Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-68

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
शिखण्डी सह मत्स्येन विराटेन विशां पते ।
भीष्ममाशु महेष्वासमाससाद सुदुर्जयम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
śikhaṇḍī saha matsyena virāṭena viśāṁ pate ,
bhīṣmamāśu maheṣvāsamāsasāda sudurjayam.
1. sañjaya uvāca śikhaṇḍī saha matsyena virāṭena viśām
pate bhīṣmam āśu maheṣvāsam āsasāda sudurjayam
1. sañjaya uvāca: he viśām pate,
śikhaṇḍī matsyena virāṭena saha āśu sudurjayam maheṣvāsam bhīṣmam āsasāda.
1. Sañjaya said: O lord of the people, Shikhaṇḍī, accompanied by Matsya and Virāṭa, swiftly approached Bhīṣma, the great archer, who was very difficult to defeat.
द्रोणं कृपं विकर्णं च महेष्वासान्महाबलान् ।
राज्ञश्चान्यान्रणे शूरान्बहूनार्छद्धनंजयः ॥२॥
2. droṇaṁ kṛpaṁ vikarṇaṁ ca maheṣvāsānmahābalān ,
rājñaścānyānraṇe śūrānbahūnārchaddhanaṁjayaḥ.
2. droṇam kṛpam vikarṇam ca maheṣvāsān mahābalān
rājñaḥ ca anyān raṇe śūrān bahūn ārchat dhanañjayaḥ
2. dhanañjayaḥ raṇe droṇam kṛpam vikarṇam ca maheṣvāsān
mahābalān ca anyān bahūn śūrān rājñaḥ ārchat
2. Dhanañjaya (Arjuna) attacked Droṇa, Kṛpa, and Vikarṇa – all great archers and exceedingly powerful. He also attacked many other valiant kings in the battle.
सैन्धवं च महेष्वासं सामात्यं सह बन्धुभिः ।
प्राच्यांश्च दाक्षिणात्यांश्च भूमिपान्भूमिपर्षभ ॥३॥
3. saindhavaṁ ca maheṣvāsaṁ sāmātyaṁ saha bandhubhiḥ ,
prācyāṁśca dākṣiṇātyāṁśca bhūmipānbhūmiparṣabha.
3. saindhavaṃ ca maheṣvāsaṃ sāmātyaṃ saha bandhubhiḥ
prācyān ca dākṣiṇātyān ca bhūmipān bhūmiparṣabha
3. bhūmiparṣabha saindhavaṃ maheṣvāsaṃ sāmātyaṃ
bandhubhiḥ saha ca prācyān ca dākṣiṇātyān ca bhūmipān
3. O best among kings, (he attacked) the great archer, the king of Sindhu, along with his ministers and relatives, as well as the kings from the eastern and southern regions.
पुत्रं च ते महेष्वासं दुर्योधनममर्षणम् ।
दुःसहं चैव समरे भीमसेनोऽभ्यवर्तत ॥४॥
4. putraṁ ca te maheṣvāsaṁ duryodhanamamarṣaṇam ,
duḥsahaṁ caiva samare bhīmaseno'bhyavartata.
4. putraṃ ca te maheṣvāsaṃ duryodhanam amarṣaṇam
duḥsahaṃ ca eva samare bhīmasenaḥ abhyavartata
4. bhīmasenaḥ ca eva samare te putraṃ duryodhanam
maheṣvāsaṃ amarṣaṇam duḥsahaṃ abhyavartata
4. And Bhimasena indeed attacked your son Duryodhana, the great archer, who was intolerant and difficult to withstand in battle.
सहदेवस्तु शकुनिमुलूकं च महारथम् ।
पितापुत्रौ महेष्वासावभ्यवर्तत दुर्जयौ ॥५॥
5. sahadevastu śakunimulūkaṁ ca mahāratham ,
pitāputrau maheṣvāsāvabhyavartata durjayau.
