Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-83

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
पुलस्त्य उवाच ।
अथ संध्यां समासाद्य संवेद्यं तीर्थमुत्तमम् ।
उपस्पृश्य नरो विद्वान्भवेन्नास्त्यत्र संशयः ॥१॥
1. pulastya uvāca ,
atha saṁdhyāṁ samāsādya saṁvedyaṁ tīrthamuttamam ,
upaspṛśya naro vidvānbhavennāstyatra saṁśayaḥ.
1. pulastyaḥ uvāca atha sandhyām samāsādya saṃvedyam tīrtham
uttamam upaspṛśya naraḥ vidvān bhavet na asti atra saṃśayaḥ
1. Pulastya said: Then, having arrived at Sandhyā, that excellent and well-known pilgrimage site, a wise person who bathes there will undoubtedly become a knower (of truth).
रामस्य च प्रसादेन तीर्थं राजन्कृतं पुरा ।
तल्लोहित्यं समासाद्य विन्द्याद्बहु सुवर्णकम् ॥२॥
2. rāmasya ca prasādena tīrthaṁ rājankṛtaṁ purā ,
tallohityaṁ samāsādya vindyādbahu suvarṇakam.
2. rāmasya ca prasādena tīrtham rājan kṛtam purā
tat lohityam samāsādya vindyāt bahu suvarṇakam
2. And by the grace of Rāma, a pilgrimage site (tīrtha) was created in the past, O King. By reaching that Lohitya, one would find much gold.
करतोयां समासाद्य त्रिरात्रोपोषितो नरः ।
अश्वमेधमवाप्नोति कृते पैतामहे विधौ ॥३॥
3. karatoyāṁ samāsādya trirātropoṣito naraḥ ,
aśvamedhamavāpnoti kṛte paitāmahe vidhau.
3. karatoyām samāsādya trirātra-upoṣitaḥ naraḥ
aśvamedham avāpnoti kṛte paitāmahe vidhau
3. If a man, after fasting for three nights, approaches the Kartoyā river and performs a rite (vidhi) associated with Brahmā (Paitāmaha), he obtains the benefit of a horse sacrifice (aśvamedha).
गङ्गायास्त्वथ राजेन्द्र सागरस्य च संगमे ।
अश्वमेधं दशगुणं प्रवदन्ति मनीषिणः ॥४॥
4. gaṅgāyāstvatha rājendra sāgarasya ca saṁgame ,
aśvamedhaṁ daśaguṇaṁ pravadanti manīṣiṇaḥ.
4. gaṅgāyāḥ tu atha rājendra sāgarasya ca saṅgame
aśvamedham daśaguṇam pravadanti manīṣiṇaḥ
4. O king of kings (rājendra), the wise (manīṣin) declare that a horse sacrifice (aśvamedha) performed at the confluence of the Gaṅgā and the ocean yields a ten-fold benefit.
गङ्गायास्त्वपरं द्वीपं प्राप्य यः स्नाति भारत ।
त्रिरात्रोपोषितो राजन्सर्वकामानवाप्नुयात् ॥५॥
5. gaṅgāyāstvaparaṁ dvīpaṁ prāpya yaḥ snāti bhārata ,
trirātropoṣito rājansarvakāmānavāpnuyāt.
5. gaṅgāyāḥ tu aparam dvīpam prāpya yaḥ snāti bhārata
trirātra-upoṣitaḥ rājan sarva-kāmān avāpnuyāt
5. O Bhārata, O king, whoever reaches another island of the Gaṅgā, fasts for three nights, and then bathes, will attain all his desires.
ततो वैतरणीं गत्वा नदीं पापप्रमोचनीम् ।
विरजं तीर्थमासाद्य विराजति यथा शशी ॥६॥
6. tato vaitaraṇīṁ gatvā nadīṁ pāpapramocanīm ,
virajaṁ tīrthamāsādya virājati yathā śaśī.
6. tataḥ vaitaraṇīm gatvā nadīm pāpa-pramocanīm
virajam tīrtham āsādya virājati yathā śaśī
6. Thereafter, having gone to the Vaitaraṇī river, which liberates from sin, and having reached the stainless (viraja) sacred bathing place (tīrtha), one shines like the moon.
प्रभवेच्च कुले पुण्ये सर्वपापं व्यपोहति ।
गोसहस्रफलं लब्ध्वा पुनाति च कुलं नरः ॥७॥
7. prabhavecca kule puṇye sarvapāpaṁ vyapohati ,
gosahasraphalaṁ labdhvā punāti ca kulaṁ naraḥ.
7. prabhavet ca kule puṇye sarvapāpam vyapohanti
gosahasraphalam labdhvā punāti ca kulam naraḥ
7. And if a man is born in a meritorious family, he removes all sins. Having obtained the reward of [donating] a thousand cows, he purifies his family.
शोणस्य ज्योतिरथ्याश्च संगमे निवसञ्शुचिः ।
तर्पयित्वा पितॄन्देवानग्निष्टोमफलं लभेत् ॥८॥
8. śoṇasya jyotirathyāśca saṁgame nivasañśuciḥ ,
tarpayitvā pitṝndevānagniṣṭomaphalaṁ labhet.
8. śoṇasya jyotirathyāḥ ca saṅgame nivasan śuciḥ
tarpayitvā pitṝn devān agniṣṭomaphalam labhet
8. śuciḥ śoṇasya jyotirathyāḥ ca saṅgame nivasan
pitṝn devān tarpayitvā agniṣṭomaphalam labhet
8. One who, being pure, resides at the confluence of the Śoṇa and Jyotirathyā rivers, and having offered libations to the ancestors and gods, would obtain the fruit of the Agniṣṭoma Vedic ritual.
शोणस्य नर्मदायाश्च प्रभवे कुरुनन्दन ।
वंशगुल्म उपस्पृश्य वाजिमेधफलं लभेत् ॥९॥
9. śoṇasya narmadāyāśca prabhave kurunandana ,
vaṁśagulma upaspṛśya vājimedhaphalaṁ labhet.
9. śoṇasya narmadāyāḥ ca prabhave kurunandana
vaṃśagulme upaspṛśya vājimedhaphalam labhet
9. kurunandana śoṇasya narmadāyāḥ ca prabhave
vaṃśagulme upaspṛśya vājimedhaphalam labhet
9. O delight of the Kurus (Kurunandana)! One who bathes at Vaṃśagulma, located at the source of the Śoṇa and Narmadā rivers, would attain the fruit of the Vājimedha Vedic ritual.
ऋषभं तीर्थमासाद्य कोशलायां नराधिप ।
वाजपेयमवाप्नोति त्रिरात्रोपोषितो नरः ॥१०॥
10. ṛṣabhaṁ tīrthamāsādya kośalāyāṁ narādhipa ,
vājapeyamavāpnoti trirātropoṣito naraḥ.
10. ṛṣabham tīrtham āsādya kośalāyām narādhipa
vājapeyam avāpnoti trirātropoṣitaḥ naraḥ
10. narādhipa kośalāyām ṛṣabham tīrtham āsādya
trirātropoṣitaḥ naraḥ vājapeyam avāpnoti
10. O king (Narādhipa)! A person (naraḥ) who has fasted for three nights, after reaching the sacred site (tīrtha) named Ṛṣabha in the Kośalā region, attains the fruit of the Vājapeya Vedic ritual.
कोशलायां समासाद्य कालतीर्थ उपस्पृशेत् ।
वृषभैकादशफलं लभते नात्र संशयः ॥११॥
11. kośalāyāṁ samāsādya kālatīrtha upaspṛśet ,
vṛṣabhaikādaśaphalaṁ labhate nātra saṁśayaḥ.
11. kośalāyām samāsādya kālatīrthe upaspṛśet
vṛṣabhāikādaśaphalam labhate na atra saṃśayaḥ
11. Upon reaching Kośalā, one should bathe at the holy site of Kālatīrtha. One obtains the merit of donating eleven bulls; there is no doubt about this.
पुष्पवत्यामुपस्पृश्य त्रिरात्रोपोषितो नरः ।
गोसहस्रफलं विन्द्यात्कुलं चैव समुद्धरेत् ॥१२॥
12. puṣpavatyāmupaspṛśya trirātropoṣito naraḥ ,
gosahasraphalaṁ vindyātkulaṁ caiva samuddharet.
12. puṣpavatyām upaspṛśya trirātropoṣitaḥ naraḥ
gosahasraphalam vindyāt kulam ca eva samuddharet
12. A man who bathes at Puṣpavatī and fasts for three nights obtains the merit of donating a thousand cows and indeed uplifts his entire lineage.
ततो बदरिकातीर्थे स्नात्वा प्रयतमानसः ।
दीर्घमायुरवाप्नोति स्वर्गलोकं च गच्छति ॥१३॥
13. tato badarikātīrthe snātvā prayatamānasaḥ ,
dīrghamāyuravāpnoti svargalokaṁ ca gacchati.
13. tataḥ badarikātīrthe snātvā prayatamanasaḥ
dīrgham āyuḥ avāpnoti svargalokam ca gacchati
13. Then, having bathed at the holy site of Badarikā with a controlled mind, one obtains a long life and goes to the heavenly world.
ततो महेन्द्रमासाद्य जामदग्न्यनिषेवितम् ।
रामतीर्थे नरः स्नात्वा वाजिमेधफलं लभेत् ॥१४॥
14. tato mahendramāsādya jāmadagnyaniṣevitam ,
rāmatīrthe naraḥ snātvā vājimedhaphalaṁ labhet.
14. tataḥ mahendram āsādya jāmadagnyaniṣevitam
rāmatīrthe naraḥ snātvā vājimedhaphalam labhet
14. naraḥ jāmadagnyaniṣevitam mahendram āsādya
rāmatīrthe snātvā tataḥ vājimedhaphalam labhet
14. Then, a person who reaches Mount Mahendra, which is frequented by Parashurama (Jāmadagnya), and bathes at Rāmatīrtha, will attain the merit of a horse-Vedic ritual (aśvamedha).
