Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-154

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ब्राह्मण उवाच ।
गङ्गाद्वारं प्रति महान्बभूवर्षिर्महातपाः ।
भरद्वाजो महाप्राज्ञः सततं संशितव्रतः ॥१॥
1. brāhmaṇa uvāca ,
gaṅgādvāraṁ prati mahānbabhūvarṣirmahātapāḥ ,
bharadvājo mahāprājñaḥ satataṁ saṁśitavrataḥ.
1. brāhmaṇaḥ uvāca | gaṅgādvāram prati mahān babhūva ṛṣiḥ
mahātapaḥ | bharadvājaḥ mahāprājñaḥ satatam saṃśitavrataḥ
1. The brahmin said: "Near Gangadvāra lived a great sage (ṛṣi) of profound spiritual discipline (tapas), Bharadvaja, who was exceedingly wise and always steadfast in his vows."
सोऽभिषेक्तुं गतो गङ्गां पूर्वमेवागतां सतीम् ।
ददर्शाप्सरसं तत्र घृताचीमाप्लुतामृषिः ॥२॥
2. so'bhiṣektuṁ gato gaṅgāṁ pūrvamevāgatāṁ satīm ,
dadarśāpsarasaṁ tatra ghṛtācīmāplutāmṛṣiḥ.
2. saḥ abhiṣektum gataḥ gaṅgām pūrvam eva āgatām satīm
| dadarśa apsarasam tatra ghṛtācīm āplutām ṛṣiḥ
2. The sage (ṛṣi), having gone to bathe in the Ganga, saw there the Apsara Ghritachi, who had just arrived and was performing ablutions in its sacred waters (satīm).
तस्या वायुर्नदीतीरे वसनं व्यहरत्तदा ।
अपकृष्टाम्बरां दृष्ट्वा तामृषिश्चकमे ततः ॥३॥
3. tasyā vāyurnadītīre vasanaṁ vyaharattadā ,
apakṛṣṭāmbarāṁ dṛṣṭvā tāmṛṣiścakame tataḥ.
3. tasyāḥ vāyuḥ nadītīre vasanam vyaharat tadā
| apakṛṣṭāmbarām dṛṣṭvā tām ṛṣiḥ cakame tataḥ
3. Then, on the riverbank, the wind carried away her garment. Having seen her thus exposed, the sage (ṛṣi) thereupon felt desire for her.
तस्यां संसक्तमनसः कौमारब्रह्मचारिणः ।
हृष्टस्य रेतश्चस्कन्द तदृषिर्द्रोण आदधे ॥४॥
4. tasyāṁ saṁsaktamanasaḥ kaumārabrahmacāriṇaḥ ,
hṛṣṭasya retaścaskanda tadṛṣirdroṇa ādadhe.
4. tasyām saṃsaktamanasaḥ kaumārabrahmacāriṇaḥ
hṛṣṭasya retaḥ ca skanda tat ṛṣiḥ droṇaḥ ādadhe
4. With his mind attached to her, and despite being a celibate (brahmacārin) from boyhood, his semen flowed due to excitement. The sage (ṛṣi) Droṇa then received it.
ततः समभवद्द्रोणः कुमारस्तस्य धीमतः ।
अध्यगीष्ट स वेदांश्च वेदाङ्गानि च सर्वशः ॥५॥
5. tataḥ samabhavaddroṇaḥ kumārastasya dhīmataḥ ,
adhyagīṣṭa sa vedāṁśca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ.
5. tataḥ samabhavat droṇaḥ kumāraḥ tasya dhīmataḥ
adhyagīṣṭa saḥ vedān ca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ
5. From that, Droṇa, a wise boy (kumāra) of that intelligent one (Bhāradvāja), was born. He thoroughly studied the Vedas and all the Vedāṅgas.
भरद्वाजस्य तु सखा पृषतो नाम पार्थिवः ।
तस्यापि द्रुपदो नाम तदा समभवत्सुतः ॥६॥
6. bharadvājasya tu sakhā pṛṣato nāma pārthivaḥ ,
tasyāpi drupado nāma tadā samabhavatsutaḥ.
6. bharadvājasya tu sakhā pṛṣataḥ nāma pārthivaḥ
tasya api drupadaḥ nāma tadā samabhavat sutaḥ
6. Bharadvāja, however, had a friend, a king (pārthiva) named Pṛṣata. At that time, a son named Drupada was also born to him (Pṛṣata).
