Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-135

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
लोमश उवाच ।
एषा मधुविला राजन्समङ्गा संप्रकाशते ।
एतत्कर्दमिलं नाम भरतस्याभिषेचनम् ॥१॥
1. lomaśa uvāca ,
eṣā madhuvilā rājansamaṅgā saṁprakāśate ,
etatkardamilaṁ nāma bharatasyābhiṣecanam.
1. lomaśaḥ uvāca eṣā madhuvilā rājan samaṅgā samprakāśate
etat kardamilam nāma bharatasya abhiṣecanam
1. Lomasa said: 'O King, this Madhuvilā, which is Samangā, shines brightly. This place is called Kardamila, the site of Bharata's consecration.'
अलक्ष्म्या किल संयुक्तो वृत्रं हत्वा शचीपतिः ।
आप्लुतः सर्वपापेभ्यः समङ्गायां व्यमुच्यत ॥२॥
2. alakṣmyā kila saṁyukto vṛtraṁ hatvā śacīpatiḥ ,
āplutaḥ sarvapāpebhyaḥ samaṅgāyāṁ vyamucyata.
2. alakṣmyā kila saṃyuktaḥ vṛtram hatvā śacīpatiḥ
āplutaḥ sarvapāpebhyaḥ samaṅgāyām vyamucyata
2. Indeed, after killing Vṛtra, the husband of Śacī (Indra), being afflicted by ill-fortune, was purified from all sins by bathing in the Samangā river.
एतद्विनशनं कुक्षौ मैनाकस्य नरर्षभ ।
अदितिर्यत्र पुत्रार्थं तदन्नमपचत्पुरा ॥३॥
3. etadvinaśanaṁ kukṣau mainākasya nararṣabha ,
aditiryatra putrārthaṁ tadannamapacatpurā.
3. etat vinaśanam kukṣau mainākasya nararṣabha
aditiḥ yatra putrārtham tat annam apacat purā
3. O best among men (nararṣabha), this is the hidden place (vinaśanam) within Mainaka's womb, where Aditi formerly cooked that food for the sake of a son.
एनं पर्वतराजानमारुह्य पुरुषर्षभ ।
अयशस्यामसंशब्द्यामलक्ष्मीं व्यपनोत्स्यथ ॥४॥
4. enaṁ parvatarājānamāruhya puruṣarṣabha ,
ayaśasyāmasaṁśabdyāmalakṣmīṁ vyapanotsyatha.
4. enam parvatarājānam āruhya puruṣarṣabha
ayaśasyām asaṃśabdyām alakṣmīm vyapanotsyatha
4. O best among men (puruṣarṣabha), by ascending this king of mountains, you will indeed dispel ill-fame, disgrace, and misfortune (alakṣmī).
एते कनखला राजनृषीणां दयिता नगाः ।
एषा प्रकाशते गङ्गा युधिष्ठिर महानदी ॥५॥
5. ete kanakhalā rājanṛṣīṇāṁ dayitā nagāḥ ,
eṣā prakāśate gaṅgā yudhiṣṭhira mahānadī.
5. ete kanakhalāḥ rājan ṛṣīṇām dayitāḥ nagāḥ
eṣā prakāśate gaṅgā yudhiṣṭhira mahānadī
5. O king, these mountains of Kanakhala are beloved by the sages. O Yudhishthira, this great river Ganga shines forth.
सनत्कुमारो भगवानत्र सिद्धिमगात्पराम् ।
आजमीढावगाह्यैनां सर्वपापैः प्रमोक्ष्यसे ॥६॥
6. sanatkumāro bhagavānatra siddhimagātparām ,
ājamīḍhāvagāhyaināṁ sarvapāpaiḥ pramokṣyase.
6. sanatkumāraḥ bhagavān atra siddhim agāt parām
ājamīḍha avagāhya enām sarvapāpaiḥ pramokṣyase
6. Here, Lord Sanatkumara attained supreme spiritual perfection (siddhi). O Ajamidha, by bathing in this (river), you will be completely liberated (mokṣa) from all sins.
