महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-122
धृतराष्ट्र उवाच ।
तस्मिन्विनिहते वीरे सैन्धवे सव्यसाचिना ।
मामका यदकुर्वन्त तन्ममाचक्ष्व संजय ॥१॥
तस्मिन्विनिहते वीरे सैन्धवे सव्यसाचिना ।
मामका यदकुर्वन्त तन्ममाचक्ष्व संजय ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tasminvinihate vīre saindhave savyasācinā ,
māmakā yadakurvanta tanmamācakṣva saṁjaya.
tasminvinihate vīre saindhave savyasācinā ,
māmakā yadakurvanta tanmamācakṣva saṁjaya.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tasmin vinihate vīre saindhave
savyasācinā māmakā yat akurvanta tat mama ācakṣva saṃjaya
savyasācinā māmakā yat akurvanta tat mama ācakṣva saṃjaya
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca: saṃjaya,
tasmin vīre saindhave savyasācinā vinihate sati,
māmakā yat akurvanta,
tat mama ācakṣva.
tasmin vīre saindhave savyasācinā vinihate sati,
māmakā yat akurvanta,
tat mama ācakṣva.
1.
Dhritarashtra said: "Sanjaya, please tell me what my sons (the Kauravas) did when that hero Saindhava (Jayadratha) was slain by Savyasachin (Arjuna)."
संजय उवाच ।
सैन्धवं निहतं दृष्ट्वा रणे पार्थेन मारिष ।
अमर्षवशमापन्नः कृपः शारद्वतस्तदा ॥२॥
सैन्धवं निहतं दृष्ट्वा रणे पार्थेन मारिष ।
अमर्षवशमापन्नः कृपः शारद्वतस्तदा ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
saindhavaṁ nihataṁ dṛṣṭvā raṇe pārthena māriṣa ,
amarṣavaśamāpannaḥ kṛpaḥ śāradvatastadā.
saindhavaṁ nihataṁ dṛṣṭvā raṇe pārthena māriṣa ,
amarṣavaśamāpannaḥ kṛpaḥ śāradvatastadā.
2.
saṃjayaḥ uvāca saindhavam nihatam dṛṣṭvā raṇe pārthena
māriṣa amarṣavaśam āpannaḥ kṛpaḥ śāradvataḥ tadā
māriṣa amarṣavaśam āpannaḥ kṛpaḥ śāradvataḥ tadā
2.
saṃjayaḥ uvāca: māriṣa,
tadā śāradvataḥ kṛpaḥ,
raṇe pārthena saindhavam nihatam dṛṣṭvā,
amarṣavaśam āpannaḥ.
tadā śāradvataḥ kṛpaḥ,
raṇe pārthena saindhavam nihatam dṛṣṭvā,
amarṣavaśam āpannaḥ.
2.
Sanjaya said: "O respected one (Dhritarashtra), when Kripa, son of Śāradvat, saw Saindhava (Jayadratha) slain in battle by Pārtha (Arjuna), he became overwhelmed by indignation."
महता शरवर्षेण पाण्डवं समवाकिरत् ।
द्रौणिश्चाभ्यद्रवत्पार्थं रथमास्थाय फल्गुनम् ॥३॥
द्रौणिश्चाभ्यद्रवत्पार्थं रथमास्थाय फल्गुनम् ॥३॥
3. mahatā śaravarṣeṇa pāṇḍavaṁ samavākirat ,
drauṇiścābhyadravatpārthaṁ rathamāsthāya phalgunam.
drauṇiścābhyadravatpārthaṁ rathamāsthāya phalgunam.
3.
mahatā śaravarṣeṇa pāṇḍavam samavākirat drauṇiḥ
ca abhyadravat pārtham ratham āsthāya phalgunam
ca abhyadravat pārtham ratham āsthāya phalgunam
3.
drauṇiḥ ca ratham āsthāya mahatā śaravarṣeṇa
pāṇḍavam phalgunam pārtham samavākirat abhyadravat
pāṇḍavam phalgunam pārtham samavākirat abhyadravat
3.
He (Aśvatthāman) overwhelmed Arjuna with a great shower of arrows. And Droṇa's son, having mounted his chariot, attacked Arjuna (Phālguna).
तावेनं रथिनां श्रेष्ठौ रथाभ्यां रथसत्तमम् ।
उभावुभयतस्तीक्ष्णैर्विशिखैरभ्यवर्षताम् ॥४॥
उभावुभयतस्तीक्ष्णैर्विशिखैरभ्यवर्षताम् ॥४॥
4. tāvenaṁ rathināṁ śreṣṭhau rathābhyāṁ rathasattamam ,
ubhāvubhayatastīkṣṇairviśikhairabhyavarṣatām.
ubhāvubhayatastīkṣṇairviśikhairabhyavarṣatām.
4.
tau enam rathinām śreṣṭhau rathābhyām rathasattamam
ubhau ubhayataḥ tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ abhyavarṣatām
ubhau ubhayataḥ tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ abhyavarṣatām
4.
tau ubhau rathinām śreṣṭhau rathābhyām ubhayataḥ
enam rathasattamam tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ abhyavarṣatām
enam rathasattamam tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ abhyavarṣatām
4.
Those two (Aśvatthāman and another), both excellent charioteers, from their respective chariots and from both sides, showered that best of charioteers (Arjuna) with sharp arrows.
स तथा शरवर्षाभ्यां सुमहद्भ्यां महाभुजः ।
पीड्यमानः परामार्तिमगमद्रथिनां वरः ॥५॥
पीड्यमानः परामार्तिमगमद्रथिनां वरः ॥५॥
5. sa tathā śaravarṣābhyāṁ sumahadbhyāṁ mahābhujaḥ ,
pīḍyamānaḥ parāmārtimagamadrathināṁ varaḥ.
pīḍyamānaḥ parāmārtimagamadrathināṁ varaḥ.
5.
saḥ tathā śaravarṣābhyām sumahadbhyām mahābhujaḥ
pīḍyamānaḥ parām ārtim agamat rathinām varaḥ
pīḍyamānaḥ parām ārtim agamat rathinām varaḥ
5.
saḥ mahābhujaḥ rathinām varaḥ tathā sumahadbhyām
śaravarṣābhyām pīḍyamānaḥ parām ārtim agamat
śaravarṣābhyām pīḍyamānaḥ parām ārtim agamat
5.
Thus, the mighty-armed (Arjuna), the best among charioteers, being greatly afflicted by those two very heavy showers of arrows, experienced extreme distress.
सोऽजिघांसुर्गुरुं संख्ये गुरोस्तनयमेव च ।
चकाराचार्यकं तत्र कुन्तीपुत्रो धनंजयः ॥६॥
चकाराचार्यकं तत्र कुन्तीपुत्रो धनंजयः ॥६॥
6. so'jighāṁsurguruṁ saṁkhye gurostanayameva ca ,
cakārācāryakaṁ tatra kuntīputro dhanaṁjayaḥ.
cakārācāryakaṁ tatra kuntīputro dhanaṁjayaḥ.
6.
saḥ ajighāṃsuḥ gurum saṃkhye guroḥ tanayam eva ca
cakāra ācāryakam tatra kuntīputraḥ dhanañjayaḥ
cakāra ācāryakam tatra kuntīputraḥ dhanañjayaḥ
6.
saḥ kuntīputraḥ dhanañjayaḥ saṃkhye gurum guroḥ
tanayam eva ca ajighāṃsuḥ tatra ācāryakam cakāra
tanayam eva ca ajighāṃsuḥ tatra ācāryakam cakāra
6.
Therefore, Dhanañjaya (Arjuna), the son of Kuntī, not wishing to kill his teacher (guru) or even his teacher's son in that battle, showed due respect (ācāryakam).
अस्त्रैरस्त्राणि संवार्य द्रौणेः शारद्वतस्य च ।
मन्दवेगानिषूंस्ताभ्यामजिघांसुरवासृजत् ॥७॥
मन्दवेगानिषूंस्ताभ्यामजिघांसुरवासृजत् ॥७॥
7. astrairastrāṇi saṁvārya drauṇeḥ śāradvatasya ca ,
mandavegāniṣūṁstābhyāmajighāṁsuravāsṛjat.
mandavegāniṣūṁstābhyāmajighāṁsuravāsṛjat.
7.
astraiḥ astrāṇi saṃvārya drauṇeḥ śāradvatasya
ca mandavegān iṣūn tābhyām ajighāṃsuḥ avāsṛjat
ca mandavegān iṣūn tābhyām ajighāṃsuḥ avāsṛjat
7.
drauṇeḥ ca śāradvatasya astraiḥ astrāṇi saṃvārya
ajighāṃsuḥ tābhyām mandavegān iṣūn avāsṛjat
ajighāṃsuḥ tābhyām mandavegān iṣūn avāsṛjat
7.
Having warded off the weapons of Droṇa's son (Aśvatthāman) and Śāradvata (Kṛpa), and not wishing to kill them, he released slow-moving arrows upon both of them.
ते नातिभृशमभ्यघ्नन्विशिखा जयचोदिताः ।
बहुत्वात्तु परामार्तिं शराणां तावगच्छताम् ॥८॥
बहुत्वात्तु परामार्तिं शराणां तावगच्छताम् ॥८॥
8. te nātibhṛśamabhyaghnanviśikhā jayacoditāḥ ,
bahutvāttu parāmārtiṁ śarāṇāṁ tāvagacchatām.
bahutvāttu parāmārtiṁ śarāṇāṁ tāvagacchatām.
8.
te na atibhṛśam abhyaghhan viśikhāḥ jayacoditāḥ
bahutvāt tu paramārtim śarāṇām tau agacchatām
bahutvāt tu paramārtim śarāṇām tau agacchatām
8.
jayacoditāḥ te viśikhāḥ na atibhṛśam abhyaghhan,
tu bahutvāt śarāṇām paramārtim tau agacchatām
tu bahutvāt śarāṇām paramārtim tau agacchatām
8.
Those arrows, impelled by the desire for victory, did not strike too fiercely. But due to their great number, both of them (Drauṇi and Śāradvata) experienced great distress from the arrows.
अथ शारद्वतो राजन्कौन्तेयशरपीडितः ।
अवासीदद्रथोपस्थे मूर्च्छामभिजगाम ह ॥९॥
अवासीदद्रथोपस्थे मूर्च्छामभिजगाम ह ॥९॥
9. atha śāradvato rājankaunteyaśarapīḍitaḥ ,
avāsīdadrathopasthe mūrcchāmabhijagāma ha.
avāsīdadrathopasthe mūrcchāmabhijagāma ha.
9.
atha śāradvataḥ rājan kaunteyaśarapīḍitaḥ
avāsīdat rathopasthe mūrcchām abhijagāma ha
avāsīdat rathopasthe mūrcchām abhijagāma ha
9.
atha rājan kaunteyaśarapīḍitaḥ śāradvataḥ
rathopasthe avāsīdat mūrcchām abhijagāma ha
rathopasthe avāsīdat mūrcchām abhijagāma ha
9.
Then, O King, Śāradvata (Kṛpa), tormented by the arrows of Kunti's son (Arjuna), sank down in the chariot seat and indeed fell unconscious.
विह्वलं तमभिज्ञाय भर्तारं शरपीडितम् ।
हतोऽयमिति च ज्ञात्वा सारथिस्तमपावहत् ॥१०॥
हतोऽयमिति च ज्ञात्वा सारथिस्तमपावहत् ॥१०॥
10. vihvalaṁ tamabhijñāya bhartāraṁ śarapīḍitam ,
hato'yamiti ca jñātvā sārathistamapāvahat.
hato'yamiti ca jñātvā sārathistamapāvahat.
10.
vihvalam tam abhijñāya bhartāram śarapīḍitam
hataḥ ayam iti ca jñātvā sārathiḥ tam apāvahat
hataḥ ayam iti ca jñātvā sārathiḥ tam apāvahat
10.
sārathiḥ vihvalam śarapīḍitam tam bhartāram abhijñāya,
ayam hataḥ iti ca jñātvā,
tam apāvahat
ayam hataḥ iti ca jñātvā,
tam apāvahat
10.
Having recognized his agitated master, who was wounded by arrows, and having assumed "he is slain," the charioteer drove him away.
तस्मिन्सन्ने महाराज कृपे शारद्वते युधि ।
अश्वत्थामाप्यपायासीत्पाण्डवेयाद्रथान्तरम् ॥११॥
अश्वत्थामाप्यपायासीत्पाण्डवेयाद्रथान्तरम् ॥११॥
11. tasminsanne mahārāja kṛpe śāradvate yudhi ,
aśvatthāmāpyapāyāsītpāṇḍaveyādrathāntaram.
aśvatthāmāpyapāyāsītpāṇḍaveyādrathāntaram.
11.
tasmin sanne mahārāja kṛpe śāradvate yudhi
aśvatthāmā api apāyāsīt pāṇḍaveyāt rathāntaram
aśvatthāmā api apāyāsīt pāṇḍaveyāt rathāntaram
11.
maharāja yudhi śāradvate kṛpe tasmin sanne
aśvatthāmā api pāṇḍaveyāt rathāntaram apāyāsīt
aśvatthāmā api pāṇḍaveyāt rathāntaram apāyāsīt
11.
