Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-23

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ते दृष्ट्वा निहतान्सूतान्राज्ञे गत्वा न्यवेदयन् ।
गन्धर्वैर्निहता राजन्सूतपुत्राः परःशताः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
te dṛṣṭvā nihatānsūtānrājñe gatvā nyavedayan ,
gandharvairnihatā rājansūtaputrāḥ paraḥśatāḥ.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca te dṛṣṭvā nihatān sūtān rājñe gatvā
nyavedayan gandharvaiḥ nihatāḥ rājan sūtaputrāḥ paraḥśatāḥ
1. Vaiśaṃpāyana said: Seeing those slain charioteers, they went to the king and reported, 'O King, more than a hundred charioteers' sons have been killed by Gandharvas.'
यथा वज्रेण वै दीर्णं पर्वतस्य महच्छिरः ।
विनिकीर्णं प्रदृश्येत तथा सूता महीतले ॥२॥
2. yathā vajreṇa vai dīrṇaṁ parvatasya mahacchiraḥ ,
vinikīrṇaṁ pradṛśyeta tathā sūtā mahītale.
2. yathā vajreṇa vai dīrṇam parvatasya mahat
śiraḥ vinikīrṇam pradṛśyeta tathā sūtā mahītale
2. Just as a great mountain peak, split by a thunderbolt, would appear shattered and scattered on the ground, so too would Sairandhrī (the charioteer's wife) appear on the earth.
सैरन्ध्री च विमुक्तासौ पुनरायाति ते गृहम् ।
सर्वं संशयितं राजन्नगरं ते भविष्यति ॥३॥
3. sairandhrī ca vimuktāsau punarāyāti te gṛham ,
sarvaṁ saṁśayitaṁ rājannagaraṁ te bhaviṣyati.
3. sairandhrī ca vimuktā asau punar āyāti te gṛham
sarvam saṃśayitam rājan nagaram te bhaviṣyati
3. And if that Sairandhrī, once released, returns to your house, O King, your entire city will be in jeopardy.
तथारूपा हि सैरन्ध्री गन्धर्वाश्च महाबलाः ।
पुंसामिष्टश्च विषयो मैथुनाय न संशयः ॥४॥
4. tathārūpā hi sairandhrī gandharvāśca mahābalāḥ ,
puṁsāmiṣṭaśca viṣayo maithunāya na saṁśayaḥ.
4. tathārūpā hi sairandhrī gandharvāḥ ca mahābalāḥ
puṃsām iṣṭaḥ ca viṣayaḥ maithunāya na saṃśayaḥ
4. Indeed, Sairandhrī possesses such beauty, and the Gandharvas are mighty. She is, moreover, a desired object for men for sexual union; there is no doubt about this.
यथा सैरन्ध्रिवेषेण न ते राजन्निदं पुरम् ।
विनाशमेति वै क्षिप्रं तथा नीतिर्विधीयताम् ॥५॥
5. yathā sairandhriveṣeṇa na te rājannidaṁ puram ,
vināśameti vai kṣipraṁ tathā nītirvidhīyatām.
5. yathā sairandhriveṣeṇa na te rājan idam puram
vināśam eti vai kṣipram tathā nītiḥ vidhīyatām
5. O King, let such a policy (nīti) be enacted so that this city of yours does not swiftly come to ruin because of Sairandhrī's disguise.
तेषां तद्वचनं श्रुत्वा विराटो वाहिनीपतिः ।
अब्रवीत्क्रियतामेषां सूतानां परमक्रिया ॥६॥
6. teṣāṁ tadvacanaṁ śrutvā virāṭo vāhinīpatiḥ ,
abravītkriyatāmeṣāṁ sūtānāṁ paramakriyā.
6. teṣām tat vacanam śrutvā virāṭaḥ vāhinīpatiḥ
abravīt kriyatām eṣām sūtānām paramakriyā
6. Hearing their words, Virāṭa, the commander of the army, said, "Let the final rites be performed for these charioteers."