अपां ह्रदं च पुण्याख्यं भृगुतुङ्गं च पर्वतम् ।
तूष्णीं गङ्गां च कौन्तेय सामात्यः समुपस्पृश ॥७॥
7. apāṁ hradaṁ ca puṇyākhyaṁ bhṛgutuṅgaṁ ca parvatam ,
tūṣṇīṁ gaṅgāṁ ca kaunteya sāmātyaḥ samupaspṛśa.
7. apām hradaṃ ca puṇyākhyaṃ bhṛgutuṅgaṃ ca parvatam
tūṣṇīm gaṅgām ca kaunteya sāmātyaḥ samupaspṛśa
7. O son of Kuntī, you and your ministers should touch the holy lake known as Puṇya, Mount Bhṛgutunga, and the silent Gaṅgā for purification.
आश्रमः स्थूलशिरसो रमणीयः प्रकाशते ।
अत्र मानं च कौन्तेय क्रोधं चैव विवर्जय ॥८॥
8. āśramaḥ sthūlaśiraso ramaṇīyaḥ prakāśate ,
atra mānaṁ ca kaunteya krodhaṁ caiva vivarjaya.
8. āśramaḥ sthūlaśirasaḥ ramaṇīyaḥ prakāśate atra
mānam ca kaunteya krodham ca eva vivarjaya
8. The beautiful hermitage (āśrama) of Sthūlaśiras appears splendid. Here, O son of Kuntī, you must indeed renounce both pride and anger.
एष रैभ्याश्रमः श्रीमान्पाण्डवेय प्रकाशते ।
भारद्वाजो यत्र कविर्यवक्रीतो व्यनश्यत ॥९॥
9. eṣa raibhyāśramaḥ śrīmānpāṇḍaveya prakāśate ,
bhāradvājo yatra kaviryavakrīto vyanaśyata.
9. eṣaḥ raibhyāśramaḥ śrīmān pāṇḍaveya prakāśate
bhāradvājaḥ yatra kaviḥ yavakrītaḥ vyanasyata
9. O son of Pāṇḍu, this glorious hermitage (āśrama) of Raibhya appears splendid, where the poet Bharadvāja and Yavakrīta perished.
युधिष्ठिर उवाच ।
कथंयुक्तोऽभवदृषिर्भरद्वाजः प्रतापवान् ।
किमर्थं च यवक्रीत ऋषिपुत्रो व्यनश्यत ॥१०॥
10. yudhiṣṭhira uvāca ,
kathaṁyukto'bhavadṛṣirbharadvājaḥ pratāpavān ,
kimarthaṁ ca yavakrīta ṛṣiputro vyanaśyata.
10. yudhiṣṭhiraḥ uvāca katham yuktaḥ abhavat ṛṣiḥ bharadvājaḥ
pratāpavān kimartham ca yavakrītaḥ ṛṣiputraḥ vyanasyata
10. Yudhiṣṭhira said: "How did the powerful sage Bharadvāja become associated with this (event)? And for what reason did Yavakrīta, the sage's son, perish?"
एतत्सर्वं यथावृत्तं श्रोतुमिच्छामि लोमश ।
कर्मभिर्देवकल्पानां कीर्त्यमानैर्भृशं रमे ॥११॥
11. etatsarvaṁ yathāvṛttaṁ śrotumicchāmi lomaśa ,
karmabhirdevakalpānāṁ kīrtyamānairbhṛśaṁ rame.
11. etat sarvam yathāvṛttam śrotum icchāmi lomaśa
karmabhiḥ devakalpānām kīrtyamānaiḥ bhṛśam rame
11. O Lomasa, I wish to hear all this just as it happened. I greatly delight when the actions (karma) of those who are like gods are recounted.
लोमश उवाच ।
भरद्वाजश्च रैभ्यश्च सखायौ संबभूवतुः ।
तावूषतुरिहात्यन्तं प्रीयमाणौ वनान्तरे ॥१२॥
12. lomaśa uvāca ,
bharadvājaśca raibhyaśca sakhāyau saṁbabhūvatuḥ ,
tāvūṣaturihātyantaṁ prīyamāṇau vanāntare.
12. lomaśa uvāca bharadvājaḥ ca raibhyaḥ ca sakhāyau
sambabhūvatuḥ tau ūṣatuḥ iha atyantam prīyamāṇau vanāntare
12. Lomasa said: Bharadvaja and Raibhya became friends. The two of them lived here in the forest, deeply devoted to each other.