O great king, when Kṛpa, the son of Śāradvat, was overcome in battle, Aśvatthāmā also retreated to another chariot from the son of Pāṇḍu (Arjuna).
दृष्ट्वा शारद्वतं पार्थो मूर्छितं शरपीडितम् ।
रथ एव महेष्वासः कृपणं पर्यदेवयत् ॥१२॥
रथ एव महेष्वासः कृपणं पर्यदेवयत् ॥१२॥
12. dṛṣṭvā śāradvataṁ pārtho mūrchitaṁ śarapīḍitam ,
ratha eva maheṣvāsaḥ kṛpaṇaṁ paryadevayat.
ratha eva maheṣvāsaḥ kṛpaṇaṁ paryadevayat.
12.
dṛṣṭvā śāradvatam pārthaḥ mūrcchitam śarapīḍitam
ratha eva maheṣvāsaḥ kṛpaṇam paryadevayat
ratha eva maheṣvāsaḥ kṛpaṇam paryadevayat
12.
maheṣvāsaḥ pārthaḥ śāradvatam mūrcchitam
śarapīḍitam dṛṣṭvā ratha eva kṛpaṇam paryadevayat
śarapīḍitam dṛṣṭvā ratha eva kṛpaṇam paryadevayat
12.
Having seen the son of Śāradvat (Kṛpa) unconscious and wounded by arrows, Pārtha (Arjuna), the great archer, lamented pitifully while still in his chariot.
पश्यन्निदं महाप्राज्ञः क्षत्ता राजानमुक्तवान् ।
कुलान्तकरणे पापे जातमात्रे सुयोधने ॥१३॥
कुलान्तकरणे पापे जातमात्रे सुयोधने ॥१३॥
13. paśyannidaṁ mahāprājñaḥ kṣattā rājānamuktavān ,
kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane.
kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane.
13.
paśyan idam mahāprājñaḥ kṣattā rājānam
uktavān kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane
uktavān kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane
13.
mahāprājñaḥ kṣattā idam paśyan rājānam
uktavān kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane
uktavān kulāntakaraṇe pāpe jātamātre suyodhane
13.
Seeing this, the very wise Vidura (kṣattā) spoke to the king (Dhṛtarāṣṭra) (the words he had uttered) when the wicked Suyodhana, the destroyer of the family, was just born.
नीयतां परलोकाय साध्वयं कुलपांसनः ।
अस्माद्धि कुरुमुख्यानां महदुत्पत्स्यते भयम् ॥१४॥
अस्माद्धि कुरुमुख्यानां महदुत्पत्स्यते भयम् ॥१४॥
14. nīyatāṁ paralokāya sādhvayaṁ kulapāṁsanaḥ ,
asmāddhi kurumukhyānāṁ mahadutpatsyate bhayam.
asmāddhi kurumukhyānāṁ mahadutpatsyate bhayam.
14.
nīyatām paralokāya sādhu ayam kulapāṃsanaḥ
asmāt hi kurumukhyānām mahat utpatsyate bhayam
asmāt hi kurumukhyānām mahat utpatsyate bhayam
14.
sādhu ayam kulapāṃsanaḥ paralokāya nīyatām hi
asmāt kurumukhyānām mahat bhayam utpatsyate
asmāt kurumukhyānām mahat bhayam utpatsyate
14.
Let this disgrace of the family be surely sent to the next world (i.e., killed), for indeed, from him, a great danger will arise for the foremost among the Kurus.
तदिदं समनुप्राप्तं वचनं सत्यवादिनः ।
तत्कृते ह्यद्य पश्यामि शरतल्पगतं कृपम् ॥१५॥
तत्कृते ह्यद्य पश्यामि शरतल्पगतं कृपम् ॥१५॥
15. tadidaṁ samanuprāptaṁ vacanaṁ satyavādinaḥ ,
tatkṛte hyadya paśyāmi śaratalpagataṁ kṛpam.
tatkṛte hyadya paśyāmi śaratalpagataṁ kṛpam.
15.
tat idam samanuprāptam vacanam satyavādinaḥ
tat kṛte hi adya paśyāmi śaratālpagatam kṛpam
tat kṛte hi adya paśyāmi śaratālpagatam kṛpam
15.
satyavādinaḥ vacanam tat idam samanuprāptam
hi adya tat kṛte kṛpam śaratālpagatam paśyāmi
hi adya tat kṛte kṛpam śaratālpagatam paśyāmi
15.
This very prophecy of the truth-speaker has now come true. Indeed, because of this, today I see Kṛpa lying on a bed of arrows.
धिगस्तु क्षात्रमाचारं धिगस्तु बलपौरुषम् ।
को हि ब्राह्मणमाचार्यमभिद्रुह्येत मादृशः ॥१६॥
को हि ब्राह्मणमाचार्यमभिद्रुह्येत मादृशः ॥१६॥
16. dhigastu kṣātramācāraṁ dhigastu balapauruṣam ,
ko hi brāhmaṇamācāryamabhidruhyeta mādṛśaḥ.
ko hi brāhmaṇamācāryamabhidruhyeta mādṛśaḥ.
16.
dhik astu kṣātram ācāram dhik astu bala-pauruṣam
kaḥ hi brāhmaṇam ācāryam abhidruhyeta mādṛśaḥ
kaḥ hi brāhmaṇam ācāryam abhidruhyeta mādṛśaḥ
16.
kṣātram ācāram dhik astu balapauruṣam dhik astu
hi mādṛśaḥ kaḥ brāhmaṇam ācāryam abhidruhyeta
hi mādṛśaḥ kaḥ brāhmaṇam ācāryam abhidruhyeta
16.
Shame upon this warrior-like conduct! Shame upon (my) strength and valor! For who, indeed, like me, would offend a Brahmin preceptor?
ऋषिपुत्रो ममाचार्यो द्रोणस्य दयितः सखा ।
एष शेते रथोपस्थे मद्बाणैरभिपीडितः ॥१७॥
एष शेते रथोपस्थे मद्बाणैरभिपीडितः ॥१७॥
17. ṛṣiputro mamācāryo droṇasya dayitaḥ sakhā ,
eṣa śete rathopasthe madbāṇairabhipīḍitaḥ.
eṣa śete rathopasthe madbāṇairabhipīḍitaḥ.
17.
ṛṣiputraḥ mama ācāryaḥ droṇasya dayitaḥ sakhā
eṣaḥ śete rathopasthe mat bāṇaiḥ abhipīḍitaḥ
eṣaḥ śete rathopasthe mat bāṇaiḥ abhipīḍitaḥ
17.
eṣaḥ ṛṣiputraḥ mama ācāryaḥ droṇasya dayitaḥ
sakhā mat bāṇaiḥ abhipīḍitaḥ rathopasthe śete
sakhā mat bāṇaiḥ abhipīḍitaḥ rathopasthe śete
17.
He, the son of a sage (ṛṣi), my preceptor, and the beloved friend of Droṇa, lies here on the chariot's platform, tormented by my arrows.
अकामयानेन मया विशिखैरर्दितो भृशम् ।
अवासीदद्रथोपस्थे प्राणान्पीडयतीव मे ॥१८॥
अवासीदद्रथोपस्थे प्राणान्पीडयतीव मे ॥१८॥
18. akāmayānena mayā viśikhairardito bhṛśam ,
avāsīdadrathopasthe prāṇānpīḍayatīva me.
avāsīdadrathopasthe prāṇānpīḍayatīva me.
18.
akāmayānena mayā viśikhaiḥ arditaḥ bhṛśam
avāsīdat rathopasthe prāṇān pīḍayati iva me
avāsīdat rathopasthe prāṇān pīḍayati iva me
18.
akāmayānena mayā viśikhaiḥ bhṛśam arditaḥ
rathopasthe avāsīdat me prāṇān pīḍayati iva
rathopasthe avāsīdat me prāṇān pīḍayati iva
18.
By me, though unwilling (akāmayānena), he was greatly afflicted by arrows. He sank down on the chariot's platform, as if tormenting my very life (prāṇān).
शरार्दितेन हि मया प्रेक्षणीयो महाद्युतिः ।
प्रत्यस्तो बहुभिर्बाणैर्दशधर्मगतेन वै ॥१९॥
प्रत्यस्तो बहुभिर्बाणैर्दशधर्मगतेन वै ॥१९॥
19. śarārditena hi mayā prekṣaṇīyo mahādyutiḥ ,
pratyasto bahubhirbāṇairdaśadharmagatena vai.
pratyasto bahubhirbāṇairdaśadharmagatena vai.
19.
śarārditena hi mayā prekṣaṇīyaḥ mahādyutiḥ
pratyastaḥ bahubhiḥ bāṇaiḥ daśadharmagatena vai
pratyastaḥ bahubhiḥ bāṇaiḥ daśadharmagatena vai
19.
hi vai śarārditena daśadharmagatena mayā bahubhiḥ
bāṇaiḥ pratyastaḥ mahādyutiḥ prekṣaṇīyaḥ
bāṇaiḥ pratyastaḥ mahādyutiḥ prekṣaṇīyaḥ
19.
Indeed, by me, who is afflicted by arrows and has embraced the ten virtues (dharma), my glorious self, struck down by many arrows, is to be observed.
शोचयत्येष निपतन्भूयः पुत्रवधाद्धि माम् ।
कृपणं स्वरथे सन्नं पश्य कृष्ण यथा गतम् ॥२०॥
कृपणं स्वरथे सन्नं पश्य कृष्ण यथा गतम् ॥२०॥
20. śocayatyeṣa nipatanbhūyaḥ putravadhāddhi mām ,
kṛpaṇaṁ svarathe sannaṁ paśya kṛṣṇa yathā gatam.
kṛpaṇaṁ svarathe sannaṁ paśya kṛṣṇa yathā gatam.
20.
śocayati eṣa nipatān bhūyaḥ putravadhāt hi mām
kṛpaṇam svarathe sannam paśya kṛṣṇa yathā gatam
kṛpaṇam svarathe sannam paśya kṛṣṇa yathā gatam
20.
hi eṣa nipatān putravadhāt bhūyaḥ mām śocayati
kṛṣṇa paśya yathā kṛpaṇam svarathe sannam gatam
kṛṣṇa paśya yathā kṛpaṇam svarathe sannam gatam
20.
Indeed, this one falling causes me more grief than the slaying of my son. O Krishna, behold how he, pitiable and collapsed in his own chariot, has departed.
उपाकृत्य तु वै विद्यामाचार्येभ्यो नरर्षभाः ।
प्रयच्छन्तीह ये कामान्देवत्वमुपयान्ति ते ॥२१॥
प्रयच्छन्तीह ये कामान्देवत्वमुपयान्ति ते ॥२१॥
21. upākṛtya tu vai vidyāmācāryebhyo nararṣabhāḥ ,
prayacchantīha ye kāmāndevatvamupayānti te.
prayacchantīha ye kāmāndevatvamupayānti te.
21.
upākṛtya tu vai vidyām ācāryebhyaḥ nararṣabhāḥ
prayacchanti iha ye kāmān devatvam upayānti te
prayacchanti iha ye kāmān devatvam upayānti te
21.
nararṣabhāḥ tu vai ye ācāryebhyaḥ vidyām upākṛtya
iha kāmān prayacchanti te devatvam upayānti
iha kāmān prayacchanti te devatvam upayānti
21.
O best among men, indeed, those who, having thoroughly acquired knowledge (vidyā) from their teachers, and who in this world fulfill desires, they attain divinity.
ये तु विद्यामुपादाय गुरुभ्यः पुरुषाधमाः ।
घ्नन्ति तानेव दुर्वृत्तास्ते वै निरयगामिनः ॥२२॥
घ्नन्ति तानेव दुर्वृत्तास्ते वै निरयगामिनः ॥२२॥
22. ye tu vidyāmupādāya gurubhyaḥ puruṣādhamāḥ ,
ghnanti tāneva durvṛttāste vai nirayagāminaḥ.
ghnanti tāneva durvṛttāste vai nirayagāminaḥ.
22.
ye tu vidyām upādāya gurubhyaḥ puruṣādhamāḥ
ghnanti tān eva durvṛttāḥ te vai nirayagāminaḥ
ghnanti tān eva durvṛttāḥ te vai nirayagāminaḥ
22.
tu ye puruṣādhamāḥ durvṛttāḥ gurubhyaḥ vidyām upādāya tān eva ghnanti,
te vai nirayagāminaḥ
te vai nirayagāminaḥ
22.
But those wicked men, the vilest of persons, who, having acquired knowledge (vidyā) from their teachers (gurus), only harm those very teachers, they indeed go to hell.
तदिदं नरकायाद्य कृतं कर्म मया ध्रुवम् ।
आचार्यं शरवर्षेण रथे सादयता कृपम् ॥२३॥
आचार्यं शरवर्षेण रथे सादयता कृपम् ॥२३॥
23. tadidaṁ narakāyādya kṛtaṁ karma mayā dhruvam ,
ācāryaṁ śaravarṣeṇa rathe sādayatā kṛpam.
ācāryaṁ śaravarṣeṇa rathe sādayatā kṛpam.
