Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-1

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
प्राप्य राज्यं महाभागाः पाण्डवा मे पितामहाः ।
कथमासन्महाराजे धृतराष्ट्रे महात्मनि ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
prāpya rājyaṁ mahābhāgāḥ pāṇḍavā me pitāmahāḥ ,
kathamāsanmahārāje dhṛtarāṣṭre mahātmani.
1. janamejaya uvāca prāpya rājyam mahābhāgāḥ pāṇḍavā me
pitāmahāḥ katham āsan mahārāje dhṛtarāṣṭre mahātmani
1. janamejaya uvāca rājyam prāpya me mahābhāgāḥ pāṇḍavā
pitāmahāḥ mahātmani mahārāje dhṛtarāṣṭre katham āsan
1. Janamejaya said: "Having regained their kingdom, how did my illustrious Pāṇḍava grandfathers behave towards the great (mahātman) King Dhṛtarāṣṭra?"
स हि राजा हतामात्यो हतपुत्रो निराश्रयः ।
कथमासीद्धतैश्वर्यो गान्धारी च यशस्विनी ॥२॥
2. sa hi rājā hatāmātyo hataputro nirāśrayaḥ ,
kathamāsīddhataiśvaryo gāndhārī ca yaśasvinī.
2. sa hi rājā hatāmātyaḥ hataputraḥ nirāśrayaḥ
katham āsīt hataiśvaryaḥ gāndhārī ca yaśasvinī
2. sa rājā hatāmātyaḥ hataputraḥ nirāśrayaḥ
hataiśvaryaḥ ca yaśasvinī gāndhārī hi katham āsīt
2. Indeed, how was that king Dhṛtarāṣṭra, whose ministers were killed, whose sons were killed, who was without support, and whose sovereignty was destroyed? And how was the renowned Gāndhārī?
कियन्तं चैव कालं ते पितरो मम पूर्वकाः ।
स्थिता राज्ये महात्मानस्तन्मे व्याख्यातुमर्हसि ॥३॥
3. kiyantaṁ caiva kālaṁ te pitaro mama pūrvakāḥ ,
sthitā rājye mahātmānastanme vyākhyātumarhasi.
3. kiyantam ca eva kālam te pitaraḥ mama pūrvakāḥ
sthitāḥ rājye mahātmānaḥ tat me vyākhyātum arhasi
3. kiyantam ca eva kālam mama pūrvakāḥ te mahātmānaḥ
pitaraḥ rājye sthitāḥ tat me vyākhyātum arhasi
3. And indeed, for how long did those great-souled (mahātman) ancestors of mine remain in the kingdom? You ought to explain that to me.
वैशंपायन उवाच ।
प्राप्य राज्यं महात्मानः पाण्डवा हतशत्रवः ।
धृतराष्ट्रं पुरस्कृत्य पृथिवीं पर्यपालयन् ॥४॥
4. vaiśaṁpāyana uvāca ,
prāpya rājyaṁ mahātmānaḥ pāṇḍavā hataśatravaḥ ,
dhṛtarāṣṭraṁ puraskṛtya pṛthivīṁ paryapālayan.
4. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca prāpya rājyam mahātmānaḥ pāṇḍavāḥ
hataśatravaḥ dhṛtarāṣṭram puraskṛtya pṛthivīm paryapālayan
4. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca hataśatravaḥ mahātmānaḥ pāṇḍavāḥ rājyam
prāpya dhṛtarāṣṭram puraskṛtya pṛthivīm paryapālayan
4. Vaiśampāyana said: Having obtained the kingdom, the great-souled (mahātman) Pāṇḍavas, after defeating their enemies, ruled the earth while honoring Dhṛtarāṣṭra.
धृतराष्ट्रमुपातिष्ठद्विदुरः संजयस्तथा ।
युयुत्सुश्चापि मेधावी वैश्यापुत्रः स कौरवः ॥५॥
5. dhṛtarāṣṭramupātiṣṭhadviduraḥ saṁjayastathā ,
yuyutsuścāpi medhāvī vaiśyāputraḥ sa kauravaḥ.
5. dhṛtarāṣṭram upātiṣṭhat viduraḥ saṃjayaḥ tathā
yuyutsuḥ ca api medhāvī vaiśyāputraḥ saḥ kauravaḥ
5. viduraḥ saṃjayaḥ tathā ca api medhāvī vaiśyāputraḥ
saḥ kauravaḥ yuyutsuḥ dhṛtarāṣṭram upātiṣṭhat
5. Vidura, Saṃjaya, and also the intelligent Yuyutsu, who was a son of a Vaiśya woman and belonged to the Kuru lineage, attended Dhṛtarāṣṭra.