एकस्मिन्नेव ते सर्वे सुसमिद्धे हुताशने ।
दह्यन्तां कीचकाः शीघ्रं रत्नैर्गन्धैश्च सर्वशः ॥७॥
7. ekasminneva te sarve susamiddhe hutāśane ,
dahyantāṁ kīcakāḥ śīghraṁ ratnairgandhaiśca sarvaśaḥ.
7. ekasmin eva te sarve susamiddhe hutāśane dahyantām
kīcakāḥ śīghram ratnaiḥ gandhaiḥ ca sarvaśaḥ
7. Let all those Kīcakas quickly be burned completely in one well-kindled fire, along with jewels and fragrances.
सुदेष्णां चाब्रवीद्राजा महिषीं जातसाध्वसः ।
सैरन्ध्रीमागतां ब्रूया ममैव वचनादिदम् ॥८॥
8. sudeṣṇāṁ cābravīdrājā mahiṣīṁ jātasādhvasaḥ ,
sairandhrīmāgatāṁ brūyā mamaiva vacanādidam.
8. sudeṣṇām ca abravīt rājā mahiṣīm jātasādhvasaḥ
sairandhrīm āgatām brūyā mama eva vacanāt idam
8. The king, filled with apprehension, also spoke to Queen Sudeṣṇā: "You should tell this message to the Sairandhrī, who has returned, directly from my command."
गच्छ सैरन्ध्रि भद्रं ते यथाकामं चराबले ।
बिभेति राजा सुश्रोणि गन्धर्वेभ्यः पराभवात् ॥९॥
9. gaccha sairandhri bhadraṁ te yathākāmaṁ carābale ,
bibheti rājā suśroṇi gandharvebhyaḥ parābhavāt.
9. gaccha sairandhri bhadram te yathākāmam cara abale
bibheti rājā suśroṇi gandharvebhyaḥ parābhavāt
9. Go, Sairandhrī, may good fortune be upon you. Roam as you wish, O frail one. The king fears defeat from the Gandharvas, O beautiful-hipped lady.
न हि तामुत्सहे वक्तुं स्वयं गन्धर्वरक्षिताम् ।
स्त्रियस्त्वदोषास्तां वक्तुमतस्त्वां प्रब्रवीम्यहम् ॥१०॥
10. na hi tāmutsahe vaktuṁ svayaṁ gandharvarakṣitām ,
striyastvadoṣāstāṁ vaktumatastvāṁ prabravīmyaham.
10. na hi tām utsahe vaktum svayam gandharvarakṣitām
striyaḥ tu adoṣāḥ tām vaktum atas tvām prabravīmi aham
10. Indeed, I am unable to speak of her myself, as she is protected by Gandharvas. However, women are considered blameless when speaking of (other) women, therefore, I am confiding in you.
अथ मुक्ता भयात्कृष्णा सूतपुत्रान्निरस्य च ।
मोक्षिता भीमसेनेन जगाम नगरं प्रति ॥११॥
11. atha muktā bhayātkṛṣṇā sūtaputrānnirasya ca ,
mokṣitā bhīmasenena jagāma nagaraṁ prati.
11. atha muktā bhayāt kṛṣṇā sūtaputrāt nirasya
ca mokṣitā bhīmasenena jagāma nagaram prati
11. Then Draupadi, released from fear and having repelled the son of the charioteer, was liberated (mokṣita) by Bhimasena and went towards the city.
त्रासितेव मृगी बाला शार्दूलेन मनस्विनी ।
गात्राणि वाससी चैव प्रक्षाल्य सलिलेन सा ॥१२॥
12. trāsiteva mṛgī bālā śārdūlena manasvinī ,
gātrāṇi vāsasī caiva prakṣālya salilena sā.