23.
tat idam narakāya adya kṛtam karma mayā dhruvam
ācāryam śaravarṣeṇa rathe sādayatā kṛpam
ācāryam śaravarṣeṇa rathe sādayatā kṛpam
23.
mayā adya śaravarṣeṇa ācāryam kṛpam rathe
sādayatā kṛtam idam tat karma dhruvam narakāya
sādayatā kṛtam idam tat karma dhruvam narakāya
23.
This very deed, which I have certainly performed today by causing preceptor Kṛpa to fall from his chariot with a shower of arrows, is destined for hell.
यत्तत्पूर्वमुपाकुर्वन्नस्त्रं मामब्रवीत्कृपः ।
न कथंचन कौरव्य प्रहर्तव्यं गुराविति ॥२४॥
न कथंचन कौरव्य प्रहर्तव्यं गुराविति ॥२४॥
24. yattatpūrvamupākurvannastraṁ māmabravītkṛpaḥ ,
na kathaṁcana kauravya prahartavyaṁ gurāviti.
na kathaṁcana kauravya prahartavyaṁ gurāviti.
24.
yat tat pūrvam upākurvan astram mām abravīt kṛpaḥ
na kathaṃcana kauravya prahartavyam gurau iti
na kathaṃcana kauravya prahartavyam gurau iti
24.
tat astram upākurvan yat pūrvam kṛpaḥ mām abravīt – “kauravya,
gurau na kathaṃcana prahartavyam” iti
gurau na kathaṃcana prahartavyam” iti
24.
Previously, while instructing me in the use of missiles (astra), Kṛpa himself told me, 'O descendant of Kuru, a preceptor (guru) must never be assailed under any circumstances.'
तदिदं वचनं साधोराचार्यस्य महात्मनः ।
नानुष्ठितं तमेवाजौ विशिखैरभिवर्षता ॥२५॥
नानुष्ठितं तमेवाजौ विशिखैरभिवर्षता ॥२५॥
25. tadidaṁ vacanaṁ sādhorācāryasya mahātmanaḥ ,
nānuṣṭhitaṁ tamevājau viśikhairabhivarṣatā.
nānuṣṭhitaṁ tamevājau viśikhairabhivarṣatā.
25.
tat idam vacanam sādhoḥ ācāryasya mahātmanaḥ na
anuṣṭhitam tam eva ājau viśikhaiḥ abhivarṣatā
anuṣṭhitam tam eva ājau viśikhaiḥ abhivarṣatā
25.
ājau viśikhaiḥ tameva abhivarṣatā [mayā] sādhoḥ
mahātmanaḥ ācāryasya idam tat vacanam na anuṣṭhitam
mahātmanaḥ ācāryasya idam tat vacanam na anuṣṭhitam
25.
This very instruction of the virtuous, great-souled preceptor was not followed by me, who am showering him alone with arrows (viśikha) in battle.
नमस्तस्मै सुपूज्याय गौतमायापलायिने ।
धिगस्तु मम वार्ष्णेय यो ह्यस्मै प्रहराम्यहम् ॥२६॥
धिगस्तु मम वार्ष्णेय यो ह्यस्मै प्रहराम्यहम् ॥२६॥
26. namastasmai supūjyāya gautamāyāpalāyine ,
dhigastu mama vārṣṇeya yo hyasmai praharāmyaham.
dhigastu mama vārṣṇeya yo hyasmai praharāmyaham.
26.
namaḥ tasmai supūjyāya gautamāya apalāyine dhik
astu mama vārṣṇeya yaḥ hi asmai praharāmi aham
astu mama vārṣṇeya yaḥ hi asmai praharāmi aham
26.
supūjyāya apalāyine gautamāya tasmai namaḥ astu.
vārṣṇeya,
yaḥ aham hi asmai praharāmi,
mama dhik astu.
vārṣṇeya,
yaḥ aham hi asmai praharāmi,
mama dhik astu.
26.
Obeisance to that greatly revered Gautama, the one who does not retreat. Shame upon me, O Vārṣṇeya, for I am indeed striking him!
तथा विलपमाने तु सव्यसाचिनि तं प्रति ।
सैन्धवं निहतं दृष्ट्वा राधेयः समुपाद्रवत् ॥२७॥
सैन्धवं निहतं दृष्ट्वा राधेयः समुपाद्रवत् ॥२७॥
27. tathā vilapamāne tu savyasācini taṁ prati ,
saindhavaṁ nihataṁ dṛṣṭvā rādheyaḥ samupādravat.
saindhavaṁ nihataṁ dṛṣṭvā rādheyaḥ samupādravat.
27.
tathā vilapamāne tu savyasācini tam prati
saindhavam nihatam dṛṣṭvā rādheyaḥ samupādravat
saindhavam nihatam dṛṣṭvā rādheyaḥ samupādravat
27.
savyasācini tam prati tathā vilapamāne tu,
saindhavam nihatam dṛṣṭvā,
rādheyaḥ samupādravat.
saindhavam nihatam dṛṣṭvā,
rādheyaḥ samupādravat.
27.
While Arjuna (savyasācin) was thus lamenting concerning him, Karna (Rādheya), having seen the king of Sindhu (Saindhava) slain, rushed forward.
उपायान्तं तु राधेयं दृष्ट्वा पार्थो महारथः ।
प्रहसन्देवकीपुत्रमिदं वचनमब्रवीत् ॥२८॥
प्रहसन्देवकीपुत्रमिदं वचनमब्रवीत् ॥२८॥
28. upāyāntaṁ tu rādheyaṁ dṛṣṭvā pārtho mahārathaḥ ,
prahasandevakīputramidaṁ vacanamabravīt.
prahasandevakīputramidaṁ vacanamabravīt.
28.
upāyāntam tu rādheyam dṛṣṭvā pārthaḥ mahārathaḥ
prahasan devakīputram idam vacanam abravīt
prahasan devakīputram idam vacanam abravīt
28.
tu mahārathaḥ pārthaḥ upāyāntam rādheyam dṛṣṭvā,
prahasan idam vacanam devakīputram abravīt.
prahasan idam vacanam devakīputram abravīt.
28.
But the great warrior (mahāratha) Arjuna (Pārtha), having seen Karna (Rādheya) approaching, smiling, spoke these words to Krishna, the son of Devaki (Devakīputra).
एष प्रयात्याधिरथिः सात्यकेः स्यन्दनं प्रति ।
न मृष्यति हतं नूनं भूरिश्रवसमाहवे ॥२९॥
न मृष्यति हतं नूनं भूरिश्रवसमाहवे ॥२९॥
29. eṣa prayātyādhirathiḥ sātyakeḥ syandanaṁ prati ,
na mṛṣyati hataṁ nūnaṁ bhūriśravasamāhave.
na mṛṣyati hataṁ nūnaṁ bhūriśravasamāhave.
29.
eṣa prayāti ādhīrathiḥ sātyakeḥ syandanam prati
na mṛṣyati hatam nūnam bhūriśravasam āhave
na mṛṣyati hatam nūnam bhūriśravasam āhave
29.
eṣaḥ ādhīrathiḥ sātyakeḥ syandanam prati prayāti.
nūnam āhave hatam bhūriśravasam na mṛṣyati.
nūnam āhave hatam bhūriśravasam na mṛṣyati.
29.
This son of Adhiratha (Ādhirathi) is going towards Satyaki's chariot. Surely, he does not tolerate Bhurishravas having been killed in battle.
यत्र यात्येष तत्र त्वं चोदयाश्वाञ्जनार्दन ।
मा सोमदत्तेः पदवीं गमयेत्सात्यकिं वृषः ॥३०॥
मा सोमदत्तेः पदवीं गमयेत्सात्यकिं वृषः ॥३०॥
30. yatra yātyeṣa tatra tvaṁ codayāśvāñjanārdana ,
mā somadatteḥ padavīṁ gamayetsātyakiṁ vṛṣaḥ.
mā somadatteḥ padavīṁ gamayetsātyakiṁ vṛṣaḥ.
30.
yatra yāti eṣa tatra tvam codaya aśvān janārdana
mā somadatteḥ padavīm gamayet sātyakim vṛṣaḥ
mā somadatteḥ padavīm gamayet sātyakim vṛṣaḥ
30.
janārdana,
eṣa yatra yāti,
tatra tvam aśvān codaya.
vṛṣaḥ sātyakim somadatteḥ padavīm mā gamayet.
eṣa yatra yāti,
tatra tvam aśvān codaya.
vṛṣaḥ sātyakim somadatteḥ padavīm mā gamayet.
30.
O Janardana, wherever he (Karna) goes, you drive the horses there. May that bull-like warrior (vṛṣa) not lead Satyaki to the fate of Somadatta's son.
एवमुक्तो महाबाहुः केशवः सव्यसाचिना ।
प्रत्युवाच महातेजाः कालयुक्तमिदं वचः ॥३१॥
प्रत्युवाच महातेजाः कालयुक्तमिदं वचः ॥३१॥
31. evamukto mahābāhuḥ keśavaḥ savyasācinā ,
pratyuvāca mahātejāḥ kālayuktamidaṁ vacaḥ.
pratyuvāca mahātejāḥ kālayuktamidaṁ vacaḥ.
31.
evam uktaḥ mahābāhuḥ keśavaḥ savyasācinā
prati uvāca mahātejāḥ kālayuktam idam vacaḥ
prati uvāca mahātejāḥ kālayuktam idam vacaḥ
31.
evam savyasācinā uktaḥ mahābāhuḥ mahātejāḥ
keśavaḥ idam kālayuktam vacaḥ prati uvāca
keśavaḥ idam kālayuktam vacaḥ prati uvāca
31.
Thus addressed by Arjuna (savyasācin), the mighty-armed (mahābāhu) Keśava, who was greatly effulgent (mahātejāḥ), replied with these timely words.
अलमेष महाबाहुः कर्णायैको हि पाण्डव ।
किं पुनर्द्रौपदेयाभ्यां सहितः सात्वतर्षभः ॥३२॥
किं पुनर्द्रौपदेयाभ्यां सहितः सात्वतर्षभः ॥३२॥
32. alameṣa mahābāhuḥ karṇāyaiko hi pāṇḍava ,
kiṁ punardraupadeyābhyāṁ sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ.
kiṁ punardraupadeyābhyāṁ sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ.
32.
alam eṣaḥ mahābāhuḥ karṇāya ekaḥ hi pāṇḍava kim
punaḥ draupadeyābhyām sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ
punaḥ draupadeyābhyām sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ
32.
eṣaḥ mahābāhuḥ pāṇḍava ekaḥ hi karṇāya alam.
kim punaḥ draupadeyābhyām sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ
kim punaḥ draupadeyābhyām sahitaḥ sātvatarṣabhaḥ
32.
This mighty-armed (mahābāhu) son of Pāṇḍu (pāṇḍava) alone is indeed sufficient for Karṇa. How much more so then, when he is accompanied by the two sons of Draupadī, O best of the Sātvatas (sātvatarṣabha)?
न च तावत्क्षमः पार्थ कर्णेन तव संगरः ।
प्रज्वलन्ती महोल्केव तिष्ठत्यस्य हि वासवी ।
त्वदर्थं पूज्यमानैषा रक्ष्यते परवीरहन् ॥३३॥
प्रज्वलन्ती महोल्केव तिष्ठत्यस्य हि वासवी ।
त्वदर्थं पूज्यमानैषा रक्ष्यते परवीरहन् ॥३३॥
33. na ca tāvatkṣamaḥ pārtha karṇena tava saṁgaraḥ ,
prajvalantī maholkeva tiṣṭhatyasya hi vāsavī ,
tvadarthaṁ pūjyamānaiṣā rakṣyate paravīrahan.
prajvalantī maholkeva tiṣṭhatyasya hi vāsavī ,
tvadarthaṁ pūjyamānaiṣā rakṣyate paravīrahan.
33.
na ca tāvat kṣamaḥ pārtha karṇena
tava saṅgaraḥ prajvalantī maholkā iva
tiṣṭhati asya hi vāsavī tvadartham
pūjyamānā eṣā rakṣyate paravīrahan
tava saṅgaraḥ prajvalantī maholkā iva
tiṣṭhati asya hi vāsavī tvadartham
pūjyamānā eṣā rakṣyate paravīrahan
33.
ca pārtha,
tāvat tava karṇena saṅgaraḥ na kṣamaḥ.
hi asya vāsavī maholkā iva prajvalantī tiṣṭhati.
paravīrahan,
eṣā tvadartham pūjyamānā rakṣyate.
tāvat tava karṇena saṅgaraḥ na kṣamaḥ.
hi asya vāsavī maholkā iva prajvalantī tiṣṭhati.
paravīrahan,
eṣā tvadartham pūjyamānā rakṣyate.
33.
And for now, O Pārtha (pārtha), your battle with Karṇa is not suitable. For indeed, his Vāsavī (Indra's dart) remains, blazing like a great meteor. This (Vāsavī), O slayer of enemy heroes (paravīrahan), is being worshipped and protected for your sake.
अतः कर्णः प्रयात्वत्र सात्वतस्य यथा तथा ।
अहं ज्ञास्यामि कौरव्य कालमस्य दुरात्मनः ॥३४॥
अहं ज्ञास्यामि कौरव्य कालमस्य दुरात्मनः ॥३४॥
34. ataḥ karṇaḥ prayātvatra sātvatasya yathā tathā ,
ahaṁ jñāsyāmi kauravya kālamasya durātmanaḥ.
ahaṁ jñāsyāmi kauravya kālamasya durātmanaḥ.
