandharvān trāsitān dṛṣṭvā citrasenaḥ ati amarṣaṇaḥ
utpapāta āsanāt kruddhaḥ vadhe teṣām samāhitaḥ
21. Upon seeing the terrified Gandharvas, Chitrasena, exceedingly indignant, sprang from his seat, enraged and resolved on their destruction.
21. כשראה את הגַנְדְהַרְוַה מבוהלים, צ׳ִיטְרַסֵנַה זעם מאוד, קם בכעס ממושבו והתכוון להרוג אותם.
ततो मायास्त्रमास्थाय युयुधे चित्रमार्गवित् ।
तयामुह्यन्त कौरव्याश्चित्रसेनस्य मायया ॥२२॥
22. tato māyāstramāsthāya yuyudhe citramārgavit ,
tayāmuhyanta kauravyāścitrasenasya māyayā.
22. tatas māyā-astram āsthāya yuyudhe citramārgavit
tayā amuhyanta kauravyāḥ citrasenasya māyayā
22. Then, Citrasena, who knew various deceptive methods, resorted to an illusion-weapon and fought. The Kauravas were bewildered by his illusion (māyā).
22. אז הוא נשען על נשק האשליה ונלחם, כי הכיר דרכי לחימה מופלאות, ובני הקוּרוּ התבלבלו מהאשליה של צ׳ִיטְרַסֵנַה.
एकैको हि तदा योधो धार्तराष्ट्रस्य भारत ।
पर्यवर्तत गन्धर्वैर्दशभिर्दशभिः सह ॥२३॥
23. ekaiko hi tadā yodho dhārtarāṣṭrasya bhārata ,
paryavartata gandharvairdaśabhirdaśabhiḥ saha.
23. ekaikaḥ hi tadā yodhaḥ dhārtarāṣṭrasya bhārata
paryavartata gandharvaiḥ daśabhiḥ daśabhiḥ saha
23. Indeed, O Bhārata, at that time, each and every warrior of the Dhṛtarāṣṭras was engaged against ten Gandharvas simultaneously.
23. כל לוחם של בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה, הו בְּהָארַטַה, נאלץ אז להסתובב בין עשרה גַנְדְהַרְוַה כל אחד.
ततः संपीड्यमानास्ते बलेन महता तदा ।
प्राद्रवन्त रणे भीता यत्र राजा युधिष्ठिरः ॥२४॥
24. tataḥ saṁpīḍyamānāste balena mahatā tadā ,
prādravanta raṇe bhītā yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ.
24. tatas saṃpīḍyamānāḥ te balena mahatā tadā
prādravanta raṇe bhītāḥ yatra rājā yudhiṣṭhiraḥ
24. Then, being severely pressed by a great force, they became frightened and fled from the battle to where King Yudhiṣṭhira was.
24. אז הם נלחצו אז בכוח גדול, פחדו בקרב ונמלטו אל המקום שבו היה המלך יוּדְהִישְׁתְהִירַה.
भज्यमानेष्वनीकेषु धार्तराष्ट्रेषु सर्वशः ।
कर्णो वैकर्तनो राजंस्तस्थौ गिरिरिवाचलः ॥२५॥
25. bhajyamāneṣvanīkeṣu dhārtarāṣṭreṣu sarvaśaḥ ,
karṇo vaikartano rājaṁstasthau giririvācalaḥ.
25. bhajyamāneṣu anīkeṣu dhārtarāṣṭreṣu sarvaśaḥ
karṇaḥ vaikartanaḥ rājan tasthau giriḥ iva acalaḥ
25. O King, while the armies of the Dhṛtarāṣṭras were being utterly shattered, Karṇa, the son of Vikartana, stood firm like an unmoving mountain.
25. כשצבאות בני דְהְרְטַרָאשְׁטְרַה נשברו מכל עבר, הו מלך, קַרְנַה וַיקַרְטַנַה עמד איתן כהר שאינו זז.
दुर्योधनश्च कर्णश्च शकुनिश्चापि सौबलः ।
गन्धर्वान्योधयां चक्रुः समरे भृशविक्षताः ॥२६॥
26. duryodhanaśca karṇaśca śakuniścāpi saubalaḥ ,
gandharvānyodhayāṁ cakruḥ samare bhṛśavikṣatāḥ.