रैभ्यस्य तु सुतावास्तामर्वावसुपरावसू ।
आसीद्यवक्रीः पुत्रस्तु भरद्वाजस्य भारत ॥१३॥
13. raibhyasya tu sutāvāstāmarvāvasuparāvasū ,
āsīdyavakrīḥ putrastu bharadvājasya bhārata.
13. raibhyasya tu sutau āstām arvāvasuparāvasū
āsīt yavakrīḥ putraḥ tu bharadvājasya bhārata
13. But Raibhya had two sons, Arvavasu and Paravasu. And, O Bharata, Yavakri was the son of Bharadvaja.
रैभ्यो विद्वान्सहापत्यस्तपस्वी चेतरोऽभवत् ।
तयोश्चाप्यतुला प्रीतिर्बाल्यात्प्रभृति भारत ॥१४॥
14. raibhyo vidvānsahāpatyastapasvī cetaro'bhavat ,
tayoścāpyatulā prītirbālyātprabhṛti bhārata.
14. raibhyaḥ vidvān saha āpatyaḥ tapasvī ca itaraḥ abhavat
tayoḥ ca api atulā prītiḥ bālyāt prabhṛti bhārata
14. Raibhya was learned and had children, while the other (Bharadvaja) became an ascetic (tapasvin). And, O Bharata, an immeasurable affection existed between those two from childhood onwards.
यवक्रीः पितरं दृष्ट्वा तपस्विनमसत्कृतम् ।
दृष्ट्वा च सत्कृतं विप्रै रैभ्यं पुत्रैः सहानघ ॥१५॥
15. yavakrīḥ pitaraṁ dṛṣṭvā tapasvinamasatkṛtam ,
dṛṣṭvā ca satkṛtaṁ viprai raibhyaṁ putraiḥ sahānagha.
15. yavakrīḥ pitaram dṛṣṭvā tapasvinam asatkṛtam dṛṣṭvā
ca satkṛtam vipraiḥ raibhyam putraiḥ saha anagha
15. O sinless one, Yavakrī, upon seeing his ascetic father dishonored, and also seeing Raibhya, along with his sons, honored by the Brahmins...
पर्यतप्यत तेजस्वी मन्युनाभिपरिप्लुतः ।
तपस्तेपे ततो घोरं वेदज्ञानाय पाण्डव ॥१६॥
16. paryatapyata tejasvī manyunābhipariplutaḥ ,
tapastepe tato ghoraṁ vedajñānāya pāṇḍava.
16. paryatapyata tejasvī manyunā abhipariplutaḥ
tapaḥ tepe tataḥ ghoram vedajñānāya pāṇḍava
16. O Pāṇḍava, the radiant Yavakrī, overwhelmed by anger, felt great distress. Then he undertook severe austerity (tapas) to gain knowledge of the Vedas.
सुसमिद्धे महत्यग्नौ शरीरमुपतापयन् ।
जनयामास संतापमिन्द्रस्य सुमहातपाः ॥१७॥
17. susamiddhe mahatyagnau śarīramupatāpayan ,
janayāmāsa saṁtāpamindrasya sumahātapāḥ.
17. susamiddhe mahati agnau śarīram upatāpayan
janayāmāsa saṃtāpam indrasya sumahātapaḥ
17. Tormenting his body in a great, well-kindled fire, the greatly austere one (Yavakrī) caused distress to Indra.
तत इन्द्रो यवक्रीतमुपगम्य युधिष्ठिर ।
अब्रवीत्कस्य हेतोस्त्वमास्थितस्तप उत्तमम् ॥१८॥
18. tata indro yavakrītamupagamya yudhiṣṭhira ,
abravītkasya hetostvamāsthitastapa uttamam.
18. tataḥ indraḥ yavakrītam upagamya yudhiṣṭhira
abravīt kasya hetoḥ tvam āsthitaḥ tapaḥ uttamam
18. Then, O Yudhiṣṭhira, Indra approached Yavakrī and asked, "For what reason have you undertaken this supreme austerity (tapas)?"
यवक्रीरुवाच ।
द्विजानामनधीता वै वेदाः सुरगणार्चित ।
प्रतिभान्त्विति तप्येऽहमिदं परमकं तपः ॥१९॥
19. yavakrīruvāca ,
dvijānāmanadhītā vai vedāḥ suragaṇārcita ,
pratibhāntviti tapye'hamidaṁ paramakaṁ tapaḥ.
