Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-31

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
निर्याय नगराच्छूरा व्यूढानीकाः प्रहारिणः ।
त्रिगर्तानस्पृशन्मत्स्याः सूर्ये परिणते सति ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
niryāya nagarācchūrā vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ ,
trigartānaspṛśanmatsyāḥ sūrye pariṇate sati.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca niryāya nagarāt śūrāḥ vyūḍhānīkāḥ
prahāriṇaḥ trigartān aspṛśan matsyāḥ sūrye pariṇate sati
1. Vaiśaṃpāyana said: Having sallied forth from the city, the brave Matsyas, with their armies arrayed and acting as attackers, reached the Trigartas as the sun was setting.
ते त्रिगर्ताश्च मत्स्याश्च संरब्धा युद्धदुर्मदाः ।
अन्योन्यमभिगर्जन्तो गोषु गृद्धा महाबलाः ॥२॥
2. te trigartāśca matsyāśca saṁrabdhā yuddhadurmadāḥ ,
anyonyamabhigarjanto goṣu gṛddhā mahābalāḥ.
2. te trigartāḥ ca matsyāḥ ca saṃrabdhāḥ yuddhadiurmadāḥ
anyonyam abhigarjantaḥ goṣu gṛddhāḥ mahābalāḥ
2. Those Trigartas and Matsyas, enraged and fierce in battle, were immensely powerful and roared at each other, eager for the cows.
भीमाश्च मत्तमातङ्गास्तोमराङ्कुशचोदिताः ।
ग्रामणीयैः समारूढाः कुशलैर्हस्तिसादिभिः ॥३॥
3. bhīmāśca mattamātaṅgāstomarāṅkuśacoditāḥ ,
grāmaṇīyaiḥ samārūḍhāḥ kuśalairhastisādibhiḥ.
3. bhīmāḥ ca mattmātaṅgāḥ tomarāṅkuśacoditāḥ
grāmaṇīyaiḥ samārūḍhāḥ kuśalaiḥ hastisādibhiḥ
3. And formidable, frenzied elephants, spurred on by javelins and goads, were mounted by skillful elephant riders and chieftains.
तेषां समागमो घोरस्तुमुलो लोमहर्षणः ।
देवासुरसमो राजन्नासीत्सूर्ये विलम्बति ॥४॥
4. teṣāṁ samāgamo ghorastumulo lomaharṣaṇaḥ ,
devāsurasamo rājannāsītsūrye vilambati.
4. teṣām samāgamaḥ ghoraḥ tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ
devāsurasamaḥ rājan āsīt sūrye vilambati
4. O King, their terrible, tumultuous, and hair-raising encounter, which resembled a battle between gods and demons, took place as the sun was setting.
उदतिष्ठद्रजो भौमं न प्रज्ञायत किंचन ।
पक्षिणश्चापतन्भूमौ सैन्येन रजसावृताः ॥५॥
5. udatiṣṭhadrajo bhaumaṁ na prajñāyata kiṁcana ,
pakṣiṇaścāpatanbhūmau sainyena rajasāvṛtāḥ.
5. udatiṣṭhat rajaḥ bhaumam na prajñāyata kiñcana
pakṣiṇaḥ ca āpatan bhūmau sainyena rajasā āvṛtāḥ
5. Ground-dust rose up, and nothing could be seen. Birds, enveloped by the dust raised by the army, fell to the ground.
इषुभिर्व्यतिसंयद्भिरादित्योऽन्तरधीयत ।
खद्योतैरिव संयुक्तमन्तरिक्षं व्यराजत ॥६॥
6. iṣubhirvyatisaṁyadbhirādityo'ntaradhīyata ,
khadyotairiva saṁyuktamantarikṣaṁ vyarājata.
6. iṣubhiḥ vyatisaṃyadbhiḥ ādityaḥ antaradhīyata
khadyotaiḥ iva saṃyuktam antarikṣam vyarājata
6. The sun disappeared due to the clashing arrows. The sky shone as if it were filled with fireflies.
रुक्मपृष्ठानि चापानि व्यतिषक्तानि धन्विनाम् ।
पततां लोकवीराणां सव्यदक्षिणमस्यताम् ॥७॥
7. rukmapṛṣṭhāni cāpāni vyatiṣaktāni dhanvinām ,
patatāṁ lokavīrāṇāṁ savyadakṣiṇamasyatām.
