Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-268

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
प्रभूतान्नोदके तस्मिन्बहुमूलफले वने ।
सेनां निवेश्य काकुत्स्थो विधिवत्पर्यरक्षत ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca ,
prabhūtānnodake tasminbahumūlaphale vane ,
senāṁ niveśya kākutstho vidhivatparyarakṣata.
1. Mārkaṇḍeya uvāca prabhūtānnodake tasmin bahumūlaphale
vane senām niveśya Kākutsthaḥ vidhivat paryarakṣata
1. Mārkaṇḍeya said: Rāma, the descendant of Kakutstha, having encamped his army in that forest - which was rich with abundant food and water, and many roots and fruits - guarded it meticulously, observing all regulations.
रावणश्च विधिं चक्रे लङ्कायां शास्त्रनिर्मितम् ।
प्रकृत्यैव दुराधर्षा दृढप्राकारतोरणा ॥२॥
2. rāvaṇaśca vidhiṁ cakre laṅkāyāṁ śāstranirmitam ,
prakṛtyaiva durādharṣā dṛḍhaprākāratoraṇā.
2. Rāvaṇaḥ ca vidhim cakre Laṅkāyām śāstra-nirmitam
| prakṛtyā eva durādharṣā dṛḍhaprākāratoraṇā
2. And Rāvaṇa established defensive measures in Laṅkā, all crafted according to scriptural injunctions. By its very intrinsic nature (prakṛti), Laṅkā was already unassailable, with formidable walls and strong gateways.
अगाधतोयाः परिखा मीननक्रसमाकुलाः ।
बभूवुः सप्त दुर्धर्षाः खादिरैः शङ्कुभिश्चिताः ॥३॥
3. agādhatoyāḥ parikhā mīnanakrasamākulāḥ ,
babhūvuḥ sapta durdharṣāḥ khādiraiḥ śaṅkubhiścitāḥ.
3. agādhatoyāḥ parikhāḥ mīnanakrasamākulāḥ babhūvuḥ
sapta durdharṣāḥ khādiraiḥ śaṅkubhiḥ citāḥ
3. There were seven unassailable moats, deep with unfathomable waters, teeming with fish and crocodiles, and densely studded with stakes made of Khadira wood.
कर्णाट्टयन्त्रदुर्धर्षा बभूवुः सहुडोपलाः ।
साशीविषघटायोधाः ससर्जरसपांसवः ॥४॥
4. karṇāṭṭayantradurdharṣā babhūvuḥ sahuḍopalāḥ ,
sāśīviṣaghaṭāyodhāḥ sasarjarasapāṁsavaḥ.
4. karṇāṭṭayantradurdharṣāḥ babhūvuḥ sahuḍopalāḥ
sāśīviṣaghaṭāyodhāḥ sasarjarasapāṃsavaḥ
4. The fortifications were rendered unassailable by powerful siege engines and battlements, equipped with missiles and stones, with warriors employing pots filled with venomous snakes, and covered with dusty resinous substances.
मुसलालातनाराचतोमरासिपरश्वधैः ।
अन्विताश्च शतघ्नीभिः समधूच्छिष्टमुद्गराः ॥५॥
5. musalālātanārācatomarāsiparaśvadhaiḥ ,
anvitāśca śataghnībhiḥ samadhūcchiṣṭamudgarāḥ.
5. musalālātanārācatomarāsiparaśvadhaiḥ anvitāḥ
ca śataghnībhiḥ samadhūcchiṣṭamudgarāḥ
5. They were equipped with maces, firebrands, iron arrows, javelins, swords, axes, *śataghnī*s, and mallets smeared with beeswax.
पुरद्वारेषु सर्वेषु गुल्माः स्थावरजङ्गमाः ।
बभूवुः पत्तिबहुलाः प्रभूतगजवाजिनः ॥६॥
6. puradvāreṣu sarveṣu gulmāḥ sthāvarajaṅgamāḥ ,
babhūvuḥ pattibahulāḥ prabhūtagajavājinaḥ.