मतङ्गस्य तु केदारस्तत्रैव कुरुनन्दन ।
तत्र स्नात्वा नरो राजन्गोसहस्रफलं लभेत् ॥१५॥
15. mataṅgasya tu kedārastatraiva kurunandana ,
tatra snātvā naro rājangosahasraphalaṁ labhet.
15. mataṅgasya tu kedāraḥ tatra eva kurunandana
tatra snātvā naraḥ rājan gosahasraphalam labhet
15. O son of Kuru, O king, right there is indeed the sacred ground of Matanga. A person who bathes there will obtain the merit of donating a thousand cows.
श्रीपर्वतं समासाद्य नदीतीर उपस्पृशेत् ।
अश्वमेधमवाप्नोति स्वर्गलोकं च गच्छति ॥१६॥
16. śrīparvataṁ samāsādya nadītīra upaspṛśet ,
aśvamedhamavāpnoti svargalokaṁ ca gacchati.
16. śrīparvatam samāsādya nadītīre upaspṛśet
aśvamedham avāpnoti svargalokam ca gacchati
16. śrīparvatam samāsādya nadītīre upaspṛśet
aśvamedham avāpnoti ca svargalokam gacchati
16. Having reached Śrīparvata and bathed on the riverbank, one obtains the merit of a horse-Vedic ritual (aśvamedha) and goes to the heavenly realm.
श्रीपर्वते महादेवो देव्या सह महाद्युतिः ।
न्यवसत्परमप्रीतो ब्रह्मा च त्रिदशैर्वृतः ॥१७॥
17. śrīparvate mahādevo devyā saha mahādyutiḥ ,
nyavasatparamaprīto brahmā ca tridaśairvṛtaḥ.
17. śrīparvate mahādevaḥ devyā saha mahādyutiḥ
nyavasat paramaprītaḥ brahmā ca tridaśaiḥ vṛtaḥ
17. On Śrīparvata, the greatly effulgent Mahādeva dwelt with the goddess, exceedingly pleased. And Brahmā, accompanied by the (other) gods, also resided there.
तत्र देवह्रदे स्नात्वा शुचिः प्रयतमानसः ।
अश्वमेधमवाप्नोति परां सिद्धिं च गच्छति ॥१८॥
18. tatra devahrade snātvā śuciḥ prayatamānasaḥ ,
aśvamedhamavāpnoti parāṁ siddhiṁ ca gacchati.
18. tatra devahrade snātvā śuciḥ prayatamānasaḥ
aśvamedham avāpnoti parām siddhim ca gacchati
18. tatra śuciḥ prayatamānasaḥ devahrade snātvā
aśvamedham avāpnoti ca parām siddhim gacchati
18. There, a person who is pure and has a restrained mind, having bathed in the divine lake, obtains the merit of a horse-Vedic ritual (aśvamedha) and attains supreme accomplishment (siddhi).
ऋषभं पर्वतं गत्वा पाण्ड्येषु सुरपूजितम् ।
वाजपेयमवाप्नोति नाकपृष्ठे च मोदते ॥१९॥
19. ṛṣabhaṁ parvataṁ gatvā pāṇḍyeṣu surapūjitam ,
vājapeyamavāpnoti nākapṛṣṭhe ca modate.
19. ṛṣabham parvatam gatvā pāṇḍyeṣu surapūjitam
vājapeyam avāpnoti nākapṛṣṭhe ca modate
19. Having gone to the Rishabha mountain in the Pandya country, which is worshipped by gods, one obtains the merit of the Vajapeya (yajña) and rejoices in the highest heaven.
ततो गच्छेत कावेरीं वृतामप्सरसां गणैः ।
तत्र स्नात्वा नरो राजन्गोसहस्रफलं लभेत् ॥२०॥
20. tato gaccheta kāverīṁ vṛtāmapsarasāṁ gaṇaiḥ ,
tatra snātvā naro rājangosahasraphalaṁ labhet.
20. tataḥ gaccheta kāverīm vṛtām apsarasām gaṇaiḥ
tatra snātvā naraḥ rājan gosahasraphalam labhet
20. Then, O King, one should go to the Kaveri River, which is surrounded by hosts of Apsaras. Having bathed there, a person obtains the merit of donating a thousand cows.
ततस्तीरे समुद्रस्य कन्यातीर्थ उपस्पृशेत् ।
तत्रोपस्पृश्य राजेन्द्र सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥२१॥
21. tatastīre samudrasya kanyātīrtha upaspṛśet ,
tatropaspṛśya rājendra sarvapāpaiḥ pramucyate.
21. tataḥ tīre samudrasya kanyātīrtha upaspr̥śet
tatra upaspr̥śya rājendra sarvapāpaiḥ pramucyate
21. Then, on the shore of the ocean, one should bathe at Kanyatirtha. Having bathed there, O best of kings, one is freed from all sins.
अथ गोकर्णमासाद्य त्रिषु लोकेषु विश्रुतम् ।
समुद्रमध्ये राजेन्द्र सर्वलोकनमस्कृतम् ॥२२॥
22. atha gokarṇamāsādya triṣu lokeṣu viśrutam ,
samudramadhye rājendra sarvalokanamaskṛtam.
22. atha gokarṇam āsādya triṣu lokeṣu viśrutam
samudramadhye rājendra sarvalokanamaskṛtam
22. Then, O best of kings, having reached Gokarna - renowned throughout the three worlds, situated in the midst of the ocean, and honored by all beings.
यत्र ब्रह्मादयो देवा ऋषयश्च तपोधनाः ।
भूतयक्षपिशाचाश्च किंनराः समहोरगाः ॥२३॥
23. yatra brahmādayo devā ṛṣayaśca tapodhanāḥ ,
bhūtayakṣapiśācāśca kiṁnarāḥ samahoragāḥ.
23. yatra brahmādayaḥ devāḥ ṛṣayaḥ ca tapodhanāḥ
bhūtayakṣapiśācāḥ ca kiṃnarāḥ samahoragāḥ
23. Where Brahmā and other deities (deva), and sages (ṛṣi) whose wealth is penance (tapas), along with spirits (bhūta), yakṣas, piśācas, kinnaras, and great serpents are present.
सिद्धचारणगन्धर्वा मानुषाः पन्नगास्तथा ।
सरितः सागराः शैला उपासन्त उमापतिम् ॥२४॥
24. siddhacāraṇagandharvā mānuṣāḥ pannagāstathā ,
saritaḥ sāgarāḥ śailā upāsanta umāpatim.
24. siddhacāraṇagandharvāḥ mānuṣāḥ pannagāḥ tathā
saritaḥ sāgarāḥ śailāḥ upāsante umapatim
24. Siddhas, Cāraṇas, Gandharvas, humans, and also serpents, rivers, oceans, and mountains all worshipped Umā's husband (Umāpati, Shiva).
तत्रेशानं समभ्यर्च्य त्रिरात्रोपोषितो नरः ।
दशाश्वमेधमाप्नोति गाणपत्यं च विन्दति ।
उष्य द्वादशरात्रं तु कृतात्मा भवते नरः ॥२५॥
25. tatreśānaṁ samabhyarcya trirātropoṣito naraḥ ,
daśāśvamedhamāpnoti gāṇapatyaṁ ca vindati ,
uṣya dvādaśarātraṁ tu kṛtātmā bhavate naraḥ.
25. tatra īśānam samabhyarcya
trirātropoṣitaḥ naraḥ daśāśvamedham āpnoti
gāṇapatyam ca vindati uṣya
dvādaśarātram tu kṛtātmā bhavate naraḥ
25. tatra naraḥ īśānam samabhyarcya
trirātropoṣitaḥ daśāśvamedham āpnoti
ca gāṇapatyam vindati tu
dvādaśarātram uṣya kṛtātmā bhavate naraḥ
25. There, a person who has worshipped Īśāna and fasted for three nights attains the merit of ten horse-Vedic rituals (aśvamedha) and achieves the state of a Gaṇapati. Moreover, by residing there for twelve nights, that person indeed becomes a perfected being (kṛtātman).
तत एव तु गायत्र्याः स्थानं त्रैलोक्यविश्रुतम् ।
त्रिरात्रमुषितस्तत्र गोसहस्रफलं लभेत् ॥२६॥
26. tata eva tu gāyatryāḥ sthānaṁ trailokyaviśrutam ,
trirātramuṣitastatra gosahasraphalaṁ labhet.
26. tataḥ eva tu gāyatryāḥ sthānam trailokyaviśrutam
trirātram uṣitaḥ tatra gosahasraphalam labhet
26. From that very place, the abode of Gāyatrī, renowned throughout the three worlds, is [accessible]. One who stays there for three nights would obtain the merit of [donating] a thousand cows.
निदर्शनं च प्रत्यक्षं ब्राह्मणानां नराधिप ।
गायत्रीं पठते यस्तु योनिसंकरजस्तथा ।
गाथा वा गीतिका वापि तस्य संपद्यते नृप ॥२७॥
27. nidarśanaṁ ca pratyakṣaṁ brāhmaṇānāṁ narādhipa ,
gāyatrīṁ paṭhate yastu yonisaṁkarajastathā ,
gāthā vā gītikā vāpi tasya saṁpadyate nṛpa.
27. nidarśanam ca pratyakṣam brāhmaṇānām
narādhipa gāyatrīm paṭhate yaḥ
tu yonisaṃkarajaḥ tathā gāthā vā
gītikā vā api tasya saṃpadyate nṛpa
27. O king, this is a direct and observable example among brahmins. Indeed, for one who is born of mixed parentage and recites the Gāyatrī (mantra), it becomes a sacred verse or song for them.
संवर्तस्य तु विप्रर्षेर्वापीमासाद्य दुर्लभाम् ।
रूपस्य भागी भवति सुभगश्चैव जायते ॥२८॥
28. saṁvartasya tu viprarṣervāpīmāsādya durlabhām ,
rūpasya bhāgī bhavati subhagaścaiva jāyate.
