Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-18

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अर्जुन उवाच ।
भीम ज्येष्ठो गुरुर्मे त्वं नातोऽन्यद्वक्तुमुत्सहे ।
धृतराष्ट्रो हि राजर्षिः सर्वथा मानमर्हति ॥१॥
1. arjuna uvāca ,
bhīma jyeṣṭho gururme tvaṁ nāto'nyadvaktumutsahe ,
dhṛtarāṣṭro hi rājarṣiḥ sarvathā mānamarhati.
1. arjunaḥ uvāca bhīma jyeṣṭhaḥ guruḥ me tvam na ataḥ anyat
vaktum utsahe dhṛtarāṣṭraḥ hi rājarṣiḥ sarvathā mānam arhati
1. arjunaḥ uvāca: bhīma,
tvam me jyeṣṭhaḥ guruḥ.
ataḥ anyat vaktum na utsahe.
hi rājarṣiḥ dhṛtarāṣṭraḥ sarvathā mānam arhati.
1. Arjuna said: 'Bhīma, you are my elder and my preceptor (guru). Therefore, I do not dare to say anything further. Indeed, Dhṛtarāṣṭra, being a royal sage, deserves respect in every respect.'
न स्मरन्त्यपराद्धानि स्मरन्ति सुकृतानि च ।
असंभिन्नार्थमर्यादाः साधवः पुरुषोत्तमाः ॥२॥
2. na smarantyaparāddhāni smaranti sukṛtāni ca ,
asaṁbhinnārthamaryādāḥ sādhavaḥ puruṣottamāḥ.
2. na smaranti aparāddhāni smaranti sukṛtāni ca
asaṃbhinnārthamaryādāḥ sādhavaḥ puruṣottamāḥ
2. asaṃbhinnārthamaryādāḥ sādhavaḥ puruṣottamāḥ aparāddhāni na smaranti,
ca sukṛtāni smaranti.
2. Noble persons, supreme among men, whose sense of proper conduct and moral boundaries remains unbroken, do not remember offenses, but rather recall good deeds.
इदं मद्वचनात्क्षत्तः कौरवं ब्रूहि पार्थिवम् ।
यावदिच्छति पुत्राणां दातुं तावद्ददाम्यहम् ॥३॥
3. idaṁ madvacanātkṣattaḥ kauravaṁ brūhi pārthivam ,
yāvadicchati putrāṇāṁ dātuṁ tāvaddadāmyaham.
3. idam mat-vacanāt kṣattaḥ kauravam brūhi pārthivam
yāvat icchati putrāṇām dātum tāvat dadāmi aham
3. kṣattaḥ mat-vacanāt idam kauravam pārthivam brūhi
saḥ putrāṇām dātum yāvat icchati tāvat aham dadāmi
3. O Vidura, convey this message from me to the Kuru king: 'Whatever he desires to bestow upon his sons, that much I shall grant.'
भीष्मादीनां च सर्वेषां सुहृदामुपकारिणाम् ।
मम कोशादिति विभो मा भूद्भीमः सुदुर्मनाः ॥४॥
4. bhīṣmādīnāṁ ca sarveṣāṁ suhṛdāmupakāriṇām ,
mama kośāditi vibho mā bhūdbhīmaḥ sudurmanāḥ.
4. bhīṣmādīnām ca sarveṣām suhṛdām upakāriṇām mama
kośāt iti vibho mā bhūt bhīmaḥ su-durmanāḥ
4. vibho ! bhīṣmādīnām ca sarveṣām suhṛdām upakāriṇām
mama kośāt iti bhīmaḥ su-durmanāḥ mā bhūt
4. And, O lord, let Bhima not be greatly displeased about Bhishma and all other friends and benefactors (receiving gifts) from my treasury.
वैशंपायन उवाच ।
इत्युक्ते धर्मराजस्तमर्जुनं प्रत्यपूजयत् ।
भीमसेनः कटाक्षेण वीक्षां चक्रे धनंजयम् ॥५॥
5. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ityukte dharmarājastamarjunaṁ pratyapūjayat ,
bhīmasenaḥ kaṭākṣeṇa vīkṣāṁ cakre dhanaṁjayam.
5. vaiśaṃpāyana uvāca iti ukte dharma-rājaḥ tam arjunam
pratyapūjayat bhīmasenaḥ kaṭākṣeṇa vīkṣām cakre dhanaṃjayam
5. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca iti ukte (sati) dharma-rājaḥ tam arjunam
pratyapūjayat bhīmasenaḥ kaṭākṣeṇa dhanaṃjayam vīkṣām cakre
5. Vaishampayana said: When this was thus spoken, Yudhishthira, the king of natural law (dharma), honored Arjuna in return. Bhimasena cast a side glance at Dhananjaya.
ततः स विदुरं धीमान्वाक्यमाह युधिष्ठिरः ।
न भीमसेने कोपं स नृपतिः कर्तुमर्हति ॥६॥
6. tataḥ sa viduraṁ dhīmānvākyamāha yudhiṣṭhiraḥ ,
na bhīmasene kopaṁ sa nṛpatiḥ kartumarhati.
6. tataḥ saḥ viduram dhīmān vākyam āha yudhiṣṭhiraḥ
na bhīmasene kopam saḥ nṛpatiḥ kartum arhati
6. tataḥ dhīmān saḥ yudhiṣṭhiraḥ viduram vākyam
āha saḥ nṛpatiḥ bhīmasene kopam kartum na arhati
6. Then the wise Yudhishthira spoke to Vidura, saying: 'That king (Dhritarashtra) should not show anger towards Bhimasena.'
