Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-66

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
अकरोत्तुमुलं युद्धं भीष्मः शांतनवस्तदा ।
भीमसेनभयादिच्छन्पुत्रांस्तारयितुं तव ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
akarottumulaṁ yuddhaṁ bhīṣmaḥ śāṁtanavastadā ,
bhīmasenabhayādicchanputrāṁstārayituṁ tava.
1. saṃjaya uvāca akarot tumulam yuddham bhīṣmaḥ śāntanavaḥ
tadā bhīmasenabhayāt icchan putrān tārayitum tava
1. saṃjaya uvāca tadā bhīṣmaḥ śāntanavaḥ bhīmasenabhayāt
tava putrān tārayitum icchan tumulam yuddham akarot
1. Sañjaya said: Then, Bhishma, the son of Śāntanu, desiring to save your sons from the terror of Bhīmasena, engaged in a tumultuous battle.
पूर्वाह्णे तन्महारौद्रं राज्ञां युद्धमवर्तत ।
कुरूणां पाण्डवानां च मुख्यशूरविनाशनम् ॥२॥
2. pūrvāhṇe tanmahāraudraṁ rājñāṁ yuddhamavartata ,
kurūṇāṁ pāṇḍavānāṁ ca mukhyaśūravināśanam.
2. pūrvāhṇe tat mahāraudraṃ rājñām yuddham avartata
kurūṇām pāṇḍavānām ca mukhyaśūravināśanam
2. pūrvāhṇe tat mahāraudraṃ kurūṇām pāṇḍavānām ca
mukhyaśūravināśanam rājñām yuddham avartata
2. That extremely fierce battle of the kings, which caused the destruction of principal warriors among both the Kurus and the Pandavas, took place in the forenoon.
तस्मिन्नाकुलसंग्रामे वर्तमाने महाभये ।
अभवत्तुमुलः शब्दः संस्पृशन्गगनं महत् ॥३॥
3. tasminnākulasaṁgrāme vartamāne mahābhaye ,
abhavattumulaḥ śabdaḥ saṁspṛśangaganaṁ mahat.
3. tasmin ākulasaṅgrāme vartamāne mahābhaye
abhavat tumulaḥ śabdaḥ saṃspṛśan gaganam mahat
3. tasmin ākulasaṅgrāme mahābhaye vartamāne
tumulaḥ śabdaḥ mahat gaganam saṃspṛśan abhavat
3. While that tumultuous and greatly terrifying battle raged, a mighty sound arose, touching the vast sky.
नदद्भिश्च महानागैर्हेषमाणैश्च वाजिभिः ।
भेरीशङ्खनिनादैश्च तुमुलः समपद्यत ॥४॥
4. nadadbhiśca mahānāgairheṣamāṇaiśca vājibhiḥ ,
bherīśaṅkhaninādaiśca tumulaḥ samapadyata.
4. nadadbhiḥ ca mahānāgaiḥ heṣamāṇaiḥ ca vājibhiḥ
bherīśaṅkhaninādaiḥ ca tumulaḥ samapadyata
4. nadadbhiḥ mahānāgaiḥ ca heṣamāṇaiḥ vājibhiḥ
ca bherīśaṅkhaninādaiḥ ca tumulaḥ samapadyata
4. And a tumultuous sound arose from the roaring great elephants, the neighing horses, and the blare of drums and conchs.
युयुत्सवस्ते विक्रान्ता विजयाय महाबलाः ।
अन्योन्यमभिगर्जन्तो गोष्ठेष्विव महर्षभाः ॥५॥
5. yuyutsavaste vikrāntā vijayāya mahābalāḥ ,
anyonyamabhigarjanto goṣṭheṣviva maharṣabhāḥ.
5. yuyutsavaḥ te vikrāntāḥ vijayāya mahābalāḥ
anyonyam abhigarjantaḥ goṣṭheṣu iva maharṣabhāḥ
5. te vikrāntāḥ mahābalāḥ vijayāya yuyutsavaḥ
anyonyam abhigarjantaḥ goṣṭheṣu maharṣabhāḥ iva
5. Those valorous and greatly powerful warriors, eager for victory, roared at each other like mighty bulls in cattle-pens.
शिरसां पात्यमानानां समरे निशितैः शरैः ।
अश्मवृष्टिरिवाकाशे बभूव भरतर्षभ ॥६॥
6. śirasāṁ pātyamānānāṁ samare niśitaiḥ śaraiḥ ,
aśmavṛṣṭirivākāśe babhūva bharatarṣabha.