6. puradvāreṣu sarveṣu gulmāḥ sthāvarajaṅgamāḥ
babhūvuḥ pattibahulāḥ prabhūtagajavājinaḥ
6. At all the city gates, there were stationary and mobile garrisons, rich in infantry, and possessing numerous elephants and horses.
अङ्गदस्त्वथ लङ्काया द्वारदेशमुपागतः ।
विदितो राक्षसेन्द्रस्य प्रविवेश गतव्यथः ॥७॥
7. aṅgadastvatha laṅkāyā dvāradeśamupāgataḥ ,
vidito rākṣasendrasya praviveśa gatavyathaḥ.
7. aṅgadaḥ tu atha laṅkāyāḥ dvāradeśam upāgataḥ
viditaḥ rākṣasendrasya praviveśa gatavyathaḥ
7. Then, Aṅgada approached the gate region of Laṅkā. Being recognized by the lord of the rākṣasas, he entered without fear.
मध्ये राक्षसकोटीनां बह्वीनां सुमहाबलः ।
शुशुभे मेघमालाभिरादित्य इव संवृतः ॥८॥
8. madhye rākṣasakoṭīnāṁ bahvīnāṁ sumahābalaḥ ,
śuśubhe meghamālābhirāditya iva saṁvṛtaḥ.
8. madhye rākṣasakoṭīnām bahvīnām sumahābalaḥ
śuśubhe meghamālābhiḥ ādityaḥ iva saṃvṛtaḥ
8. Amidst many millions of rākṣasas, the supremely powerful (Aṅgada) shone brightly, like the sun enveloped by masses of clouds.
स समासाद्य पौलस्त्यममात्यैरभिसंवृतम् ।
रामसंदेशमामन्त्र्य वाग्मी वक्तुं प्रचक्रमे ॥९॥
9. sa samāsādya paulastyamamātyairabhisaṁvṛtam ,
rāmasaṁdeśamāmantrya vāgmī vaktuṁ pracakrame.
9. saḥ samāsādya paulastyam amātyaiḥ abhisaṃvṛtam
rāmasaṃdeśam āmantrya vāgmī vaktum pracakrame
9. Having approached Ravana, who was surrounded by his ministers, the eloquent (Hanuman) began to speak after calling attention to Rama's message.
आह त्वां राघवो राजन्कोसलेन्द्रो महायशाः ।
प्राप्तकालमिदं वाक्यं तदादत्स्व कुरुष्व च ॥१०॥
10. āha tvāṁ rāghavo rājankosalendro mahāyaśāḥ ,
prāptakālamidaṁ vākyaṁ tadādatsva kuruṣva ca.
10. āha tvām rāghavaḥ rājan kosalendraḥ mahāyaśāḥ
prāptakālam idam vākyam tat ādatstva kuruṣva ca
10. O king, the highly renowned (māhayāśaḥ) Rama (rāghava), the lord of Kosala, speaks this timely statement to you. Accept it and act upon it.
अकृतात्मानमासाद्य राजानमनये रतम् ।
विनश्यन्त्यनयाविष्टा देशाश्च नगराणि च ॥११॥
11. akṛtātmānamāsādya rājānamanaye ratam ,
vinaśyantyanayāviṣṭā deśāśca nagarāṇi ca.
11. akṛtātmānam āsādya rājānam anaye ratam
vinaśyanti anayāviṣṭāḥ deśāḥ ca nagarāṇi ca
11. Countries and cities, afflicted by wrong conduct, perish when they have a king whose intrinsic nature (ātman) is unrefined and who is devoted to injustice.
त्वयैकेनापराद्धं मे सीतामाहरता बलात् ।
वधायानपराद्धानामन्येषां तद्भविष्यति ॥१२॥
12. tvayaikenāparāddhaṁ me sītāmāharatā balāt ,
vadhāyānaparāddhānāmanyeṣāṁ tadbhaviṣyati.