पाण्डवाः सर्वकार्याणि संपृच्छन्ति स्म तं नृपम् ।
चक्रुस्तेनाभ्यनुज्ञाता वर्षाणि दश पञ्च च ॥६॥
6. pāṇḍavāḥ sarvakāryāṇi saṁpṛcchanti sma taṁ nṛpam ,
cakrustenābhyanujñātā varṣāṇi daśa pañca ca.
6. pāṇḍavāḥ sarvakāryāṇi sampṛcchanti sma tam nṛpam
cakruḥ tena abhyanujñātāḥ varṣāṇi daśa pañca ca
6. pāṇḍavāḥ tam nṛpam sarvakāryāṇi sampṛcchanti sma tena
abhyanujñātāḥ (santaḥ) daśa pañca ca varṣāṇi cakruḥ
6. The Pāṇḍavas consulted that king concerning all their affairs. Having been granted permission by him, they carried out their duties for fifteen years.
सदा हि गत्वा ते वीराः पर्युपासन्त तं नृपम् ।
पादाभिवन्दनं कृत्वा धर्मराजमते स्थिताः ।
ते मूर्ध्नि समुपाघ्राताः सर्वकार्याणि चक्रिरे ॥७॥
7. sadā hi gatvā te vīrāḥ paryupāsanta taṁ nṛpam ,
pādābhivandanaṁ kṛtvā dharmarājamate sthitāḥ ,
te mūrdhni samupāghrātāḥ sarvakāryāṇi cakrire.
7. sadā hi gatvā te vīrāḥ paryupāsanta
tam nṛpam pādābhivandanam kṛtvā
dharmarājamate sthitāḥ te mūrdhni
samupāghrātāḥ sarvakāryāṇi cakrire
7. hi te vīrāḥ sadā gatvā tam nṛpam
paryupāsanta pādābhivandanam kṛtvā
dharmarājamate sthitāḥ te mūrdhni
samupāghrātāḥ sarvakāryāṇi cakrire
7. Indeed, those heroes always went and attended upon that king. Having bowed at his feet and abiding by the counsel of Yudhiṣṭhira, the king of righteousness (dharma), they, having been kissed on the head, conducted all their affairs.
कुन्तिभोजसुता चैव गान्धारीमन्ववर्तत ।
द्रौपदी च सुभद्रा च याश्चान्याः पाण्डवस्त्रियः ।
समां वृत्तिमवर्तन्त तयोः श्वश्र्वोर्यथाविधि ॥८॥
8. kuntibhojasutā caiva gāndhārīmanvavartata ,
draupadī ca subhadrā ca yāścānyāḥ pāṇḍavastriyaḥ ,
samāṁ vṛttimavartanta tayoḥ śvaśrvoryathāvidhi.
8. kuntibhojasutā ca eva gāndhārīm
anvavartata draupadī ca subhadrā ca yāḥ
ca anyāḥ pāṇḍavastriyaḥ samām vṛttim
avartanta tayoḥ śvaśrvoḥ yathāvidhi
8. kuntibhojasutā ca eva gāndhārīm
anvavartata draupadī ca subhadrā ca yāḥ ca
anyāḥ pāṇḍavastriyaḥ (tāḥ) tayoḥ
śvaśrvoḥ samām vṛttim yathāvidhi avartanta
8. Kuntī, the daughter of Kuntibhoja, indeed followed Gāndhārī. And Draupadī, Subhadrā, and the other wives of the Pāṇḍavas, maintained a similar demeanor towards those two mothers-in-law, in accordance with the prescribed rules.
शयनानि महार्हाणि वासांस्याभरणानि च ।
राजार्हाणि च सर्वाणि भक्ष्यभोज्यान्यनेकशः ।
युधिष्ठिरो महाराज धृतराष्ट्रेऽभ्युपाहरत् ॥९॥
9. śayanāni mahārhāṇi vāsāṁsyābharaṇāni ca ,
rājārhāṇi ca sarvāṇi bhakṣyabhojyānyanekaśaḥ ,
yudhiṣṭhiro mahārāja dhṛtarāṣṭre'bhyupāharat.