19. yavakrīḥ uvāca dvijānām anadhītā vai vedāḥ suragaṇārcita
pratibhāntu iti tapye aham idam paramakam tapaḥ
19. Yavakri spoke: "O one worshipped by hosts of gods, I am undertaking this supreme penance (tapas) so that the Vedas, though they have not been studied by brāhmaṇas, may appear to me."
स्वाध्यायार्थे समारम्भो ममायं पाकशासन ।
तपसा ज्ञातुमिच्छामि सर्वज्ञानानि कौशिक ॥२०॥
20. svādhyāyārthe samārambho mamāyaṁ pākaśāsana ,
tapasā jñātumicchāmi sarvajñānāni kauśika.
20. svādhyāya-arthe samārambhaḥ mama ayam pākaśāsana
tapasā jñātum icchāmi sarvajñānāni kauśika
20. O controller of Pāka, O Kauśika, this undertaking of mine is for the purpose of self-study (svādhyāya). I wish to know all knowledge through penance (tapas).
कालेन महता वेदाः शक्या गुरुमुखाद्विभो ।
प्राप्तुं तस्मादयं यत्नः परमो मे समास्थितः ॥२१॥
21. kālena mahatā vedāḥ śakyā gurumukhādvibho ,
prāptuṁ tasmādayaṁ yatnaḥ paramo me samāsthitaḥ.
21. kālena mahatā vedāḥ śakyā gurumukhāt vibho
prāptum tasmāt ayam yatnaḥ paramaḥ me samāsthitaḥ
21. O Lord, the Vedas can only be obtained from a teacher's mouth after a long period of time. Therefore, I have undertaken this supreme effort.
इन्द्र उवाच ।
अमार्ग एष विप्रर्षे येन त्वं यातुमिच्छसि ।
किं विघातेन ते विप्र गच्छाधीहि गुरोर्मुखात् ॥२२॥
22. indra uvāca ,
amārga eṣa viprarṣe yena tvaṁ yātumicchasi ,
kiṁ vighātena te vipra gacchādhīhi gurormukhāt.
22. indraḥ uvāca amārgaḥ eṣaḥ viprarṣe yena tvam yātum
icchasi kim vighātena te vipra gaccha adhīhi guroḥ mukhāt
22. Indra spoke: "O sage among brāhmaṇas, this is not the correct path by which you wish to proceed. O brāhmaṇa, why cause an obstruction for yourself? Go and study from a teacher's mouth."
लोमश उवाच ।
एवमुक्त्वा गतः शक्रो यवक्रीरपि भारत ।
भूय एवाकरोद्यत्नं तपस्यमितविक्रम ॥२३॥
23. lomaśa uvāca ,
evamuktvā gataḥ śakro yavakrīrapi bhārata ,
bhūya evākarodyatnaṁ tapasyamitavikrama.
23. lomaśa uvāca evam uktvā gataḥ śakraḥ yavakrīḥ api
bhārata bhūyaḥ eva akarot yatnam tapasi amitavikrama
23. Lomasha said: Having spoken thus, Indra departed. O Bhārata, Yavakri, whose valor was immeasurable, again undertook severe austerity (tapas).
घोरेण तपसा राजंस्तप्यमानो महातपाः ।
संतापयामास भृशं देवेन्द्रमिति नः श्रुतम् ॥२४॥
24. ghoreṇa tapasā rājaṁstapyamāno mahātapāḥ ,
saṁtāpayāmāsa bhṛśaṁ devendramiti naḥ śrutam.
24. ghoreṇa tapasā rājan tapyamānaḥ mahātapāḥ
saṃtāpayāmāsa bhṛśam devendram iti naḥ śrutam
24. O King, that great ascetic, while performing severe austerity (tapas), greatly tormented Indra; so we have heard.
तं तथा तप्यमानं तु तपस्तीव्रं महामुनिम् ।
उपेत्य बलभिद्देवो वारयामास वै पुनः ॥२५॥
25. taṁ tathā tapyamānaṁ tu tapastīvraṁ mahāmunim ,
upetya balabhiddevo vārayāmāsa vai punaḥ.