12. tvayā ekena aparāddham me sītām āharatā balāt
vadhāya anaparāddhānām anyeṣām tat bhaviṣyati
12. The wrong was committed by you alone, by forcibly carrying away Sita. That very act will lead to the destruction of others who are innocent.
ये त्वया बलदर्पाभ्यामाविष्टेन वनेचराः ।
ऋषयो हिंसिताः पूर्वं देवाश्चाप्यवमानिताः ॥१३॥
13. ye tvayā baladarpābhyāmāviṣṭena vanecarāḥ ,
ṛṣayo hiṁsitāḥ pūrvaṁ devāścāpyavamānitāḥ.
13. ye tvayā baladarpābhyām āviṣṭena vanecarāḥ
ṛṣayaḥ hiṃsitāḥ pūrvam devāḥ ca api avamānitāḥ
13. Those forest-dwellers and sages whom you previously harmed, driven by your strength and pride, and the gods whom you also insulted -
राजर्षयश्च निहता रुदन्त्यश्चाहृताः स्त्रियः ।
तदिदं समनुप्राप्तं फलं तस्यानयस्य ते ॥१४॥
14. rājarṣayaśca nihatā rudantyaścāhṛtāḥ striyaḥ ,
tadidaṁ samanuprāptaṁ phalaṁ tasyānayasya te.
14. rājarṣayaḥ ca nihatāḥ rudantyaḥ ca āhṛtāḥ striyaḥ
tat idam samanupāptam phalam tasya anayasya te
14. Royal sages were also slain, and weeping women were abducted. This is the consequence of that injustice which has now fully come upon you.
हन्तास्मि त्वां सहामात्यं युध्यस्व पुरुषो भव ।
पश्य मे धनुषो वीर्यं मानुषस्य निशाचर ॥१५॥
15. hantāsmi tvāṁ sahāmātyaṁ yudhyasva puruṣo bhava ,
paśya me dhanuṣo vīryaṁ mānuṣasya niśācara.
15. hantā asmi tvām saha amātyam yudhyasva puruṣaḥ
bhava paśya me dhanuṣaḥ vīryam mānuṣasya niśācara
15. I will kill you along with your ministers. Fight and be a man! Behold the power of my bow, a power belonging to a human, O night-wanderer!
मुच्यतां जानकी सीता न मे मोक्ष्यसि कर्हिचित् ।
अराक्षसमिमं लोकं कर्तास्मि निशितैः शरैः ॥१६॥
16. mucyatāṁ jānakī sītā na me mokṣyasi karhicit ,
arākṣasamimaṁ lokaṁ kartāsmi niśitaiḥ śaraiḥ.
16. mucyatām jānakī sītā na me mokṣyasi karhicit
arākṣasam imam lokam kartā asmi niśitaiḥ śaraiḥ
16. Let Janaki Sita be released. You will never escape from me. I will make this world free of demons with my sharpened arrows.
इति तस्य ब्रुवाणस्य दूतस्य परुषं वचः ।
श्रुत्वा न ममृषे राजा रावणः क्रोधमूर्छितः ॥१७॥
17. iti tasya bruvāṇasya dūtasya paruṣaṁ vacaḥ ,
śrutvā na mamṛṣe rājā rāvaṇaḥ krodhamūrchitaḥ.
17. iti tasya bruvāṇasya dūtasya paruṣam vacaḥ
śrutvā na mamṛṣe rājā rāvaṇaḥ krodhamūrcitaḥ
17. Having heard those harsh words spoken by the messenger, King Ravana, overwhelmed by anger, could not tolerate them.
इङ्गितज्ञास्ततो भर्तुश्चत्वारो रजनीचराः ।
चतुर्ष्वङ्गेषु जगृहुः शार्दूलमिव पक्षिणः ॥१८॥
18. iṅgitajñāstato bhartuścatvāro rajanīcarāḥ ,
caturṣvaṅgeṣu jagṛhuḥ śārdūlamiva pakṣiṇaḥ.