28. saṃvartasya tu viprarṣeḥ vāpīm āsādya durlabhām
rūpasya bhāgī bhavati subhagaḥ ca eva jāyate
28. O brahmin-sage, upon reaching the rare tank of Saṃvarta, one becomes endowed with beauty and is born fortunate.
ततो वेण्णां समासाद्य तर्पयेत्पितृदेवताः ।
मयूरहंससंयुक्तं विमानं लभते नरः ॥२९॥
29. tato veṇṇāṁ samāsādya tarpayetpitṛdevatāḥ ,
mayūrahaṁsasaṁyuktaṁ vimānaṁ labhate naraḥ.
29. tataḥ veṇṇām samāsādya tarpayet pitṛdevatāḥ
mayūrahaṃsasaṃyuktam vimānam labhate naraḥ
29. Then, having reached the Veṇṇā (river), one should satisfy the ancestors and deities. That person obtains a celestial palace adorned with peacocks and swans.
ततो गोदावरीं प्राप्य नित्यं सिद्धनिषेविताम् ।
गवामयमवाप्नोति वासुकेर्लोकमाप्नुयात् ॥३०॥
30. tato godāvarīṁ prāpya nityaṁ siddhaniṣevitām ,
gavāmayamavāpnoti vāsukerlokamāpnuyāt.
30. tataḥ godāvarīm prāpya nityam siddhaniṣevitām
gavāmayam avāpnoti vāsukeḥ lokam āpnuyāt
30. Then, upon reaching the Godāvarī (river), which is eternally frequented by perfected beings, one obtains a herd of cows and may attain the realm of Vāsuki.
वेण्णायाः संगमे स्नात्वा वाजपेयफलं लभेत् ।
वरदासंगमे स्नात्वा गोसहस्रफलं लभेत् ॥३१॥
31. veṇṇāyāḥ saṁgame snātvā vājapeyaphalaṁ labhet ,
varadāsaṁgame snātvā gosahasraphalaṁ labhet.
31. veṇṇāyāḥ saṅgame snātvā vājapeyaphalam labhet
varadāsaṅgame snātvā gosahasraphalam labhet
31. veṇṇāyāḥ saṅgame snātvā vājapeyaphalam labhet
varadāsaṅgame snātvā gosahasraphalam labhet
31. By bathing at the confluence of the Veṇṇā river, one obtains the fruit of a Vājapeya Vedic ritual (yajña). Similarly, by bathing at the confluence of the Varadā river, one obtains the fruit of gifting a thousand cows.
ब्रह्मस्थानं समासाद्य त्रिरात्रमुषितो नरः ।
गोसहस्रफलं विन्देत्स्वर्गलोकं च गच्छति ॥३२॥
32. brahmasthānaṁ samāsādya trirātramuṣito naraḥ ,
gosahasraphalaṁ vindetsvargalokaṁ ca gacchati.
32. brahmasthānam samāsādya trirātram uṣitaḥ naraḥ
gosahasraphalam vindet svargalokam ca gacchati
32. A man who has stayed three nights after reaching Brahmasthāna obtains the fruit of giving a thousand cows and goes to the heavenly realm.
कुशप्लवनमासाद्य ब्रह्मचारी समाहितः ।
त्रिरात्रमुषितः स्नात्वा अश्वमेधफलं लभेत् ॥३३॥
33. kuśaplavanamāsādya brahmacārī samāhitaḥ ,
trirātramuṣitaḥ snātvā aśvamedhaphalaṁ labhet.
33. kuśaplavanam āsādya brahmacārī samāhitaḥ
trirātram uṣitaḥ snātvā aśvamedhaphalam labhet
33. brahmacārī samāhitaḥ kuśaplavanam āsādya
trirātram uṣitaḥ snātvā aśvamedhaphalam labhet
33. Having reached Kuśaplavana, a celibate student (brahmacārī) who is self-controlled and has stayed there for three nights, then bathes and obtains the fruit of an Aśvamedha Vedic ritual (yajña).
ततो देवह्रदे रम्ये कृष्णवेण्णाजलोद्भवे ।
जातिमात्रह्रदे चैव तथा कन्याश्रमे नृप ॥३४॥
34. tato devahrade ramye kṛṣṇaveṇṇājalodbhave ,
jātimātrahrade caiva tathā kanyāśrame nṛpa.
34. tataḥ devahrade ramye kṛṣṇaveṇṇājalodbhave
jātimātahrade ca eva tathā kanyāśrame nṛpa
34. Then, O king, in the charming lake of the gods, which arises from the waters of the Kṛṣṇaveṇṇā, and also in the Jātimātra lake, and similarly at the hermitage (āśrama) of maidens.
यत्र क्रतुशतैरिष्ट्वा देवराजो दिवं गतः ।
अग्निष्टोमशतं विन्देद्गमनादेव भारत ॥३५॥
35. yatra kratuśatairiṣṭvā devarājo divaṁ gataḥ ,
agniṣṭomaśataṁ vindedgamanādeva bhārata.
35. yatra kratuśataiḥ iṣṭvā devarājaḥ divam gataḥ
agniṣṭomaśatam vindet gamanāt eva bhārata
35. O Bhārata, by merely going to that place where Indra, the king of the gods, attained heaven by performing hundreds of sacrifices, one would obtain the merit of a hundred Agniṣṭoma sacrifices.
सर्वदेवह्रदे स्नात्वा गोसहस्रफलं लभेत् ।
जातिमात्रह्रदे स्नात्वा भवेज्जातिस्मरो नरः ॥३६॥
36. sarvadevahrade snātvā gosahasraphalaṁ labhet ,
jātimātrahrade snātvā bhavejjātismaro naraḥ.
36. sarvadevahrade snātvā gosahasraphalam labhet
jātimātrahrade snātvā bhavet jātismaraḥ naraḥ
36. By bathing in the lake of all gods, one obtains the merit of giving a thousand cows. By bathing in the Jātimātra lake, a person would become one who remembers previous lives.
ततोऽवाप्य महापुण्यां पयोष्णीं सरितां वराम् ।
पितृदेवार्चनरतो गोसहस्रफलं लभेत् ॥३७॥
37. tato'vāpya mahāpuṇyāṁ payoṣṇīṁ saritāṁ varām ,
pitṛdevārcanarato gosahasraphalaṁ labhet.
37. tataḥ avāpya mahāpuṇyām payoṣṇīm saritām varām
pitṛdevārcanarataḥ gosahasraphalam labhet
37. Then, having reached the Payoṣṇī, an extremely sacred river and the best among rivers, a person devoted to the worship of ancestors and gods would obtain the merit of (giving) a thousand cows.
दण्डकारण्यमासाद्य महाराज उपस्पृशेत् ।
गोसहस्रफलं तत्र स्नातमात्रस्य भारत ॥३८॥
38. daṇḍakāraṇyamāsādya mahārāja upaspṛśet ,
gosahasraphalaṁ tatra snātamātrasya bhārata.
38. daṇḍakāraṇyam āsādya mahārāja upaspṛśet
gosahasraphalam tatra snātamātrasya bhārata
38. O great king, having reached the Daṇḍaka forest, one should perform ablutions there. O Bhārata, merely by bathing at that spot, one obtains the merit of (giving) a thousand cows.
शरभङ्गाश्रमं गत्वा शुकस्य च महात्मनः ।
न दुर्गतिमवाप्नोति पुनाति च कुलं नरः ॥३९॥
39. śarabhaṅgāśramaṁ gatvā śukasya ca mahātmanaḥ ,
na durgatimavāpnoti punāti ca kulaṁ naraḥ.
39. śarabhaṅga-āśramam gatvā śukasya ca mahātmanaḥ
na durgatim avāpnoti punāti ca kulam naraḥ
39. A person who visits the hermitage (āśrama) of Śarabhaṅga and also that of the great-souled (mahātman) Śuka does not experience misfortune and purifies his family (kula).
ततः शूर्पारकं गच्छेज्जामदग्न्यनिषेवितम् ।
रामतीर्थे नरः स्नात्वा विन्द्याद्बहु सुवर्णकम् ॥४०॥
40. tataḥ śūrpārakaṁ gacchejjāmadagnyaniṣevitam ,
rāmatīrthe naraḥ snātvā vindyādbahu suvarṇakam.
40. tataḥ śūrpārakam gacchet jāmadagnya-niṣevitam
rāmatīrthe naraḥ snātvā vindyāt bahu suvarṇakam
40. Thereafter, one should go to Śūrpāraka, which is frequented by Jāmadagnya (Paraśurāma). A person, having bathed at Rāmatīrtha, would obtain much gold.
सप्तगोदावरे स्नात्वा नियतो नियताशनः ।
महत्पुण्यमवाप्नोति देवलोकं च गच्छति ॥४१॥
41. saptagodāvare snātvā niyato niyatāśanaḥ ,
mahatpuṇyamavāpnoti devalokaṁ ca gacchati.
41. sapta-godāvare snātvā niyataḥ niyata-āśanaḥ
mahat puṇyam avāpnoti deva-lokam ca gacchati
41. A self-controlled (niyata) person, whose eating is regulated (niyatāśana), having bathed in the Saptagodāvari, attains great merit (puṇya) and goes to the world of the gods.
ततो देवपथं गच्छेन्नियतो नियताशनः ।
देवसत्रस्य यत्पुण्यं तदवाप्नोति मानवः ॥४२॥
42. tato devapathaṁ gacchenniyato niyatāśanaḥ ,
devasatrasya yatpuṇyaṁ tadavāpnoti mānavaḥ.
42. tataḥ devapatham gacchet niyataḥ niyatāśanaḥ
devasatrasya yat puṇyam tat avāpnoti mānavaḥ
42. tataḥ niyataḥ niyatāśanaḥ mānavaḥ devapatham
gacchet yat devasatrasya puṇyam tat avāpnoti
42. Thereafter, a person (mānava) who is self-controlled and moderate in diet should proceed to the path of the gods. That person obtains whatever merit (puṇya) is associated with a Devasatra (Vedic ritual).