25. tam tathā tapyamānam tu tapas tīvram mahāmunim
upetya balabhit devaḥ vārayāmāsa vai punaḥ
25. Approaching that great sage who was thus performing intense austerity (tapas), the god Indra (Balabhit) again tried to restrain him.
अशक्योऽर्थः समारब्धो नैतद्बुद्धिकृतं तव ।
प्रतिभास्यन्ति वै वेदास्तव चैव पितुश्च ते ॥२६॥
26. aśakyo'rthaḥ samārabdho naitadbuddhikṛtaṁ tava ,
pratibhāsyanti vai vedāstava caiva pituśca te.
26. aśakyaḥ arthaḥ samārabdhaḥ na etat buddhikṛtam tava
pratibhāsyanti vai vedāḥ tava ca eva pituḥ ca te
26. An impossible task has been undertaken by you; this is not a product of your intellect. The Vedas will surely manifest for both you and your father.
यवक्रीरुवाच ।
न चैतदेवं क्रियते देवराज ममेप्सितम् ।
महता नियमेनाहं तप्स्ये घोरतरं तपः ॥२७॥
27. yavakrīruvāca ,
na caitadevaṁ kriyate devarāja mamepsitam ,
mahatā niyamenāhaṁ tapsye ghorataraṁ tapaḥ.
27. yavakrīḥ uvāca | na ca etat evam kriyate devarāja mama
īpsitam | mahatā niyamena aham tapsye ghorataram tapaḥ
27. Yavakrī said: "O king of the gods, this desire of mine will not be fulfilled in that manner. I will undertake an extremely severe austerity (tapas) with a great vow."
समिद्धेऽग्नावुपकृत्याङ्गमङ्गं होष्यामि वा मघवंस्तन्निबोध ।
यद्येतदेवं न करोषि कामं ममेप्सितं देवराजेह सर्वम् ॥२८॥
28. samiddhe'gnāvupakṛtyāṅgamaṅgaṁ; hoṣyāmi vā maghavaṁstannibodha ,
yadyetadevaṁ na karoṣi kāmaṁ; mamepsitaṁ devarājeha sarvam.
28. samiddhe agnau upakṛtya aṅgam
aṅgam hoṣye vā maghavan tat nibodha
| yadi etat evam na karoṣi kāmam
mama īpsitam devarāja iha sarvam
28. Or, O Maghavan (Indra), I shall sacrifice my own limbs, one by one, into a blazing fire; understand this! If, O king of the gods, you do not fulfill all my desires here in this way.
लोमश उवाच ।
निश्चयं तमभिज्ञाय मुनेस्तस्य महात्मनः ।
प्रतिवारणहेत्वर्थं बुद्ध्या संचिन्त्य बुद्धिमान् ॥२९॥
29. lomaśa uvāca ,
niścayaṁ tamabhijñāya munestasya mahātmanaḥ ,
prativāraṇahetvarthaṁ buddhyā saṁcintya buddhimān.
29. lomaśaḥ uvāca | niścayam tam abhijñāya muneḥ tasya mahātmanaḥ
| prativāraṇahetvartham buddhyā saṃcintya buddhimān
29. Lomaśa said: "Having understood the firm resolve of that great-souled sage, the intelligent one (Indra), having deliberated with his intellect on how to create an obstruction..."
तत इन्द्रोऽकरोद्रूपं ब्राह्मणस्य तपस्विनः ।
अनेकशतवर्षस्य दुर्बलस्य सयक्ष्मणः ॥३०॥
30. tata indro'karodrūpaṁ brāhmaṇasya tapasvinaḥ ,
anekaśatavarṣasya durbalasya sayakṣmaṇaḥ.
30. tataḥ indraḥ akarot rūpam brāhmaṇasya tapasvinaḥ
| anekaśatavarṣasya durbalasya sayakṣmaṇaḥ
30. Then Indra created the form of a Brahmin ascetic, who was many hundreds of years old, weak, and afflicted with consumption.
यवक्रीतस्य यत्तीर्थमुचितं शौचकर्मणि ।
भागीरथ्यां तत्र सेतुं वालुकाभिश्चकार सः ॥३१॥
31. yavakrītasya yattīrthamucitaṁ śaucakarmaṇi ,
bhāgīrathyāṁ tatra setuṁ vālukābhiścakāra saḥ.