18. iṅgitajñāḥ tataḥ bhartuḥ catvāraḥ rajanīcarāḥ
caturṣu aṅgeṣu jagṛhuḥ śārdūlam iva pakṣiṇaḥ
18. Then, four night-stalkers (rakṣasas), discerning their master's will, seized [Angada] by his four limbs, just as birds might seize a tiger.
तांस्तथाङ्गेषु संसक्तानङ्गदो रजनीचरान् ।
आदायैव खमुत्पत्य प्रासादतलमाविशत् ॥१९॥
19. tāṁstathāṅgeṣu saṁsaktānaṅgado rajanīcarān ,
ādāyaiva khamutpatya prāsādatalamāviśat.
19. tān tathā aṅgeṣu saṃsaktān aṅgadaḥ rajanīcarān
ādāya eva kham utpatya prāsādatalam āviśat
19. Angada, having seized those night-stalkers (rakṣasas) who were clinging to his limbs, sprang up into the sky and landed on the palace roof.
वेगेनोत्पततस्तस्य पेतुस्ते रजनीचराः ।
भुवि संभिन्नहृदयाः प्रहारपरिपीडिताः ॥२०॥
20. vegenotpatatastasya petuste rajanīcarāḥ ,
bhuvi saṁbhinnahṛdayāḥ prahāraparipīḍitāḥ.
20. vegena utpatataḥ tasya petuḥ te rajanīcarāḥ
bhuvi saṃbhinnahṛdayāḥ prahāraparipīḍitāḥ
20. As he sprang up with great force, those night-stalkers (rakṣasas) fell to the ground, their hearts shattered and severely afflicted by the impacts.
स मुक्तो हर्म्यशिखरात्तस्मात्पुनरवापतत् ।
लङ्घयित्वा पुरीं लङ्कां स्वबलस्य समीपतः ॥२१॥
21. sa mukto harmyaśikharāttasmātpunaravāpatat ,
laṅghayitvā purīṁ laṅkāṁ svabalasya samīpataḥ.
21. saḥ muktaḥ harmyaśikharāt tasmāt punaḥ avāpatat
laṅghayitvā purīm laṅkām svabalasya samīpataḥ
21. Released from the palace rooftop, he fell again, having leaped over the city of Laṅkā and landing near his own army.
कोसलेन्द्रमथाभ्येत्य सर्वमावेद्य चाङ्गदः ।
विशश्राम स तेजस्वी राघवेणाभिनन्दितः ॥२२॥
22. kosalendramathābhyetya sarvamāvedya cāṅgadaḥ ,
viśaśrāma sa tejasvī rāghaveṇābhinanditaḥ.
22. kosalendram atha abhyetya sarvam āvedya ca aṅgadaḥ
viśaśrāma saḥ tejasvī rāghaveṇa abhinanditaḥ
22. Then, after approaching the lord of Kosala (Rāma) and reporting everything, the radiant Aṅgada, praised by Rāghava, rested.
ततः सर्वाभिसारेण हरीणां वातरंहसाम् ।
भेदयामास लङ्कायाः प्राकारं रघुनन्दनः ॥२३॥
23. tataḥ sarvābhisāreṇa harīṇāṁ vātaraṁhasām ,
bhedayāmāsa laṅkāyāḥ prākāraṁ raghunandanaḥ.
23. tataḥ sarvābhisāreṇa harīṇām vātarahṃhasām
bhedayāmāsa laṅkāyāḥ prākāram raghunandanaḥ
23. Then, with a full-scale assault by the Vānaras (harī), who were swift as the wind, Rāma (Raghunandana) caused the wall of Laṅkā to be breached.