12. trāsitā iva mṛgī bālā śārdūlena manasvinī
gātrāṇi vāsasī ca eva prakṣālya salilena sā
12. Like a young doe frightened by a tiger, that high-minded woman, having washed her limbs and also her clothes with water...
तां दृष्ट्वा पुरुषा राजन्प्राद्रवन्त दिशो दश ।
गन्धर्वाणां भयत्रस्ताः केचिद्दृष्टीर्न्यमीलयन् ॥१३॥
13. tāṁ dṛṣṭvā puruṣā rājanprādravanta diśo daśa ,
gandharvāṇāṁ bhayatrastāḥ keciddṛṣṭīrnyamīlayan.
13. tām dṛṣṭvā puruṣā rājan prādravanta diśaḥ daśa
gandharvāṇām bhayatrastāḥ kecit dṛṣṭīḥ nyamīlayan
13. O King, upon seeing her, the men (puruṣa), terrified by the Gandharvas, ran away in all ten directions; some even closed their eyes.
ततो महानसद्वारि भीमसेनमवस्थितम् ।
ददर्श राजन्पाञ्चाली यथा मत्तं महाद्विपम् ॥१४॥
14. tato mahānasadvāri bhīmasenamavasthitam ,
dadarśa rājanpāñcālī yathā mattaṁ mahādvipam.
14. tataḥ mahānasadvāri bhīmasenam avasthitam
dadarśa rājan pāñcālī yathā mattam mahādvipam
14. O King, Draupadi then saw Bhimasena standing at the kitchen door, resembling a great, intoxicated elephant.
तं विस्मयन्ती शनकैः संज्ञाभिरिदमब्रवीत् ।
गन्धर्वराजाय नमो येनास्मि परिमोचिता ॥१५॥
15. taṁ vismayantī śanakaiḥ saṁjñābhiridamabravīt ,
gandharvarājāya namo yenāsmi parimocitā.
15. tam vismayantī śanakaiḥ saṃjñābhiḥ idam abravīt
gandharvarājāya namaḥ yena asmi parimocitā
15. Wondering, she slowly spoke to him with gestures, saying, 'Salutations to the king of Gandharvas, by whom I was liberated!'
भीमसेन उवाच ।
ये यस्या विचरन्तीह पुरुषा वशवर्तिनः ।
तस्यास्ते वचनं श्रुत्वा अनृणा विचरन्त्युत ॥१६॥
16. bhīmasena uvāca ,
ye yasyā vicarantīha puruṣā vaśavartinaḥ ,
tasyāste vacanaṁ śrutvā anṛṇā vicarantyuta.
16. bhīmasenaḥ uvāca ye yasyāḥ vicaranti iha puruṣāḥ
vaśavartinaḥ tasyāḥ te vacanam śrutvā anṛṇāḥ vicaranti uta
16. Bhimasena said: 'The persons who move about here, obedient to whosoever they may be, they, having heard her (Draupadi's) word, also act free from obligation (anṛṇāḥ).'
वैशंपायन उवाच ।
ततः सा नर्तनागारे धनंजयमपश्यत ।
राज्ञः कन्या विराटस्य नर्तयानं महाभुजम् ॥१७॥
17. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ sā nartanāgāre dhanaṁjayamapaśyata ,
rājñaḥ kanyā virāṭasya nartayānaṁ mahābhujam.
17. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ sā nartanāgāre dhanañjayam
apaśyat rājñaḥ kanyā virāṭasya nartayānam mahābhujam
17. Vaishampayana said: 'Then she (Draupadi) saw Dhananjaya (Arjuna) in the dancing hall; he was the great-armed one, dancing, and King Virata's daughter (Uttaraa) was also present.'
ततस्ता नर्तनागाराद्विनिष्क्रम्य सहार्जुनाः ।
कन्या ददृशुरायान्तीं कृष्णां क्लिष्टामनागसम् ॥१८॥
18. tatastā nartanāgārādviniṣkramya sahārjunāḥ ,
kanyā dadṛśurāyāntīṁ kṛṣṇāṁ kliṣṭāmanāgasam.