5. sahadevaḥ tu śakunim ulūkaṃ ca mahāratham
pitāputrau maheṣvāsau abhyavartata durjayau
5. sahadevaḥ tu abhyavartata śakunim ulūkaṃ ca
mahāratham pitāputrau maheṣvāsau durjayau
5. But Sahadeva attacked Shakuni and Uluka. (These) father and son were great archers and unconquerable; Uluka (was also) a great chariot-warrior.
युधिष्ठिरो महाराज गजानीकं महारथः ।
समवर्तत संग्रामे पुत्रेण निकृतस्तव ॥६॥
6. yudhiṣṭhiro mahārāja gajānīkaṁ mahārathaḥ ,
samavartata saṁgrāme putreṇa nikṛtastava.
6. yudhiṣṭhiraḥ mahārāja gajānīkaṃ mahārathaḥ
samavartata saṃgrāme putreṇa nikṛtaḥ tava
6. mahārāja yudhiṣṭhiraḥ mahārathaḥ nikṛtaḥ
tava putreṇa gajānīkaṃ saṃgrāme samavartata
6. O great king, Yudhishthira, the great chariot-warrior, who was wronged by you, engaged in battle against your son's elephant army.
माद्रीपुत्रस्तु नकुलः शूरः संक्रन्दनो युधि ।
त्रिगर्तानां रथोदारैः समसज्जत पाण्डवः ॥७॥
7. mādrīputrastu nakulaḥ śūraḥ saṁkrandano yudhi ,
trigartānāṁ rathodāraiḥ samasajjata pāṇḍavaḥ.
7. Mādrīputraḥ tu Nakulaḥ śūraḥ saṃkrandanaḥ yudhi
Trigartānām rathodāraiḥ samasajjata Pāṇḍavaḥ
7. Mādrīputraḥ Pāṇḍavaḥ Nakulaḥ tu śūraḥ saṃkrandanaḥ
yudhi Trigartānām rathodāraiḥ samasajjata
7. Indeed, Nakula, the son of Madri, the brave Pandava, a formidable warrior, engaged in battle with the excellent chariot warriors of the Trigartas.
अभ्यवर्तन्त दुर्धर्षाः समरे शाल्वकेकयान् ।
सात्यकिश्चेकितानश्च सौभद्रश्च महारथः ॥८॥
8. abhyavartanta durdharṣāḥ samare śālvakekayān ,
sātyakiścekitānaśca saubhadraśca mahārathaḥ.
8. abhyavartanta durdharṣāḥ samare śālvkekayān
Sātyakiḥ ca Cekitānaḥ ca Saubhadraḥ ca mahārathaḥ
8. durdharṣāḥ mahārathaḥ Sātyakiḥ ca Cekitānaḥ ca
Saubhadraḥ ca samare śālvkekayān abhyavartanta
8. In battle, the formidable Satyaki, Chekitana, and Abhimanyu, the great chariot warrior, attacked the Salvas and Kekayas.
धृष्टकेतुश्च समरे राक्षसश्च घटोत्कचः ।
पुत्राणां ते रथानीकं प्रत्युद्याताः सुदुर्जयाः ॥९॥
9. dhṛṣṭaketuśca samare rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
putrāṇāṁ te rathānīkaṁ pratyudyātāḥ sudurjayāḥ.
9. Dhṛṣṭaketuḥ ca samare rākṣasaḥ ca Ghaṭotkacaḥ
putrāṇām te rathānīkam pratyudyātāḥ sudurjayāḥ
9. Dhṛṣṭaketuḥ ca rākṣasaḥ Ghaṭotkacaḥ ca sudurjayāḥ
samare te putrāṇām rathānīkam pratyudyātāḥ
9. And Dhrishtaketu, and the very formidable demon Ghatotkacha, advanced in battle against your sons' chariot army.
सेनापतिरमेयात्मा धृष्टद्युम्नो महाबलः ।
द्रोणेन समरे राजन्समियायेन्द्रकर्मणा ॥१०॥
10. senāpatirameyātmā dhṛṣṭadyumno mahābalaḥ ,
droṇena samare rājansamiyāyendrakarmaṇā.