विभीषणर्क्षाधिपती पुरस्कृत्याथ लक्ष्मणः ।
दक्षिणं नगरद्वारमवामृद्नाद्दुरासदम् ॥२४॥
24. vibhīṣaṇarkṣādhipatī puraskṛtyātha lakṣmaṇaḥ ,
dakṣiṇaṁ nagaradvāramavāmṛdnāddurāsadam.
24. vibhīṣaṇarkṣādhipatī puraskṛtya atha lakṣmaṇaḥ
dakṣiṇam nagaradvāram avamṛdnāt durāsadam
24. Then, Lakṣmaṇa, placing Vibhīṣaṇa and the lord of the bears (Jāmbavān) at the forefront, vigorously assailed the southern city gate, which was difficult to overcome.
करभारुणगात्राणां हरीणां युद्धशालिनाम् ।
कोटीशतसहस्रेण लङ्कामभ्यपतत्तदा ॥२५॥
25. karabhāruṇagātrāṇāṁ harīṇāṁ yuddhaśālinām ,
koṭīśatasahasreṇa laṅkāmabhyapatattadā.
25. karabhāruṇagātrāṇām harīṇām yuddhaśālinām
koṭīśatasahasreṇa laṅkām abhyapatat tadā
25. Then, with a trillion valorous monkeys, whose bodies were reddish, they attacked Lanka.
उत्पतद्भिः पतद्भिश्च निपतद्भिश्च वानरैः ।
नादृश्यत तदा सूर्यो रजसा नाशितप्रभः ॥२६॥
26. utpatadbhiḥ patadbhiśca nipatadbhiśca vānaraiḥ ,
nādṛśyata tadā sūryo rajasā nāśitaprabhaḥ.
26. utpatadbhiḥ patadbhiḥ ca nipatadbhiḥ ca vānaraiḥ
na adṛśyata tadā sūryaḥ rajasā nāśitaprabhaḥ
26. With monkeys leaping up, descending, and swooping down, the sun was not visible at that time, its radiance obscured by dust.
शालिप्रसूनसदृशैः शिरीषकुसुमप्रभैः ।
तरुणादित्यसदृशैः शरगौरैश्च वानरैः ॥२७॥
27. śāliprasūnasadṛśaiḥ śirīṣakusumaprabhaiḥ ,
taruṇādityasadṛśaiḥ śaragauraiśca vānaraiḥ.
27. śāliprasūnasadṛśaiḥ śirīṣakusumaprabhaiḥ
taruṇādityasadṛśaiḥ śaragauraiḥ ca vānaraiḥ
27. By monkeys whose color was like rice flowers, whose luster was like Sirisha blossoms, who resembled the rising sun, and who were pale white like "śara" reeds.
प्राकारं ददृशुस्ते तु समन्तात्कपिलीकृतम् ।
राक्षसा विस्मिता राजन्सस्त्रीवृद्धाः समन्ततः ॥२८॥
28. prākāraṁ dadṛśuste tu samantātkapilīkṛtam ,
rākṣasā vismitā rājansastrīvṛddhāḥ samantataḥ.
28. prākāram dadṛśuḥ te tu samantāt kapilīkṛtam
rākṣasāḥ vismitāḥ rājan sastrīvṛddhāḥ samantataḥ
28. O King, those Rākṣasas indeed saw the rampart, which was completely covered by monkeys. The Rākṣasas, astonished, including their women and elderly, observed this from all directions.
बिभिदुस्ते मणिस्तम्भान्कर्णाट्टशिखराणि च ।
भग्नोन्मथितवेगानि यन्त्राणि च विचिक्षिपुः ॥२९॥
29. bibhiduste maṇistambhānkarṇāṭṭaśikharāṇi ca ,
bhagnonmathitavegāni yantrāṇi ca vicikṣipuḥ.
29. bibhiduḥ te maṇistambhān karṇāṭṭaśikharāṇi ca
bhagnonmathitavegāni yantrāṇi ca vicikṣipuḥ
29. They shattered the jewel pillars and the pinnacles of the watchtowers. They also hurled the machines, which were broken and violently dislodged.
