Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-8

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
के पूज्याः के नमस्कार्याः कान्नमस्यसि भारत ।
एतन्मे सर्वमाचक्ष्व येषां स्पृहयसे नृप ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
ke pūjyāḥ ke namaskāryāḥ kānnamasyasi bhārata ,
etanme sarvamācakṣva yeṣāṁ spṛhayase nṛpa.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca ke pūjyāḥ ke namaskāryāḥ kān namasyasi
bhārata etat me sarvam ācakṣva yeṣām spṛhayase nṛpa
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca bhārata nṛpa ke pūjyāḥ ke namaskāryāḥ
kān namasyasi yeṣām spṛhayase etat sarvam me ācakṣva
1. Yudhishthira said: "Who are worthy of worship? Who are worthy of veneration? O Bhārata, to whom do you bow? O king, tell me all about those whom you hold in high esteem."
उत्तमापद्गतस्यापि यत्र ते वर्तते मनः ।
मनुष्यलोके सर्वस्मिन्यदमुत्रेह चाप्युत ॥२॥
2. uttamāpadgatasyāpi yatra te vartate manaḥ ,
manuṣyaloke sarvasminyadamutreha cāpyuta.
2. uttamāpadgatasya api yatra te vartate manaḥ
manuṣyaloke sarvasmin yat amutra iha ca api uta
2. yatra uttamāpadgatasya api te manaḥ vartate
sarvasmin manuṣyaloke yat amutra iha ca api uta
2. O king, tell me all about those whom you hold in high esteem, upon whom your mind dwells even in the direst calamity, among all people, both in this world and the next.
भीष्म उवाच ।
स्पृहयामि द्विजातीनां येषां ब्रह्म परं धनम् ।
येषां स्वप्रत्ययः स्वर्गस्तपःस्वाध्यायसाधनः ॥३॥
3. bhīṣma uvāca ,
spṛhayāmi dvijātīnāṁ yeṣāṁ brahma paraṁ dhanam ,
yeṣāṁ svapratyayaḥ svargastapaḥsvādhyāyasādhanaḥ.
3. bhīṣmaḥ uvāca spṛhayāmi dvijātīnām yeṣām brahma param
dhanam yeṣām svapratyayaḥ svargaḥ tapaḥsvādhyāyasādhanaḥ
3. bhīṣmaḥ uvāca aham dvijātīnām spṛhayāmi yeṣām brahma param
dhanam yeṣām svapratyayaḥ svargaḥ tapaḥsvādhyāyasādhanaḥ
3. Bhishma said: "I indeed hold in high esteem the twice-born (dvijāti), for whom spiritual knowledge (brahman) is the highest wealth. For them, their own firm conviction is heaven, achieved through the means of austerity (tapas) and self-study (svādhyāya)."
येषां वृद्धाश्च बालाश्च पितृपैतामहीं धुरम् ।
उद्वहन्ति न सीदन्ति तेषां वै स्पृहयाम्यहम् ॥४॥
4. yeṣāṁ vṛddhāśca bālāśca pitṛpaitāmahīṁ dhuram ,
udvahanti na sīdanti teṣāṁ vai spṛhayāmyaham.
4. yeṣām vṛddhāḥ ca bālāḥ ca pitṛpaitāmahīm dhuram
udvahanti na sīdanti teṣām vai spṛhayāmi aham
4. yeṣām vṛddhāḥ ca bālāḥ ca pitṛpaitāmahīm dhuram
udvahanti na sīdanti teṣām vai aham spṛhayāmi
4. I indeed hold in high esteem those whose elders and children alike bear the ancestral burden without faltering.
विद्यास्वभिविनीतानां दान्तानां मृदुभाषिणाम् ।
श्रुतवृत्तोपपन्नानां सदाक्षरविदां सताम् ॥५॥
5. vidyāsvabhivinītānāṁ dāntānāṁ mṛdubhāṣiṇām ,
śrutavṛttopapannānāṁ sadākṣaravidāṁ satām.
5. vidyāsu abhivinītānām dāntānām mṛdubhāṣiṇām
śrutavṛttopapannānām sadā akṣaravidām satām
5. vidyāsu abhivinītānām dāntānām mṛdubhāṣiṇām
śrutavṛttopapannānām sadā akṣaravidām satām
5. Of those who are thoroughly disciplined in various branches of knowledge, self-controlled, soft-spoken, endowed with scriptural learning and good conduct, always knowledgeable in immutable truths (akṣara), and truly virtuous.
