Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-84

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
भीष्मं तु समरे क्रुद्धं प्रतपन्तं समन्ततः ।
न शेकुः पाण्डवा द्रष्टुं तपन्तमिव भास्करम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
bhīṣmaṁ tu samare kruddhaṁ pratapantaṁ samantataḥ ,
na śekuḥ pāṇḍavā draṣṭuṁ tapantamiva bhāskaram.
1. saṃjaya uvāca bhīṣmam tu samare kruddham pratapantam
samantataḥ na śekuḥ pāṇḍavāḥ draṣṭum tapantam iva bhāskaram
1. saṃjaya uvāca: tu samare kruddham samantataḥ pratapantam
bhīṣmam tapantam bhāskaram iva draṣṭum pāṇḍavāḥ na śekuḥ
1. Sañjaya said: But the Pāṇḍavas were unable to behold Bhīṣma, who was enraged in battle and burning brightly from all sides, just like (one cannot look at) the scorching sun.
ततः सर्वाणि सैन्यानि धर्मपुत्रस्य शासनात् ।
अभ्यद्रवन्त गाङ्गेयं मर्दयन्तं शितैः शरैः ॥२॥
2. tataḥ sarvāṇi sainyāni dharmaputrasya śāsanāt ,
abhyadravanta gāṅgeyaṁ mardayantaṁ śitaiḥ śaraiḥ.
2. tataḥ sarvāṇi sainyāni dharmaputrasya śāsanāt
abhyadravanta gāṅgeyaṃ mardayantaṃ śitaiḥ śaraiḥ
2. tataḥ dharmaputrasya śāsanāt sarvāṇi sainyāni
śitaiḥ śaraiḥ mardayantaṃ gāṅgeyaṃ abhyadravanta
2. Thereafter, by the command of Yudhiṣṭhira (the son of dharma), all the armies rushed towards Bhishma (Gāṅgeya), who was tormenting them with sharp arrows.
स तु भीष्मो रणश्लाघी सोमकान्सहसृञ्जयान् ।
पाञ्चालांश्च महेष्वासान्पातयामास सायकैः ॥३॥
3. sa tu bhīṣmo raṇaślāghī somakānsahasṛñjayān ,
pāñcālāṁśca maheṣvāsānpātayāmāsa sāyakaiḥ.
3. sa tu bhīṣmaḥ raṇaślāghī somakān sahasṛñjayān
pāñcālān ca maheṣvāsān pātayāmāsa sāyakaiḥ
3. saḥ tu raṇaślāghī bhīṣmaḥ sāyakaiḥ somakān
sahasṛñjayān maheṣvāsān pāñcālān ca pātayāmāsa
3. But Bhishma, who gloried in battle, struck down the Somakas along with the Sṛñjayas, and the great archer Pāñcālas, with his arrows.
ते वध्यमाना भीष्मेण पाञ्चालाः सोमकैः सह ।
भीष्ममेवाभ्ययुस्तूर्णं त्यक्त्वा मृत्युकृतं भयम् ॥४॥
4. te vadhyamānā bhīṣmeṇa pāñcālāḥ somakaiḥ saha ,
bhīṣmamevābhyayustūrṇaṁ tyaktvā mṛtyukṛtaṁ bhayam.
4. te vadhyamānāḥ bhīṣmeṇa pāñcālāḥ somakaiḥ saha
bhīṣmam eva abhyayuḥ tūrṇaṃ tyaktvā mṛtyukṛtaṃ bhayam
4. bhīṣmeṇa vadhyamānāḥ te somakaiḥ saha pāñcālāḥ
mṛtyukṛtaṃ bhayam tyaktvā tūrṇaṃ bhīṣmam eva abhyayuḥ
4. Though being slain by Bhishma, those Pāñcālas, along with the Somakas, swiftly rushed towards Bhishma himself, abandoning their fear of death.
स तेषां रथिनां वीरो भीष्मः शांतनवो युधि ।
चिच्छेद सहसा राजन्बाहूनथ शिरांसि च ॥५॥
5. sa teṣāṁ rathināṁ vīro bhīṣmaḥ śāṁtanavo yudhi ,
ciccheda sahasā rājanbāhūnatha śirāṁsi ca.