34.
ataḥ karṇaḥ prayātu atra sātvatasya yathā tathā
aham jñāsyāmi kauravya kālam asya durātmanaḥ
aham jñāsyāmi kauravya kālam asya durātmanaḥ
34.
ataḥ sātvatasya atra karṇaḥ yathā tathā prayātu.
kauravya,
aham asya durātmanaḥ kālam jñāsyāmi.
kauravya,
aham asya durātmanaḥ kālam jñāsyāmi.
34.
Therefore, let Karṇa proceed here against the Sātvata (Krishna) however he wishes. O descendant of Kuru (kauravya), I myself shall ascertain the opportune moment (kāla) for this wicked (durātman) one.
धृतराष्ट्र उवाच ।
योऽसौ कर्णेन वीरेण वार्ष्णेयस्य समागमः ।
हते तु भूरिश्रवसि सैन्धवे च निपातिते ॥३५॥
योऽसौ कर्णेन वीरेण वार्ष्णेयस्य समागमः ।
हते तु भूरिश्रवसि सैन्धवे च निपातिते ॥३५॥
35. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yo'sau karṇena vīreṇa vārṣṇeyasya samāgamaḥ ,
hate tu bhūriśravasi saindhave ca nipātite.
yo'sau karṇena vīreṇa vārṣṇeyasya samāgamaḥ ,
hate tu bhūriśravasi saindhave ca nipātite.
35.
Dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yaḥ asau Karṇena vīreṇa Vārṣṇeyasya
samāgamaḥ hate tu Bhūriśravasi Saindhave ca nipātite
samāgamaḥ hate tu Bhūriśravasi Saindhave ca nipātite
35.
Dhṛtarāṣṭraḥ uvāca Bhūriśravasi hate tu Saindhave ca nipātite,
yaḥ asau vīreṇa Karṇena Vārṣṇeyasya samāgamaḥ (āsīt),
(taṃ kathaya)
yaḥ asau vīreṇa Karṇena Vārṣṇeyasya samāgamaḥ (āsīt),
(taṃ kathaya)
35.
Dhṛtarāṣṭra said: "What was that encounter between the heroic Karṇa and Vārṣṇeya (Kṛṣṇa) that occurred after Bhūriśravas had been killed and Saindhava (Jayadratha) struck down?"
सात्यकिश्चापि विरथः कं समारूढवान्रथम् ।
चक्ररक्षौ च पाञ्चाल्यौ तन्ममाचक्ष्व संजय ॥३६॥
चक्ररक्षौ च पाञ्चाल्यौ तन्ममाचक्ष्व संजय ॥३६॥
36. sātyakiścāpi virathaḥ kaṁ samārūḍhavānratham ,
cakrarakṣau ca pāñcālyau tanmamācakṣva saṁjaya.
cakrarakṣau ca pāñcālyau tanmamācakṣva saṁjaya.
36.
Sātyakiḥ ca api virathaḥ kam samārūḍhavān ratham
cakrarakṣau ca Pāñcālyau tat mama ācakṣva Sañjaya
cakrarakṣau ca Pāñcālyau tat mama ācakṣva Sañjaya
36.
Sātyakiḥ ca api virathaḥ san kam ratham samārūḍhavān? Cakrarakṣau ca Pāñcālyau (kau āstām)? Tat mama ācakṣva,
Sañjaya.
Sañjaya.
36.
"And on whose chariot did Sātyaki, whose own chariot was destroyed, mount? And who were the two Pāñcālya chariot-wheel protectors? Tell me all this, Sañjaya."
संजय उवाच ।
हन्त ते वर्णयिष्यामि यथावृत्तं महारणे ।
शुश्रूषस्व स्थिरो भूत्वा दुराचरितमात्मनः ॥३७॥
हन्त ते वर्णयिष्यामि यथावृत्तं महारणे ।
शुश्रूषस्व स्थिरो भूत्वा दुराचरितमात्मनः ॥३७॥
37. saṁjaya uvāca ,
hanta te varṇayiṣyāmi yathāvṛttaṁ mahāraṇe ,
śuśrūṣasva sthiro bhūtvā durācaritamātmanaḥ.
hanta te varṇayiṣyāmi yathāvṛttaṁ mahāraṇe ,
śuśrūṣasva sthiro bhūtvā durācaritamātmanaḥ.
37.
Sañjayaḥ uvāca hanta te varṇayiṣyāmi yathāvṛttam
mahāraṇe śuśrūṣasva sthiraḥ bhūtvā durācaritam ātmanaḥ
mahāraṇe śuśrūṣasva sthiraḥ bhūtvā durācaritam ātmanaḥ
37.
Sañjayaḥ uvāca Hanta,
te mahāraṇe yathāvṛttam varṇayiṣyāmi Sthiraḥ bhūtvā ātmanaḥ durācaritam śuśrūṣasva
te mahāraṇe yathāvṛttam varṇayiṣyāmi Sthiraḥ bhūtvā ātmanaḥ durācaritam śuśrūṣasva
37.
Sañjaya said: "Well then, I will describe to you exactly what happened in the great battle. Listen attentively, becoming firm (in your resolve), to this ill-deed (committed) by your own self (ātman)."
पूर्वमेव हि कृष्णस्य मनोगतमिदं प्रभो ।
विजेतव्यो यथा वीरः सात्यकिर्यूपकेतुना ॥३८॥
विजेतव्यो यथा वीरः सात्यकिर्यूपकेतुना ॥३८॥
38. pūrvameva hi kṛṣṇasya manogatamidaṁ prabho ,
vijetavyo yathā vīraḥ sātyakiryūpaketunā.
vijetavyo yathā vīraḥ sātyakiryūpaketunā.
38.
pūrvam eva hi Kṛṣṇasya manogatam idam prabho
vijetavyaḥ yathā vīraḥ Sātyakiḥ Yūpaketunā
vijetavyaḥ yathā vīraḥ Sātyakiḥ Yūpaketunā
38.
Prabho,
pūrvam eva hi idam Kṛṣṇasya manogatam (āsīt),
yathā vīraḥ Sātyakiḥ Yūpaketunā vijetavyaḥ (syāt)
pūrvam eva hi idam Kṛṣṇasya manogatam (āsīt),
yathā vīraḥ Sātyakiḥ Yūpaketunā vijetavyaḥ (syāt)
38.
Indeed, O Lord, this was already in Kṛṣṇa's mind: how the heroic Sātyaki should be conquered by Yūpaketu (Karṇa).
अतीतानागतं राजन्स हि वेत्ति जनार्दनः ।
अतः सूतं समाहूय दारुकं संदिदेश ह ।
रथो मे युज्यतां काल्यमिति राजन्महाबलः ॥३९॥
अतः सूतं समाहूय दारुकं संदिदेश ह ।
रथो मे युज्यतां काल्यमिति राजन्महाबलः ॥३९॥
39. atītānāgataṁ rājansa hi vetti janārdanaḥ ,
ataḥ sūtaṁ samāhūya dārukaṁ saṁdideśa ha ,
ratho me yujyatāṁ kālyamiti rājanmahābalaḥ.
ataḥ sūtaṁ samāhūya dārukaṁ saṁdideśa ha ,
ratho me yujyatāṁ kālyamiti rājanmahābalaḥ.
39.
atītānāgatam rājan saḥ hi vetti
janārdanaḥ ataḥ sūtam samāhūya
dārukam saṃdideśa ha rathaḥ me
yujyatām kālyam iti rājan mahābalaḥ
janārdanaḥ ataḥ sūtam samāhūya
dārukam saṃdideśa ha rathaḥ me
yujyatām kālyam iti rājan mahābalaḥ
39.
rājan janārdanaḥ hi atītānāgatam
vetti ataḥ mahābalaḥ sūtam
dārukam samāhūya ha me rathaḥ kālyam
yujyatām iti saṃdideśa rājan
vetti ataḥ mahābalaḥ sūtam
dārukam samāhūya ha me rathaḥ kālyam
yujyatām iti saṃdideśa rājan
39.
O King, Janardana (Krishna) indeed knows the past and the future. Therefore, the mighty Krishna, having summoned his charioteer Daruka, commanded, 'My chariot should be yoked early in the morning!' O King (Dhritarashtra).
न हि देवा न गन्धर्वा न यक्षोरगराक्षसाः ।
मानवा वा विजेतारः कृष्णयोः सन्ति केचन ॥४०॥
मानवा वा विजेतारः कृष्णयोः सन्ति केचन ॥४०॥
40. na hi devā na gandharvā na yakṣoragarākṣasāḥ ,
mānavā vā vijetāraḥ kṛṣṇayoḥ santi kecana.
mānavā vā vijetāraḥ kṛṣṇayoḥ santi kecana.
40.
na hi devāḥ na gandharvāḥ na yakṣoragarākṣasāḥ
mānavāḥ vā vijetāraḥ kṛṣṇayoḥ santi kecana
mānavāḥ vā vijetāraḥ kṛṣṇayoḥ santi kecana
40.
hi devāḥ na gandharvāḥ na yakṣoragarākṣasāḥ
na vā mānavāḥ kecana kṛṣṇayoḥ vijetāraḥ santi
na vā mānavāḥ kecana kṛṣṇayoḥ vijetāraḥ santi
40.
Indeed, there are no gods, nor Gandharvas, nor Yakshas, Uragas, or Rakshasas, nor any humans who can be conquerors of the two Krishnas.
पितामहपुरोगाश्च देवाः सिद्धाश्च तं विदुः ।
तयोः प्रभावमतुलं शृणु युद्धं च तद्यथा ॥४१॥
तयोः प्रभावमतुलं शृणु युद्धं च तद्यथा ॥४१॥
41. pitāmahapurogāśca devāḥ siddhāśca taṁ viduḥ ,
tayoḥ prabhāvamatulaṁ śṛṇu yuddhaṁ ca tadyathā.
tayoḥ prabhāvamatulaṁ śṛṇu yuddhaṁ ca tadyathā.
41.
pitāmaha-purōgāḥ ca devāḥ siddhāḥ ca tam viduḥ
tayoḥ prabhāvam atulam śṛṇu yuddham ca tat yathā
tayoḥ prabhāvam atulam śṛṇu yuddham ca tat yathā
41.
pitāmahapurōgāḥ ca devāḥ ca siddhāḥ tam viduḥ
tayoḥ atulam prabhāvam ca tat yuddham yathā śṛṇu
tayoḥ atulam prabhāvam ca tat yuddham yathā śṛṇu
41.
And even the gods, with Brahma at their head, and the Siddhas (accomplished beings) know him (Krishna). Hear from me their unequaled power and how that battle unfolded.
सात्यकिं विरथं दृष्ट्वा कर्णं चाभ्युद्यतायुधम् ।
दध्मौ शङ्खं महावेगमार्षभेणाथ माधवः ॥४२॥
दध्मौ शङ्खं महावेगमार्षभेणाथ माधवः ॥४२॥
42. sātyakiṁ virathaṁ dṛṣṭvā karṇaṁ cābhyudyatāyudham ,
dadhmau śaṅkhaṁ mahāvegamārṣabheṇātha mādhavaḥ.
dadhmau śaṅkhaṁ mahāvegamārṣabheṇātha mādhavaḥ.
42.
sātyakim viratham dṛṣṭvā karṇam ca abhyudyata-āyudham
dadhmau śaṅkham mahāvegam ārṣabheṇa atha mādhavaḥ
dadhmau śaṅkham mahāvegam ārṣabheṇa atha mādhavaḥ
42.
atha mādhavaḥ sātyakim viratham ca karṇam abhyudyatāyudham
dṛṣṭvā śaṅkham mahāvegam ārṣabheṇa dadhmau
dṛṣṭvā śaṅkham mahāvegam ārṣabheṇa dadhmau
42.
Then, Madhava (Krishna), having seen Satyaki dismounted from his chariot and Karna with his weapon raised, blew his conch shell with a mighty, bull-like sound.
दारुकोऽवेत्य संदेशं श्रुत्वा शङ्खस्य च स्वनम् ।
रथमन्वानयत्तस्मै सुपर्णोच्छ्रितकेतनम् ॥४३॥
रथमन्वानयत्तस्मै सुपर्णोच्छ्रितकेतनम् ॥४३॥
43. dāruko'vetya saṁdeśaṁ śrutvā śaṅkhasya ca svanam ,
rathamanvānayattasmai suparṇocchritaketanam.
rathamanvānayattasmai suparṇocchritaketanam.
43.
dārukaḥ avetya saṃdeśam śrutvā śaṅkhasya ca svanam
ratham anvānayat tasmai suparṇocchritaketanam
ratham anvānayat tasmai suparṇocchritaketanam
43.
dārukaḥ saṃdeśam ca śaṅkhasya svanam śrutvā avetya
tasmai suparṇocchritaketanam ratham anvānayat
tasmai suparṇocchritaketanam ratham anvānayat
43.
Having understood the message and heard the conch's sound, Daruka brought him the chariot, which bore a banner with Garuda (Suparṇa) raised high.