9. śayanāni mahārhāṇi vāsāṃsi ābharaṇāni
ca rājārhāṇi ca sarvāṇi
bhakṣyabhojyāni anekaśaḥ yudhiṣṭhiraḥ
mahārāja dhṛtarāṣṭre abhyupāharat
9. mahārāja,
yudhiṣṭhiraḥ dhṛtarāṣṭre (bahu) mahārhāṇi ca rājārhāṇi śayanāni vāsāṃsi ābharaṇāni ca sarvāṇi anekaśaḥ bhakṣyabhojyāni abhyupāharat.
9. O great king, Yudhiṣṭhira presented to Dhṛtarāṣṭra numerous royal and very valuable beds, garments, ornaments, and all sorts of food and delicacies.
तथैव कुन्ती गान्धार्यां गुरुवृत्तिमवर्तत ।
विदुरः संजयश्चैव युयुत्सुश्चैव कौरवः ।
उपासते स्म तं वृद्धं हतपुत्रं जनाधिपम् ॥१०॥
10. tathaiva kuntī gāndhāryāṁ guruvṛttimavartata ,
viduraḥ saṁjayaścaiva yuyutsuścaiva kauravaḥ ,
upāsate sma taṁ vṛddhaṁ hataputraṁ janādhipam.
10. tathā eva kuntī gāndhāryām guruvṛttim
avartata viduraḥ sañjayaḥ ca eva
yuyutsuḥ ca eva kauravaḥ upāsate
sma tam vṛddham hataputram janādhipam
10. tathā eva kuntī gāndhāryām guruvṛttim
avartata viduraḥ sañjayaḥ ca eva
yuyutsuḥ kauravaḥ ca eva tam vṛddham
hataputram janādhipam upāsate sma
10. Just as before, Kunti observed the proper conduct (guruvṛtti) towards Gandhari. Vidura, Sanjaya, and also Yuyutsu, who was a Kaurava, served that elderly king whose sons had been slain.
स्यालो द्रोणस्य यश्चैको दयितो ब्राह्मणो महान् ।
स च तस्मिन्महेष्वासः कृपः समभवत्तदा ॥११॥
11. syālo droṇasya yaścaiko dayito brāhmaṇo mahān ,
sa ca tasminmaheṣvāsaḥ kṛpaḥ samabhavattadā.
11. syālaḥ droṇasya yaḥ ca ekaḥ dayitaḥ brāhmaṇaḥ mahān
saḥ ca tasmin maheṣvāsaḥ kṛpaḥ samabhavat tadā
11. yaḥ droṇasya ekaḥ dayitaḥ mahān brāhmaṇaḥ syālaḥ
ca kṛpaḥ ca tadā tasmin maheṣvāsaḥ samabhavat
11. And Drona's one great and beloved Brahmin brother-in-law, Kripa, became a great archer (maheṣvāsa) in that situation.
व्यासश्च भगवान्नित्यं वासं चक्रे नृपेण ह ।
कथाः कुर्वन्पुराणर्षिर्देवर्षिनृपरक्षसाम् ॥१२॥
12. vyāsaśca bhagavānnityaṁ vāsaṁ cakre nṛpeṇa ha ,
kathāḥ kurvanpurāṇarṣirdevarṣinṛparakṣasām.
12. vyāsaḥ ca bhagavān nityam vāsam cakre nṛpeṇa ha
kathāḥ kurvan purāṇarṣiḥ devarṣinṛparakṣasām
12. ca bhagavān purāṇarṣiḥ vyāsaḥ nityam nṛpeṇa ha
vāsam cakre devarṣinṛparakṣasām kathāḥ kurvan
12. And the venerable Vyasa, that ancient seer, continuously resided with the king, narrating tales of gods, seers, kings, and Rākṣasas.
धर्मयुक्तानि कार्याणि व्यवहारान्वितानि च ।
धृतराष्ट्राभ्यनुज्ञातो विदुरस्तान्यकारयत् ॥१३॥
13. dharmayuktāni kāryāṇi vyavahārānvitāni ca ,
dhṛtarāṣṭrābhyanujñāto vidurastānyakārayat.
13. dharmayuktāni kāryāṇi vyavahārānvitāni ca
dhṛtarāṣṭrābhyanujñātaḥ viduraḥ tāni akārayat
13. dhṛtarāṣṭrābhyanujñātaḥ viduraḥ dharmayuktāni
ca vyavahārānvitāni kāryāṇi tāni akārayat
13. Vidura, authorized by Dhritarashtra, arranged for the execution of duties (kāryāṇi) that were aligned with natural law (dharma) and involved practical affairs (vyavahāra).