6. śirasām pātyamānānām samare niśitaiḥ śaraiḥ
aśmavṛṣṭiḥ iva ākāśe babhūva bharatarṣabha
6. bharatarṣabha samare niśitaiḥ śaraiḥ pātyamānānām
śirasām ākāśe aśmavṛṣṭiḥ iva babhūva
6. O best among Bharatas, in battle, the heads that were being struck down by sharp arrows became like a rain of stones in the sky.
कुण्डलोष्णीषधारीणि जातरूपोज्ज्वलानि च ।
पतितानि स्म दृश्यन्ते शिरांसि भरतर्षभ ॥७॥
7. kuṇḍaloṣṇīṣadhārīṇi jātarūpojjvalāni ca ,
patitāni sma dṛśyante śirāṁsi bharatarṣabha.
7. kuṇḍaloṣṇīṣadhārīṇi jātarūpojjvalāni ca
patitāni sma dṛśyante śirāṃsi bharatarṣabha
7. bharatarṣabha kuṇḍaloṣṇīṣadhārīṇi
jātarūpojjvalāni ca patitāni śirāṃsi sma dṛśyante
7. O best among Bharatas, heads adorned with earrings and turbans, shining brightly like gold, were seen lying fallen.
विशिखोन्मथितैर्गात्रैर्बाहुभिश्च सकार्मुकैः ।
सहस्ताभरणैश्चान्यैरभवच्छादिता मही ॥८॥
8. viśikhonmathitairgātrairbāhubhiśca sakārmukaiḥ ,
sahastābharaṇaiścānyairabhavacchāditā mahī.
8. viśikhonmathitaiḥ gātraiḥ bāhubhiḥ ca sakārmukaiḥ
sahastābharaṇaiḥ ca anyaiḥ abhavat chāditā mahī
8. mahī viśikhonmathitaiḥ gātraiḥ sakārmukaiḥ bāhubhiḥ
ca sahastābharaṇaiḥ ca anyaiḥ chāditā abhavat
8. The earth became covered with bodies mangled by arrows, with arms still holding bows, and with other arms adorned with ornaments.
कवचोपहितैर्गात्रैर्हस्तैश्च समलंकृतैः ।
मुखैश्च चन्द्रसंकाशै रक्तान्तनयनैः शुभैः ॥९॥
9. kavacopahitairgātrairhastaiśca samalaṁkṛtaiḥ ,
mukhaiśca candrasaṁkāśai raktāntanayanaiḥ śubhaiḥ.
9. kavacopahitaiḥ gātraiḥ hastaiḥ ca samalaṅkṛtaiḥ
mukhaiḥ ca candrasaṃkāśaiḥ raktāntanayanaiḥ śubhaiḥ
9. kavacopahitaiḥ gātraiḥ samalaṅkṛtaiḥ hastaiḥ ca
candrasaṃkāśaiḥ raktāntanayanaiḥ śubhaiḥ mukhaiḥ ca
9. With bodies clad in armor, with hands well-adorned, and with faces bright as the moon, having red-cornered eyes, and being auspicious (or beautiful).
गजवाजिमनुष्याणां सर्वगात्रैश्च भूपते ।
आसीत्सर्वा समाकीर्णा मुहूर्तेन वसुंधरा ॥१०॥
10. gajavājimanuṣyāṇāṁ sarvagātraiśca bhūpate ,
āsītsarvā samākīrṇā muhūrtena vasuṁdharā.
10. gajavājimanuṣyāṇām sarvagātraiḥ ca bhūpate
āsīt sarvā samākīrṇā muhūrtena vasundharā
10. bhūpate muhūrtena vasundharā gajavājimanuṣyāṇām
sarvagātraiḥ ca sarvā samākīrṇā āsīt
10. O king, the entire earth was completely covered in a moment with the limbs of elephants, horses, and men.
रजोमेघैश्च तुमुलैः शस्त्रविद्युत्प्रकाशितैः ।
आयुधानां च निर्घोषः स्तनयित्नुसमोऽभवत् ॥११॥
11. rajomeghaiśca tumulaiḥ śastravidyutprakāśitaiḥ ,
āyudhānāṁ ca nirghoṣaḥ stanayitnusamo'bhavat.
11. rajomeghaiḥ ca tumulaiḥ śastravidyutprakāśitaiḥ
āyudhānām ca nirghoṣaḥ stanayitnusamaḥ abhavat
11. ca tumulaiḥ śastravidyutprakāśitaiḥ rajomeghaiḥ
ca āyudhānām nirghoṣaḥ stanayitnusamaḥ abhavat
11. And with terrible, turbulent dust-clouds, illuminated by the flashes of weapons, the roar of the weapons became like thunder.
स संप्रहारस्तुमुलः कटुकः शोणितोदकः ।
प्रावर्तत कुरूणां च पाण्डवानां च भारत ॥१२॥
12. sa saṁprahārastumulaḥ kaṭukaḥ śoṇitodakaḥ ,
prāvartata kurūṇāṁ ca pāṇḍavānāṁ ca bhārata.