परिक्लिष्टो हि भीमोऽयं हिमवृष्ट्यातपादिभिः ।
दुःखैर्बहुविधैर्धीमानरण्ये विदितं तव ॥७॥
7. parikliṣṭo hi bhīmo'yaṁ himavṛṣṭyātapādibhiḥ ,
duḥkhairbahuvidhairdhīmānaraṇye viditaṁ tava.
7. parikliṣṭaḥ hi bhīmaḥ ayam himavṛṣṭyātapādibhiḥ
duḥkhaiḥ bahuvidhaiḥ dhīmān araṇye viditam tava
7. ayam dhīmān bhīmaḥ araṇye himavṛṣṭyātapādibhiḥ
bahuvidhaiḥ duḥkhaiḥ parikliṣṭaḥ hi tava viditam
7. Indeed, this intelligent Bhīma is greatly tormented in the forest by various sufferings such as snow, rain, and heat. This is well known to you.
किं तु मद्वचनाद्ब्रूहि राजानं भरतर्षभम् ।
यद्यदिच्छसि यावच्च गृह्यतां मद्गृहादिति ॥८॥
8. kiṁ tu madvacanādbrūhi rājānaṁ bharatarṣabham ,
yadyadicchasi yāvacca gṛhyatāṁ madgṛhāditi.
8. kim tu mat vacanāt brūhi rājānam bharatarṣabham
yat yat icchasi yāvat ca gṛhyatām mat gṛhāt iti
8. kim tu mat vacanāt bharatarṣabham rājānam brūhi
yat yat icchasi ca yāvat mat gṛhāt iti gṛhyatām
8. However, convey this message to the king, the best of the Bharatas, on my behalf: 'Whatever you desire, and as much as you desire, let it be taken from my house.'
यन्मात्सर्यमयं भीमः करोति भृशदुःखितः ।
न तन्मनसि कर्तव्यमिति वाच्यः स पार्थिवः ॥९॥
9. yanmātsaryamayaṁ bhīmaḥ karoti bhṛśaduḥkhitaḥ ,
na tanmanasi kartavyamiti vācyaḥ sa pārthivaḥ.
9. yat mātsaryamayam bhīmaḥ karoti bhṛśaduḥkhitaḥ
na tat manasi kartavyam iti vācyaḥ saḥ pārthivaḥ
9. saḥ pārthivaḥ iti vācyaḥ: "bhṛśaduḥkhitaḥ bhīmaḥ yat mātsaryamayam karoti,
tat manasi na kartavyam।
"
9. The king should be told: 'Whatever envy this deeply distressed Bhīma expresses, that should not be taken to mind.'
यन्ममास्ति धनं किंचिदर्जुनस्य च वेश्मनि ।
तस्य स्वामी महाराज इति वाच्यः स पार्थिवः ॥१०॥
10. yanmamāsti dhanaṁ kiṁcidarjunasya ca veśmani ,
tasya svāmī mahārāja iti vācyaḥ sa pārthivaḥ.
10. yat mama asti dhanam kiñcit arjunasya ca veśmani
tasya svāmī mahārāja iti vācyaḥ saḥ pārthivaḥ
10. saḥ pārthivaḥ iti vācyaḥ: "yat kiñcit dhanam mama asti,
ca arjunasya veśmani asti,
tasya svāmī mahārājaḥ।
"
10. The king should be told: 'Whatever wealth I possess, and whatever belongs to Arjuna in his home, of all that, the great king is the master.'
ददातु राजा विप्रेभ्यो यथेष्टं क्रियतां व्ययः ।
पुत्राणां सुहृदां चैव गच्छत्वानृण्यमद्य सः ॥११॥
11. dadātu rājā viprebhyo yatheṣṭaṁ kriyatāṁ vyayaḥ ,
putrāṇāṁ suhṛdāṁ caiva gacchatvānṛṇyamadya saḥ.
11. dadātu rājā viprebhyaḥ yatheṣṭam kriyatām vyayaḥ
putrāṇām suhṛdām ca eva gacchatu ānṛṇyam adya saḥ
11. rājā viprebhyaḥ yatheṣṭam dadātu putrāṇām suhṛdām
ca eva vyayaḥ kriyatām saḥ adya ānṛṇyam gacchatu
11. Let the king give to the Brahmins as much as they desire. Let expenses be incurred for his sons and friends. Let him become free from debt today.
इदं चापि शरीरं मे तवायत्तं जनाधिप ।
धनानि चेति विद्धि त्वं क्षत्तर्नास्त्यत्र संशयः ॥१२॥
12. idaṁ cāpi śarīraṁ me tavāyattaṁ janādhipa ,
dhanāni ceti viddhi tvaṁ kṣattarnāstyatra saṁśayaḥ.
12. idam ca api śarīram me tava āyattam janādhipa dhanāni
ca iti viddhi tvam kṣattar na asti atra saṃśayaḥ
12. janādhipa kṣattar tvam me idam śarīram ca dhanāni
tava āyattam iti viddhi atra saṃśayaḥ na asti
12. O ruler of people (Vidura), know that this body of mine and my possessions are dependent on you. O Kṣattṛ, there is no doubt about this.