7. rukmapṛṣṭhāni cāpāni vyatiṣaktāni dhanvinām
patatām lokavīrāṇām savyadakṣiṇam asyatām
7. The gold-backed bows of the archers became intermingled, as those warriors, the heroes of the world, were falling (in battle) and shooting (arrows) to the left and right.
रथा रथैः समाजग्मुः पादातैश्च पदातयः ।
सादिभिः सादिनश्चैव गजैश्चापि महागजाः ॥८॥
8. rathā rathaiḥ samājagmuḥ pādātaiśca padātayaḥ ,
sādibhiḥ sādinaścaiva gajaiścāpi mahāgajāḥ.
8. rathāḥ rathaiḥ samājagmuḥ pādātaiḥ ca padātayaḥ
sādibhiḥ sādinaḥ ca eva gajaiḥ ca api mahāgajāḥ
8. Chariots collided with chariots, foot soldiers with foot soldiers, horsemen with horsemen, and great elephants also with elephants.
असिभिः पट्टिशैः प्रासैः शक्तिभिस्तोमरैरपि ।
संरब्धाः समरे राजन्निजघ्नुरितरेतरम् ॥९॥
9. asibhiḥ paṭṭiśaiḥ prāsaiḥ śaktibhistomarairapi ,
saṁrabdhāḥ samare rājannijaghnuritaretaram.
9. asibhiḥ paṭṭiśaiḥ prāsaiḥ śaktibhiḥ tomaraiḥ
api saṃrabdhāḥ samare rājan nijaghnuḥ itaretaram
9. O King, furious in battle, they struck each other down with swords, paṭṭiśas (blunt weapons/spears), spears, lances, and javelins.
निघ्नन्तः समरेऽन्योन्यं शूराः परिघबाहवः ।
न शेकुरभिसंरब्धाः शूरान्कर्तुं पराङ्मुखान् ॥१०॥
10. nighnantaḥ samare'nyonyaṁ śūrāḥ parighabāhavaḥ ,
na śekurabhisaṁrabdhāḥ śūrānkartuṁ parāṅmukhān.
10. nighnantaḥ samare anyonyam śūrāḥ parighabāhavaḥ
na śekuḥ abhisaṃrabdhāḥ śūrān kartum parāṅmukhān
10. In battle, the brave heroes, whose arms were like iron bars, struck each other; yet, even though they were greatly enraged, they could not make other heroes turn away and flee.
कॢप्तोत्तरोष्ठं सुनसं कॢप्तकेशमलंकृतम् ।
अदृश्यत शिरश्छिन्नं रजोध्वस्तं सकुण्डलम् ॥११॥
11. kḷptottaroṣṭhaṁ sunasaṁ kḷptakeśamalaṁkṛtam ,
adṛśyata śiraśchinnaṁ rajodhvastaṁ sakuṇḍalam.
11. kḷptottaroṣṭham sunasam kḷptakeśam alaṅkṛtam
adṛśyata śiraḥ chinnam rajodhvastam sakuṇḍalam
11. A severed head, with its upper lip well-formed, a fine nose, well-arranged hair, adorned, covered with dust, and still wearing its earrings, was seen.
अदृश्यंस्तत्र गात्राणि शरैश्छिन्नानि भागशः ।
शालस्कन्धनिकाशानि क्षत्रियाणां महामृधे ॥१२॥
12. adṛśyaṁstatra gātrāṇi śaraiśchinnāni bhāgaśaḥ ,
śālaskandhanikāśāni kṣatriyāṇāṁ mahāmṛdhe.
12. adṛśyan tatra gātrāṇi śaraiḥ chinnāni bhāgaśaḥ
śālaskandhanikāśāni kṣatriyāṇām mahāmṛdhe
12. There, in the great battle, the limbs of the warriors (kṣatriyas) - severed into pieces by arrows and resembling the trunks of śāla trees - were seen.