12. sa saṃprahāraḥ tumulaḥ kaṭukaḥ śoṇitodakaḥ
prāvartata kurūṇām ca pāṇḍavānām ca bhārata
12. bhārata saḥ tumulaḥ kaṭukaḥ śoṇitodakaḥ
saṃprahāraḥ kurūṇām ca pāṇḍavānām ca prāvartata
12. O Bhārata, that fierce and terrible combat, where blood was the water, then began between the Kurus and the Pāṇḍavas.
तस्मिन्महाभये घोरे तुमुले लोमहर्षणे ।
ववर्षुः शरवर्षाणि क्षत्रिया युद्धदुर्मदाः ॥१३॥
13. tasminmahābhaye ghore tumule lomaharṣaṇe ,
vavarṣuḥ śaravarṣāṇi kṣatriyā yuddhadurmadāḥ.
13. tasmin mahābhaye ghore tumule lomaharṣaṇe
vavarṣuḥ śaravarṣāṇi kṣatriyāḥ yuddhadurmadāḥ
13. yuddhadurmadāḥ kṣatriyāḥ tasmin mahābhaye
ghore tumule lomaharṣaṇe śaravarṣāṇi vavarṣuḥ
13. In that great, terrible, tumultuous, and hair-raising battle, the kṣatriyas, fiercely arrogant in war, rained down showers of arrows.
क्रोशन्ति कुञ्जरास्तत्र शरवर्षप्रतापिताः ।
तावकानां परेषां च संयुगे भरतोत्तम ।
अश्वाश्च पर्यधावन्त हतारोहा दिशो दश ॥१४॥
14. krośanti kuñjarāstatra śaravarṣapratāpitāḥ ,
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca saṁyuge bharatottama ,
aśvāśca paryadhāvanta hatārohā diśo daśa.
14. krośanti kuñjarāḥ tatra
śaravarṣapratāpitāḥ tāvakānām pareṣām ca
saṃyuge bharatotama aśvāḥ ca
paryadhāvanta hatārohāḥ diśaḥ daśa
14. bharatotama tatra tāvakānām ca
pareṣām ca saṃyuge śaravarṣapratāpitāḥ
kuñjarāḥ krośanti hatārohāḥ
aśvāḥ ca daśa diśaḥ paryadhāvanta
14. O best of Bharatas (Bharatotama), in that battle (saṃyuga) between your forces and the enemies', elephants, tormented by a shower of arrows, cried out. Horses, with their riders slain, galloped in all ten directions.
उत्पत्य निपतन्त्यन्ये शरघातप्रपीडिताः ।
तावकानां परेषां च योधानां भरतर्षभ ॥१५॥
15. utpatya nipatantyanye śaraghātaprapīḍitāḥ ,
tāvakānāṁ pareṣāṁ ca yodhānāṁ bharatarṣabha.
15. utpatya nipatanti anye śaraghātaprapīḍitāḥ
tāvakānām pareṣām ca yodhānām bharatarṣabha
15. bharatarṣabha tāvakānām ca pareṣām ca yodhānām
anye śaraghātaprapīḍitāḥ utpatya nipatanti
15. O bull among Bharatas (Bharatārṣabha), other warriors, both from your side and the enemies', leapt up and fell down, severely afflicted by arrow shots.
अश्वानां कुञ्जराणां च रथानां चातिवर्तताम् ।
संघाताः स्म प्रदृश्यन्ते तत्र तत्र विशां पते ॥१६॥
16. aśvānāṁ kuñjarāṇāṁ ca rathānāṁ cātivartatām ,
saṁghātāḥ sma pradṛśyante tatra tatra viśāṁ pate.
16. aśvānām kuñjarāṇām ca rathānām ca ativartatām
saṃghātāḥ sma pradṛśyante tatra tatra viśām pate
16. viśām pate tatra tatra ativartatām aśvānām ca
kuñjarāṇām ca rathānām saṃghātāḥ pradṛśyante sma
16. O lord of people (viśāṃ pate), surging masses of horses, elephants, and chariots could be seen here and there.
गदाभिरसिभिः प्रासैर्बाणैश्च नतपर्वभिः ।
जघ्नुः परस्परं तत्र क्षत्रियाः कालचोदिताः ॥१७॥
17. gadābhirasibhiḥ prāsairbāṇaiśca nataparvabhiḥ ,
jaghnuḥ parasparaṁ tatra kṣatriyāḥ kālacoditāḥ.