10. senāpatiḥ ameyātman Dhṛṣṭadyumnaḥ mahābalaḥ
Droṇena samare rājan samiyāya indrakarmaṇā
10. rājan senāpatiḥ ameyātman mahābalaḥ Dhṛṣṭadyumnaḥ
indrakarmaṇā Droṇena samare samiyāya
10. O King, Dhrishtadyumna, the commander of the army, of immeasurable spirit (ātman) and great strength, whose actions were like those of Indra, met Drona in battle.
एवमेते महेष्वासास्तावकाः पाण्डवैः सह ।
समेत्य समरे शूराः संप्रहारं प्रचक्रिरे ॥११॥
11. evamete maheṣvāsāstāvakāḥ pāṇḍavaiḥ saha ,
sametya samare śūrāḥ saṁprahāraṁ pracakrire.
11. evam ete maheṣvāsāḥ tāvakāḥ pāṇḍavaiḥ saha
sametya samare śūrāḥ saṃprahāram pracakrire
11. evam tāvakāḥ ete maheṣvāsāḥ śūrāḥ pāṇḍavaiḥ
saha samare sametya saṃprahāram pracakrire
11. Thus, these great archers, your men, those brave warriors, having met with the Pāṇḍavas in battle, began a fierce engagement.
मध्यंदिनगते सूर्ये नभस्याकुलतां गते ।
कुरवः पाण्डवेयाश्च निजघ्नुरितरेतरम् ॥१२॥
12. madhyaṁdinagate sūrye nabhasyākulatāṁ gate ,
kuravaḥ pāṇḍaveyāśca nijaghnuritaretaram.
12. madhyaṃdinagate sūrye nabhasi ākulatām gate
kuravaḥ pāṇḍaveyāḥ ca nijaghnuḥ itaretaram
12. sūrye madhyaṃdinagate nabhasi ākulatām gate
ca kuravaḥ pāṇḍaveyāḥ itaretaram nijaghnuḥ
12. As the sun reached midday and the sky grew agitated, the Kurus and the Pāṇḍavas struck each other down.
ध्वजिनो हेमचित्राङ्गा विचरन्तो रणाजिरे ।
सपताका रथा रेजुर्वैयाघ्रपरिवारणाः ॥१३॥
13. dhvajino hemacitrāṅgā vicaranto raṇājire ,
sapatākā rathā rejurvaiyāghraparivāraṇāḥ.
13. dhvajinaḥ hemacitrāṅgāḥ vicarantaḥ raṇājire
sapatākāḥ rathāḥ rejuḥ vaiyāghraparivāraṇāḥ
13. dhvajinaḥ hemacitrāṅgāḥ sapatākāḥ
vaiyāghraparivāraṇāḥ rathāḥ raṇājire vicarantaḥ rejuḥ
13. The chariots, equipped with banners and embellished with gold, moving about on the battlefield, shone, complete with flags and tiger-skin trappings.
समेतानां च समरे जिगीषूणां परस्परम् ।
बभूव तुमुलः शब्दः सिंहानामिव नर्दताम् ॥१४॥
14. sametānāṁ ca samare jigīṣūṇāṁ parasparam ,
babhūva tumulaḥ śabdaḥ siṁhānāmiva nardatām.
14. sametānām ca samare jigīṣūṇām parasparam
babhūva tumulaḥ śabdaḥ siṃhānām iva nardatām
14. ca samare sametānām parasparam jigīṣūṇām
siṃhānām nardatām iva tumulaḥ śabdaḥ babhūva
14. A tumultuous sound, like the roar of lions, arose from those assembled in battle, each desirous of conquering the other.
तत्राद्भुतमपश्याम संप्रहारं सुदारुणम् ।
यमकुर्वन्रणे वीराः सृञ्जयाः कुरुभिः सह ॥१५॥
15. tatrādbhutamapaśyāma saṁprahāraṁ sudāruṇam ,
yamakurvanraṇe vīrāḥ sṛñjayāḥ kurubhiḥ saha.