संसत्सु वदतां येषां हंसानामिव संघशः ।
मङ्गल्यरूपा रुचिरा दिव्यजीमूतनिःस्वनाः ॥६॥
6. saṁsatsu vadatāṁ yeṣāṁ haṁsānāmiva saṁghaśaḥ ,
maṅgalyarūpā rucirā divyajīmūtaniḥsvanāḥ.
6. saṃsatsu vadatām yeṣām haṃsānām iva saṃghaśaḥ
maṅgalyarūpāḥ rucirāḥ divyajīmūtaniḥsvanāḥ
6. yeṣām saṃsatsu saṃghaśaḥ haṃsānām iva vadatām
maṅgalyarūpāḥ rucirāḥ divyajīmūtaniḥsvanāḥ
6. Whose auspicious, charming voices, resonant like divine thunderclouds, are heard in assemblies when they speak in groups, like swans.
सम्यगुच्चारिता वाचः श्रूयन्ते हि युधिष्ठिर ।
शुश्रूषमाणे नृपतौ प्रेत्य चेह सुखावहाः ॥७॥
7. samyaguccāritā vācaḥ śrūyante hi yudhiṣṭhira ,
śuśrūṣamāṇe nṛpatau pretya ceha sukhāvahāḥ.
7. samyak uccāritāḥ vācaḥ śrūyante hi yudhiṣṭhira
śuśrūṣamāṇe nṛpatau pretya ca iha sukhāvahāḥ
7. hi yudhiṣṭhira śuśrūṣamāṇe nṛpatau samyak
uccāritāḥ vācaḥ śrūyante ca iha pretya sukhāvahāḥ
7. Indeed, O Yudhishthira, their properly uttered words are heard, and when the king listens attentively, these words bring happiness both in this world and after death.
ये चापि तेषां श्रोतारः सदा सदसि संमताः ।
विज्ञानगुणसंपन्नास्तेषां च स्पृहयाम्यहम् ॥८॥
8. ye cāpi teṣāṁ śrotāraḥ sadā sadasi saṁmatāḥ ,
vijñānaguṇasaṁpannāsteṣāṁ ca spṛhayāmyaham.
8. ye ca api teṣām śrotāraḥ sadā sadasi saṃmatāḥ
vijñānaguṇasaṃpannāḥ teṣām ca spṛhayāmi aham
8. aham ca ye api teṣām śrotāraḥ sadā sadasi
saṃmatāḥ vijñānaguṇasaṃpannāḥ teṣām spṛhayāmi
8. And I long for those listeners of theirs who are always esteemed in the assembly and are endowed with the qualities of true knowledge (vijñāna).
सुसंस्कृतानि प्रयताः शुचीनि गुणवन्ति च ।
ददत्यन्नानि तृप्त्यर्थं ब्राह्मणेभ्यो युधिष्ठिर ।
ये चापि सततं राजंस्तेषां च स्पृहयाम्यहम् ॥९॥
9. susaṁskṛtāni prayatāḥ śucīni guṇavanti ca ,
dadatyannāni tṛptyarthaṁ brāhmaṇebhyo yudhiṣṭhira ,
ye cāpi satataṁ rājaṁsteṣāṁ ca spṛhayāmyaham.
9. susaṃskṛtāni prayatāḥ śucīni guṇavanti
ca dadati annāni tṛptyartham
brāhmaṇebhyaḥ yudhiṣṭhira ye ca api
satatam rājan teṣām ca spṛhayāmi aham
9. yudhiṣṭhira rājan ye ca api prayatāḥ
susaṃskṛtāni śucīni guṇavanti
annāni brāhmaṇebhyaḥ tṛptyartham
dadati teṣām ca aham satatam spṛhayāmi
9. O Yudhishthira, those who devoutly offer well-prepared, pure, and high-quality food to brahmins (brāhmaṇa) for their satisfaction - I constantly desire to be among such people, O king.