तुङ्गकारण्यमासाद्य ब्रह्मचारी जितेन्द्रियः ।
वेदानध्यापयत्तत्र ऋषिः सारस्वतः पुरा ॥४३॥
43. tuṅgakāraṇyamāsādya brahmacārī jitendriyaḥ ,
vedānadhyāpayattatra ṛṣiḥ sārasvataḥ purā.
43. tuṅgakāraṇyam āsādya brahmacārī jitendriyaḥ
vedān adhyāpayat tatra ṛṣiḥ sārasvataḥ purā
43. Formerly, the sage Sarasvata, a celibate student (brahmacārī) who had controlled his senses, reached the Tungaka forest and taught the Vedas there.
तत्र वेदान्प्रनष्टांस्तु मुनेरङ्गिरसः सुतः ।
उपविष्टो महर्षीणामुत्तरीयेषु भारत ॥४४॥
44. tatra vedānpranaṣṭāṁstu muneraṅgirasaḥ sutaḥ ,
upaviṣṭo maharṣīṇāmuttarīyeṣu bhārata.
44. tatra vedān pranaṣṭān tu muneḥ aṅgirasaḥ
sutaḥ upaviṣṭaḥ maharṣīṇām uttarīyeṣu bhārata
44. O bhārata, there, the son of the sage Angiras was seated among the great sages, upon their upper garments, concerning the Vedas that were lost.
ओंकारेण यथान्यायं सम्यगुच्चारितेन च ।
येन यत्पूर्वमभ्यस्तं तत्तस्य समुपस्थितम् ॥४५॥
45. oṁkāreṇa yathānyāyaṁ samyaguccāritena ca ,
yena yatpūrvamabhyastaṁ tattasya samupasthitam.
45. oṃkāreṇa yathānyāyam samyak uccāritena ca yena
yat pūrvam abhyastam tat tasya samupasthitam
45. When the sound Om (oṃkāra) was properly and correctly pronounced, whatever had been previously studied by each person became present for them again.
ऋषयस्तत्र देवाश्च वरुणोऽग्निः प्रजापतिः ।
हरिर्नारायणो देवो महादेवस्तथैव च ॥४६॥
46. ṛṣayastatra devāśca varuṇo'gniḥ prajāpatiḥ ,
harirnārāyaṇo devo mahādevastathaiva ca.
46. ṛṣayaḥ tatra devāḥ ca varuṇaḥ agniḥ prajāpatiḥ
hariḥ nārāyaṇaḥ devaḥ mahādevaḥ tathā eva ca
46. There were present the sages and the gods, Varuna, Agni, Prajāpati, and Hari (viṣṇu), the divine nārāyaṇa, as well as Mahādeva (śiva).
पितामहश्च भगवान्देवैः सह महाद्युतिः ।
भृगुं नियोजयामास याजनार्थे महाद्युतिम् ॥४७॥
47. pitāmahaśca bhagavāndevaiḥ saha mahādyutiḥ ,
bhṛguṁ niyojayāmāsa yājanārthe mahādyutim.
47. pitāmahaḥ ca bhagavān devaiḥ saha mahādyutiḥ
bhṛgum niyojayāmāsa yājanārthe mahādyutim
47. The greatly effulgent and venerable Grandfather (Brahmā), accompanied by the gods, appointed the equally effulgent Bhrigu to officiate the sacrificial rites.
ततः स चक्रे भगवानृषीणां विधिवत्तदा ।
सर्वेषां पुनराधानं विधिदृष्टेन कर्मणा ॥४८॥
48. tataḥ sa cakre bhagavānṛṣīṇāṁ vidhivattadā ,
sarveṣāṁ punarādhānaṁ vidhidṛṣṭena karmaṇā.
48. tataḥ saḥ cakre bhagavān ṛṣīṇām vidhivat tadā
sarveṣām punar ādhānam vidhidṛṣṭena karmaṇā
48. Then, that venerable Bhrigu, at that time, properly performed the re-establishment of the sacrificial fires for all the sages, by means of an act (karma) prescribed by the sacred texts.
आज्यभागेन वै तत्र तर्पितास्तु यथाविधि ।
देवास्त्रिभुवणं याता ऋषयश्च यथासुखम् ॥४९॥
49. ājyabhāgena vai tatra tarpitāstu yathāvidhi ,
devāstribhuvaṇaṁ yātā ṛṣayaśca yathāsukham.
49. ājyabhāgena vai tatra tarpitāḥ tu yathāvidhi
devāḥ tribhuvaṇam yātāḥ ṛṣayaḥ ca yathāsukham
49. Having been satisfied there, as prescribed, with their share of clarified butter, the gods indeed returned to the three worlds, and the sages departed comfortably.
तदरण्यं प्रविष्टस्य तुङ्गकं राजसत्तम ।
पापं प्रणश्यते सर्वं स्त्रियो वा पुरुषस्य वा ॥५०॥
50. tadaraṇyaṁ praviṣṭasya tuṅgakaṁ rājasattama ,
pāpaṁ praṇaśyate sarvaṁ striyo vā puruṣasya vā.
50. tat araṇyam praviṣṭasya tuṅgakam rājasattama
pāpam praṇaśyate sarvam striyaḥ vā puruṣasya vā
50. O best among kings, for a man (puruṣa) or a woman who enters that Tuṅgaka forest, all their sin is completely destroyed.
तत्र मासं वसेद्धीरो नियतो नियताशनः ।
ब्रह्मलोकं व्रजेद्राजन्पुनीते च कुलं नरः ॥५१॥
51. tatra māsaṁ vaseddhīro niyato niyatāśanaḥ ,
brahmalokaṁ vrajedrājanpunīte ca kulaṁ naraḥ.
51. tatra māsaṃ vaset dhīraḥ niyataḥ niyatāśanaḥ
brahmalokaṃ vrajet rājan punīte ca kulaṃ naraḥ
51. O King, a wise person (dhīra), self-controlled and eating moderately, who dwells there for a month, goes to the world of Brahma (brahmaloka) and purifies his family.
मेधाविकं समासाद्य पितॄन्देवांश्च तर्पयेत् ।
अग्निष्टोममवाप्नोति स्मृतिं मेधां च विन्दति ॥५२॥
52. medhāvikaṁ samāsādya pitṝndevāṁśca tarpayet ,
agniṣṭomamavāpnoti smṛtiṁ medhāṁ ca vindati.
52. medhāvakam samāsādya pitṝn devān ca tarpayet
agniṣṭomam avāpnoti smṛtim medhām ca vindati
52. medhāvakam samāsādya pitṝn devān ca tarpayet
agniṣṭomam avāpnoti smṛtim medhām ca vindati
52. Having reached Medhāvika, one should propitiate the ancestors and the gods. Such a person obtains the fruit of the Agniṣṭoma Vedic ritual (yajña), and also gains good memory and sharp intelligence (medhā).
ततः कालंजरं गत्वा पर्वतं लोकविश्रुतम् ।
तत्र देवह्रदे स्नात्वा गोसहस्रफलं लभेत् ॥५३॥
53. tataḥ kālaṁjaraṁ gatvā parvataṁ lokaviśrutam ,
tatra devahrade snātvā gosahasraphalaṁ labhet.
53. tataḥ kālaṃjaraṃ gatvā parvataṃ lokaviśrutam
tatra devahrade snātvā gosahasraphalaṃ labhet
53. Then, having gone to the world-renowned Kalanjara mountain, and having bathed there in the divine lake, one obtains the merit of donating a thousand cows.
आत्मानं साधयेत्तत्र गिरौ कालंजरे नृप ।
स्वर्गलोके महीयेत नरो नास्त्यत्र संशयः ॥५४॥
54. ātmānaṁ sādhayettatra girau kālaṁjare nṛpa ,
svargaloke mahīyeta naro nāstyatra saṁśayaḥ.
54. ātmānaṃ sādhayet tatra girau kālaṃjare nṛpa
svargaloke mahīyeta naraḥ na asti atra saṃśayaḥ
54. O King, a person should strive for self-realization (ātman) on Kalanjara mountain. That man will be honored in the celestial world (svargaloka); there is no doubt about this.
ततो गिरिवरश्रेष्ठे चित्रकूटे विशां पते ।
मन्दाकिनीं समासाद्य नदीं पापप्रमोचनीम् ॥५५॥
55. tato girivaraśreṣṭhe citrakūṭe viśāṁ pate ,
mandākinīṁ samāsādya nadīṁ pāpapramocanīm.
55. tataḥ girivaraśreṣṭhe citrakūṭe viśām pate
mandākinīm samāsādya nadīm pāpapramocanīm
55. Then, O lord of the people, having reached the Mandākinī river, which purifies from sins, on the excellent mountain Citrakūṭa.
तत्राभिषेकं कुर्वाणः पितृदेवार्चने रतः ।
अश्वमेधमवाप्नोति गतिं च परमां व्रजेत् ॥५६॥
56. tatrābhiṣekaṁ kurvāṇaḥ pitṛdevārcane rataḥ ,
aśvamedhamavāpnoti gatiṁ ca paramāṁ vrajet.
56. tatra abhiṣekam kurvāṇaḥ pitṛdevarcane rataḥ
aśvamedham avāpnoti gatim ca paramām vrajet
56. tatra abhiṣekam kurvāṇaḥ pitṛdevarcane rataḥ
aśvamedham avāpnoti ca paramām gatim vrajet
56. One who performs an ablution there, and is devoted to the worship of ancestors and deities, attains the merit of an Aṣvamedha (Vedic ritual) and reaches the supreme destination.
ततो गच्छेत राजेन्द्र भर्तृस्थानमनुत्तमम् ।
यत्र देवो महासेनो नित्यं संनिहितो नृपः ॥५७॥
57. tato gaccheta rājendra bhartṛsthānamanuttamam ,
yatra devo mahāseno nityaṁ saṁnihito nṛpaḥ.
57. tataḥ gaccheta rājendra bhartṛsthānam anuttamam
yatra devaḥ mahāsenaḥ nityam saṃnihitaḥ nṛpaḥ
57. Then, O best of kings, one should go to the excellent place of Bhartṛ, where the god Mahāsena, the king, is always present.