15. tatra adbhutam apaśyāma saṃprahāram sudāruṇam
yam akurvan raṇe vīrāḥ sṛñjayāḥ kurubhiḥ saha
15. tatra vīrāḥ sṛñjayāḥ kurubhiḥ saha raṇe yam
sudāruṇam adbhutam saṃprahāram akurvan apaśyāma
15. There, we witnessed a wonderful yet extremely fierce battle, which the brave Sṛñjayas fought on the battlefield alongside the Kurus.
नैव खं न दिशो राजन्न सूर्यं शत्रुतापन ।
विदिशो वाप्यपश्याम शरैर्मुक्तैः समन्ततः ॥१६॥
16. naiva khaṁ na diśo rājanna sūryaṁ śatrutāpana ,
vidiśo vāpyapaśyāma śarairmuktaiḥ samantataḥ.
16. na eva kham na diśaḥ rājan na sūryam śatrutāpana
vidiśaḥ vā api apaśyāma śaraiḥ muktaiḥ samantataḥ
16. rājan śatrutāpana kham na eva diśaḥ na sūryam na vā
api vidiśaḥ na apaśyāma samantataḥ muktaiḥ śaraiḥ
16. O King, tormentor of foes, we could not see the sky, nor the cardinal directions, nor the sun, nor even the intermediate directions, as they were completely obscured everywhere by the released arrows.
शक्तीनां विमलाग्राणां तोमराणां तथास्यताम् ।
निस्त्रिंशानां च पीतानां नीलोत्पलनिभाः प्रभाः ॥१७॥
17. śaktīnāṁ vimalāgrāṇāṁ tomarāṇāṁ tathāsyatām ,
nistriṁśānāṁ ca pītānāṁ nīlotpalanibhāḥ prabhāḥ.
17. śaktīnām vimalāgrāṇām tomarāṇām tathā asyatām
nistriṃśānām ca pītānām nīlotpalanibhāḥ prabhāḥ
17. śaktīnām vimalāgrāṇām tathā asyatām tomarāṇām
ca pītānām nistriṃśānām prabhāḥ nīlotpalanibhāḥ
17. The gleam of spears with shining points, of javelins being hurled, and of polished swords, resembled the lustre of blue lotuses.
कवचानां विचित्राणां भूषणानां प्रभास्तथा ।
खं दिशः प्रदिशश्चैव भासयामासुरोजसा ।
विरराज तदा राजंस्तत्र तत्र रणाङ्गणम् ॥१८॥
18. kavacānāṁ vicitrāṇāṁ bhūṣaṇānāṁ prabhāstathā ,
khaṁ diśaḥ pradiśaścaiva bhāsayāmāsurojasā ,
virarāja tadā rājaṁstatra tatra raṇāṅgaṇam.
18. kavacānām vicitrāṇām bhūṣaṇānām
prabhāḥ tathā kham diśaḥ pradiśaḥ
ca eva bhāsayāmāsuḥ ojasā virarāja
tadā rājan tatra tatra raṇāṅgaṇam
18. rājan tadā vicitrāṇām kavacānām
bhūṣaṇānām prabhāḥ tathā ojasā kham
diśaḥ ca eva pradiśaḥ bhāsayāmāsuḥ
tatra tatra raṇāṅgaṇam virarāja
18. O King, the gleam of diverse armors and ornaments also illuminated the sky, the cardinal directions, and the intermediate directions with their intense radiance. Thus, the battlefield shone brightly in various places.
रथसिंहासनव्याघ्राः समायान्तश्च संयुगे ।
विरेजुः समरे राजन्ग्रहा इव नभस्तले ॥१९॥
19. rathasiṁhāsanavyāghrāḥ samāyāntaśca saṁyuge ,
virejuḥ samare rājangrahā iva nabhastale.