स नित्यमाश्रमं गत्वा द्रोणेन सह पार्षतः ।
चिक्रीडाध्ययनं चैव चकार क्षत्रियर्षभः ॥७॥
7. sa nityamāśramaṁ gatvā droṇena saha pārṣataḥ ,
cikrīḍādhyayanaṁ caiva cakāra kṣatriyarṣabhaḥ.
7. saḥ nityam āśramam gatvā droṇena saha pārṣataḥ
cikrīḍa adhyayanam ca eva cakāra kṣatriyarṣabhaḥ
7. Pṛṣata's son (Drupada), that best among kṣatriyas, would daily go to the hermitage (āśrama) and, along with Droṇa, played and studied.
ततस्तु पृषतेऽतीते स राजा द्रुपदोऽभवत् ।
द्रोणोऽपि रामं शुश्राव दित्सन्तं वसु सर्वशः ॥८॥
8. tatastu pṛṣate'tīte sa rājā drupado'bhavat ,
droṇo'pi rāmaṁ śuśrāva ditsantaṁ vasu sarvaśaḥ.
8. tataḥ tu pṛṣate atīte saḥ rājā drupadaḥ abhavat
droṇaḥ api rāmam śuśrāva ditsantam vasu sarvaśaḥ
8. Then, after Pṛṣata had passed away, Drupada became king. Droṇa also heard that Rāma (Paraśurāma) was distributing all his wealth (vasu).
वनं तु प्रस्थितं रामं भरद्वाजसुतोऽब्रवीत् ।
आगतं वित्तकामं मां विद्धि द्रोणं द्विजर्षभ ॥९॥
9. vanaṁ tu prasthitaṁ rāmaṁ bharadvājasuto'bravīt ,
āgataṁ vittakāmaṁ māṁ viddhi droṇaṁ dvijarṣabha.
9. vanam tu prasthitam rāmam bharadvājasutaḥ abravīt
āgatam vittakāmam mām viddhi droṇam dvijarṣabha
9. As Rama was setting out for the forest, the son of Bharadvaja said to him, "O best among brahmins, know me as Drona, who has come here desiring wealth."
राम उवाच ।
शरीरमात्रमेवाद्य मयेदमवशेषितम् ।
अस्त्राणि वा शरीरं वा ब्रह्मन्नन्यतरं वृणु ॥१०॥
10. rāma uvāca ,
śarīramātramevādya mayedamavaśeṣitam ,
astrāṇi vā śarīraṁ vā brahmannanyataraṁ vṛṇu.
10. rāmaḥ uvāca śarīramātram eva adya mayā idam avaśeṣitam
astrāṇi vā śarīram vā brahman anyataram vṛṇu
10. Rama said, "Today, only this body remains with me. O brahmin, choose one of the two: my weapons or my body."
द्रोण उवाच ।
अस्त्राणि चैव सर्वाणि तेषां संहारमेव च ।
प्रयोगं चैव सर्वेषां दातुमर्हति मे भवान् ॥११॥
11. droṇa uvāca ,
astrāṇi caiva sarvāṇi teṣāṁ saṁhārameva ca ,
prayogaṁ caiva sarveṣāṁ dātumarhati me bhavān.
11. droṇaḥ uvāca astrāṇi ca eva sarvāṇi teṣām saṃhāram
eva ca prayogam ca eva sarveṣām dātum arhati me bhavān
11. Drona said, "You ought to give me all the weapons, along with the knowledge of their withdrawal and the method of their application."
ब्राह्मण उवाच ।
तथेत्युक्त्वा ततस्तस्मै प्रददौ भृगुनन्दनः ।
प्रतिगृह्य ततो द्रोणः कृतकृत्योऽभवत्तदा ॥१२॥
12. brāhmaṇa uvāca ,
tathetyuktvā tatastasmai pradadau bhṛgunandanaḥ ,
pratigṛhya tato droṇaḥ kṛtakṛtyo'bhavattadā.
12. brāhmaṇaḥ uvāca tathā iti uktvā tataḥ tasmai pradadau
bhṛgunandanaḥ pratigṛhya tataḥ droṇaḥ kṛtakṛtyaḥ abhavat tadā
12. Rama (the brahmin) said, "So be it." Having spoken thus, the son of Bhrigu (Rama) then gave them to Drona. Having received them, Drona felt his purpose was fulfilled (kṛtakṛtya) at that time.