स केशवस्यानुमते रथं दारुकसंयुतम् ।
आरुरोह शिनेः पौत्रो ज्वलनादित्यसंनिभम् ॥४४॥
आरुरोह शिनेः पौत्रो ज्वलनादित्यसंनिभम् ॥४४॥
44. sa keśavasyānumate rathaṁ dārukasaṁyutam ,
āruroha śineḥ pautro jvalanādityasaṁnibham.
āruroha śineḥ pautro jvalanādityasaṁnibham.
44.
saḥ keśavasya anumate ratham dārukasaṃyutam
ārūroha śineḥ pautraḥ jvalanādityasaṃnibham
ārūroha śineḥ pautraḥ jvalanādityasaṃnibham
44.
saḥ śineḥ pautraḥ keśavasya anumate dārukasaṃyutam
jvalanādityasaṃnibham ratham ārūroha
jvalanādityasaṃnibham ratham ārūroha
44.
With Keshava's (Krishna's) permission, he, Shini's grandson (Satyaki), ascended the chariot, which was attended by Daruka and shone like the blazing sun.
कामगैः सैन्यसुग्रीवमेघपुष्पबलाहकैः ।
हयोदग्रैर्महावेगैर्हेमभाण्डविभूषितैः ॥४५॥
हयोदग्रैर्महावेगैर्हेमभाण्डविभूषितैः ॥४५॥
45. kāmagaiḥ sainyasugrīvameghapuṣpabalāhakaiḥ ,
hayodagrairmahāvegairhemabhāṇḍavibhūṣitaiḥ.
hayodagrairmahāvegairhemabhāṇḍavibhūṣitaiḥ.
45.
kāmagaiḥ sainyasugrīvameghapuṣpabalāhakaiḥ
hayodagraiḥ mahāvegaiḥ hemabhāṇḍavibhūṣitaiḥ
hayodagraiḥ mahāvegaiḥ hemabhāṇḍavibhūṣitaiḥ
45.
kāmagaiḥ mahāvegaiḥ hemabhāṇḍavibhūṣitaiḥ
sainyasugrīvameghapuṣpabalāhakaiḥ hayodagraiḥ
sainyasugrīvameghapuṣpabalāhakaiḥ hayodagraiḥ
45.
By (horses named) Sainya, Sugrīva, Meghapuṣpa, and Balāhaka, which were excellent horses, moving at will, of great speed, and adorned with golden trappings.
युक्तं समारुह्य च तं विमानप्रतिमं रथम् ।
अभ्यद्रवत राधेयं प्रवपन्सायकान्बहून् ॥४६॥
अभ्यद्रवत राधेयं प्रवपन्सायकान्बहून् ॥४६॥
46. yuktaṁ samāruhya ca taṁ vimānapratimaṁ ratham ,
abhyadravata rādheyaṁ pravapansāyakānbahūn.
abhyadravata rādheyaṁ pravapansāyakānbahūn.
46.
yuktam samāruhya ca tam vimānapratimam ratham
abhyadravata rādheyam pravapan sāyakān bahūn
abhyadravata rādheyam pravapan sāyakān bahūn
46.
ca tam vimānapratimam yuktam ratham samāruhya
rādheyam abhyadravata bahūn sāyakān pravapan
rādheyam abhyadravata bahūn sāyakān pravapan
46.
And having ascended that yoked chariot, which resembled an aerial car (vimāna), he rushed towards Radheya (Karna), showering many arrows.
चक्ररक्षावपि तदा युधामन्यूत्तमौजसौ ।
धनंजयरथं हित्वा राधेयं प्रत्युदीययुः ॥४७॥
धनंजयरथं हित्वा राधेयं प्रत्युदीययुः ॥४७॥
47. cakrarakṣāvapi tadā yudhāmanyūttamaujasau ,
dhanaṁjayarathaṁ hitvā rādheyaṁ pratyudīyayuḥ.
dhanaṁjayarathaṁ hitvā rādheyaṁ pratyudīyayuḥ.
47.
cakrarakṣau api tadā yudhāmanyu uttamaujasau
dhanañjayaratham hitvā rādheyam pratiudīyayuḥ
dhanañjayaratham hitvā rādheyam pratiudīyayuḥ
47.
tadā cakrarakṣau api yudhāmanyu uttamaujasau
dhanañjayaratham hitvā rādheyam pratiudīyayuḥ
dhanañjayaratham hitvā rādheyam pratiudīyayuḥ
47.
Then, Yudhamanyu and Uttamaujas, who were the protectors of Arjuna's chariot wheels, abandoned Arjuna's chariot and advanced towards Karna.
राधेयोऽपि महाराज शरवर्षं समुत्सृजन् ।
अभ्यद्रवत्सुसंक्रुद्धो रणे शैनेयमच्युतम् ॥४८॥
अभ्यद्रवत्सुसंक्रुद्धो रणे शैनेयमच्युतम् ॥४८॥
48. rādheyo'pi mahārāja śaravarṣaṁ samutsṛjan ,
abhyadravatsusaṁkruddho raṇe śaineyamacyutam.
abhyadravatsusaṁkruddho raṇe śaineyamacyutam.
48.
rādheyaḥ api mahārāja śaravarṣam samutsṛjan abhi
adravat susaṃkruddhaḥ raṇe śaineyam acyutam
adravat susaṃkruddhaḥ raṇe śaineyam acyutam
48.
mahārāja rādheyaḥ api susaṃkruddhaḥ śaravarṣam
samutsṛjan raṇe acyutam śaineyam abhi adravat
samutsṛjan raṇe acyutam śaineyam abhi adravat
48.
O great king, Karna also, intensely enraged, showering a rain of arrows, rushed towards the unwavering son of Śini (Śaineya) in battle.
नैव दैवं न गान्धर्वं नासुरोरगराक्षसम् ।
तादृशं भुवि वा युद्धं दिवि वा श्रुतमित्युत ॥४९॥
तादृशं भुवि वा युद्धं दिवि वा श्रुतमित्युत ॥४९॥
49. naiva daivaṁ na gāndharvaṁ nāsuroragarākṣasam ,
tādṛśaṁ bhuvi vā yuddhaṁ divi vā śrutamityuta.
tādṛśaṁ bhuvi vā yuddhaṁ divi vā śrutamityuta.
49.
na eva daivam na gāndharvam na asuroragarākṣasam
tādṛśam bhuvi vā yuddham divi vā śrutam iti uta
tādṛśam bhuvi vā yuddham divi vā śrutam iti uta
49.
na eva daivam na gāndharvam na asuroragarākṣasam
tādṛśam yuddham bhuvi vā divi vā śrutam iti uta
tādṛśam yuddham bhuvi vā divi vā śrutam iti uta
49.
Never before has such a battle, be it divine, of Gandharvas, or of Asuras, Nāgas, or Rākṣasas, been heard of, either on earth or in heaven.
उपारमत तत्सैन्यं सरथाश्वनरद्विपम् ।
तयोर्दृष्ट्वा महाराज कर्म संमूढचेतनम् ॥५०॥
तयोर्दृष्ट्वा महाराज कर्म संमूढचेतनम् ॥५०॥
50. upāramata tatsainyaṁ sarathāśvanaradvipam ,
tayordṛṣṭvā mahārāja karma saṁmūḍhacetanam.
tayordṛṣṭvā mahārāja karma saṁmūḍhacetanam.
50.
upa āramata tat sainyam sarathāśvanaradvipam
tayoḥ dṛṣṭvā mahārāja karma saṃmūḍhacetanam
tayoḥ dṛṣṭvā mahārāja karma saṃmūḍhacetanam
50.
mahārāja tayoḥ karma dṛṣṭvā saṃmūḍhacetanam
sarathāśvanaradvipam tat sainyam upa āramata
sarathāśvanaradvipam tat sainyam upa āramata
50.
O great king, having witnessed the actions (karma) of those two warriors, that army - comprising chariots, horses, men, and elephants - stopped, its consciousness bewildered.
सर्वे च समपश्यन्त तद्युद्धमतिमानुषम् ।
तयोर्नृवरयो राजन्सारथ्यं दारुकस्य च ॥५१॥
तयोर्नृवरयो राजन्सारथ्यं दारुकस्य च ॥५१॥
51. sarve ca samapaśyanta tadyuddhamatimānuṣam ,
tayornṛvarayo rājansārathyaṁ dārukasya ca.
tayornṛvarayo rājansārathyaṁ dārukasya ca.
51.
sarve ca samapaśyanta tat yuddham atimānuṣam
tayoḥ nṛvarayoḥ rājan sārathyam dārukasya ca
tayoḥ nṛvarayoḥ rājan sārathyam dārukasya ca
51.
rājan sarve ca tayoḥ nṛvarayoḥ tat atimānuṣam
yuddham samapaśyanta ca dārukasya sārathyam
yuddham samapaśyanta ca dārukasya sārathyam
51.
O King, everyone watched that superhuman battle of those two best of men, and they also observed Dāruka's charioteering.
गतप्रत्यागतावृत्तैर्मण्डलैः संनिवर्तनैः ।
सारथेस्तु रथस्थस्य काश्यपेयस्य विस्मिताः ॥५२॥
सारथेस्तु रथस्थस्य काश्यपेयस्य विस्मिताः ॥५२॥
52. gatapratyāgatāvṛttairmaṇḍalaiḥ saṁnivartanaiḥ ,
sārathestu rathasthasya kāśyapeyasya vismitāḥ.
sārathestu rathasthasya kāśyapeyasya vismitāḥ.
52.
gatapratyāgatāvṛttaiḥ maṇḍalaiḥ saṃnivartanaiḥ
sāratheḥ tu rathasthasya kāśyapeyasya vismitāḥ
sāratheḥ tu rathasthasya kāśyapeyasya vismitāḥ
52.
tu sāratheḥ rathasthasya kāśyapeyasya
gatapratyāgatāvṛttaiḥ maṇḍalaiḥ saṃnivartanaiḥ vismitāḥ
gatapratyāgatāvṛttaiḥ maṇḍalaiḥ saṃnivartanaiḥ vismitāḥ
52.
They were astonished by the charioteer Kaśyapeya, who, while seated in his chariot, performed repeated advancing and retreating movements, circular turns, and various other maneuvers.
नभस्तलगताश्चैव देवगन्धर्वदानवाः ।
अतीवावहिता द्रष्टुं कर्णशैनेययो रणम् ॥५३॥
अतीवावहिता द्रष्टुं कर्णशैनेययो रणम् ॥५३॥
53. nabhastalagatāścaiva devagandharvadānavāḥ ,
atīvāvahitā draṣṭuṁ karṇaśaineyayo raṇam.
atīvāvahitā draṣṭuṁ karṇaśaineyayo raṇam.
53.
nabhastalagatāḥ ca eva devagandharvadānavāḥ
atīva avahitāḥ draṣṭum karṇaśaineyayoḥ raṇam
atīva avahitāḥ draṣṭum karṇaśaineyayoḥ raṇam
53.
ca eva nabhastalagatāḥ devagandharvadānavāḥ
karṇaśaineyayoḥ raṇam draṣṭum atīva avahitāḥ
karṇaśaineyayoḥ raṇam draṣṭum atīva avahitāḥ
53.
And indeed, the gods, gandharvas, and dānavas, positioned in the sky, were extremely attentive to witness the battle between Karṇa and Śaineya.
मित्रार्थे तौ पराक्रान्तौ स्पर्धिनौ शुष्मिणौ रणे ।
कर्णश्चामरसंकाशो युयुधानश्च सात्यकिः ॥५४॥
कर्णश्चामरसंकाशो युयुधानश्च सात्यकिः ॥५४॥
54. mitrārthe tau parākrāntau spardhinau śuṣmiṇau raṇe ,
karṇaścāmarasaṁkāśo yuyudhānaśca sātyakiḥ.
karṇaścāmarasaṁkāśo yuyudhānaśca sātyakiḥ.
54.
mitrārthe tau parākrāntau spardhinau śuṣmiṇau raṇe
karṇaḥ ca amarasaṃkāśaḥ yuyudhānaḥ ca sātyakiḥ
karṇaḥ ca amarasaṃkāśaḥ yuyudhānaḥ ca sātyakiḥ
54.
mitrārthe tau karṇaḥ ca amarasaṃkāśaḥ ca yuyudhānaḥ
sātyakiḥ parākrāntau spardhinau śuṣmiṇau raṇe
sātyakiḥ parākrāntau spardhinau śuṣmiṇau raṇe
54.
For the sake of a friend, those two - Karṇa, who was like an immortal, and Yuyudhāna (also known as Sātyaki) - were valorous, competitive, and spirited in battle.
अन्योन्यं तौ महाराज शरवर्षैरवर्षताम् ।
प्रममाथ शिनेः पौत्रं कर्णः सायकवृष्टिभिः ॥५५॥
प्रममाथ शिनेः पौत्रं कर्णः सायकवृष्टिभिः ॥५५॥
55. anyonyaṁ tau mahārāja śaravarṣairavarṣatām ,
pramamātha śineḥ pautraṁ karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ.
pramamātha śineḥ pautraṁ karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ.