पुमांस्तत्र नरश्रेष्ठ गमनादेव सिध्यति ।
कोटितीर्थे नरः स्नात्वा गोसहस्रफलं लभेत् ॥५८॥
58. pumāṁstatra naraśreṣṭha gamanādeva sidhyati ,
koṭitīrthe naraḥ snātvā gosahasraphalaṁ labhet.
58. pumān tatra naraśreṣṭha gamanāt eva sidhyati
koṭītīrthe naraḥ snātvā gosahasraphalam labhet
58. O best of men, a man attains perfection there simply by going. Having bathed in Koṭītīrtha, a person would obtain the merit of donating a thousand cows.
प्रदक्षिणमुपावृत्य ज्येष्ठस्थानं व्रजेन्नरः ।
अभिगम्य महादेवं विराजति यथा शशी ॥५९॥
59. pradakṣiṇamupāvṛtya jyeṣṭhasthānaṁ vrajennaraḥ ,
abhigamya mahādevaṁ virājati yathā śaśī.
59. pradakṣiṇam upāvṛtya jyeṣṭhasthānam vrajet
naraḥ abhigamya mahādevam virājati yathā śaśī
59. A person, having performed a circumambulation and returned to the principal shrine, should then approach Mahadeva; then, like the moon, he shines brightly.
तत्र कूपो महाराज विश्रुतो भरतर्षभ ।
समुद्रास्तत्र चत्वारो निवसन्ति युधिष्ठिर ॥६०॥
60. tatra kūpo mahārāja viśruto bharatarṣabha ,
samudrāstatra catvāro nivasanti yudhiṣṭhira.
60. tatra kūpaḥ mahārāja viśrutaḥ bharatarṣabha
samudrāḥ tatra catvāraḥ nivasanti yudhiṣṭhira
60. O great king (mahārāja), O best among the Bhāratas (bharatarṣabha), there is a renowned well. O Yudhiṣṭhira, the four oceans reside there.
तत्रोपस्पृश्य राजेन्द्र कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
नियतात्मा नरः पूतो गच्छेत परमां गतिम् ॥६१॥
61. tatropaspṛśya rājendra kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
niyatātmā naraḥ pūto gaccheta paramāṁ gatim.
61. tatra upaspṛśya rājendra kṛtvā ca api pradakṣiṇam
niyatātmā naraḥ pūtaḥ gacchet paramām gatim
61. O king of kings (rājendra), having bathed there and also performed a circumambulation, a person with a disciplined mind (ātman), being purified, would attain the supreme state.
ततो गच्छेत्कुरुश्रेष्ठ शृङ्गवेरपुरं महत् ।
यत्र तीर्णो महाराज रामो दाशरथिः पुरा ॥६२॥
62. tato gacchetkuruśreṣṭha śṛṅgaverapuraṁ mahat ,
yatra tīrṇo mahārāja rāmo dāśarathiḥ purā.
62. tataḥ gacchet kuruśreṣṭha śṛṅgaverapuram mahat
yatra tīrṇaḥ mahārāja rāmaḥ dāśarathiḥ purā
62. O best of the Kurus (kuruśreṣṭha), one should then go to the great city of Śṛṅgavera, where, O great king (mahārāja), Rāma, the son of Daśaratha, previously crossed [the river].
गङ्गायां तु नरः स्नात्वा ब्रह्मचारी समाहितः ।
विधूतपाप्मा भवति वाजपेयं च विन्दति ॥६३॥
63. gaṅgāyāṁ tu naraḥ snātvā brahmacārī samāhitaḥ ,
vidhūtapāpmā bhavati vājapeyaṁ ca vindati.
63. gaṅgāyām tu naraḥ snātvā brahmacārī samāhitaḥ
vidhūtapāpmā bhavati vājapeyam ca vindati
63. A man who bathes in the Gaṅgā, observing celibacy (brahmacarya) and with a focused mind, becomes cleansed of all sins and attains the merit of the Vājapeya sacrifice.
अभिगम्य महादेवमभ्यर्च्य च नराधिप ।
प्रदक्षिणमुपावृत्य गाणपत्यमवाप्नुयात् ॥६४॥
64. abhigamya mahādevamabhyarcya ca narādhipa ,
pradakṣiṇamupāvṛtya gāṇapatyamavāpnuyāt.
64. abhigamya mahādevam abhyarcya ca narādhipa
pradakṣiṇam upāvṛtya gāṇapatyam avāpnuyāt
64. O King, by approaching Mahādeva, worshipping him, and performing circumambulation (pradakṣiṇa), one may attain the position of a Gaṇapati.
ततो गच्छेत राजेन्द्र प्रयागमृषिसंस्तुतम् ।
यत्र ब्रह्मादयो देवा दिशश्च सदिगीश्वराः ॥६५॥
65. tato gaccheta rājendra prayāgamṛṣisaṁstutam ,
yatra brahmādayo devā diśaśca sadigīśvarāḥ.
65. tataḥ gaccheta rājendra prayāgam ṛṣisaṃstutam
yatra brahmādayaḥ devāḥ diśaḥ ca sadigīśvarāḥ
65. Then, O best of kings, one should go to Prayāga, which is extolled by the sages. There reside Brahmā and other gods, as well as the directions together with their presiding deities.
लोकपालाश्च साध्याश्च नैरृताः पितरस्तथा ।
सनत्कुमारप्रमुखास्तथैव परमर्षयः ॥६६॥
66. lokapālāśca sādhyāśca nairṛtāḥ pitarastathā ,
sanatkumārapramukhāstathaiva paramarṣayaḥ.
66. lokapālāḥ ca sādhyāḥ ca nairṛtāḥ pitaraḥ tathā
sanatkumārapramukhāḥ tathā eva paramarṣayaḥ
66. The world-guardians (lokapālas), the Sādhyas, the Nairṛtas, the ancestors (pitṛs), as well as the great sages (paramarṣis) led by Sanatkumāra, are also present.
अङ्गिरःप्रमुखाश्चैव तथा ब्रह्मर्षयोऽपरे ।
तथा नागाः सुपर्णाश्च सिद्धाश्चक्रचरास्तथा ॥६७॥
67. aṅgiraḥpramukhāścaiva tathā brahmarṣayo'pare ,
tathā nāgāḥ suparṇāśca siddhāścakracarāstathā.
67. aṅgiraḥpramukhāḥ ca eva tathā brahmarṣayaḥ apare
tathā nāgāḥ suparṇāḥ ca siddhāḥ cakracarāḥ tathā
67. Indeed, prominent sages like Angiras, along with other Brahma-rishis, and similarly, Nagas, Suparnas, Siddhas, and Chakracharas (celestial beings) [are also there].
सरितः सागराश्चैव गन्धर्वाप्सरसस्तथा ।
हरिश्च भगवानास्ते प्रजापतिपुरस्कृतः ॥६८॥
68. saritaḥ sāgarāścaiva gandharvāpsarasastathā ,
hariśca bhagavānāste prajāpatipuraskṛtaḥ.
68. saritaḥ sāgarāḥ ca eva gandharvāpsarasaḥ tathā
hariḥ ca bhagavān āste prajāpatipuraskṛtaḥ
68. And indeed, rivers, oceans, as well as Gandharvas and Apsaras (celestial nymphs), are present. Also, the glorious Lord Hari (Viṣṇu) sits there, honored by Prajapati (Brahma).
तत्र त्रीण्यग्निकुण्डानि येषां मध्ये च जाह्नवी ।
प्रयागादभिनिष्क्रान्ता सर्वतीर्थपुरस्कृता ॥६९॥
69. tatra trīṇyagnikuṇḍāni yeṣāṁ madhye ca jāhnavī ,
prayāgādabhiniṣkrāntā sarvatīrthapuraskṛtā.
69. tatra trīṇi agnikuṇḍāni yeṣām madhye ca jāhnavī
prayāgāt abhiniṣkrāntā sarvatīrthapuraskṛtā
69. There are three fire-pits, and amidst them, the Jahnavi (Ganges) river is present, having emerged from Prayaga and being glorified by all sacred pilgrimage sites.
तपनस्य सुता तत्र त्रिषु लोकेषु विश्रुता ।
यमुना गङ्गया सार्धं संगता लोकपावनी ॥७०॥
70. tapanasya sutā tatra triṣu lokeṣu viśrutā ,
yamunā gaṅgayā sārdhaṁ saṁgatā lokapāvanī.
70. tapanasya sutā tatra triṣu lokeṣu viśrutā
yamunā gaṅgayā sārdham saṅgatā lokapāvanī
70. There, the daughter of Tapana (the sun-god), Yamuna, is well-known throughout the three worlds. She has joined together with the Ganges (river), who is the purifier of the worlds.
गङ्गायमुनयोर्मध्यं पृथिव्या जघनं स्मृतम् ।
प्रयागं जघनस्यान्तमुपस्थमृषयो विदुः ॥७१॥
71. gaṅgāyamunayormadhyaṁ pṛthivyā jaghanaṁ smṛtam ,
prayāgaṁ jaghanasyāntamupasthamṛṣayo viduḥ.
71. gaṅgāyamunayoḥ madhyam pṛthivyāḥ jaghanam smṛtam
prayāgam jaghanasya antam upastham ṛṣayaḥ viduḥ
71. The region between the Gaṅgā and Yamunā is remembered as the loins of the earth. The sages know Prayāga as the innermost part of those loins, the lap.
प्रयागं सप्रतिष्ठानं कम्बलाश्वतरौ तथा ।
तीर्थं भोगवती चैव वेदी प्रोक्ता प्रजापतेः ॥७२॥
72. prayāgaṁ sapratiṣṭhānaṁ kambalāśvatarau tathā ,
tīrthaṁ bhogavatī caiva vedī proktā prajāpateḥ.
