Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-161

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
उलूकस्य वचः श्रुत्वा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
सेनां निर्यापयामास धृष्टद्युम्नपुरोगमाम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
ulūkasya vacaḥ śrutvā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
senāṁ niryāpayāmāsa dhṛṣṭadyumnapurogamām.
1. saṃjaya uvāca ulūkasya vacaḥ śrutvā kuntīputraḥ
yudhiṣṭhiraḥ senām niryāpayāmāsa dhṛṣṭadyumnapurōgamām
1. saṃjaya uvāca: ulūkasya vacaḥ śrutvā,
kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ dhṛṣṭadyumnapurōgamām senām niryāpayāmāsa.
1. Saṃjaya said: Having heard the words of Ulūka, Yudhiṣṭhira, the son of Kuntī, deployed the army with Dhṛṣṭadyumna at its forefront.
पदातिनीं नागवतीं रथिनीमश्ववृन्दिनीम् ।
चतुर्विधबलां भीमामकम्प्यां पृथिवीमिव ॥२॥
2. padātinīṁ nāgavatīṁ rathinīmaśvavṛndinīm ,
caturvidhabalāṁ bhīmāmakampyāṁ pṛthivīmiva.
2. padātinīm nāgavatīm rathinīm aśvavṛndinīm
caturvidhabalām bhīmām akampyām pṛthivīm iva
2. (tām senām) padātinīm nāgavatīm rathinīm aśvavṛndinīm,
caturvidhabalām bhīmām,
pṛthivīm iva akampyām (niryāpayāmāsa).
2. It was an army possessing infantry, elephants, chariots, and throngs of horses - a formidable force of four kinds of troops, unshakable like the earth.
भीमसेनादिभिर्गुप्तां सार्जुनैश्च महारथैः ।
धृष्टद्युम्नवशां दुर्गां सागरस्तिमितोपमाम् ॥३॥
3. bhīmasenādibhirguptāṁ sārjunaiśca mahārathaiḥ ,
dhṛṣṭadyumnavaśāṁ durgāṁ sāgarastimitopamām.
3. bhīmasenādibhiḥ guptām sārjunaiḥ ca mahārathaiḥ
dhṛṣṭadyumnavaśām durgām sāgarastimitopamām
3. (tām senām) bhīmasenādibhiḥ ca sārjunaiḥ mahārathaiḥ guptām,
dhṛṣṭadyumnavaśām,
durgām,
sāgarastimitopamām (niryāpayāmāsa).
3. It was protected by Bhīmasena and others, as well as by Arjuna and other great chariot-warriors, under the command of Dhṛṣṭadyumna, impregnable, and resembling the calm of an ocean.
तस्यास्त्वग्रे महेष्वासः पाञ्चाल्यो युद्धदुर्मदः ।
द्रोणप्रेप्सुरनीकानि धृष्टद्युम्नः प्रकर्षति ॥४॥
4. tasyāstvagre maheṣvāsaḥ pāñcālyo yuddhadurmadaḥ ,
droṇaprepsuranīkāni dhṛṣṭadyumnaḥ prakarṣati.
4. tasyāḥ tu agre maheṣvāsaḥ pāñcālyaḥ yuddhadurmadaḥ
droṇaprepsuḥ anīkāni dhṛṣṭadyumnaḥ prakarṣati
4. dhṛṣṭadyumnaḥ pāñcālyaḥ maheṣvāsaḥ yuddhadurmadaḥ
droṇaprepsuḥ tu tasyāḥ agre anīkāni prakarṣati
4. Indeed, at the forefront of that army, Dhṛṣṭadyumna, the Pāñcāla prince, a great archer, who is irresistible in battle and desirous of confronting Droṇa, is advancing the army divisions.
यथाबलं यथोत्साहं रथिनः समुपादिशत् ।
अर्जुनं सूतपुत्राय भीमं दुर्योधनाय च ॥५॥
5. yathābalaṁ yathotsāhaṁ rathinaḥ samupādiśat ,
arjunaṁ sūtaputrāya bhīmaṁ duryodhanāya ca.
5. yathābalaṃ yathotsāhaṃ rathinaḥ samupādiśat
arjunaṃ sūtaputrāya bhīmaṃ duryodhanāya ca
5. rathinaḥ yathābalaṃ yathotsāhaṃ arjunaṃ
sūtaputrāya bhīmaṃ duryodhanāya ca samupādiśat
5. He assigned the chariot-warriors according to their strength and enthusiasm. He designated Arjuna for the son of Sūta (Karṇa), and Bhīma for Duryodhana.
अश्वत्थाम्ने च नकुलं शैब्यं च कृतवर्मणे ।
सैन्धवाय च वार्ष्णेयं युयुधानमुपादिशत् ॥६॥
6. aśvatthāmne ca nakulaṁ śaibyaṁ ca kṛtavarmaṇe ,
saindhavāya ca vārṣṇeyaṁ yuyudhānamupādiśat.
6. aśvatthāmne ca nakulaṃ śaibyaṃ ca kṛtavarmaṇe
saindhavāya ca vārṣṇeyaṃ yuyudhānaṃ upādiśat
6. nakulaṃ aśvatthāmne ca śaibyaṃ kṛtavarmaṇe ca
saindhavāya ca vārṣṇeyaṃ yuyudhānaṃ upādiśat
6. And he assigned Nakula to Aśvatthāmā, and Śaibya to Kṛtavarmā. He assigned Yuyudhāna, the Vārṣṇeya (Sātyaki), to Saindhava (Jayadratha).