55.
anyonyam tau mahārāja śaravarṣaiḥ avarṣatām
pramamātha śineḥ pautram karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ
pramamātha śineḥ pautram karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ
55.
mahārāja tau anyonyam śaravarṣaiḥ avarṣatām
karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ śineḥ pautram pramamātha
karṇaḥ sāyakavṛṣṭibhiḥ śineḥ pautram pramamātha
55.
O great king, they both showered each other with barrages of arrows. Karṇa then struck down Śini's grandson (Sātyaki) with his own volleys of arrows.
अमृष्यमाणो निधनं कौरव्यजलसंधयोः ।
कर्णः शोकसमाविष्टो महोरग इव श्वसन् ॥५६॥
कर्णः शोकसमाविष्टो महोरग इव श्वसन् ॥५६॥
56. amṛṣyamāṇo nidhanaṁ kauravyajalasaṁdhayoḥ ,
karṇaḥ śokasamāviṣṭo mahoraga iva śvasan.
karṇaḥ śokasamāviṣṭo mahoraga iva śvasan.
56.
amṛṣyamāṇaḥ nidhanam kauravyajalasandhayoḥ
karṇaḥ śokasamāviṣṭaḥ mahoragaḥ iva śvasan
karṇaḥ śokasamāviṣṭaḥ mahoragaḥ iva śvasan
56.
karṇaḥ kauravyajalasandhayoḥ nidhanam
amṛṣyamāṇaḥ śokasamāviṣṭaḥ mahoragaḥ iva śvasan
amṛṣyamāṇaḥ śokasamāviṣṭaḥ mahoragaḥ iva śvasan
56.
Karṇa, unable to endure the death of Kauravya and Jalasandha, was overcome by sorrow, hissing like a great serpent (mahoraga).
स शैनेयं रणे क्रुद्धः प्रदहन्निव चक्षुषा ।
अभ्यद्रवत वेगेन पुनः पुनररिंदमः ॥५७॥
अभ्यद्रवत वेगेन पुनः पुनररिंदमः ॥५७॥
57. sa śaineyaṁ raṇe kruddhaḥ pradahanniva cakṣuṣā ,
abhyadravata vegena punaḥ punarariṁdamaḥ.
abhyadravata vegena punaḥ punarariṁdamaḥ.
57.
saḥ śaineyam raṇe kruddhaḥ pradahan iva cakṣuṣā
abhyadravata vegena punaḥ punaḥ arindamaḥ
abhyadravata vegena punaḥ punaḥ arindamaḥ
57.
raṇe kruddhaḥ saḥ arindamaḥ cakṣuṣā pradahan
iva vegena punaḥ punaḥ śaineyam abhyadravata
iva vegena punaḥ punaḥ śaineyam abhyadravata
57.
Enraged in battle, Karṇa, the destroyer of foes (arindama), rushed towards Śini's grandson (Śaineya) with great speed, as if burning him with his gaze, again and again.
तं तु संप्रेक्ष्य संक्रुद्धं सात्यकिः प्रत्यविध्यत ।
महता शरवर्षेण गजः प्रतिगजं यथा ॥५८॥
महता शरवर्षेण गजः प्रतिगजं यथा ॥५८॥
58. taṁ tu saṁprekṣya saṁkruddhaṁ sātyakiḥ pratyavidhyata ,
mahatā śaravarṣeṇa gajaḥ pratigajaṁ yathā.
mahatā śaravarṣeṇa gajaḥ pratigajaṁ yathā.
58.
tam tu samprekṣya saṃkruddham sātyakiḥ pratyavidhyata
mahatā śaravarṣeṇa gajaḥ pratigajam yathā
mahatā śaravarṣeṇa gajaḥ pratigajam yathā
58.
tu sātyakiḥ tam saṃkruddham samprekṣya,
gajaḥ pratigajam yathā,
mahatā śaravarṣeṇa pratyavidhyata
gajaḥ pratigajam yathā,
mahatā śaravarṣeṇa pratyavidhyata
58.
But Sātyaki, perceiving him to be greatly enraged, struck him back with a massive shower of arrows, just as an elephant (gaja) might confront an opposing elephant.
तौ समेत्य नरव्याघ्रौ व्याघ्राविव तरस्विनौ ।
अन्योन्यं संततक्षाते रणेऽनुपमविक्रमौ ॥५९॥
अन्योन्यं संततक्षाते रणेऽनुपमविक्रमौ ॥५९॥
59. tau sametya naravyāghrau vyāghrāviva tarasvinau ,
anyonyaṁ saṁtatakṣāte raṇe'nupamavikramau.
anyonyaṁ saṁtatakṣāte raṇe'nupamavikramau.
59.
tau sametya naravyāghrau vyāghrā iva tarasvinau
anyonyam saṃtatakṣāte raṇe anupamavikramau
anyonyam saṃtatakṣāte raṇe anupamavikramau
59.
naravyāghrau tarasvinau anupamavikramau tau
vyāghrā iva sametya raṇe anyonyam saṃtatakṣāte
vyāghrā iva sametya raṇe anyonyam saṃtatakṣāte
59.
Having come together, those two most valiant men, as powerful as tigers, inflicted wounds upon each other in battle with their unequaled prowess.
ततः कर्णं शिनेः पौत्रः सर्वपारशवैः शरैः ।
बिभेद सर्वगात्रेषु पुनः पुनररिंदमः ॥६०॥
बिभेद सर्वगात्रेषु पुनः पुनररिंदमः ॥६०॥
60. tataḥ karṇaṁ śineḥ pautraḥ sarvapāraśavaiḥ śaraiḥ ,
bibheda sarvagātreṣu punaḥ punarariṁdamaḥ.
bibheda sarvagātreṣu punaḥ punarariṁdamaḥ.
60.
tataḥ karṇam śineḥ pautraḥ sarvapāraśavaiḥ śaraiḥ
bibheda sarvagātreṣu punaḥ punaḥ ariṃdamaḥ
bibheda sarvagātreṣu punaḥ punaḥ ariṃdamaḥ
60.
tataḥ śineḥ pautraḥ ariṃdamaḥ sarvapāraśavaiḥ
śaraiḥ karṇam sarvagātreṣu punaḥ punaḥ bibheda
śaraiḥ karṇam sarvagātreṣu punaḥ punaḥ bibheda
60.
Then, the grandson of Shini, the subduer of enemies, pierced Karna again and again in all his limbs with all his iron arrows.
सारथिं चास्य भल्लेन रथनीडादपाहरत् ।
अश्वांश्च चतुरः श्वेतान्निजघ्ने निशितैः शरैः ॥६१॥
अश्वांश्च चतुरः श्वेतान्निजघ्ने निशितैः शरैः ॥६१॥
61. sārathiṁ cāsya bhallena rathanīḍādapāharat ,
aśvāṁśca caturaḥ śvetānnijaghne niśitaiḥ śaraiḥ.
aśvāṁśca caturaḥ śvetānnijaghne niśitaiḥ śaraiḥ.
61.
sārathim ca asya bhallena rathanīḍāt apāharat
aśvān ca caturaḥ śvetān nijaghne niśitaiḥ śaraiḥ
aśvān ca caturaḥ śvetān nijaghne niśitaiḥ śaraiḥ
61.
ca asya sāráthim bhallena rathanīḍāt apāharat ca
caturaḥ śvetān aśvān niśitaiḥ śaraiḥ nijaghne
caturaḥ śvetān aśvān niśitaiḥ śaraiḥ nijaghne
61.
And with a javelin, he removed his charioteer from the chariot-seat. He also struck down his four white horses with sharp arrows.
छित्त्वा ध्वजं शतेनैव शतधा पुरुषर्षभः ।
चकार विरथं कर्णं तव पुत्रस्य पश्यतः ॥६२॥
चकार विरथं कर्णं तव पुत्रस्य पश्यतः ॥६२॥
62. chittvā dhvajaṁ śatenaiva śatadhā puruṣarṣabhaḥ ,
cakāra virathaṁ karṇaṁ tava putrasya paśyataḥ.
cakāra virathaṁ karṇaṁ tava putrasya paśyataḥ.
62.
chittvā dhvajam śatena eva śatadhā puruṣarṣabhaḥ
cakāra viratham karṇam tava putrasya paśyataḥ
cakāra viratham karṇam tava putrasya paśyataḥ
62.
puruṣarṣabhaḥ śatena eva dhvajam śatadhā chittvā
karṇam viratham cakāra tava putrasya paśyataḥ
karṇam viratham cakāra tava putrasya paśyataḥ
62.
That best among men, having cut down the banner into a hundred pieces with just a hundred (arrows), rendered Karna charioless, while your son (Duryodhana) watched.
ततो विमनसो राजंस्तावकाः पुरुषर्षभाः ।
वृषसेनः कर्णसुतः शल्यो मद्राधिपस्तथा ॥६३॥
वृषसेनः कर्णसुतः शल्यो मद्राधिपस्तथा ॥६३॥
63. tato vimanaso rājaṁstāvakāḥ puruṣarṣabhāḥ ,
vṛṣasenaḥ karṇasutaḥ śalyo madrādhipastathā.
vṛṣasenaḥ karṇasutaḥ śalyo madrādhipastathā.
63.
tataḥ vimanasaḥ rājan tāvakāḥ puruṣarṣabhāḥ
vṛṣasenaḥ karṇasutaḥ śalyaḥ madrādhipaḥ tathā
vṛṣasenaḥ karṇasutaḥ śalyaḥ madrādhipaḥ tathā
63.
rājan tataḥ tāvakāḥ puruṣarṣabhāḥ vṛṣasenaḥ
karṇasutaḥ śalyaḥ madrādhipaḥ tathā vimanasaḥ
karṇasutaḥ śalyaḥ madrādhipaḥ tathā vimanasaḥ
63.
Then, O King, your foremost warriors - Vrishasena, Karna's son; Shalya, the king of the Madras; and similarly (Droṇa's son, mentioned in the next verse) - became disheartened.
द्रोणपुत्रश्च शैनेयं सर्वतः पर्यवारयन् ।
ततः पर्याकुलं सर्वं न प्राज्ञायत किंचन ॥६४॥
ततः पर्याकुलं सर्वं न प्राज्ञायत किंचन ॥६४॥
64. droṇaputraśca śaineyaṁ sarvataḥ paryavārayan ,
tataḥ paryākulaṁ sarvaṁ na prājñāyata kiṁcana.
tataḥ paryākulaṁ sarvaṁ na prājñāyata kiṁcana.
64.
droṇaputraḥ ca śaineyam sarvataḥ paryavārayan
tataḥ paryākulam sarvam na prājñāyata kiṃcana
tataḥ paryākulam sarvam na prājñāyata kiṃcana
64.
droṇaputraḥ ca śaineyam sarvataḥ paryavārayan
tataḥ sarvam paryākulam kiṃcana na prājñāyata
tataḥ sarvam paryākulam kiṃcana na prājñāyata
64.
And Droṇa's son (Aśvatthāman), [along with the others], disheartened, surrounded Shaineya (Satyaki) from all sides. After that, everything became utterly chaotic, and nothing at all could be discerned.
तथा सात्यकिना वीरे विरथे सूतजे कृते ।
हाहाकारस्ततो राजन्सर्वसैन्येषु चाभवत् ॥६५॥
हाहाकारस्ततो राजन्सर्वसैन्येषु चाभवत् ॥६५॥
65. tathā sātyakinā vīre virathe sūtaje kṛte ,
hāhākārastato rājansarvasainyeṣu cābhavat.
hāhākārastato rājansarvasainyeṣu cābhavat.
65.
tathā sātyakinā vīre virathe sūtaje kṛte
hāhākaraḥ tataḥ rājan sarvasainyeṣu ca abhavat
hāhākaraḥ tataḥ rājan sarvasainyeṣu ca abhavat
65.
rājan tathā sātyakinā vīre sūtaje virathe
kṛte tataḥ sarvasainyeṣu ca hāhākaraḥ abhavat
kṛte tataḥ sarvasainyeṣu ca hāhākaraḥ abhavat
65.
And thus, O King, when the valiant son of Sūta (Karna) was rendered chariotless by Satyaki, a cry of lamentation arose among all the armies.
कर्णोऽपि विह्वलो राजन्सात्वतेनार्दितः शरैः ।
दुर्योधनरथं राजन्नारुरोह विनिःश्वसन् ॥६६॥
दुर्योधनरथं राजन्नारुरोह विनिःश्वसन् ॥६६॥
66. karṇo'pi vihvalo rājansātvatenārditaḥ śaraiḥ ,
duryodhanarathaṁ rājannāruroha viniḥśvasan.
duryodhanarathaṁ rājannāruroha viniḥśvasan.
66.
karṇaḥ api vihvalaḥ rājan sātvatena arditaḥ
śaraiḥ duryodhanaratham rājan ārūroha viniḥśvasan
śaraiḥ duryodhanaratham rājan ārūroha viniḥśvasan
66.
rājan rājan karṇaḥ api vihvalaḥ sātvatena śaraiḥ
arditaḥ viniḥśvasan duryodhanaratham ārūroha
arditaḥ viniḥśvasan duryodhanaratham ārūroha
66.
Karna, too, O King, bewildered and tormented by Satyaki's arrows, mounted Duryodhana's chariot, sighing deeply.