72. prayāgam sapratiṣṭhānam kambalāśvatarau tathā
tīrtham bhogavatī ca eva vedī proktā prajāpateḥ
72. Prayāga, along with Pratiṣṭhāna, and also Kambala and Aśvatara, as well as the holy place (tīrtha) Bhogavatī, are declared to be the altar of Prajāpati.
तत्र वेदाश्च यज्ञाश्च मूर्तिमन्तो युधिष्ठिर ।
प्रजापतिमुपासन्ते ऋषयश्च महाव्रताः ।
यजन्ते क्रतुभिर्देवास्तथा चक्रचरा नृप ॥७३॥
73. tatra vedāśca yajñāśca mūrtimanto yudhiṣṭhira ,
prajāpatimupāsante ṛṣayaśca mahāvratāḥ ,
yajante kratubhirdevāstathā cakracarā nṛpa.
73. tatra vedāḥ ca yajñāḥ ca mūrtimantaḥ
yudhiṣṭhira prajāpatim upāsante
ṛṣayaḥ ca mahāvratāḥ yajante
kratubhiḥ devāḥ tathā cakracarāḥ nṛpa
73. There, O Yudhiṣṭhira, the Vedas and the (yajña) sacrifices, in embodied forms, worship Prajāpati. So do the sages of great vows. The gods perform (yajña) sacrifices with various rites, and similarly, O king, do the wandering celestial beings.
ततः पुण्यतमं नास्ति त्रिषु लोकेषु भारत ।
प्रयागः सर्वतीर्थेभ्यः प्रभवत्यधिकं विभो ॥७४॥
74. tataḥ puṇyatamaṁ nāsti triṣu lokeṣu bhārata ,
prayāgaḥ sarvatīrthebhyaḥ prabhavatyadhikaṁ vibho.
74. tataḥ puṇyatamam na asti triṣu lokeṣu bhārata
prayāgaḥ sarvatīrthebhyaḥ prabhavati adhikam vibho
74. Therefore, O descendant of Bhārata, there is nothing more sacred in the three worlds. O mighty one, Prayāga surpasses all other holy places (tīrtha).
श्रवणात्तस्य तीर्थस्य नामसंकीर्तनादपि ।
मृत्तिकालम्भनाद्वापि नरः पापात्प्रमुच्यते ॥७५॥
75. śravaṇāttasya tīrthasya nāmasaṁkīrtanādapi ,
mṛttikālambhanādvāpi naraḥ pāpātpramucyate.
75. śravaṇāt tasya tīrthasya nāmasaṃkīrtanāt api
mṛttikālambhanāt vā api naraḥ pāpāt pramucyate
75. By hearing of that sacred place (tīrtha), by chanting its name, or by anointing with its clay, a person is liberated from sin (pāpa).
तत्राभिषेकं यः कुर्यात्संगमे संशितव्रतः ।
पुण्यं स फलमाप्नोति राजसूयाश्वमेधयोः ॥७६॥
76. tatrābhiṣekaṁ yaḥ kuryātsaṁgame saṁśitavrataḥ ,
puṇyaṁ sa phalamāpnoti rājasūyāśvamedhayoḥ.
76. tatra abhiṣekam yaḥ kuryāt saṅgame saṃśitavrataḥ
puṇyam sa phalam āpnoti rājasūyāśvamedhayoḥ
76. Whoever performs an ablution there at the confluence (saṅgama) with firm vows (vrata) obtains the merit (puṇya) and fruit of the Rājasūya and Aśvamedha Vedic rituals (yajña).
एषा यजनभूमिर्हि देवानामपि सत्कृता ।
तत्र दत्तं सूक्ष्ममपि महद्भवति भारत ॥७७॥
77. eṣā yajanabhūmirhi devānāmapi satkṛtā ,
tatra dattaṁ sūkṣmamapi mahadbhavati bhārata.
77. eṣā yajanabhūmiḥ hi devānām api satkṛtā tatra
dattam sūkṣmam api mahat bhavati bhārata
77. Indeed, this is the sacrificial ground (yajñabhūmi) honored even by the gods. Whatever is given there, even if minute, becomes great, O Bhārata.
न वेदवचनात्तात न लोकवचनादपि ।
मतिरुत्क्रमणीया ते प्रयागमरणं प्रति ॥७८॥
78. na vedavacanāttāta na lokavacanādapi ,
matirutkramaṇīyā te prayāgamaraṇaṁ prati.
78. na vedavacanāt tāta na lokavacanāt api
matiḥ utkramaṇīyā te prayāgamaraṇam prati
78. Dear one, your mind should not be diverted, neither by the words of the Vedas nor by the words of ordinary people, regarding death at Prayāga.
दश तीर्थसहस्राणि षष्टिकोट्यस्तथापराः ।
येषां सांनिध्यमत्रैव कीर्तितं कुरुनन्दन ॥७९॥
79. daśa tīrthasahasrāṇi ṣaṣṭikoṭyastathāparāḥ ,
yeṣāṁ sāṁnidhyamatraiva kīrtitaṁ kurunandana.
79. daśa tīrthasahasrāṇi ṣaṣṭikoṭyaḥ tathā aparāḥ
yeṣām sāṃnidhyam atra eva kīrtitam kurunandana
79. O delight of the Kurus, ten thousand sacred places (tīrthas) and also sixty million others, whose presence is indeed proclaimed right here.
चातुर्वेदे च यत्पुण्यं सत्यवादिषु चैव यत् ।
स्नात एव तदाप्नोति गङ्गायमुनसंगमे ॥८०॥
80. cāturvede ca yatpuṇyaṁ satyavādiṣu caiva yat ,
snāta eva tadāpnoti gaṅgāyamunasaṁgame.
80. cāturvede ca yat puṇyam satyavādiṣu ca eva
yat snātaḥ eva tat āpnoti gaṅgāyamunasaṃgame
80. Whatever merit is gained from studying the four Vedas, and whatever merit is found among those who speak truth, a person who bathes at the confluence of the Ganga and Yamuna rivers indeed obtains all of that.
तत्र भोगवती नाम वासुकेस्तीर्थमुत्तमम् ।
तत्राभिषेकं यः कुर्यात्सोऽश्वमेधमवाप्नुयात् ॥८१॥
81. tatra bhogavatī nāma vāsukestīrthamuttamam ,
tatrābhiṣekaṁ yaḥ kuryātso'śvamedhamavāpnuyāt.
81. tatra bhogavatī nāma vāsukeḥ tīrtham uttamam tatra
abhiṣekam yaḥ kuryāt saḥ aśvamedham avāpnuyāt
81. tatra bhogavatī nāma vāsukeḥ uttamam tīrtham yaḥ
tatra abhiṣekam kuryāt saḥ aśvamedham avāpnuyāt
81. There is an excellent sacred place (tīrtha) named Bhogavatī, belonging to Vāsuki. Whoever performs an ablution there would attain the merit of an Aṣvamedha (Vedic ritual).
तत्र हंसप्रपतनं तीर्थं त्रैलोक्यविश्रुतम् ।
दशाश्वमेधिकं चैव गङ्गायां कुरुनन्दन ॥८२॥
82. tatra haṁsaprapatanaṁ tīrthaṁ trailokyaviśrutam ,
daśāśvamedhikaṁ caiva gaṅgāyāṁ kurunandana.
82. tatra haṃsaprapatanam tīrtham trailokyaviśrutam
daśāśvamedhikam ca eva gaṅgāyām kurunandana
82. kurunandana tatra gaṅgāyām trailokyaviśrutam
haṃsaprapatanam tīrtham ca eva daśāśvamedhikam
82. O delight of the Kurus (Kurunandana), there on the Ganges is the sacred place (tīrtha) known as Haṃsaprapatana, which is renowned throughout the three worlds. There is also the Daśāśvamedhika (site, associated with ten Aṣvamedha Vedic rituals).
यत्र गङ्गा महाराज स देशस्तत्तपोवनम् ।
सिद्धक्षेत्रं तु तज्ज्ञेयं गङ्गातीरसमाश्रितम् ॥८३॥
83. yatra gaṅgā mahārāja sa deśastattapovanam ,
siddhakṣetraṁ tu tajjñeyaṁ gaṅgātīrasamāśritam.
83. yatra gaṅgā mahārāja saḥ deśaḥ tat tapovanam
siddhakṣetram tu tat jñeyam gaṅgātīrasamāśritam
83. Where the Ganga (Gaṅgā) flows, O great king, that region is a hermitage (tapovanam). Indeed, that should be known as a holy place (siddhakṣetra), being situated on the bank of the Ganga.
इदं सत्यं द्विजातीनां साधूनामात्मजस्य च ।
सुहृदां च जपेत्कर्णे शिष्यस्यानुगतस्य च ॥८४॥
84. idaṁ satyaṁ dvijātīnāṁ sādhūnāmātmajasya ca ,
suhṛdāṁ ca japetkarṇe śiṣyasyānugatasya ca.
84. idam satyam dvijātīnām sādhūnām ātmajasya ca
suhṛdām ca japet karṇe śiṣyasya anugatasya ca
84. One should whisper this truth into the ear of the twice-born (dvijāti), the virtuous (sādhu), one's own son (ātmaja), friends (suhṛd), and a devoted disciple (śiṣya).
इदं धर्म्यमिदं पुण्यमिदं मेध्यमिदं सुखम् ।
इदं स्वर्ग्यमिदं रम्यमिदं पावनमुत्तमम् ॥८५॥
85. idaṁ dharmyamidaṁ puṇyamidaṁ medhyamidaṁ sukham ,
idaṁ svargyamidaṁ ramyamidaṁ pāvanamuttamam.
85. idam dharmyam idam puṇyam idam medhyam idam sukham
idam svargyam idam ramyam idam pāvanam uttamam
85. This is righteous (dharmya), this is meritorious, this is pure, this is happiness. This leads to heaven, this is delightful, this is the supreme purifier.
महर्षीणामिदं गुह्यं सर्वपापप्रमोचनम् ।
अधीत्य द्विजमध्ये च निर्मलत्वमवाप्नुयात् ॥८६॥
86. maharṣīṇāmidaṁ guhyaṁ sarvapāpapramocanam ,
adhītya dvijamadhye ca nirmalatvamavāpnuyāt.