शक्यं ह्येवाहवे योद्धुं न दातुमनसूयितम् ।
शूरा वीराश्च शतशः सन्ति लोके युधिष्ठिर ।
तेषां संख्यायमानानां दानशूरो विशिष्यते ॥१०॥
10. śakyaṁ hyevāhave yoddhuṁ na dātumanasūyitam ,
śūrā vīrāśca śataśaḥ santi loke yudhiṣṭhira ,
teṣāṁ saṁkhyāyamānānāṁ dānaśūro viśiṣyate.
10. śakyam hi eva āhave yoddhum na dātum
anasūyitam śūrāḥ vīrāḥ ca śataśaḥ
santi loke yudhiṣṭhira teṣām
saṃkhyāyamānānām dānaśūraḥ viśiṣyate
10. yudhiṣṭhira hi eva āhave yoddhum śakyam,
anasūyitam dātum na (śakyam).
loke śataśaḥ śūrāḥ vīrāḥ ca santi.
teṣām saṃkhyāyamānānām dānaśūraḥ viśiṣyate
10. O Yudhishthira, it is indeed possible to fight in battle, but it is not possible to give without grudging (dāna). Hundreds of brave warriors exist in the world, yet among all those who are counted, the hero of giving (dāna) stands out.
धन्यः स्यां यद्यहं भूयः सौम्य ब्राह्मणकोऽपि वा ।
कुले जातो धर्मगतिस्तपोविद्यापरायणः ॥११॥
11. dhanyaḥ syāṁ yadyahaṁ bhūyaḥ saumya brāhmaṇako'pi vā ,
kule jāto dharmagatistapovidyāparāyaṇaḥ.
11. dhanyaḥ syām yadi aham bhūyaḥ saumya brāhmaṇakaḥ
api vā kule jātaḥ dharmagatiḥ tapovidyāparāyaṇaḥ
11. saumya yadi aham bhūyaḥ brāhmaṇakaḥ api vā kule jātaḥ,
dharmagatiḥ tapovidyāparāyaṇaḥ (syām),
(tada) dhanyaḥ syām.
11. O gentle one, I would indeed be blessed if I were to be born again, even as a brahmin (brāhmaṇa), into a family whose conduct is governed by natural law (dharma) and who is dedicated to spiritual discipline (tapas) and knowledge.
न मे त्वत्तः प्रियतरो लोकेऽस्मिन्पाण्डुनन्दन ।
त्वत्तश्च मे प्रियतरा ब्राह्मणा भरतर्षभ ॥१२॥
12. na me tvattaḥ priyataro loke'sminpāṇḍunandana ,
tvattaśca me priyatarā brāhmaṇā bharatarṣabha.
12. na me tvattaḥ priyataraḥ loke asmin pāṇḍunandana
tvattaḥ ca me priyatarāḥ brāhmaṇāḥ bharatarṣabha
12. pāṇḍunandana asmin loke tvattaḥ priyataraḥ me na (asti).
bharatarṣabha ca tvattaḥ priyatarāḥ brāhmaṇāḥ me (santi).
12. O son of Pandu, no one in this world is dearer to me than you. And, O best of Bharatas, brahmins (brāhmaṇa) are even dearer to me than you.
यथा मम प्रियतरास्त्वत्तो विप्राः कुरूद्वह ।
तेन सत्येन गच्छेयं लोकान्यत्र स शंतनुः ॥१३॥
13. yathā mama priyatarāstvatto viprāḥ kurūdvaha ,
tena satyena gaccheyaṁ lokānyatra sa śaṁtanuḥ.
13. yathā mama priyatarāḥ tvattaḥ viprāḥ kurūdvaha
tena satyena gaccheyam lokān yatra saḥ śantanuḥ
13. kurūdvaha yathā viprāḥ mama tvattaḥ priyatarāḥ
tena satyena lokān yatra saḥ śantanuḥ gaccheyam
13. O foremost among the Kurus, just as the brahmins are dearer to me than you, by that truth, may I attain those realms where Śantanu resides.
न मे पिता प्रियतरो ब्राह्मणेभ्यस्तथाभवत् ।
न मे पितुः पिता वापि ये चान्येऽपि सुहृज्जनाः ॥१४॥
14. na me pitā priyataro brāhmaṇebhyastathābhavat ,
na me pituḥ pitā vāpi ye cānye'pi suhṛjjanāḥ.