मानयंस्तव पुत्रस्य बाल्यात्प्रभृति सौहृदम् ।
कृतां राज्यप्रदानेन प्रतिज्ञां परिपालयन् ॥६७॥
कृतां राज्यप्रदानेन प्रतिज्ञां परिपालयन् ॥६७॥
67. mānayaṁstava putrasya bālyātprabhṛti sauhṛdam ,
kṛtāṁ rājyapradānena pratijñāṁ paripālayan.
kṛtāṁ rājyapradānena pratijñāṁ paripālayan.
67.
mānayan tava putrasya bālyāt prabhṛti sauhṛdam
kṛtām rājyapradānena pratijñām paripālayan
kṛtām rājyapradānena pratijñām paripālayan
67.
Respecting the friendship (sauhṛdam) of your son (putra) from childhood, and upholding the promise (pratijñā) made by granting the kingdom.
तथा तु विरथे कर्णे पुत्रान्वै तव पार्थिव ।
दुःशासनमुखाञ्शूरान्नावधीत्सात्यकिर्वशी ॥६८॥
दुःशासनमुखाञ्शूरान्नावधीत्सात्यकिर्वशी ॥६८॥
68. tathā tu virathe karṇe putrānvai tava pārthiva ,
duḥśāsanamukhāñśūrānnāvadhītsātyakirvaśī.
duḥśāsanamukhāñśūrānnāvadhītsātyakirvaśī.
68.
tathā tu virathe karṇe putrān vai tava pārthiva
duḥśāsanamukhān śūrān na avadhīt sātyakiḥ vaśī
duḥśāsanamukhān śūrān na avadhīt sātyakiḥ vaśī
68.
But, O King (pārthiva), even when Karṇa was chariotless, the self-controlled (vaśī) Satyaki (Sātyaki) did not kill your brave (śūra) sons (putra), beginning with Duḥśāsana.
रक्षन्प्रतिज्ञां च पुनर्भीमसेनकृतां पुरा ।
विरथान्विह्वलांश्चक्रे न तु प्राणैर्व्ययोजयत् ॥६९॥
विरथान्विह्वलांश्चक्रे न तु प्राणैर्व्ययोजयत् ॥६९॥
69. rakṣanpratijñāṁ ca punarbhīmasenakṛtāṁ purā ,
virathānvihvalāṁścakre na tu prāṇairvyayojayat.
virathānvihvalāṁścakre na tu prāṇairvyayojayat.
69.
rakṣan pratijñām ca punaḥ bhīmasenakṛtām purā
virathān vihvalān ca cakre na tu prāṇaiḥ vyayojayat
virathān vihvalān ca cakre na tu prāṇaiḥ vyayojayat
69.
And fulfilling (rakṣan) the promise (pratijñā) previously (purā) made by Bhīmasena, he rendered them chariotless (viratha) and bewildered (vihvala), but he did not deprive them of their lives (prāṇa).
भीमसेनेन तु वधः पुत्राणां ते प्रतिश्रुतः ।
पुनर्द्यूते च पार्थेन वधः कर्णस्य संश्रुतः ॥७०॥
पुनर्द्यूते च पार्थेन वधः कर्णस्य संश्रुतः ॥७०॥
70. bhīmasenena tu vadhaḥ putrāṇāṁ te pratiśrutaḥ ,
punardyūte ca pārthena vadhaḥ karṇasya saṁśrutaḥ.
punardyūte ca pārthena vadhaḥ karṇasya saṁśrutaḥ.
70.
bhīmasenena tu vadhaḥ putrāṇām te pratiśrutaḥ
punaḥ dyūte ca pārthena vadhaḥ karṇasya saṃśrutaḥ
punaḥ dyūte ca pārthena vadhaḥ karṇasya saṃśrutaḥ
70.
Indeed, the slaying of your sons (putra) was promised (pratiśruta) by Bhīmasena. And again, in the gambling game (dyūta), the slaying of Karṇa was vowed (saṃśruta) by Arjuna (Pārtha).
वधे त्वकुर्वन्यत्नं ते तस्य कर्णमुखास्तदा ।
नाशक्नुवंश्च तं हन्तुं सात्यकिं प्रवरा रथाः ॥७१॥
नाशक्नुवंश्च तं हन्तुं सात्यकिं प्रवरा रथाः ॥७१॥
71. vadhe tvakurvanyatnaṁ te tasya karṇamukhāstadā ,
nāśaknuvaṁśca taṁ hantuṁ sātyakiṁ pravarā rathāḥ.
nāśaknuvaṁśca taṁ hantuṁ sātyakiṁ pravarā rathāḥ.
71.
vadhe tu akurvan yatnam te tasya karṇamukhāḥ tadā
na aśaknuvan ca tam hantum sātyakim pravarāḥ rathāḥ
na aśaknuvan ca tam hantum sātyakim pravarāḥ rathāḥ
71.
tadā karṇamukhāḥ pravarāḥ rathāḥ te tasya
sātyakim hantum yatnam akurvan tu ca na aśaknuvan
sātyakim hantum yatnam akurvan tu ca na aśaknuvan
71.
Then, the foremost charioteers, led by Karṇa, made efforts to kill him (Satyaki), but they were unable to kill him.
द्रौणिश्च कृतवर्मा च तथैवान्ये महारथाः ।
निर्जिता धनुषैकेन शतशः क्षत्रियर्षभाः ।
काङ्क्षता परलोकं च धर्मराजस्य च प्रियम् ॥७२॥
निर्जिता धनुषैकेन शतशः क्षत्रियर्षभाः ।
काङ्क्षता परलोकं च धर्मराजस्य च प्रियम् ॥७२॥
72. drauṇiśca kṛtavarmā ca tathaivānye mahārathāḥ ,
nirjitā dhanuṣaikena śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ ,
kāṅkṣatā paralokaṁ ca dharmarājasya ca priyam.
nirjitā dhanuṣaikena śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ ,
kāṅkṣatā paralokaṁ ca dharmarājasya ca priyam.
72.
drauṇiḥ ca kṛtavarmā ca tathā eva
anye mahārathāḥ nirjitāḥ dhanuṣā ekena
śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ kāṅkṣatā
paralokam ca dharmarājasya ca priyam
anye mahārathāḥ nirjitāḥ dhanuṣā ekena
śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ kāṅkṣatā
paralokam ca dharmarājasya ca priyam
72.
drauṇiḥ ca kṛtavarmā ca tathā anye
mahārathāḥ śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ
ekena dhanuṣā nirjitāḥ paralokam
ca dharmarājasya priyam ca kāṅkṣatā
mahārathāḥ śataśaḥ kṣatriyarṣabhāḥ
ekena dhanuṣā nirjitāḥ paralokam
ca dharmarājasya priyam ca kāṅkṣatā
72.
And Droṇa's son, Kṛtavarmā, and similarly other great charioteers – hundreds of the best warriors (kṣatriyarṣabhāḥ) – were defeated by a single bow (wielded by Satyak), who was desiring both the other world (paraloka) and the favor of the king of natural law (dharma).
कृष्णयोः सदृशो वीर्ये सात्यकिः शत्रुकर्शनः ।
कृष्णो वापि भवेल्लोके पार्थो वापि धनुर्धरः ।
शैनेयो वा नरव्याघ्रश्चतुर्थो नोपलभ्यते ॥७३॥
कृष्णो वापि भवेल्लोके पार्थो वापि धनुर्धरः ।
शैनेयो वा नरव्याघ्रश्चतुर्थो नोपलभ्यते ॥७३॥
73. kṛṣṇayoḥ sadṛśo vīrye sātyakiḥ śatrukarśanaḥ ,
kṛṣṇo vāpi bhavelloke pārtho vāpi dhanurdharaḥ ,
śaineyo vā naravyāghraścaturtho nopalabhyate.
kṛṣṇo vāpi bhavelloke pārtho vāpi dhanurdharaḥ ,
śaineyo vā naravyāghraścaturtho nopalabhyate.
73.
kṛṣṇayoḥ sadṛśaḥ vīrye sātyakiḥ
śatrukaraśanaḥ kṛṣṇaḥ vā api bhavet loke
pārthaḥ vā api dhanurdharaḥ śaineyaḥ vā
naravyāghraḥ caturthaḥ na upalabhyate
śatrukaraśanaḥ kṛṣṇaḥ vā api bhavet loke
pārthaḥ vā api dhanurdharaḥ śaineyaḥ vā
naravyāghraḥ caturthaḥ na upalabhyate
73.
śatrukaraśanaḥ sātyakiḥ kṛṣṇayoḥ vīrye
sadṛśaḥ loke kṛṣṇaḥ vā api dhanurdharaḥ
pārthaḥ vā api naravyāghraḥ śaineyaḥ
vā upalabhyate caturthaḥ na upalabhyate
sadṛśaḥ loke kṛṣṇaḥ vā api dhanurdharaḥ
pārthaḥ vā api naravyāghraḥ śaineyaḥ
vā upalabhyate caturthaḥ na upalabhyate
73.
Satyak, the destroyer of enemies, is equal to both Kṛṣṇa and Arjuna in valor. Kṛṣṇa may exist in the world, or Arjuna, the great bowman, or Śaineya (Satyak), the tiger among men, but a fourth (of their caliber) is not to be found.
धृतराष्ट्र उवाच ।
अजय्यं रथमास्थाय वासुदेवस्य सात्यकिः ।
विरथं कृतवान्कर्णं वासुदेवसमो युवा ॥७४॥
अजय्यं रथमास्थाय वासुदेवस्य सात्यकिः ।
विरथं कृतवान्कर्णं वासुदेवसमो युवा ॥७४॥
74. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
ajayyaṁ rathamāsthāya vāsudevasya sātyakiḥ ,
virathaṁ kṛtavānkarṇaṁ vāsudevasamo yuvā.
ajayyaṁ rathamāsthāya vāsudevasya sātyakiḥ ,
virathaṁ kṛtavānkarṇaṁ vāsudevasamo yuvā.
74.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca ajayyam ratham āsthāya vāsudevasya
sātyakiḥ viratham kṛtavān karṇam vāsudevasamaḥ yuvā
sātyakiḥ viratham kṛtavān karṇam vāsudevasamaḥ yuvā
74.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca: yuvā vāsudevasamaḥ sātyakiḥ
vāsudevasya ajayyam ratham āsthāya karṇam viratham kṛtavān
vāsudevasya ajayyam ratham āsthāya karṇam viratham kṛtavān
74.
Dhṛtarāṣṭra said: Satyak, that young man equal to Vāsudeva (Kṛṣṇa), having ascended Vāsudeva's unconquerable chariot, made Karṇa chariot-less.
दारुकेण समायुक्तं स्वबाहुबलदर्पितः ।
कच्चिदन्यं समारूढः स रथं सात्यकिः पुनः ॥७५॥
कच्चिदन्यं समारूढः स रथं सात्यकिः पुनः ॥७५॥
75. dārukeṇa samāyuktaṁ svabāhubaladarpitaḥ ,
kaccidanyaṁ samārūḍhaḥ sa rathaṁ sātyakiḥ punaḥ.
kaccidanyaṁ samārūḍhaḥ sa rathaṁ sātyakiḥ punaḥ.
75.
dārukeṇa samāyuktam svabāhubaladarpitaḥ kaccit
anyam samārūḍhaḥ sa ratham sātyakiḥ punaḥ
anyam samārūḍhaḥ sa ratham sātyakiḥ punaḥ
75.
Is it possible that Sātyaki, proud of the strength of his own arms, has again mounted another chariot, which is accompanied by Dāruka?
एतदिच्छाम्यहं श्रोतुं कुशलो ह्यसि भाषितुम् ।
असह्यं तमहं मन्ये तन्ममाचक्ष्व संजय ॥७६॥
असह्यं तमहं मन्ये तन्ममाचक्ष्व संजय ॥७६॥
76. etadicchāmyahaṁ śrotuṁ kuśalo hyasi bhāṣitum ,
asahyaṁ tamahaṁ manye tanmamācakṣva saṁjaya.
asahyaṁ tamahaṁ manye tanmamācakṣva saṁjaya.
76.
etat icchāmi aham śrotum kuśalaḥ hi asi bhāṣitum
asahyam tam aham manye tat mama ācakṣva sañjaya
asahyam tam aham manye tat mama ācakṣva sañjaya
76.
I wish to hear this from you, for you are skilled at speaking. I consider him unbearable, so please tell me all about it, Sañjaya.
संजय उवाच ।
शृणु राजन्यथा तस्य रथमन्यं महामतिः ।
दारुकस्यानुजस्तूर्णं कल्पनाविधिकल्पितम् ॥७७॥
शृणु राजन्यथा तस्य रथमन्यं महामतिः ।
दारुकस्यानुजस्तूर्णं कल्पनाविधिकल्पितम् ॥७७॥
77. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu rājanyathā tasya rathamanyaṁ mahāmatiḥ ,
dārukasyānujastūrṇaṁ kalpanāvidhikalpitam.
śṛṇu rājanyathā tasya rathamanyaṁ mahāmatiḥ ,
dārukasyānujastūrṇaṁ kalpanāvidhikalpitam.
77.
sañjaya uvāca śṛṇu rājan yathā tasya ratham anyam
mahāmatiḥ dārukasya anujaḥ tūrṇam kalpanāvidhikalpitam
mahāmatiḥ dārukasya anujaḥ tūrṇam kalpanāvidhikalpitam
77.