86. maharṣīṇām idam guhyam sarvapāpapramocanam
adhītya dvijamadhye ca nirmalatvam avāpnuyāt
86. This is the secret of the great sages (maharṣi) and the liberator from all sins. Having studied this among the twice-born (dvija), one attains purity.
यश्चेदं शृणुयान्नित्यं तीर्थपुण्यं सदा शुचिः ।
जातीः स स्मरते बह्वीर्नाकपृष्ठे च मोदते ॥८७॥
87. yaścedaṁ śṛṇuyānnityaṁ tīrthapuṇyaṁ sadā śuciḥ ,
jātīḥ sa smarate bahvīrnākapṛṣṭhe ca modate.
87. yaḥ ca idam śṛṇuyāt nityam tīrthapuṇyam sadā śuciḥ
| jātīḥ sa smarate bahvīḥ nākapṛṣṭhe ca modate
87. And whoever constantly listens to this sacred account of pilgrimage (tīrtha), always remaining pure, remembers many past lives (jātīḥ) and rejoices in heaven.
गम्यान्यपि च तीर्थानि कीर्तितान्यगमानि च ।
मनसा तानि गच्छेत सर्वतीर्थसमीक्षया ॥८८॥
88. gamyānyapi ca tīrthāni kīrtitānyagamāni ca ,
manasā tāni gaccheta sarvatīrthasamīkṣayā.
88. gamyāni api ca tīrthāni kīrtitāni agmāni ca
| manasā tāni gaccheta sarvatīrthasamīkṣayā
88. Even the accessible places of pilgrimage (tīrtha), and also those that have been described but are inaccessible, one should visit them mentally, with the intention of seeing all places of pilgrimage.
एतानि वसुभिः साध्यैरादित्यैर्मरुदश्विभिः ।
ऋषिभिर्देवकल्पैश्च श्रितानि सुकृतैषिभिः ॥८९॥
89. etāni vasubhiḥ sādhyairādityairmarudaśvibhiḥ ,
ṛṣibhirdevakalpaiśca śritāni sukṛtaiṣibhiḥ.
89. etāni vasubhiḥ sādhyaiḥ ādityaiḥ marutaśvibhiḥ
| ṛṣibhiḥ devakalpaiḥ ca śritāni sukṛtaiṣibhiḥ
89. These (places of pilgrimage) are frequented by the Vasus, Sādhyas, Ādityas, Maruts, and Aśvins, as well as by sages (ṛṣi) who are like gods, and by those who seek good deeds.
एवं त्वमपि कौरव्य विधिनानेन सुव्रत ।
व्रज तीर्थानि नियतः पुण्यं पुण्येन वर्धते ॥९०॥
90. evaṁ tvamapi kauravya vidhinānena suvrata ,
vraja tīrthāni niyataḥ puṇyaṁ puṇyena vardhate.
90. evam tvam api kauravya vidhinā anena suvrata |
vraja tīrthāni niyataḥ puṇyam puṇyena vardhate
90. Therefore, O scion of Kuru (Kauravya), O performer of good vows, you too should go to the places of pilgrimage (tīrtha) with this prescribed method, for merit (puṇya) increases through merit.
भावितैः कारणैः पूर्वमास्तिक्याच्छ्रुतिदर्शनात् ।
प्राप्यन्ते तानि तीर्थानि सद्भिः शिष्टानुदर्शिभिः ॥९१॥
91. bhāvitaiḥ kāraṇaiḥ pūrvamāstikyācchrutidarśanāt ,
prāpyante tāni tīrthāni sadbhiḥ śiṣṭānudarśibhiḥ.
91. bhāvitaiḥ kāraṇaiḥ pūrvam āstikyāt śrutidarśanāt
prāpyante tāni tīrthāni sadbhiḥ śiṣṭānudarśibhiḥ
91. Those sacred places (tīrtha) are attained by virtuous individuals who follow the example of the disciplined, based on previously understood reasons, stemming from their faith (śraddhā) and insights derived from the scriptures.
नाव्रतो नाकृतात्मा च नाशुचिर्न च तस्करः ।
स्नाति तीर्थेषु कौरव्य न च वक्रमतिर्नरः ॥९२॥
92. nāvrato nākṛtātmā ca nāśucirna ca taskaraḥ ,
snāti tīrtheṣu kauravya na ca vakramatirnaraḥ.
92. na avrataḥ na akṛtātmā ca na aśuciḥ na ca taskaraḥ
snāti tīrtheṣu kauravya na ca vakramatiḥ naraḥ
92. O scion of Kuru, a person who is without vows, undisciplined, impure, a thief, or crooked-minded does not truly bathe in the sacred places (tīrtha).
त्वया तु सम्यग्वृत्तेन नित्यं धर्मार्थदर्शिना ।
पितरस्तारितास्तात सर्वे च प्रपितामहाः ॥९३॥
93. tvayā tu samyagvṛttena nityaṁ dharmārthadarśinā ,
pitarastāritāstāta sarve ca prapitāmahāḥ.
93. tvayā tu samyak vṛttena nityam dharmārthadarśinā
pitaraḥ tāritāḥ tāta sarve ca prapitāmahāḥ
93. Indeed, by you, my dear one, who always maintain proper conduct and have insight into natural law (dharma) and material welfare (artha), all your ancestors and great-grandfathers have been liberated.
पितामहपुरोगाश्च देवाः सर्षिगणा नृप ।
तव धर्मेण धर्मज्ञ नित्यमेवाभितोषिताः ॥९४॥
94. pitāmahapurogāśca devāḥ sarṣigaṇā nṛpa ,
tava dharmeṇa dharmajña nityamevābhitoṣitāḥ.
94. pitāmahapurogāḥ ca devāḥ sarṣigaṇāḥ nṛpa tava
dharmeṇa dharmajña nityam eva abhitoṣitāḥ
94. O king, O knower of natural law (dharma), the gods - headed by the grandfathers and accompanied by hosts of sages - have always been greatly satisfied by your adherence to natural law (dharma).
अवाप्स्यसि च लोकान्वै वसूनां वासवोपम ।
कीर्तिं च महतीं भीष्म प्राप्स्यसे भुवि शाश्वतीम् ॥९५॥
95. avāpsyasi ca lokānvai vasūnāṁ vāsavopama ,
kīrtiṁ ca mahatīṁ bhīṣma prāpsyase bhuvi śāśvatīm.
95. avāpsyasi ca lokān vai vasūnām vāsavopama kīrtim
ca mahatīm bhīṣma prāpsyase bhuvi śāśvatīm
95. O Bhishma, you who are like Indra, you will indeed attain the realms of the Vasus and will also acquire great, everlasting fame on Earth.
नारद उवाच ।
एवमुक्त्वाभ्यनुज्ञाप्य पुलस्त्यो भगवानृषिः ।
प्रीतः प्रीतेन मनसा तत्रैवान्तरधीयत ॥९६॥
96. nārada uvāca ,
evamuktvābhyanujñāpya pulastyo bhagavānṛṣiḥ ,
prītaḥ prītena manasā tatraivāntaradhīyata.
96. nārada uvāca evam uktvā abhyanujñāpya pulastyaḥ bhagavān
ṛṣiḥ prītaḥ prītena manasā tatra eva antaradhīyata
96. Narada said: "Having thus spoken and having taken leave, the venerable sage Pulastya, pleased in his mind, disappeared right there."
भीष्मश्च कुरुशार्दूल शास्त्रतत्त्वार्थदर्शिवान् ।
पुलस्त्यवचनाच्चैव पृथिवीमनुचक्रमे ॥९७॥
97. bhīṣmaśca kuruśārdūla śāstratattvārthadarśivān ,
pulastyavacanāccaiva pṛthivīmanucakrame.
97. bhīṣmaḥ ca kuruśārdūla śāstratattvārthadarśivān
pulastyavacanāt ca eva pṛthivīm anucakrame
97. And Bhishma, O tiger among the Kurus, who was discerning of the true meaning of the scriptures, indeed set forth upon the Earth according to the words of Pulastya.
अनेन विधिना यस्तु पृथिवीं संचरिष्यति ।
अश्वमेधशतस्याग्र्यं फलं प्रेत्य स भोक्ष्यते ॥९८॥
98. anena vidhinā yastu pṛthivīṁ saṁcariṣyati ,
aśvamedhaśatasyāgryaṁ phalaṁ pretya sa bhokṣyate.
98. anena vidhinā yaḥ tu pṛthivīm saṃcariṣyati
aśvamedhaśatasya āgryam phalam pretya saḥ bhokṣyate
98. anena vidhinā yaḥ tu pṛthivīm saṃcariṣyati saḥ
pretya aśvamedhaśatasya āgryam phalam bhokṣyate
98. But whoever traverses the earth in this manner will, after death, enjoy the excellent fruit of a hundred Aṣvamedha (Vedic ritual)s.
अतश्चाष्टगुणं पार्थ प्राप्स्यसे धर्ममुत्तमम् ।
नेता च त्वमृषीन्यस्मात्तेन तेऽष्टगुणं फलम् ॥९९॥
99. ataścāṣṭaguṇaṁ pārtha prāpsyase dharmamuttamam ,
netā ca tvamṛṣīnyasmāttena te'ṣṭaguṇaṁ phalam.
99. ataḥ ca aṣṭaguṇam pārtha prāpsyase dharmam uttamam
netā ca tvam ṛṣīn yasmāt tena te aṣṭaguṇam phalam
99. Therefore, O Pārtha, you will achieve an excellent natural law (dharma) that brings an eightfold benefit. And because you are the leader of the sages, an eightfold reward (phalam) will be yours for that reason.
रक्षोगणावकीर्णानि तीर्थान्येतानि भारत ।
न गतिर्विद्यतेऽन्यस्य त्वामृते कुरुनन्दन ॥१००॥
100. rakṣogaṇāvakīrṇāni tīrthānyetāni bhārata ,
na gatirvidyate'nyasya tvāmṛte kurunandana.