14. na me pitā priyataraḥ brāhmaṇebhyaḥ tathā abhavat
na me pituḥ pitā vā api ye ca anye api suhṛjjanāḥ
14. me pitā brāhmaṇebhyaḥ priyataraḥ tathā na abhavat
na me pituḥ pitā vā api ca ye anye api suhṛjjanāḥ
14. My own father was not dearer to me than the brahmins, nor was my grandfather, nor indeed any other friends or well-wishers.
न हि मे वृजिनं किंचिद्विद्यते ब्राह्मणेष्विह ।
अणु वा यदि वा स्थूलं विदितं साधुकर्मभिः ॥१५॥
15. na hi me vṛjinaṁ kiṁcidvidyate brāhmaṇeṣviha ,
aṇu vā yadi vā sthūlaṁ viditaṁ sādhukarmabhiḥ.
15. na hi me vṛjinam kiṃcit vidyate brāhmaṇeṣu iha
aṇu vā yadi vā sthūlam viditam sādhukarmabhiḥ
15. hi iha me kiṃcit vṛjinam brāhmaṇeṣu na vidyate
aṇu vā yadi vā sthūlam sādhukarmabhiḥ viditam
15. Indeed, no transgression of mine whatsoever exists towards the brahmins here, whether it be subtle or gross, that would be known by those who perform righteous actions.
कर्मणा मनसा वापि वाचा वापि परंतप ।
यन्मे कृतं ब्राह्मणेषु तेनाद्य न तपाम्यहम् ॥१६॥
16. karmaṇā manasā vāpi vācā vāpi paraṁtapa ,
yanme kṛtaṁ brāhmaṇeṣu tenādya na tapāmyaham.
16. karmaṇā manasā vā api vācā vā api parantapa yat
me kṛtam brāhmaṇeṣu tena adya na tapāmi aham
16. parantapa yat me brāhmaṇeṣu karmaṇā vā api manasā
vā api vācā kṛtam tena aham adya na tapāmi
16. O tormentor of foes, whatever I may have done towards the brahmins, be it by action (karma), by mind, or by speech, on account of that, I feel no remorse today.
ब्रह्मण्य इति मामाहुस्तया वाचास्मि तोषितः ।
एतदेव पवित्रेभ्यः सर्वेभ्यः परमं स्मृतम् ॥१७॥
17. brahmaṇya iti māmāhustayā vācāsmi toṣitaḥ ,
etadeva pavitrebhyaḥ sarvebhyaḥ paramaṁ smṛtam.
17. brahmaṇyaḥ iti mām āhuḥ tayā vācā asmi toṣitaḥ
etat eva pavitrebhyaḥ sarvebhyaḥ paramam smṛtam
17. mām āhuḥ iti brahmaṇyaḥ tayā vācā asmi toṣitaḥ
etat eva sarvebhyaḥ pavitrebhyaḥ paramam smṛtam
17. They call me 'devoted to brahmins,' and I am pleased by that statement. This alone is considered supreme among all purifying things.
पश्यामि लोकानमलाञ्छुचीन्ब्राह्मणयायिनः ।
तेषु मे तात गन्तव्यमह्नाय च चिराय च ॥१८॥
18. paśyāmi lokānamalāñchucīnbrāhmaṇayāyinaḥ ,
teṣu me tāta gantavyamahnāya ca cirāya ca.
18. paśyāmi lokān amalān śucīn brāhmaṇayāyinaḥ
teṣu me tāta gantavyam ahnāya ca cirāya ca
18. tāta paśyāmi amalān śucīn brāhmaṇayāyinaḥ
lokān me teṣu ahnāya ca cirāya ca gantavyam
18. My dear father, I behold worlds that are pure, undefiled, and frequented by "brāhmaṇas". To those (worlds), I must go, both swiftly and in due course.
यथा पत्याश्रयो धर्मः स्त्रीणां लोके युधिष्ठिर ।
स देवः सा गतिर्नान्या क्षत्रियस्य तथा द्विजाः ॥१९॥
19. yathā patyāśrayo dharmaḥ strīṇāṁ loke yudhiṣṭhira ,
sa devaḥ sā gatirnānyā kṣatriyasya tathā dvijāḥ.