सामन्तेभ्यः प्रियाण्यस्य कार्याणि सुगुरूण्यपि ।
प्राप्यन्तेऽर्थैः सुलघुभिः प्रभावाद्विदुरस्य वै ॥१४॥
14. sāmantebhyaḥ priyāṇyasya kāryāṇi sugurūṇyapi ,
prāpyante'rthaiḥ sulaghubhiḥ prabhāvādvidurasya vai.
14. sāmāntebhyaḥ priyāṇi asya kāryāṇi sugurūṇi api
prāpyante arthaiḥ sulaghubhiḥ prabhāvāt vidurasya vai
14. Due to Vidura's influence, both favorable outcomes and even very difficult tasks are accomplished for the feudatories with very meager resources, indeed.
अकरोद्बन्धमोक्षांश्च वध्यानां मोक्षणं तथा ।
न च धर्मात्मजो राजा कदाचित्किंचिदब्रवीत् ॥१५॥
15. akarodbandhamokṣāṁśca vadhyānāṁ mokṣaṇaṁ tathā ,
na ca dharmātmajo rājā kadācitkiṁcidabravīt.
15. akarot bandhamokṣān ca vadhyānām mokṣaṇam tathā
na ca dharmātmajaḥ rājā kadācit kiṃcit abravīt
15. He (Vidura) granted releases from imprisonment and also the liberation of those condemned to death. And King Yudhishthira, the son of (dharma), never spoke a word (against these actions).
विहारयात्रासु पुनः कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
सर्वान्कामान्महातेजाः प्रददावम्बिकासुते ॥१६॥
16. vihārayātrāsu punaḥ kururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
sarvānkāmānmahātejāḥ pradadāvambikāsute.
16. vihārayātrāsu punaḥ kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
sarvān kāmān mahātejāḥ pradadau ambikāsute
16. Moreover, on pleasure excursions, King Yudhishthira of the Kurus, who was greatly glorious, granted all wishes to the son of Ambika (Dhritarashtra).
आरालिकाः सूपकारा रागखाण्डविकास्तथा ।
उपातिष्ठन्त राजानं धृतराष्ट्रं यथा पुरा ॥१७॥
17. ārālikāḥ sūpakārā rāgakhāṇḍavikāstathā ,
upātiṣṭhanta rājānaṁ dhṛtarāṣṭraṁ yathā purā.
17. ārālikāḥ sūpakārāḥ rāgakhaṇḍavikāḥ tathā
upātiṣṭhanta rājānam dhṛtarāṣṭram yathā purā
17. The head cooks, ordinary cooks, and also the makers of preserves attended upon King Dhritarashtra as before.
वासांसि च महार्हाणि माल्यानि विविधानि च ।
उपाजह्रुर्यथान्यायं धृतराष्ट्रस्य पाण्डवाः ॥१८॥
18. vāsāṁsi ca mahārhāṇi mālyāni vividhāni ca ,
upājahruryathānyāyaṁ dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍavāḥ.
18. vāsāṃsi ca mahārhāṇi mālyāni vividhāni ca
upājahruḥ yathānyāyam dhṛtarāṣṭrasya pāṇḍavāḥ
18. pāṇḍavāḥ dhṛtarāṣṭrasya mahārhāṇi vāsāṃsi ca
vividhāni mālyāni ca yathānyāyam upājahruḥ
18. The Pāṇḍavas, following the proper custom, presented valuable garments and various garlands to Dhṛtarāṣṭra.
मैरेयं मधु मांसानि पानकानि लघूनि च ।
चित्रान्भक्ष्यविकारांश्च चक्रुरस्य यथा पुरा ॥१९॥
19. maireyaṁ madhu māṁsāni pānakāni laghūni ca ,
citrānbhakṣyavikārāṁśca cakrurasya yathā purā.
19. maireyaṃ madhu māṃsāni pānakāni laghūni ca
citrān bhakṣyavikārān ca cakruḥ asya yathā purā
19. te asya maireyaṃ madhu māṃsāni laghūni pānakāni
ca citrān bhakṣyavikārān ca yathā purā cakruḥ
19. They prepared for him Maireya liquor, honey, various meats, light beverages, and diverse kinds of food preparations, just as they had done previously.
ये चापि पृथिवीपालाः समाजग्मुः समन्ततः ।
उपातिष्ठन्त ते सर्वे कौरवेन्द्रं यथा पुरा ॥२०॥
20. ye cāpi pṛthivīpālāḥ samājagmuḥ samantataḥ ,
upātiṣṭhanta te sarve kauravendraṁ yathā purā.