31. yavakrītasyā yat tīrtham ucitam śaucakarmaṇi
bhāgīrathyām tatra setum vālukābhiḥ cakāra saḥ
31. At the sacred bathing place (tīrtha) of Yavakrīta, which was appropriate for his purificatory rites (karma), he [Indra] built a bridge across the Ganges (Bhāgīrathī) using sand.
यदास्य वदतो वाक्यं न स चक्रे द्विजोत्तमः ।
वालुकाभिस्ततः शक्रो गङ्गां समभिपूरयन् ॥३२॥
32. yadāsya vadato vākyaṁ na sa cakre dvijottamaḥ ,
vālukābhistataḥ śakro gaṅgāṁ samabhipūrayan.
32. yadā asyā vadataḥ vākyam na saḥ cakre dvijottamaḥ
vālukābhiḥ tataḥ śakraḥ gaṅgām samabhipūrayan
32. When Yavakrīta, the best among the twice-born (dvija), did not heed his words as he spoke, then Indra (Śakra) began to completely fill the Ganges (Gaṅgā) with sand.
वालुकामुष्टिमनिशं भागीरथ्यां व्यसर्जयत् ।
सेतुमभ्यारभच्छक्रो यवक्रीतं निदर्शयन् ॥३३॥
33. vālukāmuṣṭimaniśaṁ bhāgīrathyāṁ vyasarjayat ,
setumabhyārabhacchakro yavakrītaṁ nidarśayan.
33. vālukāmuṣṭim aniśam bhāgīrathyām vyasarjayat
setum abhyārabhāt śakraḥ yavakrītām nidarśayan
33. Indra (Śakra) incessantly cast handfuls of sand into the Ganges (Bhāgīrathī), as he commenced building a bridge, thereby demonstrating [a point] to Yavakrīta.
तं ददर्श यवक्रीस्तु यत्नवन्तं निबन्धने ।
प्रहसंश्चाब्रवीद्वाक्यमिदं स मुनिपुंगवः ॥३४॥
34. taṁ dadarśa yavakrīstu yatnavantaṁ nibandhane ,
prahasaṁścābravīdvākyamidaṁ sa munipuṁgavaḥ.
34. tam dadarśa yavakrītuḥ tu yatnavantam nibandhane
prahasan ca abravīt vākyam idam saḥ munipuṅgavaḥ
34. Yavakrīta saw him [Indra] diligently striving in that construction (nibandhana). The foremost among sages (muni) then spoke these words, laughing.
किमिदं वर्तते ब्रह्मन्किं च ते ह चिकीर्षितम् ।
अतीव हि महान्यत्नः क्रियतेऽयं निरर्थकः ॥३५॥
35. kimidaṁ vartate brahmankiṁ ca te ha cikīrṣitam ,
atīva hi mahānyatnaḥ kriyate'yaṁ nirarthakaḥ.
35. kim idam vartate brahman kim ca te ha cikīrṣitam
atīva hi mahān yatnaḥ kriyate ayam nirarthakaḥ
35. O Brahmin, what is this going on, and what exactly do you intend to do? Indeed, this immense effort is being undertaken without any purpose.
इन्द्र उवाच ।
बन्धिष्ये सेतुना गङ्गां सुखः पन्था भविष्यति ।
क्लिश्यते हि जनस्तात तरमाणः पुनः पुनः ॥३६॥
36. indra uvāca ,
bandhiṣye setunā gaṅgāṁ sukhaḥ panthā bhaviṣyati ,
kliśyate hi janastāta taramāṇaḥ punaḥ punaḥ.
36. indra uvāca bandhiṣye setunā gaṅgām sukhaḥ panthāḥ
bhaviṣyati kliśyate hi janaḥ tāta taramāṇaḥ punaḥ punaḥ
36. Indra said: 'I will bind the Gaṅgā with a dam, and then the way will be made easy. For, dear one, people are troubled by repeatedly crossing it.'
यवक्रीरुवाच ।
नायं शक्यस्त्वया बद्धुं महानोघः कथंचन ।
अशक्याद्विनिवर्तस्व शक्यमर्थं समारभ ॥३७॥
37. yavakrīruvāca ,
nāyaṁ śakyastvayā baddhuṁ mahānoghaḥ kathaṁcana ,
aśakyādvinivartasva śakyamarthaṁ samārabha.