26. Duryodhanaḥ ca Karṇaḥ ca Śakuniḥ ca api Saubalaḥ
Gandharvān yodhayām cakruḥ samare bhṛśavikṣatāḥ
26. Duryodhana, Karṇa, and Śakuni, the son of Subala, though severely wounded, engaged the Gandharvas in battle.
26. דוּרְיוֹדְהַנַה, קַרְנַה ושַׁקוּנִי בן סַאוּבַּלַה נלחמו בגַנְדְהַרְוַה בקרב, כשהם פצועים קשה.
सर्व एव तु गन्धर्वाः शतशोऽथ सहस्रशः ।
जिघांसमानाः सहिताः कर्णमभ्यद्रवन्रणे ॥२७॥
27. sarva eva tu gandharvāḥ śataśo'tha sahasraśaḥ ,
jighāṁsamānāḥ sahitāḥ karṇamabhyadravanraṇe.
27. sarve eva tu Gandharvāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
jighāṃsamānāḥ sahitāḥ Karṇam abhi adravan raṇe
27. But all the Gandharvas, by hundreds and then by thousands, united and intent on killing Karṇa, rushed upon him in battle.
27. אך כל הגַנְדְהַרְוַה, מאות ואלפים, התאגדו מתוך רצון להרוג, ורצו על קַרְנַה בקרב.
असिभिः पट्टिशैः शूलैर्गदाभिश्च महाबलाः ।
सूतपुत्रं जिघांसन्तः समन्तात्पर्यवारयन् ॥२८॥
28. asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlairgadābhiśca mahābalāḥ ,
sūtaputraṁ jighāṁsantaḥ samantātparyavārayan.
28. asibhiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ gadābhiḥ ca mahābalāḥ
sūtaputram jighāṃsantaḥ samantāt pari avārayan
28. The mighty Gandharvas, desiring to kill the son of the charioteer (Karṇa), surrounded him from all sides with swords, lances (paṭṭiśa), spears, and maces.
28. בחרבות, בחניתות כבדות, ברמחים ובאלות, הקיפו אותו מכל עבר הגַנְדְהַרְוַה האדירים, ברצונם להרוג את קַרְנַה בן העגלון.
अन्येऽस्य युगमच्छिन्दन्ध्वजमन्ये न्यपातयन् ।
ईषामन्ये हयानन्ये सूतमन्ये न्यपातयन् ॥२९॥
29. anye'sya yugamacchindandhvajamanye nyapātayan ,
īṣāmanye hayānanye sūtamanye nyapātayan.
29. anye asya yugam acchindan dhvajam anye ni apātayan
īṣām anye hayān anye sūtam anye ni apātayan
29. Some of them cut off his (Karṇa's) yoke, others brought down his banner. Still others brought down his chariot-pole, others his horses, and yet others his charioteer.
29. חלקם ניפצו את העול שלו, חלקם הפילו את הדגל, חלקם את מוט המרכבה, חלקם את הסוסים, וחלקם את הרכב,
अन्ये छत्रं वरूथं च बन्धुरं च तथापरे ।
गन्धर्वा बहुसाहस्राः खण्डशोऽभ्यहनन्रथम् ॥३०॥
30. anye chatraṁ varūthaṁ ca bandhuraṁ ca tathāpare ,
gandharvā bahusāhasrāḥ khaṇḍaśo'bhyahananratham.
30. anye chatram varūtham ca bandhuram ca tathā apare
gandharvāḥ bahusāhasrāḥ khaṇḍaśaḥ abhyahanant ratham
30. Some [of them attacked] the umbrella, others the chariot's protective housing, and still others the elegant frame. Thousands of Gandharvas struck the chariot, breaking it into pieces.
30. חלקם את החופה, את מעטה המרכבה ואת מושב הרכב. כך ניפצו אלפים רבים של גַנְדְהַרְוַה את המרכבה לרסיסים.
ततो रथादवप्लुत्य सूतपुत्रोऽसिचर्मभृत् ।
विकर्णरथमास्थाय मोक्षायाश्वानचोदयत् ॥३१॥
31. tato rathādavaplutya sūtaputro'sicarmabhṛt ,
vikarṇarathamāsthāya mokṣāyāśvānacodayat.
31. tataḥ rathāt avaplutya sūtaputraḥ asicarmabhṛt
vikarṇaratham āsthāya mokṣāya aśvān acodayat
31. Then, having jumped down from his chariot, Karṇa, the son of the charioteer (sūtaputra), carrying a sword and shield, mounted Vikarṇa's chariot and urged the horses on for his escape (mokṣa).
31. אז קפץ קַרְנַה בן העגלון מן המרכבה, אחז חרב ומגן, עלה על מרכבתו של וִיקַרְנַה והאיץ בסוסים כדי להימלט.