100. rakṣogaṇa avakīrṇāni tīrthāni etāni bhārata
na gatiḥ vidyate anyasya tvām ṛte kurunandana
100. O Bhārata, these holy places are infested by hordes of Rākṣasas. No one else has access to them, O delight of the Kurus, except for you.
इदं देवर्षिचरितं सर्वतीर्थार्थसंश्रितम् ।
यः पठेत्कल्यमुत्थाय सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥१०१॥
101. idaṁ devarṣicaritaṁ sarvatīrthārthasaṁśritam ,
yaḥ paṭhetkalyamutthāya sarvapāpaiḥ pramucyate.
101. idam devarṣicaritam sarvatīrthārthasaṃśritam
yaḥ paṭhet kalyam utthāya sarvapāpaiḥ pramucyate
101. Whoever reads this account of the divine sages, which embodies the essence of all holy places, after rising early in the morning, is freed from all sins.
ऋषिमुख्याः सदा यत्र वाल्मीकिस्त्वथ काश्यपः ।
आत्रेयस्त्वथ कौण्डिन्यो विश्वामित्रोऽथ गौतमः ॥१०२॥
102. ṛṣimukhyāḥ sadā yatra vālmīkistvatha kāśyapaḥ ,
ātreyastvatha kauṇḍinyo viśvāmitro'tha gautamaḥ.
102. ṛṣimukhyāḥ sadā yatra vālmīkiḥ tu atha kāśyapaḥ
ātreyaḥ tu atha kauṇḍinyaḥ viśvāmitraḥ atha gautamaḥ
102. Where chief sages always reside, such as Vālmīki, Kāśyapa, Ātreya, Kauṇḍinya, Viśvāmitra, and Gautama.
असितो देवलश्चैव मार्कण्डेयोऽथ गालवः ।
भरद्वाजो वसिष्ठश्च मुनिरुद्दालकस्तथा ॥१०३॥
103. asito devalaścaiva mārkaṇḍeyo'tha gālavaḥ ,
bharadvājo vasiṣṭhaśca muniruddālakastathā.
103. asitaḥ devalaḥ ca eva mārkaṇḍeyaḥ atha gālavaḥ
bharadvājaḥ vasiṣṭhaḥ ca muniḥ uddālakaḥ tathā
103. Asita, Devala, Mārkaṇḍeya, Gālava, Bharadvāja, Vasiṣṭha, and also the sage (muni) Uddālaka are present.
शौनकः सह पुत्रेण व्यासश्च जपतां वरः ।
दुर्वासाश्च मुनिश्रेष्ठो गालवश्च महातपाः ॥१०४॥
104. śaunakaḥ saha putreṇa vyāsaśca japatāṁ varaḥ ,
durvāsāśca muniśreṣṭho gālavaśca mahātapāḥ.
104. śaunakaḥ saha putreṇa vyāsaḥ ca japatām varaḥ
durvāsāḥ ca muniśreṣṭhaḥ gālavaḥ ca mahātapāḥ
104. Also present are Shaunaka with his son, Vyasa - the best among those who recite sacred formulas (mantra) - Durvasa - the most excellent of sages (muni) - and Gālava, who possesses great ascetic power (tapas).
एते ऋषिवराः सर्वे त्वत्प्रतीक्षास्तपोधनाः ।
एभिः सह महाराज तीर्थान्येतान्यनुव्रज ॥१०५॥
105. ete ṛṣivarāḥ sarve tvatpratīkṣāstapodhanāḥ ,
ebhiḥ saha mahārāja tīrthānyetānyanuvraja.
105. ete ṛṣivarāḥ sarve tvatpratīkṣāḥ tapodhanāḥ
ebhiḥ saha mahārāja tīrthāni etāni anuvraja
105. All these excellent sages (ṛṣi), whose wealth consists of their ascetic power (tapas), are waiting for you. Therefore, O great king (mahārāja), journey to these sacred places (tīrtha) along with them.
एष वै लोमशो नाम देवर्षिरमितद्युतिः ।
समेष्यति त्वया चैव तेन सार्धमनुव्रज ॥१०६॥
106. eṣa vai lomaśo nāma devarṣiramitadyutiḥ ,
sameṣyati tvayā caiva tena sārdhamanuvraja.
106. eṣaḥ vai lomaśaḥ nāma devarṣiḥ amitadyutiḥ
sameṣyati tvayā ca eva tena sārdham anuvraja
106. This divine sage (devarṣi) named Lomaśa, who possesses immeasurable splendor, will surely join you. You should journey with him.
मया च सह धर्मज्ञ तीर्थान्येतान्यनुव्रज ।
प्राप्स्यसे महतीं कीर्तिं यथा राजा महाभिषः ॥१०७॥
107. mayā ca saha dharmajña tīrthānyetānyanuvraja ,
prāpsyase mahatīṁ kīrtiṁ yathā rājā mahābhiṣaḥ.
107. mayā ca saha dharma-jña tīrthāni etāni anuvraja
prāpsyase mahatīm kīrtim yathā rājā mahābhiṣaḥ
107. O knower of natural law (dharma), accompany me to these holy places. You will attain great fame, just like King Mahābhiṣa.
यथा ययातिर्धर्मात्मा यथा राजा पुरूरवाः ।
तथा त्वं कुरुशार्दूल स्वेन धर्मेण शोभसे ॥१०८॥
108. yathā yayātirdharmātmā yathā rājā purūravāḥ ,
tathā tvaṁ kuruśārdūla svena dharmeṇa śobhase.
108. yathā yayātiḥ dharma-ātmā yathā rājā purūravāḥ
tathā tvam kuru-śārdūla svena dharmeṇa śobhase
108. Just as Yayāti, who was righteous in spirit (dharma-ātman), and just as King Purūravas, so too you, O tiger among the Kurus, shine through your own natural law (dharma).
यथा भगीरथो राजा यथा रामश्च विश्रुतः ।
तथा त्वं सर्वराजभ्यो भ्राजसे रश्मिवानिव ॥१०९॥
109. yathā bhagīratho rājā yathā rāmaśca viśrutaḥ ,
tathā tvaṁ sarvarājabhyo bhrājase raśmivāniva.
109. yathā bhagīrathaḥ rājā yathā rāmaḥ ca viśrutaḥ
tathā tvam sarva-rāja-bhyaḥ bhrājase raśmi-vān iva
109. Just as King Bhagīratha, and just as the renowned Rāma, so too you shine brightly among all kings, like one possessing rays (raśmi-vān).
यथा मनुर्यथेक्ष्वाकुर्यथा पूरुर्महायशाः ।
यथा वैन्यो महातेजास्तथा त्वमपि विश्रुतः ॥११०॥
110. yathā manuryathekṣvākuryathā pūrurmahāyaśāḥ ,
yathā vainyo mahātejāstathā tvamapi viśrutaḥ.
110. yathā manuḥ yathā ikṣvākuḥ yathā pūruḥ mahā-yaśāḥ
yathā vainyaḥ mahā-tejāḥ tathā tvam api viśrutaḥ
110. Just as Manu, just as Ikṣvāku, just as Pūru, the greatly glorious, and just as Vainya, the greatly radiant, so too you are renowned.
यथा च वृत्रहा सर्वान्सपत्नान्निर्दहत्पुरा ।
तथा शत्रुक्षयं कृत्वा प्रजास्त्वं पालयिष्यसि ॥१११॥
111. yathā ca vṛtrahā sarvānsapatnānnirdahatpurā ,
tathā śatrukṣayaṁ kṛtvā prajāstvaṁ pālayiṣyasi.
111. yathā ca vṛtrahā sarvān sapatnān nirdahat purā
tathā śatrukṣayam kṛtvā prajāḥ tvam pālayiṣyasi
111. Just as Vṛtrahā (Indra) formerly incinerated all his adversaries, so too will you, after destroying your enemies, protect the citizens.
स्वधर्मविजितामुर्वीं प्राप्य राजीवलोचन ।
ख्यातिं यास्यसि धर्मेण कार्तवीर्यार्जुनो यथा ॥११२॥
112. svadharmavijitāmurvīṁ prāpya rājīvalocana ,
khyātiṁ yāsyasi dharmeṇa kārtavīryārjuno yathā.
112. svadharmavijitām urvīm prāpya rājīvalocana
khyātim yāsyasi dharmeṇa kārtavīryārjunaḥ yathā
112. O Lotus-Eyed one, having obtained the earth conquered by your own intrinsic nature (sva-dharma), you will achieve fame through righteousness (dharma), just as Kārtavīryārjuna did.
वैशंपायन उवाच ।
एवमाश्वास्य राजानं नारदो भगवानृषिः ।
अनुज्ञाप्य महात्मानं तत्रैवान्तरधीयत ॥११३॥
113. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamāśvāsya rājānaṁ nārado bhagavānṛṣiḥ ,
anujñāpya mahātmānaṁ tatraivāntaradhīyata.
113. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca evam āśvāsya rājānam nāradaḥ bhagavān
ṛṣiḥ anujñāpya mahātmānam tatra eva antaradhīyata
113. Vaiśaṃpāyana said: Having thus comforted the king, the venerable sage Nārada, after taking leave of the great-souled one, vanished right there.
युधिष्ठिरोऽपि धर्मात्मा तमेवार्थं विचिन्तयन् ।
तीर्थयात्राश्रयं पुण्यमृषीणां प्रत्यवेदयत् ॥११४॥
114. yudhiṣṭhiro'pi dharmātmā tamevārthaṁ vicintayan ,
tīrthayātrāśrayaṁ puṇyamṛṣīṇāṁ pratyavedayat.
114. yudhiṣṭhiraḥ api dharmātmā tam eva artham vicintayan
tīrthayātrāśrayam puṇyam ṛṣīṇām pratyavedayat
114. Yudhishthira, whose intrinsic nature (dharma) was righteousness, also contemplated that very topic and then reported to the sages about the merit (puṇya) associated with pilgrimage (tīrthayātrā).