17. gadābhiḥ asibhiḥ prāsaiḥ bāṇaiḥ ca nataparvabhiḥ
jaghnuḥ parasparam tatra kṣatriyāḥ kālacoditāḥ
17. tatra kālacoditāḥ kṣatriyāḥ gadābhiḥ asibhiḥ prāsaiḥ
ca nataparvabhiḥ bāṇaiḥ ca parasparam jaghnuḥ
17. There, the Kṣatriyas (kṣatriya), impelled by time, struck each other with maces, swords, spears, and arrows with bent shafts.
अपरे बाहुभिर्वीरा नियुद्धकुशला युधि ।
बहुधा समसज्जन्त आयसैः परिघैरिव ॥१८॥
18. apare bāhubhirvīrā niyuddhakuśalā yudhi ,
bahudhā samasajjanta āyasaiḥ parighairiva.
18. apare bāhubhiḥ vīrāḥ niyuddhakusalāḥ yudhi
bahudhā samasajjanta āyasaiḥ parighaiḥ iva
18. apare vīrāḥ niyuddhakusalāḥ yudhi bāhubhiḥ
bahudhā samasajjanta āyasaiḥ parighaiḥ iva
18. Other brave warriors, skilled in wrestling and close combat, fiercely engaged in battle in many ways, as if they were iron maces.
मुष्टिभिर्जानुभिश्चैव तलैश्चैव विशां पते ।
अन्योन्यं जघ्निरे वीरास्तावकाः पाण्डवैः सह ॥१९॥
19. muṣṭibhirjānubhiścaiva talaiścaiva viśāṁ pate ,
anyonyaṁ jaghnire vīrāstāvakāḥ pāṇḍavaiḥ saha.
19. muṣṭibhiḥ jānubhiḥ ca eva talaiḥ ca eva viśām pate
anyonyam jaghnire vīrāḥ tāvakāḥ pāṇḍavaiḥ saha
19. viśām pate tāvakāḥ vīrāḥ pāṇḍavaiḥ saha muṣṭibhiḥ
jānubhiḥ ca eva talaiḥ ca eva anyonyam jaghnire
19. O lord of the people, your warriors, along with the Pāṇḍavas, struck each other with fists, knees, and palms.
विरथा रथिनश्चात्र निस्त्रिंशवरधारिणः ।
अन्योन्यमभिधावन्त परस्परवधैषिणः ॥२०॥
20. virathā rathinaścātra nistriṁśavaradhāriṇaḥ ,
anyonyamabhidhāvanta parasparavadhaiṣiṇaḥ.
20. virathāḥ rathinaḥ ca atra nistriṃśavaradhāriṇaḥ
anyonyam abhidhāvantaḥ parasparavadhaiṣiṇaḥ
20. atra virathāḥ rathinaḥ ca nistriṃśavaradhāriṇaḥ
parasparavadhaiṣiṇaḥ anyonyam abhidhāvantaḥ
20. Here, both chariot-less warriors and charioteers, wielding excellent swords, rushed at each other, intent on mutual destruction.
ततो दुर्योधनो राजा कलिङ्गैर्बहुभिर्वृतः ।
पुरस्कृत्य रणे भीष्मं पाण्डवानभ्यवर्तत ॥२१॥
21. tato duryodhano rājā kaliṅgairbahubhirvṛtaḥ ,
puraskṛtya raṇe bhīṣmaṁ pāṇḍavānabhyavartata.
21. tataḥ duryodhanaḥ rājā kalingaiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
puraskṛtya raṇe bhīṣmam pāṇḍavān abhyavartata
21. tataḥ rājā duryodhanaḥ bahubhiḥ kalingaiḥ vṛtaḥ
raṇe bhīṣmam puraskṛtya pāṇḍavān abhyavartata
21. Then King Duryodhana, surrounded by many warriors from Kalinga, placed Bhīṣma at the forefront and advanced against the Pāṇḍavas in battle.
तथैव पाण्डवाः सर्वे परिवार्य वृकोदरम् ।
भीष्ममभ्यद्रवन्क्रुद्धा रणे रभसवाहनाः ॥२२॥
22. tathaiva pāṇḍavāḥ sarve parivārya vṛkodaram ,
bhīṣmamabhyadravankruddhā raṇe rabhasavāhanāḥ.
22. tathaiva pāṇḍavāḥ sarve parivārya vṛkodaram
bhīṣmam abhyadravan kruddhāḥ raṇe rabhasavāhanāḥ
22. tathaiva kruddhāḥ rabhasavāhanāḥ sarve pāṇḍavāḥ
vṛkodaram parivārya raṇe bhīṣmam abhyadravan
22. Similarly, all the enraged Pāṇḍavas, with their impetuous mounts, surrounded Vṛkodara (Bhīma) and rushed towards Bhīṣma in battle.