19. yathā patyāśrayaḥ dharmaḥ strīṇām loke yudhiṣṭhira
saḥ devaḥ sā gatiḥ na anyā kṣatriyasya tathā dvijāḥ
19. yudhiṣṭhira yathā loke strīṇām patyāśrayaḥ dharmaḥ
saḥ devaḥ sā gatiḥ na anyā tathā dvijāḥ kṣatriyasya
19. Just as, O Yudhishthira, the "dharma" (intrinsic nature) of women in the world is reliance on their husband – he is their god, their ultimate refuge, and there is no other – similarly, O "dvijas" (twice-born ones), it is for a "kṣatriya".
क्षत्रियः शतवर्षी च दशवर्षी च ब्राह्मणः ।
पितापुत्रौ च विज्ञेयौ तयोर्हि ब्राह्मणः पिता ॥२०॥
20. kṣatriyaḥ śatavarṣī ca daśavarṣī ca brāhmaṇaḥ ,
pitāputrau ca vijñeyau tayorhi brāhmaṇaḥ pitā.
20. kṣatriyaḥ śatavarṣī ca daśavarṣī ca brāhmaṇaḥ
pitāputrau ca vijñeyau tayoḥ hi brāhmaṇaḥ pitā
20. śatavarṣī kṣatriyaḥ ca daśavarṣī brāhmaṇaḥ ca
pitāputrau ca vijñeyau hi tayoḥ brāhmaṇaḥ pitā
20. A hundred-year-old "kṣatriya" and a ten-year-old "brāhmaṇa" should be regarded as father and son, for among them, the "brāhmaṇa" is indeed the father.
नारी तु पत्यभावे वै देवरं कुरुते पतिम् ।
पृथिवी ब्राह्मणालाभे क्षत्रियं कुरुते पतिम् ॥२१॥
21. nārī tu patyabhāve vai devaraṁ kurute patim ,
pṛthivī brāhmaṇālābhe kṣatriyaṁ kurute patim.
21. nārī tu patyabhāve vai devaram kurute patim
pṛthivī brāhmaṇālābhe kṣatriyam kurute patim
21. nārī tu vai patyabhāve devaram patim kurute
pṛthivī brāhmaṇālābhe kṣatriyam patim kurute
21. Indeed, a woman, in the absence of a husband, takes her husband's brother as a husband. Similarly, the earth, in the absence of a brāhmaṇa, takes a kṣatriya as its lord.
पुत्रवच्च ततो रक्ष्या उपास्या गुरुवच्च ते ।
अग्निवच्चोपचर्या वै ब्राह्मणाः कुरुसत्तम ॥२२॥
22. putravacca tato rakṣyā upāsyā guruvacca te ,
agnivaccopacaryā vai brāhmaṇāḥ kurusattama.
22. putravat ca tataḥ rakṣyāḥ upāsyāḥ guruvat ca te
agnivat ca upacaryāḥ vai brāhmaṇāḥ kurusattama
22. kurusattama te brāhmaṇāḥ tataḥ putravat ca rakṣyāḥ
guruvat ca upāsyāḥ agnivat ca vai upacaryāḥ
22. O best of Kurus, they (brāhmaṇas) should therefore be protected like sons, and served like teachers (guru), and indeed, they should be attended to like fire.
ऋजून्सतः सत्यशीलान्सर्वभूतहिते रतान् ।
आशीविषानिव क्रुद्धान्द्विजानुपचरेत्सदा ॥२३॥
23. ṛjūnsataḥ satyaśīlānsarvabhūtahite ratān ,
āśīviṣāniva kruddhāndvijānupacaretsadā.
23. ṛjūn sataḥ satyaśīlān sarvabhūtahite ratān
āśīviṣān iva kruddhān dvijān upacaret sadā
23. sadā ṛjūn sataḥ satyaśīlān sarvabhūtahite
ratān kruddhān āśīviṣān iva dvijān upacaret
23. One should always attend to the twice-born (dvija) who are honest, virtuous, truthful in nature, devoted to the welfare of all beings, and yet, when angered, are like venomous snakes.
तेजसस्तपसश्चैव नित्यं बिभ्येद्युधिष्ठिर ।
उभे चैते परित्याज्ये तेजश्चैव तपस्तथा ॥२४॥
24. tejasastapasaścaiva nityaṁ bibhyedyudhiṣṭhira ,
ubhe caite parityājye tejaścaiva tapastathā.