परिगृह्य शतघ्नीश्च सचक्राः सहुडोपलाः ।
चिक्षिपुर्भुजवेगेन लङ्कामध्ये महाबलाः ॥३०॥
30. parigṛhya śataghnīśca sacakrāḥ sahuḍopalāḥ ,
cikṣipurbhujavegena laṅkāmadhye mahābalāḥ.
30. parigṛhya śataghnīḥ ca sacakrāḥ sahuḍopalāḥ
cikṣipuḥ bhujavegena laṅkāmadhye mahābalāḥ
30. Seizing the wheeled "hundred-slayers" (śataghnīs) equipped with boulders, the exceedingly powerful ones hurled them into the midst of Laṅkā with the force of their arms.
प्राकारस्थाश्च ये केचिन्निशाचरगणास्तदा ।
प्रदुद्रुवुस्ते शतशः कपिभिः समभिद्रुताः ॥३१॥
31. prākārasthāśca ye kecinniśācaragaṇāstadā ,
pradudruvuste śataśaḥ kapibhiḥ samabhidrutāḥ.
31. prākārasthāḥ ca ye kecit niśācaragaṇāḥ tadā
pradudruvuḥ te śataśaḥ kapibhiḥ samabhidrutāḥ
31. And then, whatever groups of night-roamers (niśācaragaṇāḥ) were stationed on the ramparts, they fled by the hundreds, assailed by the monkeys.
ततस्तु राजवचनाद्राक्षसाः कामरूपिणः ।
निर्ययुर्विकृताकाराः सहस्रशतसंघशः ॥३२॥
32. tatastu rājavacanādrākṣasāḥ kāmarūpiṇaḥ ,
niryayurvikṛtākārāḥ sahasraśatasaṁghaśaḥ.
32. tataḥ tu rājavacanāt rākṣasāḥ kāmarūpiṇaḥ
niryayuḥ vikṛtākārāḥ sahasraśatasaṅghaśaḥ
32. Then, at the king's command, the rākṣasas, who could assume any form (kāmarūpiṇaḥ), emerged with distorted appearances (vikṛtākārāḥ) in groups numbering hundreds of thousands.
शस्त्रवर्षाणि वर्षन्तो द्रावयन्तो वनौकसः ।
प्राकारं शोधयन्तस्ते परं विक्रममास्थिताः ॥३३॥
33. śastravarṣāṇi varṣanto drāvayanto vanaukasaḥ ,
prākāraṁ śodhayantaste paraṁ vikramamāsthitāḥ.
33. śastravarṣāṇi varṣantaḥ drāvayantaḥ vanaukasaḥ
prākāraṃ śodhayantaḥ te paraṃ vikramam āsthitāḥ
33. Showering weapons and routing the forest-dwellers (monkeys), they, clearing the rampart, displayed supreme valor.
स माषराशिसदृशैर्बभूव क्षणदाचरैः ।
कृतो निर्वानरो भूयः प्राकारो भीमदर्शनैः ॥३४॥
34. sa māṣarāśisadṛśairbabhūva kṣaṇadācaraiḥ ,
kṛto nirvānaro bhūyaḥ prākāro bhīmadarśanaiḥ.
34. sa māṣarāśisadṛśaiḥ babhūva kṣaṇadācaraiḥ
kṛtaḥ nirvānaraḥ bhūyaḥ prākāraḥ bhīmadarśanaiḥ
34. That rampart was again made devoid of monkeys by the night-wanderers (Rakshasas) who resembled heaps of black beans and had a terrifying appearance.
पेतुः शूलविभिन्नाङ्गा बहवो वानरर्षभाः ।
स्तम्भतोरणभग्नाश्च पेतुस्तत्र निशाचराः ॥३५॥
35. petuḥ śūlavibhinnāṅgā bahavo vānararṣabhāḥ ,
stambhatoraṇabhagnāśca petustatra niśācarāḥ.