नागभोगनिकाशैश्च बाहुभिश्चन्दनोक्षितैः ।
आकीर्णा वसुधा तत्र शिरोभिश्च सकुण्डलैः ॥१३॥
13. nāgabhoganikāśaiśca bāhubhiścandanokṣitaiḥ ,
ākīrṇā vasudhā tatra śirobhiśca sakuṇḍalaiḥ.
13. nāgabhoganikāśaiḥ ca bāhubhiḥ candanokṣitaiḥ
ākīrṇā vasudhā tatra śirobhiḥ ca sakuṇḍalaiḥ
13. There, the earth was strewn with arms, resembling the hoods of serpents (nāgas) and anointed with sandalwood paste, as well as with heads still adorned with earrings.
उपशाम्यद्रजो भौमं रुधिरेण प्रसर्पता ।
कश्मलं प्राविशद्घोरं निर्मर्यादमवर्तत ॥१४॥
14. upaśāmyadrajo bhaumaṁ rudhireṇa prasarpatā ,
kaśmalaṁ prāviśadghoraṁ nirmaryādamavartata.
14. upaśāmyat rajaḥ bhaumam rudhireṇa prasarpatā
kaśmalam prāviśat ghoram nirmaryādam avartata
14. As the earthly dust settled, subdued by the spreading blood, a terrible confusion (kaśmala) enveloped everything, and lawlessness prevailed.
शतानीकः शतं हत्वा विशालाक्षश्चतुःशतम् ।
प्रविष्टौ महतीं सेनां त्रिगर्तानां महारथौ ।
आर्च्छेतां बहुसंरब्धौ केशाकेशि नखानखि ॥१५॥
15. śatānīkaḥ śataṁ hatvā viśālākṣaścatuḥśatam ,
praviṣṭau mahatīṁ senāṁ trigartānāṁ mahārathau ,
ārcchetāṁ bahusaṁrabdhau keśākeśi nakhānakhi.
15. śatānīkaḥ śatam hatvā viśālākṣaḥ
catuḥśatam praviṣṭau mahatīm senām
trigartānām mahārathau ārcchētām
bahusaṃrabdhau keśākeśi nakhānakhi
15. Having slain a hundred (foes), Śatānīka, and four hundred, Viśālākṣa, these two great warriors (mahāratha) entered the vast army of the Trigartas. Greatly enraged, they fought in close combat, pulling hair (keśākeśi) and tearing with nails (nakhānakhi).
लक्षयित्वा त्रिगर्तानां तौ प्रविष्टौ रथव्रजम् ।
जग्मतुः सूर्यदत्तश्च मदिराश्वश्च पृष्ठतः ॥१६॥
16. lakṣayitvā trigartānāṁ tau praviṣṭau rathavrajam ,
jagmatuḥ sūryadattaśca madirāśvaśca pṛṣṭhataḥ.
16. lakṣayitvā trigartānām tau praviṣṭau rathavrajam
jagmatuḥ sūryadattaḥ ca madirāśvaḥ ca pṛṣṭhataḥ
16. Having observed those two (Śatānīka and Viśālākṣa) who had entered the multitude of Trigarta chariots, Sūryadatta and Madirāśva followed from behind.
विराटस्तत्र संग्रामे हत्वा पञ्चशतान्रथान् ।
हयानां च शतान्यत्र हत्वा पञ्च महारथान् ॥१७॥
17. virāṭastatra saṁgrāme hatvā pañcaśatānrathān ,
hayānāṁ ca śatānyatra hatvā pañca mahārathān.
17. virāṭaḥ tatra saṃgrāme hatvā pañcaśatān rathān
hayānām ca śatāni atra hatvā pañca mahārathān
17. In that battle (saṃgrāma), Virāṭa, having killed five hundred charioteers, and here also having killed hundreds of horses and five great warriors (mahāratha).
चरन्स विविधान्मार्गान्रथेषु रथयूथपः ।
त्रिगर्तानां सुशर्माणमार्च्छद्रुक्मरथं रणे ॥१८॥
18. caransa vividhānmārgānratheṣu rathayūthapaḥ ,
trigartānāṁ suśarmāṇamārcchadrukmarathaṁ raṇe.