24. tejasaḥ tapasaḥ ca eva nityam bibhyet yudhiṣṭhira
ubhe ca ete parityājye tejaḥ ca eva tapaḥ tathā
24. yudhiṣṭhira nityam tejasaḥ ca eva tapasaḥ bibhyet
ubhe ca ete tejaḥ ca eva tapas tathā parityājye
24. O Yudhiṣṭhira, one should always fear both spiritual power (tejas) and asceticism (tapas). Indeed, both of these, spiritual power (tejas) and asceticism (tapas), should be avoided.
व्यवसायस्तयोः शीघ्रमुभयोरेव विद्यते ।
हन्युः क्रुद्धा महाराज ब्राह्मणा ये तपस्विनः ॥२५॥
25. vyavasāyastayoḥ śīghramubhayoreva vidyate ,
hanyuḥ kruddhā mahārāja brāhmaṇā ye tapasvinaḥ.
25. vyavasāyaḥ tayoḥ śīghram ubhayoḥ eva vidyate
hanyuḥ kruddhāḥ mahārāja brāhmaṇāḥ ye tapasvinaḥ
25. mahārāja tayoḥ ubhayoḥ eva śīghram vyavasāyaḥ vidyate; ye tapasvinaḥ brāhmaṇāḥ kruddhāḥ hanyuḥ.
25. A swift and determined resolve is indeed present in both of them. O great king, those ascetics (tapasvin) who are Brahmins, if angered, could surely destroy.
भूयः स्यादुभयं दत्तं ब्राह्मणाद्यदकोपनात् ।
कुर्यादुभयतःशेषं दत्तशेषं न शेषयेत् ॥२६॥
26. bhūyaḥ syādubhayaṁ dattaṁ brāhmaṇādyadakopanāt ,
kuryādubhayataḥśeṣaṁ dattaśeṣaṁ na śeṣayet.
26. bhūyaḥ syāt ubhayam dattam brāhmaṇāt yat akopanāt
kuryāt ubhayataḥśeṣam dattaśeṣam na śeṣayet
26. yat ubhayam dattam brāhmaṇāt akopanāt (tat) bhūyaḥ syāt; (saḥ) ubhayataḥśeṣam kuryāt,
dattaśeṣam na śeṣayet.
26. Whatever is given to both (beneficiaries) by a Brahmin without anger should be plentiful. One should ensure a remainder for both sides, but should not leave any part remaining from the actual gift (dāna) itself.
दण्डपाणिर्यथा गोषु पालो नित्यं स्थिरो भवेत् ।
ब्राह्मणान्ब्रह्म च तथा क्षत्रियः परिपालयेत् ॥२७॥
27. daṇḍapāṇiryathā goṣu pālo nityaṁ sthiro bhavet ,
brāhmaṇānbrahma ca tathā kṣatriyaḥ paripālayet.
27. daṇḍapāṇiḥ yathā goṣu pālaḥ nityam sthiraḥ bhavet
brāhmaṇān brahma ca tathā kṣatriyaḥ paripālayet
27. yathā daṇḍapāṇiḥ pālaḥ goṣu nityam sthiraḥ bhavet,
tathā kṣatriyaḥ brāhmaṇān ca brahma paripālayet.
27. Just as a herdsman holding a staff should always be steadfast among his cattle, similarly, a kṣatriya (warrior/ruler) should protect the Brahmins and the sacred knowledge (brahman).
पितेव पुत्रान्रक्षेथा ब्राह्मणान्ब्रह्मतेजसः ।
गृहे चैषामवेक्षेथाः कच्चिदस्तीह जीवनम् ॥२८॥
28. piteva putrānrakṣethā brāhmaṇānbrahmatejasaḥ ,
gṛhe caiṣāmavekṣethāḥ kaccidastīha jīvanam.
28. pitā iva putrān rakṣethāḥ brāhmaṇān brahmatejasaḥ
gṛhe ca eṣām avekṣethāḥ kaccit asti iha jīvanam
28. pitā iva putrān rakṣethāḥ; brahmatejasaḥ brāhmaṇān rakṣethāḥ; ca gṛhe eṣām iha jīvanam kaccit asti avekṣethāḥ.
28. Like a father, you should protect the Brahmins who possess the splendor of sacred knowledge (brahman). And in their homes, you should look after them to ensure that they have a livelihood.