5. sa teṣāṃ rathināṃ vīraḥ bhīṣmaḥ śāntanavaḥ yudhi
ciccheda sahasā rājan bāhūn atha śirāṃsi ca
5. rājan yudhi saḥ śāntanavaḥ vīraḥ bhīṣmaḥ teṣāṃ
rathināṃ sahasā bāhūn atha śirāṃsi ca ciccheda
5. O king, that heroic Bhishma, son of Śantanu, swiftly cut off the arms and also the heads of those charioteers in battle.
विरथान्रथिनश्चक्रे पिता देवव्रतस्तव ।
पतितान्युत्तमाङ्गानि हयेभ्यो हयसादिनाम् ॥६॥
6. virathānrathinaścakre pitā devavratastava ,
patitānyuttamāṅgāni hayebhyo hayasādinām.
6. virathān rathinaḥ ca cakre pitā devavrataḥ tava
patitāni uttamāṅgāni hayebhyaḥ hayasādinām
6. tava pitā devavrataḥ rathinaḥ virathān ca cakre
hayebhyaḥ hayasādinām uttamāṅgāni patitāni
6. Your father, Devavrata (Bhīṣma), made the charioteers chariot-less. The heads of the horsemen fell from their horses.
निर्मनुष्यांश्च मातङ्गाञ्शयानान्पर्वतोपमान् ।
अपश्याम महाराज भीष्मास्त्रेण प्रमोहितान् ॥७॥
7. nirmanuṣyāṁśca mātaṅgāñśayānānparvatopamān ,
apaśyāma mahārāja bhīṣmāstreṇa pramohitān.
7. nirmanuṣyān ca mātaṅgān śayānān parvatopamān
apaśyāma mahārāja bhīṣmāstreṇa pramohitān
7. mahārāja,
vayam bhīṣmāstreṇa pramohitān nirmanuṣyān ca parvatopamān śayānān mātaṅgān apaśyāma
7. O great king, we saw mountain-like elephants lying down, devoid of riders and utterly stunned by Bhīṣma's weapon.
न तत्रासीत्पुमान्कश्चित्पाण्डवानां विशां पते ।
अन्यत्र रथिनां श्रेष्ठाद्भीमसेनान्महाबलात् ॥८॥
8. na tatrāsītpumānkaścitpāṇḍavānāṁ viśāṁ pate ,
anyatra rathināṁ śreṣṭhādbhīmasenānmahābalāt.
8. na tatra āsīt pumān kaścit pāṇḍavānām viśām pate
anyatra rathinām śreṣṭhāt bhīmasenāt mahābalāt
8. viśām pate,
tatra pāṇḍavānām pumān kaścit na āsīt anyatra rathinām śreṣṭhāt mahābalāt bhīmasenāt
8. O lord of men (Dhṛtarāṣṭra), there was no man among the Pāṇḍavas, except for the best of charioteers and mighty Bhīmasena.
स हि भीष्मं समासाद्य ताडयामास संयुगे ।
ततो निष्टानको घोरो भीष्मभीमसमागमे ॥९॥
9. sa hi bhīṣmaṁ samāsādya tāḍayāmāsa saṁyuge ,
tato niṣṭānako ghoro bhīṣmabhīmasamāgame.
9. sa hi bhīṣmam samāsādya tāḍayāmāsa saṃyuge
tataḥ niṣṭānakaḥ ghoraḥ bhīṣmabhīmasamāgame
9. saḥ hi bhīṣmam samāsādya saṃyuge tāḍayāmāsa tataḥ
bhīṣmabhīmasamāgame ghoraḥ niṣṭānakaḥ (āsīt)
9. Indeed, he (Bhīmasena), having approached Bhīṣma in battle, struck him. Then, at the encounter of Bhīṣma and Bhīma, there arose a terrible roar.