Sañjaya said: O King, listen to how the greatly intelligent younger brother of Dāruka swiftly prepared another chariot for him, which was designed with ingenious methods.
आयसैः काञ्चनैश्चापि पट्टैर्नद्धं सकूबरम् ।
तारासहस्रखचितं सिंहध्वजपताकिनम् ॥७८॥
तारासहस्रखचितं सिंहध्वजपताकिनम् ॥७८॥
78. āyasaiḥ kāñcanaiścāpi paṭṭairnaddhaṁ sakūbaram ,
tārāsahasrakhacitaṁ siṁhadhvajapatākinam.
tārāsahasrakhacitaṁ siṁhadhvajapatākinam.
78.
āyasaiḥ kāñcanaiḥ ca api paṭṭaiḥ naddham
sakūbaram tārāsahasrakhacitam siṃhadhvajapatākinam
sakūbaram tārāsahasrakhacitam siṃhadhvajapatākinam
78.
(This chariot was) bound with iron and golden plates, equipped with a pole, studded with thousands of stars, and adorned with a lion banner and flag.
अश्वैर्वातजवैर्युक्तं हेमभाण्डपरिच्छदैः ।
पाण्डुरैरिन्दुसंकाशैः सर्वशब्दातिगैर्दृढैः ॥७९॥
पाण्डुरैरिन्दुसंकाशैः सर्वशब्दातिगैर्दृढैः ॥७९॥
79. aśvairvātajavairyuktaṁ hemabhāṇḍaparicchadaiḥ ,
pāṇḍurairindusaṁkāśaiḥ sarvaśabdātigairdṛḍhaiḥ.
pāṇḍurairindusaṁkāśaiḥ sarvaśabdātigairdṛḍhaiḥ.
79.
aśvaiḥ vāta-javaiḥ yuktam hema-bhāṇḍa-paricchadaiḥ
pāṇḍuraiḥ indu-saṃkāśaiḥ sarva-śabdātigaiḥ dṛḍhaiḥ
pāṇḍuraiḥ indu-saṃkāśaiḥ sarva-śabdātigaiḥ dṛḍhaiḥ
79.
(ratham) yuktam aśvaiḥ vāta-javaiḥ hema-bhāṇḍa-paricchadaiḥ
pāṇḍuraiḥ indu-saṃkāśaiḥ sarva-śabdātigaiḥ dṛḍhaiḥ
pāṇḍuraiḥ indu-saṃkāśaiḥ sarva-śabdātigaiḥ dṛḍhaiḥ
79.
The chariot was furnished with horses swift as the wind, adorned with golden trappings and equipment; they were white, moon-like in appearance, surpassing all sounds (in their swiftness), and strong.
चित्रकाञ्चनसंनाहैर्वाजिमुख्यैर्विशां पते ।
घण्टाजालाकुलरवं शक्तितोमरविद्युतम् ॥८०॥
घण्टाजालाकुलरवं शक्तितोमरविद्युतम् ॥८०॥
80. citrakāñcanasaṁnāhairvājimukhyairviśāṁ pate ,
ghaṇṭājālākularavaṁ śaktitomaravidyutam.
ghaṇṭājālākularavaṁ śaktitomaravidyutam.
80.
citra-kāñcana-saṃnāhaiḥ vāji-mukhyaiḥ viśām pate
ghaṇṭā-jāla-ākula-ravam śakti-tomara-vidyutam
ghaṇṭā-jāla-ākula-ravam śakti-tomara-vidyutam
80.
viśām pate (ratham) citra-kāñcana-saṃnāhaiḥ vāji-mukhyaiḥ
(yuktam) ghaṇṭā-jāla-ākula-ravam śakti-tomara-vidyutam
(yuktam) ghaṇṭā-jāla-ākula-ravam śakti-tomara-vidyutam
80.
O ruler of the people, (it was furnished) with chief horses bearing colorful golden harnesses; (the chariot itself was) made noisy by networks of bells, and flashed with javelins and lances like lightning.
वृतं सांग्रामिकैर्द्रव्यैर्बहुशस्त्रपरिच्छदम् ।
रथं संपादयामास मेघगम्भीरनिस्वनम् ॥८१॥
रथं संपादयामास मेघगम्भीरनिस्वनम् ॥८१॥
81. vṛtaṁ sāṁgrāmikairdravyairbahuśastraparicchadam ,
rathaṁ saṁpādayāmāsa meghagambhīranisvanam.
rathaṁ saṁpādayāmāsa meghagambhīranisvanam.
81.
vṛtam sāṃgrāmikaiḥ dravyaiḥ bahu-śastra-paricchadam
ratham saṃpādayāmāsa megha-gambhīra-nisvanam
ratham saṃpādayāmāsa megha-gambhīra-nisvanam
81.
(saḥ) ratham sāṃgrāmikaiḥ dravyaiḥ vṛtam
bahu-śastra-paricchadam megha-gambhīra-nisvanam saṃpādayāmāsa
bahu-śastra-paricchadam megha-gambhīra-nisvanam saṃpādayāmāsa
81.
(He) prepared a chariot, surrounded by warlike materials, equipped with many weapons, and rumbling with a sound as deep as a cloud.
तं समारुह्य शैनेयस्तव सैन्यमुपाद्रवत् ।
दारुकोऽपि यथाकामं प्रययौ केशवान्तिकम् ॥८२॥
दारुकोऽपि यथाकामं प्रययौ केशवान्तिकम् ॥८२॥
82. taṁ samāruhya śaineyastava sainyamupādravat ,
dāruko'pi yathākāmaṁ prayayau keśavāntikam.
dāruko'pi yathākāmaṁ prayayau keśavāntikam.
82.
tam samāruhya śaineyaḥ tava sainyam upādravat
dārukaḥ api yathākāmam prayayau keśava-antikam
dārukaḥ api yathākāmam prayayau keśava-antikam
82.
śaineyaḥ tam samāruhya tava sainyam upādravat
dārukaḥ api yathākāmam keśava-antikam prayayau
dārukaḥ api yathākāmam keśava-antikam prayayau
82.
Having mounted that (chariot), Sātyaki, the son of Śini, rushed towards your army. Dāruka also went forth as he wished, to the vicinity of Keśava (Kṛṣṇa).
कर्णस्यापि महाराज शङ्खगोक्षीरपाण्डुरैः ।
चित्रकाञ्चनसंनाहैः सदश्वैर्वेगवत्तरैः ॥८३॥
चित्रकाञ्चनसंनाहैः सदश्वैर्वेगवत्तरैः ॥८३॥
83. karṇasyāpi mahārāja śaṅkhagokṣīrapāṇḍuraiḥ ,
citrakāñcanasaṁnāhaiḥ sadaśvairvegavattaraiḥ.
citrakāñcanasaṁnāhaiḥ sadaśvairvegavattaraiḥ.
83.
karṇasya api mahārāja śaṅkhagokṣīrapāṇḍuraiḥ
citrakāñcanasaṃnāhaiḥ sadaśvaiḥ vegavattaraiḥ
citrakāñcanasaṃnāhaiḥ sadaśvaiḥ vegavattaraiḥ
83.
mahārāja karṇasya api śaṅkhagokṣīrapāṇḍuraiḥ
citrakāñcanasaṃnāhaiḥ vegavattaraiḥ sadaśvaiḥ
citrakāñcanasaṃnāhaiḥ vegavattaraiḥ sadaśvaiḥ
83.
O great king, Karna also had excellent horses, white like conch shells and cow's milk, adorned with brilliant golden harnesses, and exceedingly swift.
हेमकक्ष्याध्वजोपेतं कॢप्तयन्त्रपताकिनम् ।
अग्र्यं रथं सुयन्तारं बहुशस्त्रपरिच्छदम् ॥८४॥
अग्र्यं रथं सुयन्तारं बहुशस्त्रपरिच्छदम् ॥८४॥
84. hemakakṣyādhvajopetaṁ kḷptayantrapatākinam ,
agryaṁ rathaṁ suyantāraṁ bahuśastraparicchadam.
agryaṁ rathaṁ suyantāraṁ bahuśastraparicchadam.
84.
hemakakṣyādhvajopetam kḷptayantrapatākinam
agryam ratham suyantāram bahuśastraparicchadam
agryam ratham suyantāram bahuśastraparicchadam
84.
(They brought forth) hemakakṣyādhvajopetam kḷptayantrapatākinam
suyantāram bahuśastraparicchadam agryam ratham
suyantāram bahuśastraparicchadam agryam ratham
84.
They brought forth an excellent chariot, adorned with golden girths and banners, furnished with fixed mechanisms and standards, having an able charioteer, and equipped with abundant weaponry.
उपाजह्रुस्तमास्थाय कर्णोऽप्यभ्यद्रवद्रिपून् ।
एतत्ते सर्वमाख्यातं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥८५॥
एतत्ते सर्वमाख्यातं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥८५॥
85. upājahrustamāsthāya karṇo'pyabhyadravadripūn ,
etatte sarvamākhyātaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
etatte sarvamākhyātaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
85.
upājahruḥ tam āsthāya karṇaḥ api abhyadravat ripūn
etat te sarvam ākhyātam yat mām tvam paripṛcchasi
etat te sarvam ākhyātam yat mām tvam paripṛcchasi
85.
(They) tam upājahruḥ; karṇaḥ api āsthāya ripūn abhyadravat.
etat sarvam te ākhyātam yat tvam mām paripṛcchasi.
etat sarvam te ākhyātam yat tvam mām paripṛcchasi.
85.
They brought forth that chariot; having mounted it, Karna also rushed towards his enemies. All this, which you questioned me about, has been fully narrated to you.
भूयश्चापि निबोध त्वं तवापनयजं क्षयम् ।
एकत्रिंशत्तव सुता भीमसेनेन पातिताः ॥८६॥
एकत्रिंशत्तव सुता भीमसेनेन पातिताः ॥८६॥
86. bhūyaścāpi nibodha tvaṁ tavāpanayajaṁ kṣayam ,
ekatriṁśattava sutā bhīmasenena pātitāḥ.
ekatriṁśattava sutā bhīmasenena pātitāḥ.
86.
bhūyaḥ ca api nibodha tvam tava apanayajam
kṣayam ekatriṃśat tava sutāḥ bhīmasenena pātitāḥ
kṣayam ekatriṃśat tava sutāḥ bhīmasenena pātitāḥ
86.
bhūyaḥ ca api tvam tava apanayajam kṣayam nibodha.
ekatriṃśat tava sutāḥ bhīmasenena pātitāḥ.
ekatriṃśat tava sutāḥ bhīmasenena pātitāḥ.
86.
And furthermore, you must understand your own ruin (kṣaya), which stems from your transgression. Thirty-one of your sons have been slain by Bhimasena.
दुर्मुखं प्रमुखे कृत्वा सततं चित्रयोधिनम् ।
शतशो निहताः शूराः सात्वतेनार्जुनेन च ॥८७॥
शतशो निहताः शूराः सात्वतेनार्जुनेन च ॥८७॥
87. durmukhaṁ pramukhe kṛtvā satataṁ citrayodhinam ,
śataśo nihatāḥ śūrāḥ sātvatenārjunena ca.
śataśo nihatāḥ śūrāḥ sātvatenārjunena ca.
87.
durmukham pramukhe kṛtvā satatam citrayodhinam
śataśaḥ nihatāḥ śūrāḥ sātvatena arjunena ca
śataśaḥ nihatāḥ śūrāḥ sātvatena arjunena ca
87.
satatam citrayodhinam durmukham pramukhe kṛtvā,
sātvatena arjunena ca śataśaḥ śūrāḥ nihatāḥ
sātvatena arjunena ca śataśaḥ śūrāḥ nihatāḥ
87.
With Durmukha, that constant wondrous warrior, at the forefront, hundreds of heroes were killed by Sātvata and Arjuna.
भीष्मं प्रमुखतः कृत्वा भगदत्तं च मारिष ।
एवमेष क्षयो वृत्तो राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥८८॥
एवमेष क्षयो वृत्तो राजन्दुर्मन्त्रिते तव ॥८८॥
88. bhīṣmaṁ pramukhataḥ kṛtvā bhagadattaṁ ca māriṣa ,
evameṣa kṣayo vṛtto rājandurmantrite tava.
evameṣa kṣayo vṛtto rājandurmantrite tava.
88.
bhīṣmam pramukhataḥ kṛtvā bhagadattam ca māriṣa
evam eṣaḥ kṣayaḥ vṛttaḥ rājan durmantrite tava
evam eṣaḥ kṣayaḥ vṛttaḥ rājan durmantrite tava
88.
māriṣa,
bhīṣmam ca bhagadattam pramukhataḥ kṛtvā,
rājan,
evam eṣaḥ kṣayaḥ tava durmantrite vṛttaḥ
bhīṣmam ca bhagadattam pramukhataḥ kṛtvā,
rājan,
evam eṣaḥ kṣayaḥ tava durmantrite vṛttaḥ
88.
O respected sir (māriṣa), placing Bhishma and Bhagadatta at the forefront, this destruction (kṣaya) thus occurred, O King, because of your bad counsel.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122 (current chapter)
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47