संप्रहृष्टमनाश्चापि रामात्परमसंमतम् ।
ब्रह्मास्त्रं समनुप्राप्य नरेष्वभ्यधिकोऽभवत् ॥१३॥
13. saṁprahṛṣṭamanāścāpi rāmātparamasaṁmatam ,
brahmāstraṁ samanuprāpya nareṣvabhyadhiko'bhavat.
13. samprahṛṣṭamanāḥ ca api rāmāt paramasaṃmatam
brahmāstram samanuprāpya nareṣu abhyadhikaḥ abhavat
13. And with a greatly delighted mind, having fully obtained the highly esteemed Brahma weapon (brahmāstra) from Rama, he became superior among all men.
ततो द्रुपदमासाद्य भारद्वाजः प्रतापवान् ।
अब्रवीत्पुरुषव्याघ्रः सखायं विद्धि मामिति ॥१४॥
14. tato drupadamāsādya bhāradvājaḥ pratāpavān ,
abravītpuruṣavyāghraḥ sakhāyaṁ viddhi māmiti.
14. tataḥ drupadam āsādya bhāradvājaḥ pratāpavān
abravīt puruṣavyāghraḥ sakhāyaṃ viddhi mām iti
14. Then the glorious Bhāradvāja (Drona), that tiger among men, having approached Drupada, said, "Know me to be your friend."
द्रुपद उवाच ।
नाश्रोत्रियः श्रोत्रियस्य नारथी रथिनः सखा ।
नाराजा पार्थिवस्यापि सखिपूर्वं किमिष्यते ॥१५॥
15. drupada uvāca ,
nāśrotriyaḥ śrotriyasya nārathī rathinaḥ sakhā ,
nārājā pārthivasyāpi sakhipūrvaṁ kimiṣyate.
15. drupadaḥ uvāca na aśrotriyaḥ śrotriyasya na arathī rathinaḥ
sakhā na arājā pārthivasya api sakhipūrvaṃ kim iṣyate
15. Drupada said: "One not learned in the Vedas cannot be a friend to one who is. One without a chariot cannot be a friend to one with a chariot. And one who is not a king cannot be a friend to a king. What is this talk of former friendship?"
ब्राह्मण उवाच ।
स विनिश्चित्य मनसा पाञ्चाल्यं प्रति बुद्धिमान् ।
जगाम कुरुमुख्यानां नगरं नागसाह्वयम् ॥१६॥
16. brāhmaṇa uvāca ,
sa viniścitya manasā pāñcālyaṁ prati buddhimān ,
jagāma kurumukhyānāṁ nagaraṁ nāgasāhvayam.
16. brāhmaṇaḥ uvāca saḥ viniścitya manasā pāñcālyaṃ prati
buddhimān jagāma kurumukhyānāṃ nagaraṃ nāgasāhvayam
16. The Brahmin said: The intelligent Drona, having decided in his mind about the Pañcāla king (Drupada), then went to the city of the chief Kurus, which was named Nāgasāhvaya (Hastinapura).
तस्मै पौत्रान्समादाय वसूनि विविधानि च ।
प्राप्ताय प्रददौ भीष्मः शिष्यान्द्रोणाय धीमते ॥१७॥
17. tasmai pautrānsamādāya vasūni vividhāni ca ,
prāptāya pradadau bhīṣmaḥ śiṣyāndroṇāya dhīmate.
17. tasmai pautrān samādāya vasūni vividhāni ca
prāptāya pradadau bhīṣmaḥ śiṣyān droṇāya dhīmate
17. Bhīṣma, having assembled his grandsons and various treasures, gave them as students to the intelligent Drona upon his arrival.
द्रोणः शिष्यांस्ततः सर्वानिदं वचनमब्रवीत् ।
समानीय तदा विद्वान्द्रुपदस्यासुखाय वै ॥१८॥
18. droṇaḥ śiṣyāṁstataḥ sarvānidaṁ vacanamabravīt ,
samānīya tadā vidvāndrupadasyāsukhāya vai.
18. droṇaḥ śiṣyān tataḥ sarvān idam vacanam abravīt
samānīya tadā vidvān drupadasya asukhāya vai
18. Then the learned Drona, having gathered all his students, spoke these words, indeed for the future sorrow of Drupada.
आचार्यवेतनं किंचिद्धृदि संपरिवर्तते ।
कृतास्त्रैस्तत्प्रदेयं स्यात्तदृतं वदतानघाः ॥१९॥
19. ācāryavetanaṁ kiṁciddhṛdi saṁparivartate ,
kṛtāstraistatpradeyaṁ syāttadṛtaṁ vadatānaghāḥ.