18. caran sa vividhān mārgān ratheṣu rathayūthapaḥ
trigartānām suśarmāṇam ārcchat rukmaratham raṇe
18. That leader of chariot divisions, traversing various paths on his chariots, attacked Suśarman of the Trigartas, who rode a golden chariot, in battle.
तौ व्यावहरतां तत्र महात्मानौ महाबलौ ।
अन्योन्यमभिगर्जन्तौ गोष्ठे गोवृषभाविव ॥१९॥
19. tau vyāvaharatāṁ tatra mahātmānau mahābalau ,
anyonyamabhigarjantau goṣṭhe govṛṣabhāviva.
19. tau vyāvaharatām tatra mahātmānau mahābalau
anyonyam abhigarjantau goṣṭhe govṛṣabhau iva
19. There, those two great-souled and mighty individuals fought, roaring at each other like two bulls in a cow-pen.
ततो रथाभ्यां रथिनौ व्यतियाय समन्ततः ।
शरान्व्यसृजतां शीघ्रं तोयधारा घनाविव ॥२०॥
20. tato rathābhyāṁ rathinau vyatiyāya samantataḥ ,
śarānvyasṛjatāṁ śīghraṁ toyadhārā ghanāviva.
20. tataḥ rathābhyām rathinau vyati-iyāya samantataḥ
śarān vyasṛjatām śīghram toyadhārāḥ ghanau iva
20. Then, those two charioteers passed by each other in their chariots, moving all around. They quickly discharged arrows, just as clouds release torrents of water.
अन्योन्यं चातिसंरब्धौ विचेरतुरमर्षणौ ।
कृतास्त्रौ निशितैर्बाणैरसिशक्तिगदाभृतौ ॥२१॥
21. anyonyaṁ cātisaṁrabdhau viceraturamarṣaṇau ,
kṛtāstrau niśitairbāṇairasiśaktigadābhṛtau.
21. anyonyam ca ati-saṃrabdhau viceratuḥ amarṣaṇau
kṛtāstrau niśitaiḥ bāṇaiḥ asi-śakti-gadā-bhṛtau
21. And those two, exceedingly enraged and intolerant, adept with weapons, moved about engaging each other with sharpened arrows. They were armed with swords, spears, and maces.
ततो राजा सुशर्माणं विव्याध दशभिः शरैः ।
पञ्चभिः पञ्चभिश्चास्य विव्याध चतुरो हयान् ॥२२॥
22. tato rājā suśarmāṇaṁ vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ ,
pañcabhiḥ pañcabhiścāsya vivyādha caturo hayān.
22. tataḥ rājā suśarmāṇam vivyādha daśabhiḥ śaraiḥ
pañcabhiḥ pañcabhiḥ ca asya vivyādha caturaḥ hayān
22. Then the king struck Suśarman with ten arrows. And with five and five (arrows), he pierced his four horses.
तथैव मत्स्यराजानं सुशर्मा युद्धदुर्मदः ।
पञ्चाशता शितैर्बाणैर्विव्याध परमास्त्रवित् ॥२३॥
23. tathaiva matsyarājānaṁ suśarmā yuddhadurmadaḥ ,
pañcāśatā śitairbāṇairvivyādha paramāstravit.
23. tathā eva matsyarājānam suśarmā yuddhadurmadhaḥ
pañcāśatā śitaiḥ bāṇaiḥ vivyādha paramāstravit
23. Similarly, Suśarman, who was intoxicated with battle and skilled in supreme weapons, pierced King Matsya with fifty sharp arrows.
ततः सैन्यं समावृत्य मत्स्यराजसुशर्मणोः ।
नाभ्यजानंस्तदान्योन्यं प्रदोषे रजसावृते ॥२४॥
24. tataḥ sainyaṁ samāvṛtya matsyarājasuśarmaṇoḥ ,
nābhyajānaṁstadānyonyaṁ pradoṣe rajasāvṛte.
24. tataḥ sainyam samāvṛtya matsyarājasuśarmaṇoḥ na
abhyajānan tadā anyonyam pradoṣe rajasā āvṛte
24. Then, with the armies of King Matsya and Suśarman surrounding them, they could not recognize each other in the twilight covered by dust.