18. tataḥ tāḥ nartanāgārāt viniṣkramya sahārjunāḥ
kanyāḥ dadṛśuḥ āyāntīm kṛṣṇām kliṣṭām anāgasam
18. Then, having emerged from the dancing hall with Arjuna, the maidens saw Krishna (Draupadi) approaching, distressed and blameless.
कन्या ऊचुः ।
दिष्ट्या सैरन्ध्रि मुक्तासि दिष्ट्यासि पुनरागता ।
दिष्ट्या विनिहताः सूता ये त्वां क्लिश्यन्त्यनागसम् ॥१९॥
19. kanyā ūcuḥ ,
diṣṭyā sairandhri muktāsi diṣṭyāsi punarāgatā ,
diṣṭyā vinihatāḥ sūtā ye tvāṁ kliśyantyanāgasam.
19. kanyāḥ ūcuḥ diṣṭyā sairandhri muktā asi diṣṭyā asi punar
āgatā diṣṭyā vinihatāḥ sūtāḥ ye tvām kliśyanti anāgasam
19. The maidens exclaimed, "Fortunately, Sairandhri, you are free! Fortunately, you have returned! And fortunately, those charioteers who were tormenting you, the innocent one, have been slain!"
बृहन्नडोवाच ।
कथं सैरन्ध्रि मुक्तासि कथं पापाश्च ते हताः ।
इच्छामि वै तव श्रोतुं सर्वमेव यथातथम् ॥२०॥
20. bṛhannaḍovāca ,
kathaṁ sairandhri muktāsi kathaṁ pāpāśca te hatāḥ ,
icchāmi vai tava śrotuṁ sarvameva yathātatham.
20. bṛhannalā uvāca katham sairandhri muktā asi katham pāpāḥ
ca te hatāḥ icchāmi vai tava śrotum sarvam eva yathātatham
20. Bṛhannalā asked, "Sairandhri, how were you freed? And how were those wicked individuals killed? I certainly wish to hear the entire account from you, just as it happened."
सैरन्ध्र्युवाच ।
बृहन्नडे किं नु तव सैरन्ध्र्या कार्यमद्य वै ।
या त्वं वससि कल्याणि सदा कन्यापुरे सुखम् ॥२१॥
21. sairandhryuvāca ,
bṛhannaḍe kiṁ nu tava sairandhryā kāryamadya vai ,
yā tvaṁ vasasi kalyāṇi sadā kanyāpure sukham.
21. sairandhrī uvāca bṛhannale kim nu tava sairandhryā kāryam
adya vai yā tvam vasasi kalyāṇi sadā kanyāpure sukham
21. Sairandhri replied, "O Bṛhannalā, what concern do you truly have for Sairandhri today? You, O benevolent one, always live comfortably in the women's quarters."
न हि दुःखं समाप्नोषि सैरन्ध्री यदुपाश्नुते ।
तेन मां दुःखितामेवं पृच्छसे प्रहसन्निव ॥२२॥
22. na hi duḥkhaṁ samāpnoṣi sairandhrī yadupāśnute ,
tena māṁ duḥkhitāmevaṁ pṛcchase prahasanniva.
22. na hi duḥkham samāpnoṣi sairandhrī yat upāśnute
tena mām duḥkhitām evam pṛcchase prahasan iva
22. You certainly do not experience the kind of suffering that Sairandhrī undergoes. That is why you ask me, who am so distressed, as if you are laughing.
बृहन्नडोवाच ।
बृहन्नडापि कल्याणि दुःखमाप्नोत्यनुत्तमम् ।
तिर्यग्योनिगता बाले न चैनामवबुध्यसे ॥२३॥
23. bṛhannaḍovāca ,
bṛhannaḍāpi kalyāṇi duḥkhamāpnotyanuttamam ,
tiryagyonigatā bāle na caināmavabudhyase.