19. ratha-siṃhāsana-vyāghrāḥ samāyāntaḥ ca saṃyuge
virejuḥ samare rājan grahāḥ iva nabhas-tale
19. rājan ratha-siṃhāsana-vyāghrāḥ samāyāntaḥ ca
saṃyuge samare nabhas-tale grahāḥ iva virejuḥ
19. O King, chariots, majestic commanders (seated as if on thrones), and tiger-like warriors, advancing in battle, shone forth in the fray like planets in the sky.
भीष्मस्तु रथिनां श्रेष्ठो भीमसेनं महाबलम् ।
अवारयत संक्रुद्धः सर्वसैन्यस्य पश्यतः ॥२०॥
20. bhīṣmastu rathināṁ śreṣṭho bhīmasenaṁ mahābalam ,
avārayata saṁkruddhaḥ sarvasainyasya paśyataḥ.
20. bhīṣmaḥ tu rathinām śreṣṭhaḥ bhīmasenam mahābalam
avārayata saṃkruddhaḥ sarvasainyasya paśyataḥ
20. tu rathinām śreṣṭhaḥ saṃkruddhaḥ bhīṣmaḥ
sarvasainyasya paśyataḥ mahābalam bhīmasenam avārayata
20. However, Bhishma, the foremost among charioteers, greatly enraged, restrained the mighty Bhimasena, as the entire army looked on.
ततो भीष्मविनिर्मुक्ता रुक्मपुङ्खाः शिलाशिताः ।
अभ्यघ्नन्समरे भीमं तैलधौताः सुतेजनाः ॥२१॥
21. tato bhīṣmavinirmuktā rukmapuṅkhāḥ śilāśitāḥ ,
abhyaghnansamare bhīmaṁ tailadhautāḥ sutejanāḥ.
21. tataḥ bhīṣma-vinirmuktāḥ rukma-puṅkhāḥ śilā-śitāḥ
abhyaghnan samare bhīmam taila-dhautāḥ sutejanāḥ
21. tataḥ bhīṣma-vinirmuktāḥ rukma-puṅkhāḥ śilā-śitāḥ
taila-dhautāḥ sutejanāḥ bhīmam samare abhyaghnan
21. Then, the golden-shafted, stone-sharpened, oil-polished, and exceedingly keen arrows released by Bhishma struck Bhima in the battle.
तस्य शक्तिं महावेगां भीमसेनो महाबलः ।
क्रुद्धाशीविषसंकाशां प्रेषयामास भारत ॥२२॥
22. tasya śaktiṁ mahāvegāṁ bhīmaseno mahābalaḥ ,
kruddhāśīviṣasaṁkāśāṁ preṣayāmāsa bhārata.
22. tasya śaktim mahāvegām bhīmasenaḥ mahābalaḥ
kruddhāśīviṣasaṃkāśām preṣayāmāsa bhārata
22. bhārata mahābalaḥ bhīmasenaḥ tasya mahāvegām
kruddhāśīviṣasaṃkāśām śaktim preṣayāmāsa
22. O Bhārata, the exceedingly mighty Bhimasena hurled his spear (śakti), a weapon of great velocity, resembling a furious venomous serpent.
तामापतन्तीं सहसा रुक्मदण्डां दुरासदाम् ।
चिच्छेद समरे भीष्मः शरैः संनतपर्वभिः ॥२३॥
23. tāmāpatantīṁ sahasā rukmadaṇḍāṁ durāsadām ,
ciccheda samare bhīṣmaḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ.
23. tām āpatantīm sahasā rukmadaṇḍām durāsadām
ciccheda samare bhīṣmaḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
23. bhīṣmaḥ samare tām āpatantīm rukmadaṇḍām
durāsadām ciccheda śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
23. Bhīṣma, in the battle, quickly cut down that formidable weapon, which had a golden staff and was swiftly approaching, using arrows with bent shafts.
ततोऽपरेण भल्लेन पीतेन निशितेन च ।
कार्मुकं भीमसेनस्य द्विधा चिच्छेद भारत ॥२४॥
24. tato'pareṇa bhallena pītena niśitena ca ,
kārmukaṁ bhīmasenasya dvidhā ciccheda bhārata.