19. ācāryavetanam kiñcit hṛdi saṃparivartate kṛtāstraiḥ
tat pradeyam syāt tat ṛtam vadatā anaghāḥ
19. A certain remuneration for the teacher (ācārya) is revolving in my mind. That should be given by those who have mastered their weapons. O sinless ones, declare this truth.
यदा च पाण्डवाः सर्वे कृतास्त्राः कृतनिश्रमाः ।
ततो द्रोणोऽब्रवीद्भूयो वेतनार्थमिदं वचः ॥२०॥
20. yadā ca pāṇḍavāḥ sarve kṛtāstrāḥ kṛtaniśramāḥ ,
tato droṇo'bravīdbhūyo vetanārthamidaṁ vacaḥ.
20. yadā ca pāṇḍavāḥ sarve kṛtāstrāḥ kṛtaniśramāḥ
tataḥ droṇaḥ abravīt bhūyaḥ vetanārtham idam vacaḥ
20. And when all the Pāṇḍavas had mastered their weapons and completed their training, then Droṇa again spoke these words concerning his remuneration.
पार्षतो द्रुपदो नाम छत्रवत्यां नरेश्वरः ।
तस्यापकृष्य तद्राज्यं मम शीघ्रं प्रदीयताम् ॥२१॥
21. pārṣato drupado nāma chatravatyāṁ nareśvaraḥ ,
tasyāpakṛṣya tadrājyaṁ mama śīghraṁ pradīyatām.
21. pārṣataḥ drupadaḥ nāma chatravatyām nareśvaraḥ
tasya apakṛṣya tat rājyam mama śīghram pradīyatām
21. There is a king named Drupada, son of Pṛṣata, in the city of Chatravatī. Having seized his kingdom, let it be quickly given to me.
ततः पाण्डुसुताः पञ्च निर्जित्य द्रुपदं युधि ।
द्रोणाय दर्शयामासुर्बद्ध्वा ससचिवं तदा ॥२२॥
22. tataḥ pāṇḍusutāḥ pañca nirjitya drupadaṁ yudhi ,
droṇāya darśayāmāsurbaddhvā sasacivaṁ tadā.
22. tataḥ pāṇḍusutāḥ pañca nirjitya drupadam yudhi
droṇāya darśayāmāsuḥ baddhvā sasacivam tadā
22. Then the five sons of Pāṇḍu, having defeated Drupada in battle, bound him along with his ministers, and then presented him to Droṇa.
द्रोण उवाच ।
प्रार्थयामि त्वया सख्यं पुनरेव नराधिप ।
अराजा किल नो राज्ञः सखा भवितुमर्हति ॥२३॥
23. droṇa uvāca ,
prārthayāmi tvayā sakhyaṁ punareva narādhipa ,
arājā kila no rājñaḥ sakhā bhavitumarhati.
23. droṇaḥ uvāca prārthayāmi tvayā sakhyam punaḥ eva
narādhipa arājā kila naḥ rājñaḥ sakhā bhavitum arhati
23. Droṇa said: 'O King, I desire friendship with you once again. Indeed, a non-king is not fit to be the friend of a king.'
अतः प्रयतितं राज्ये यज्ञसेन मया तव ।
राजासि दक्षिणे कूले भागीरथ्याहमुत्तरे ॥२४॥
24. ataḥ prayatitaṁ rājye yajñasena mayā tava ,
rājāsi dakṣiṇe kūle bhāgīrathyāhamuttare.
24. ataḥ prayatitam rājye yajñasena mayā tava rājā
asi dakṣiṇe kūle bhāgīrathyāḥ aham uttare
24. Therefore, O Yajñasena, I have striven in your kingdom. You are the king on the southern bank of the Gaṅgā, while I am on the northern.
ब्राह्मण उवाच ।
असत्कारः स सुमहान्मुहूर्तमपि तस्य तु ।
न व्येति हृदयाद्राज्ञो दुर्मनाः स कृशोऽभवत् ॥२५॥
25. brāhmaṇa uvāca ,
asatkāraḥ sa sumahānmuhūrtamapi tasya tu ,
na vyeti hṛdayādrājño durmanāḥ sa kṛśo'bhavat.
25. brāhmaṇaḥ uvāca asatkāraḥ sa sumahān muhūrtam api tasya
tu na vyeti hṛdayāt rājñaḥ durmanāḥ sa kṛśaḥ abhavat
25. The Brahmin said: "Indeed, that great disrespect, even for a moment, did not leave the king's heart. He became dejected and emaciated."