35. petuḥ śūlavibhinnāṅgāḥ bahavaḥ vānararṣabhāḥ
stambhatoraṇabhagnāḥ ca petuḥ tatra niśācarāḥ
35. Many mighty monkeys whose limbs were pierced by spears fell. And there, the night-wanderers (Rakshasas) also fell, crushed by pillars and archways.
केशाकेश्यभवद्युद्धं रक्षसां वानरैः सह ।
नखैर्दन्तैश्च वीराणां खादतां वै परस्परम् ॥३६॥
36. keśākeśyabhavadyuddhaṁ rakṣasāṁ vānaraiḥ saha ,
nakhairdantaiśca vīrāṇāṁ khādatāṁ vai parasparam.
36. keśākeśi abhavat yuddhaṃ rakṣasāṃ vānaraiḥ saha
nakhaiḥ dantaiḥ ca vīrāṇāṃ khādatām vai parasparam
36. A hair-pulling battle occurred between the Rakshasas and the monkeys. Indeed, the heroes were biting each other mutually with their nails and teeth.
निष्टनन्तो ह्युभयतस्तत्र वानरराक्षसाः ।
हता निपतिता भूमौ न मुञ्चन्ति परस्परम् ॥३७॥
37. niṣṭananto hyubhayatastatra vānararākṣasāḥ ,
hatā nipatitā bhūmau na muñcanti parasparam.
37. niṣṭanantaḥ hi ubhayataḥ tatra vānara-rākṣasāḥ
hatāḥ nipatitāḥ bhūmau na muñcanti parasparam
37. Indeed, from both sides, the monkeys and demons, though killed and fallen on the ground there, were still roaring and would not let go of each other.
रामस्तु शरजालानि ववर्ष जलदो यथा ।
तानि लङ्कां समासाद्य जघ्नुस्तान्रजनीचरान् ॥३८॥
38. rāmastu śarajālāni vavarṣa jalado yathā ,
tāni laṅkāṁ samāsādya jaghnustānrajanīcarān.
38. rāmaḥ tu śara-jālāni vavarṣa jaladaḥ yathā
tāni laṅkām samāsādya jaghnuḥ tān rajani-carān
38. But Rāma showered volleys of arrows, just as a cloud pours rain. These (arrows), upon reaching Laṅkā, struck down those night-rangers (demons).
सौमित्रिरपि नाराचैर्दृढधन्वा जितक्लमः ।
आदिश्यादिश्य दुर्गस्थान्पातयामास राक्षसान् ॥३९॥
39. saumitrirapi nārācairdṛḍhadhanvā jitaklamaḥ ,
ādiśyādiśya durgasthānpātayāmāsa rākṣasān.
39. saumitriḥ api nārācaiḥ dṛḍha-dhanvā jita-klamaḥ
ādiśya-ādiśya durga-sthān pātayāmāsa rākṣasān
39. Lakṣmaṇa (Saumitri), too, whose bow was strong and who had overcome fatigue, continuously struck down the demons stationed in the fort with his iron arrows.
ततः प्रत्यवहारोऽभूत्सैन्यानां राघवाज्ञया ।
कृते विमर्दे लङ्कायां लब्धलक्षो जयोत्तरः ॥४०॥
40. tataḥ pratyavahāro'bhūtsainyānāṁ rāghavājñayā ,
kṛte vimarde laṅkāyāṁ labdhalakṣo jayottaraḥ.
40. tataḥ pratyavahāraḥ abhūt sainyānām rāghava-ājñayā
kṛte vimarde laṅkāyām labdha-lakṣaḥ jaya-uttaraḥ
40. Then, by Rāma's (Rāghava's) command, after the destruction in Laṅkā had been carried out, there was a withdrawal of the armies, having achieved their objective and secured victory.