37. yavakrīḥ uvāca na ayam śakyaḥ tvayā baddhum mahān oghaḥ
kathaṃcana aśakyāt vinivartasva śakyam artham samārabhā
37. Yavakri said: 'It is impossible for you to bind this mighty current by any means whatsoever. Desist from what is impossible, and undertake that which is achievable.'
इन्द्र उवाच ।
यथैव भवता चेदं तपो वेदार्थमुद्यतम् ।
अशक्यं तद्वदस्माभिरयं भारः समुद्यतः ॥३८॥
38. indra uvāca ,
yathaiva bhavatā cedaṁ tapo vedārthamudyatam ,
aśakyaṁ tadvadasmābhirayaṁ bhāraḥ samudyataḥ.
38. indra uvāca yathā eva bhavatā ca idam tapaḥ vedārtham
udyatam aśakyam tadvat asmābhiḥ ayam bhāraḥ samudyataḥ
38. Indra said: 'Just as this austerity (tapas) has been undertaken by you for the sake of understanding the Vedas, similarly, this impossible burden has been undertaken by us.'
यवक्रीरुवाच ।
यथा तव निरर्थोऽयमारम्भस्त्रिदशेश्वर ।
तथा यदि ममापीदं मन्यसे पाकशासन ॥३९॥
39. yavakrīruvāca ,
yathā tava nirartho'yamārambhastridaśeśvara ,
tathā yadi mamāpīdaṁ manyase pākaśāsana.
39. yavakrīḥ uvāca | yathā tava nirarthaḥ ayam ārambhaḥ
tridaśeśvara | tathā yadi mama api idam manyase pākaśāsana
39. Yavakri said: "O Lord of the thirty (gods) (tridaśeśvara), just as this endeavor of yours is useless, so too, O Chastiser of Pāka (pākaśāsana), if you consider this effort of mine to be so [i.e., useless]..."
क्रियतां यद्भवेच्छक्यं मया सुरगणेश्वर ।
वरांश्च मे प्रयच्छान्यान्यैरन्यान्भवितास्म्यति ॥४०॥
40. kriyatāṁ yadbhavecchakyaṁ mayā suragaṇeśvara ,
varāṁśca me prayacchānyānyairanyānbhavitāsmyati.
40. kriyatām yat bhavet śakyam mayā suragaṇeśvara | varān
ca me prayaccha anyān anyaiḥ anyān bhavitāsmi ati
40. "...let whatever is possible be done by me, O Lord of the hosts of gods (suragaṇeśvara)! And grant me other boons, by which I shall surpass others."
लोमश उवाच ।
तस्मै प्रादाद्वरानिन्द्र उक्तवान्यान्महातपाः ।
प्रतिभास्यन्ति ते वेदाः पित्रा सह यथेप्सिताः ॥४१॥
41. lomaśa uvāca ,
tasmai prādādvarānindra uktavānyānmahātapāḥ ,
pratibhāsyanti te vedāḥ pitrā saha yathepsitāḥ.
41. lomaśaḥ uvāca | tasmai prādāt varān indraḥ uktavān yān
mahātapaḥ | pratibhāsyanti te vedāḥ pitrā saha yathā īpsitāḥ
41. Lomasa said: "Indra granted him the boons which the great ascetic (mahātapaḥ) had requested: 'The Vedas, desired by you and your father, shall shine forth for you.'"
यच्चान्यत्काङ्क्षसे कामं यवक्रीर्गम्यतामिति ।
स लब्धकामः पितरमुपेत्याथ ततोऽब्रवीत् ॥४२॥
42. yaccānyatkāṅkṣase kāmaṁ yavakrīrgamyatāmiti ,
sa labdhakāmaḥ pitaramupetyātha tato'bravīt.
42. yat ca anyat kāṅkṣase kāmam yavakrīḥ gamyatām iti
| sa labdhakāmaḥ pitaram upetya atha tataḥ abravīt
42. "'And whatever other desire (kāma) you wish for, Yavakri, let it be fulfilled.' Having attained his desires (kāma), he then approached his father and spoke.