24. tataḥ apareṇa bhallena pītena niśitena ca
kārmukam bhīmasenasya dvidhā ciccheda bhārata
24. tataḥ bhārata (saḥ) bhīmasenasya kārmukam dvidhā
ciccheda apareṇa pītena niśitena ca bhallena
24. Then, O Bhārata, he cut Bhīmasena's bow into two with another sharp, yellow arrow (bhallena).
सात्यकिस्तु ततस्तूर्णं भीष्ममासाद्य संयुगे ।
शरैर्बहुभिरानर्छत्पितरं ते जनेश्वर ॥२५॥
25. sātyakistu tatastūrṇaṁ bhīṣmamāsādya saṁyuge ,
śarairbahubhirānarchatpitaraṁ te janeśvara.
25. sātyakiḥ tu tataḥ tūrṇam bhīṣmam āsādya saṃyuge
śaraiḥ bahubhiḥ ānarćhat pitaram te janeśvara
25. tu tataḥ janeśvara sātyakiḥ tūrṇam saṃyuge
bhīṣmam āsādya te pitaram bahubhiḥ śaraiḥ ānarćhat
25. But then, O lord of men (janeśvara), Sātyaki, swiftly confronting Bhīṣma in battle, pierced your father with many arrows.
ततः संधाय वै तीक्ष्णं शरं परमदारुणम् ।
वार्ष्णेयस्य रथाद्भीष्मः पातयामास सारथिम् ॥२६॥
26. tataḥ saṁdhāya vai tīkṣṇaṁ śaraṁ paramadāruṇam ,
vārṣṇeyasya rathādbhīṣmaḥ pātayāmāsa sārathim.
26. tataḥ saṃdhāya vai tīkṣṇam śaram paramadāruṇam
vārṣṇeyasya rathāt bhīṣmaḥ pātayāmāsa sārathim
26. tataḥ vai bhīṣmaḥ tīkṣṇam paramadāruṇam śaram
saṃdhāya vārṣṇeyasya rathāt sārathim pātayāmāsa
26. Then, Bhīṣma, indeed, fixing a sharp, exceedingly dreadful arrow, caused the charioteer to fall from Vārṣṇeya's chariot.
तस्याश्वाः प्रद्रुता राजन्निहते रथसारथौ ।
तेन तेनैव धावन्ति मनोमारुतरंहसः ॥२७॥
27. tasyāśvāḥ pradrutā rājannihate rathasārathau ,
tena tenaiva dhāvanti manomārutaraṁhasaḥ.
27. tasyāḥ aśvāḥ pradrutā rājan nihate ratha-sārathau
tena tena eva dhāvanti mano-māruta-raṃhasaḥ
27. rājan tasyāḥ aśvāḥ ratha-sārathau nihate pradrutā
mano-māruta-raṃhasaḥ tena tena eva dhāvanti
27. O King, when her charioteer was slain, her horses fled, running hither and thither with the speed of mind and wind.
ततः सर्वस्य सैन्यस्य निस्वनस्तुमुलोऽभवत् ।
हाहाकारश्च संजज्ञे पाण्डवानां महात्मनाम् ॥२८॥
28. tataḥ sarvasya sainyasya nisvanastumulo'bhavat ,
hāhākāraśca saṁjajñe pāṇḍavānāṁ mahātmanām.
28. tataḥ sarvasya sainyasya nisvanaḥ tumulaḥ abhavat
hāhākāraḥ ca saṃjajñe pāṇḍavānām mahātmanām
28. tataḥ sarvasya sainyasya tumulaḥ nisvanaḥ abhavat
ca mahātmanām pāṇḍavānām hāhākāraḥ saṃjajñe
28. Then, a tumultuous roar arose from the entire army, and a cry of lamentation (hāhākāra) arose from the great-souled (ātman) Pandavas.
अभिद्रवत गृह्णीत हयान्यच्छत धावत ।
इत्यासीत्तुमुलः शब्दो युयुधानरथं प्रति ॥२९॥
29. abhidravata gṛhṇīta hayānyacchata dhāvata ,
ityāsīttumulaḥ śabdo yuyudhānarathaṁ prati.