23. bṛhannadā uvāca bṛhannadā api kalyāṇi duḥkham āpnoti
anuttamam tiryagyoni-gatā bāle na ca enām avabudhyase
23. Bṛhannadā said: 'O auspicious one, Bṛhannadā also experiences unsurpassed suffering. O child, you do not understand this (suffering) of hers, which is like being reduced to an animal state.'
वैशंपायन उवाच ।
ततः सहैव कन्याभिर्द्रौपदी राजवेश्म तत् ।
प्रविवेश सुदेष्णायाः समीपमपलायिनी ॥२४॥
24. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ sahaiva kanyābhirdraupadī rājaveśma tat ,
praviveśa sudeṣṇāyāḥ samīpamapalāyinī.
24. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ saha eva kanyābhiḥ draupadī
rāja-veśma tat praviveśa sudeṣṇāyāḥ samīpam apalāyinī
24. Vaiśaṃpāyana said: Then Draupadī, accompanied by the maidens, entered that royal palace, approaching Sudeṣṇā, without trying to escape.
तामब्रवीद्राजपुत्री विराटवचनादिदम् ।
सैरन्ध्रि गम्यतां शीघ्रं यत्र कामयसे गतिम् ॥२५॥
25. tāmabravīdrājaputrī virāṭavacanādidam ,
sairandhri gamyatāṁ śīghraṁ yatra kāmayase gatim.
25. tām abravīt rāja-putrī virāṭa-vacanāt idam
sairandhri gamyatām śīghram yatra kāmayase gatim
25. The princess, at King Virāṭa's command, said this to her (Draupadī): 'O Sairandhrī, go quickly to wherever you wish.'
राजा बिभेति भद्रं ते गन्धर्वेभ्यः पराभवात् ।
त्वं चापि तरुणी सुभ्रु रूपेणाप्रतिमा भुवि ॥२६॥
26. rājā bibheti bhadraṁ te gandharvebhyaḥ parābhavāt ,
tvaṁ cāpi taruṇī subhru rūpeṇāpratimā bhuvi.
26. rājā bibheti bhadram te gandharvebhyaḥ parābhavāt
tvam ca api taruṇī subhru rūpeṇa apratimā bhuvi
26. The king fears humiliation from the Gandharvas; may good fortune be with you. And you, O beautiful-browed woman, are also young and of unequalled beauty on earth.
सैरन्ध्र्युवाच ।
त्रयोदशाहमात्रं मे राजा क्षमतु भामिनि ।
कृतकृत्या भविष्यन्ति गन्धर्वास्ते न संशयः ॥२७॥
27. sairandhryuvāca ,
trayodaśāhamātraṁ me rājā kṣamatu bhāmini ,
kṛtakṛtyā bhaviṣyanti gandharvāste na saṁśayaḥ.
27. sairandhrī uvāca trayodaśa ahaḥ mātram me rājā kṣamatu
bhāmini kṛtakṛtyā bhaviṣyanti gandharvāḥ te na saṃśayaḥ
27. Sairandhrī said: "O passionate lady, may the king tolerate me for only thirteen days. There is no doubt that your Gandharvas will achieve their goal."
ततो मां तेऽपनेष्यन्ति करिष्यन्ति च ते प्रियम् ।
ध्रुवं च श्रेयसा राजा योक्ष्यते सह बान्धवैः ॥२८॥
28. tato māṁ te'paneṣyanti kariṣyanti ca te priyam ,
dhruvaṁ ca śreyasā rājā yokṣyate saha bāndhavaiḥ.
28. tataḥ mām te apaneṣyanti kariṣyanti ca te priyam
dhruvam ca śreyasā rājā yokṣyate saha bāndhavaiḥ
28. Then they (the Gandharvas) will take me away and will do what is dear to you. And certainly, the king, along with his relatives, will attain prosperity.