शिखण्डिनं च भीष्माय प्रमुखे समकल्पयत् ।
सहदेवं शकुनये चेकितानं शलाय च ॥७॥
7. śikhaṇḍinaṁ ca bhīṣmāya pramukhe samakalpayat ,
sahadevaṁ śakunaye cekitānaṁ śalāya ca.
7. śikhaṇḍinaṃ ca bhīṣmāya pramukhe samakalpayat
sahadevaṃ śakunaye cekitānaṃ śalāya ca
7. śikhaṇḍinaṃ bhīṣmāya pramukhe sahadevaṃ
śakunaye cekitānaṃ śalāya ca samakalpayat
7. And he stationed Śikhaṇḍin in the forefront against Bhīṣma. He also assigned Sahadeva to Śakuni, and Cekitāna to Śala.
धृष्टकेतुं च शल्याय गौतमायोत्तमौजसम् ।
द्रौपदेयांश्च पञ्चभ्यस्त्रिगर्तेभ्यः समादिशत् ॥८॥
8. dhṛṣṭaketuṁ ca śalyāya gautamāyottamaujasam ,
draupadeyāṁśca pañcabhyastrigartebhyaḥ samādiśat.
8. dhṛṣṭaketuṃ ca śalyāya gautamāya uttamaujasam
draupadeyān ca pañcabhyaḥ trigartebhyaḥ samādiśat
8. dhṛṣṭaketuṃ śalyāya ca uttamaujasam gautamāya ca
pañcabhyaḥ draupadeyān trigartebhyaḥ samādiśat
8. He assigned Dhṛṣṭaketu to Śalya, Uttamaujas to Gautama (Kṛpa), and the five sons of Draupadī to the Trigartas.
वृषसेनाय सौभद्रं शेषाणां च महीक्षिताम् ।
समर्थं तं हि मेने वै पार्थादभ्यधिकं रणे ॥९॥
9. vṛṣasenāya saubhadraṁ śeṣāṇāṁ ca mahīkṣitām ,
samarthaṁ taṁ hi mene vai pārthādabhyadhikaṁ raṇe.
9. vṛṣasenāya saubhadraṃ śeṣāṇāṃ ca mahīkṣitām
samarthaṃ taṃ hi mene vai pārthāt abhyadhikaṃ raṇe
9. vṛṣasenāya saubhadraṃ śeṣāṇāṃ mahīkṣitām ca taṃ
raṇe pārthāt abhyadhikaṃ samarthaṃ hi vai mene
9. He assigned Abhimanyu (Saubhadra) to Vṛṣasena. Indeed, among the remaining kings, he considered Abhimanyu superior to Arjuna (Pārtha) in battle.
एवं विभज्य योधांस्तान्पृथक्च सह चैव ह ।
ज्वालावर्णो महेष्वासो द्रोणमंशमकल्पयत् ॥१०॥
10. evaṁ vibhajya yodhāṁstānpṛthakca saha caiva ha ,
jvālāvarṇo maheṣvāso droṇamaṁśamakalpayat.
10. evaṃ vibhajya yodhān tān pṛthak ca saha ca eva
ha jvālāvarṇaḥ maheṣvāsaḥ droṇam aṃśam akalpayat
10. evaṃ pṛthak ca saha ca eva ha tān yodhān vibhajya
jvālāvarṇaḥ maheṣvāsaḥ droṇam aṃśam akalpayat
10. Having thus divided those warriors, both individually and collectively, the flame-hued great archer (Droṇa) assigned himself a specific share (of the battle).
धृष्टद्युम्नो महेष्वासः सेनापतिपतिस्ततः ।
विधिवद्व्यूह्य मेधावी युद्धाय धृतमानसः ॥११॥
11. dhṛṣṭadyumno maheṣvāsaḥ senāpatipatistataḥ ,
vidhivadvyūhya medhāvī yuddhāya dhṛtamānasaḥ.
11. dhṛṣṭadyumnaḥ maheṣvāsaḥ senāpatipatiḥ tataḥ
vidhivat vyūhya medhāvī yuddhāya dhṛtamānasaḥ
11. tataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ maheṣvāsaḥ senāpatipatiḥ
medhāvī yuddhāya dhṛtamānasaḥ vidhivat vyūhya
11. Then, Dhṛṣṭadyumna, the great archer and chief of commanders, being intelligent and resolute for battle, arranged the battle formation properly.
यथादिष्टान्यनीकानि पाण्डवानामयोजयत् ।
जयाय पाण्डुपुत्राणां यत्तस्तस्थौ रणाजिरे ॥१२॥
12. yathādiṣṭānyanīkāni pāṇḍavānāmayojayat ,
jayāya pāṇḍuputrāṇāṁ yattastasthau raṇājire.
12. yathā ādiṣṭāni anīkāni pāṇḍavānām ayojayat |
jayāya pāṇḍuputrāṇām yattaḥ tasthau raṇājire
12. saḥ yathā ādiṣṭāni pāṇḍavānām anīkāni ayojayat
pāṇḍuputrāṇām jayāya yattaḥ raṇājire tasthau
12. He deployed the armies of the Pandavas as instructed, and, being prepared, he stood on the battlefield for the victory of Pandu's sons.