29. abhidravata gṛhṇīta hayān yacchata dhāvata
iti āsīt tumulaḥ śabdaḥ yuyudhāna-ratham prati
29. abhidravata gṛhṇīta hayān yacchata dhāvata
iti tumulaḥ śabdaḥ yuyudhāna-ratham prati āsīt
29. 'Attack! Seize the horses! Restrain them! Run!' Such was the tumultuous cry towards Yuyudhāna's chariot.
एतस्मिन्नेव काले तु भीष्मः शांतनवः पुनः ।
व्यहनत्पाण्डवीं सेनामासुरीमिव वृत्रहा ॥३०॥
30. etasminneva kāle tu bhīṣmaḥ śāṁtanavaḥ punaḥ ,
vyahanatpāṇḍavīṁ senāmāsurīmiva vṛtrahā.
30. etasmin eva kāle tu bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ punaḥ
vyahanat pāṇḍavīm senām āsurīm iva vṛtrahā
30. etasmin eva kāle tu bhīṣmaḥ śāṃtanavaḥ punaḥ
vṛtrahā āsurīm iva pāṇḍavīm senām vyahanat
30. But at this very time, Bhishma, the son of Shantanu, again struck down the Pandava army, just as the slayer of Vritra (Indra) strikes down a demonic host.
ते वध्यमाना भीष्मेण पाञ्चालाः सोमकैः सह ।
आर्यां युद्धे मतिं कृत्वा भीष्ममेवाभिदुद्रुवुः ॥३१॥
31. te vadhyamānā bhīṣmeṇa pāñcālāḥ somakaiḥ saha ,
āryāṁ yuddhe matiṁ kṛtvā bhīṣmamevābhidudruvuḥ.
31. te vadhyamānāḥ bhīṣmeṇa pāñcālāḥ somakaiḥ saha
āryām yuddhe matim kṛtvā bhīṣmam eva abhidudruvuḥ
31. te bhīṣmeṇa vadhyamānāḥ pāñcālāḥ somakaiḥ saha
yuddhe āryām matim kṛtvā bhīṣmam eva abhidudruvuḥ
31. Those Panchalas, being slain by Bhishma, along with the Somakas, formed a noble resolve in battle and rushed straight at Bhishma himself.
धृष्टद्युम्नमुखाश्चापि पार्थाः शांतनवं रणे ।
अभ्यधावञ्जिगीषन्तस्तव पुत्रस्य वाहिनीम् ॥३२॥
32. dhṛṣṭadyumnamukhāścāpi pārthāḥ śāṁtanavaṁ raṇe ,
abhyadhāvañjigīṣantastava putrasya vāhinīm.
32. dhṛṣṭadyumnamukhāḥ ca api pārthāḥ śāntanavam raṇe
abhyadhāvan jigīṣantaḥ tava putrasya vāhinīm
32. ca api dhṛṣṭadyumnamukhāḥ pārthāḥ raṇe śāntanavam abhyadhāvan,
tava putrasya vāhinīm jigīṣantaḥ
32. And also the Pandavas, with Dhrishtadyumna at their head, rushed towards Bhishma, the son of Shantanu, in battle, intending to conquer your son's army.
तथैव तावका राजन्भीष्मद्रोणमुखाः परान् ।
अभ्यधावन्त वेगेन ततो युद्धमवर्तत ॥३३॥
33. tathaiva tāvakā rājanbhīṣmadroṇamukhāḥ parān ,
abhyadhāvanta vegena tato yuddhamavartata.
33. tathā eva tāvakāḥ rājan bhīṣmadroṇamukhāḥ parān
abhyadhāvanta vegena tataḥ yuddham avartata
33. rājan,
tathā eva bhīṣmadroṇamukhāḥ tāvakāḥ vegena parān abhyadhāvanta; tataḥ yuddham avartata
33. Similarly, O King, your warriors, led by Bhishma and Drona, rushed rapidly towards the enemies. Thereafter, a battle commenced.