20. ye ca api pṛthivīpālāḥ samājagmuḥ samantataḥ
upātiṣṭhanta te sarve kauravendraṃ yathā purā
20. ca api ye pṛthivīpālāḥ samantataḥ samājagmuḥ
te sarve kauravendraṃ yathā purā upātiṣṭhanta
20. And all those kings who had gathered from all directions, they all waited upon the chief of the Kauravas (Dhṛtarāṣṭra) just as they had done previously.
कुन्ती च द्रौपदी चैव सात्वती चैव भामिनी ।
उलूपी नागकन्या च देवी चित्राङ्गदा तथा ॥२१॥
21. kuntī ca draupadī caiva sātvatī caiva bhāminī ,
ulūpī nāgakanyā ca devī citrāṅgadā tathā.
21. kuntī ca draupadī ca eva sātvatī ca eva bhāminī
ulūpī nāgakanyā ca devī citrāṅgadā tathā
21. kuntī ca draupadī ca eva sātvatī bhāminī ca
eva ulūpī nāgakanyā ca devī citrāṅgadā tathā
21. And Kuntī, and also Draupadī, and Sātvatī, the radiant lady; also Ulūpī, the Nāga maiden, and likewise Devī Citrāṅgadā.
धृष्टकेतोश्च भगिनी जरासंधस्य चात्मजा ।
किंकराः स्मोपतिष्ठन्ति सर्वाः सुबलजां तथा ॥२२॥
22. dhṛṣṭaketośca bhaginī jarāsaṁdhasya cātmajā ,
kiṁkarāḥ smopatiṣṭhanti sarvāḥ subalajāṁ tathā.
22. dhṛṣṭaketoḥ ca bhaginī jarāsaṃdhasya ca ātmajā
kiṃkarāḥ sma upatiṣṭhanti sarvāḥ subalajām tathā
22. dhṛṣṭaketoḥ bhaginī ca,
jarāsaṃdhasya ātmajā ca,
sarvāḥ subalajām tathā kiṃkarāḥ sma upatiṣṭhanti
22. Dhrishtaketu's sister and Jarasandha's daughter, all of them attended Subala's daughter (Gandhari) as if they were servants.
यथा पुत्रवियुक्तोऽयं न किंचिद्दुःखमाप्नुयात् ।
इति राजान्वशाद्भ्रातॄन्नित्यमेव युधिष्ठिरः ॥२३॥
23. yathā putraviyukto'yaṁ na kiṁcidduḥkhamāpnuyāt ,
iti rājānvaśādbhrātṝnnityameva yudhiṣṭhiraḥ.
23. yathā putraviyuktaḥ ayam na kiñcit duḥkham āpnuyāt
iti rājā anvashāt bhrātṝn nityam eva yudhiṣṭhiraḥ
23. yudhiṣṭhiraḥ rājā nityam eva bhrātṝn anvashāt iti,
yathā ayam putraviyuktaḥ kiñcit duḥkham na āpnuyāt
23. So that this one, separated from his son, may not experience even a little sorrow – thus King Yudhishthira always instructed his brothers.
एवं ते धर्मराजस्य श्रुत्वा वचनमर्थवत् ।
सविशेषमवर्तन्त भीममेकं विना तदा ॥२४॥
24. evaṁ te dharmarājasya śrutvā vacanamarthavat ,
saviśeṣamavartanta bhīmamekaṁ vinā tadā.
24. evam te dharmarājasya śrutvā vacanam arthavat
saviśeṣam avartanta bhīmam ekam vinā tadā
24. tadā,
te dharmarājasya arthavat vacanam śrutvā,
bhīmam ekam vinā,
evam saviśeṣam avartanta
24. Having thus heard the meaningful words of Yudhishthira, the king of natural law (dharma), they all behaved with special deference then, except for Bhima alone.
न हि तत्तस्य वीरस्य हृदयादपसर्पति ।
धृतराष्ट्रस्य दुर्बुद्धेर्यद्वृत्तं द्यूतकारितम् ॥२५॥
25. na hi tattasya vīrasya hṛdayādapasarpati ,
dhṛtarāṣṭrasya durbuddheryadvṛttaṁ dyūtakāritam.
25. na hi tat tasya vīrasya hṛdayāt apasarpti
dhṛtarāṣṭrasya durbuddheḥ yat vṛttam dyūtakāritam
25. hi,
tat vīrasya tasya hṛdayāt na apasarpti,
yat durbuddheḥ dhṛtarāṣṭrasya dyūtakāritam vṛttam
25. Indeed, from the heart of that hero (Bhima), that incident caused by the gambling of the evil-minded Dhritarashtra does not depart.