बभूव सर्वसैन्यानां घोररूपो भयानकः ।
तथैव पाण्डवा हृष्टाः सिंहनादमथानदन् ॥१०॥
10. babhūva sarvasainyānāṁ ghorarūpo bhayānakaḥ ,
tathaiva pāṇḍavā hṛṣṭāḥ siṁhanādamathānadan.
10. babhūva sarvasainyānām ghorarūpaḥ bhayānakaḥ |
tathā eva pāṇḍavāḥ hṛṣṭāḥ siṃhanādam atha anadan
10. sarvasainyānām ghorarūpaḥ bhayānakaḥ babhūva
tathā eva hṛṣṭāḥ pāṇḍavāḥ atha siṃhanādam anadan
10. A terrifying and dreadful atmosphere (or sound) manifested for all armies. And then, the Pāṇḍavas, full of joy, roared a lion's roar.
ततो दुर्योधनो राजा सोदर्यैः परिवारितः ।
भीष्मं जुगोप समरे वर्तमाने जनक्षये ॥११॥
11. tato duryodhano rājā sodaryaiḥ parivāritaḥ ,
bhīṣmaṁ jugopa samare vartamāne janakṣaye.
11. tataḥ duryodhanaḥ rājā sodaryaiḥ parivāritaḥ
| bhīṣmam jugopa samare vartamāne janakṣaye
11. tataḥ rājā duryodhanaḥ sodaryaiḥ parivāritaḥ
vartamāne janakṣaye samare bhīṣmam jugopa
11. Then King Duryodhana, surrounded by his brothers, protected Bhīṣma in the ongoing battle amidst the great carnage.
भीमस्तु सारथिं हत्वा भीष्मस्य रथिनां वरः ।
विद्रुताश्वे रथे तस्मिन्द्रवमाणे समन्ततः ।
सुनाभस्य शरेणाशु शिरश्चिच्छेद चारिहा ॥१२॥
12. bhīmastu sārathiṁ hatvā bhīṣmasya rathināṁ varaḥ ,
vidrutāśve rathe tasmindravamāṇe samantataḥ ,
sunābhasya śareṇāśu śiraściccheda cārihā.
12. bhīmaḥ tu sārathim hatvā bhīṣmasya
rathinām varaḥ | vidrutāśve rathe
tasmin dravamāṇe samantataḥ | sunābhasya
śareṇa āśu śiraḥ ciccheda cārihā
12. tu rathinām varaḥ cārihā bhīmaḥ
bhīṣmasya sārathim hatvā tasmin vidrutāśve
rathe samantataḥ dravamāṇe (sati)
śareṇa āśu sunābhasya śiraḥ ciccheda
12. But Bhīma, the foremost of charioteers and destroyer of enemies, having slain Bhīṣma's charioteer, then swiftly severed Sunābha's head with an arrow, as that chariot, with its horses scattered, fled in all directions.
क्षुरप्रेण सुतीक्ष्णेन स हतो न्यपतद्भुवि ।
हते तस्मिन्महाराज तव पुत्रे महारथे ।
नामृष्यन्त रणे शूराः सोदर्याः सप्त संयुगे ॥१३॥
13. kṣurapreṇa sutīkṣṇena sa hato nyapatadbhuvi ,
hate tasminmahārāja tava putre mahārathe ,
nāmṛṣyanta raṇe śūrāḥ sodaryāḥ sapta saṁyuge.
13. kṣurapreṇa sutīkṣṇena saḥ hataḥ
nyapatat bhuvi | hate tasmin mahārāja
tava putre mahārathe | na amṛṣyanta
raṇe śūrāḥ sodaryāḥ sapta saṃyuge
13. su-tīkṣṇena kṣurapreṇa hataḥ saḥ bhuvi nyapatat mahārāja,
tasmin tava mahārathe putre hate (sati),
sapta śūrāḥ sodaryāḥ raṇe saṃyuge na amṛṣyanta
13. Struck by a very sharp razor-like arrow, he (your son) fell to the ground. O great king, when that great charioteer, your son, was killed, the seven brave uterine brothers did not tolerate it in the conflict.
आदित्यकेतुर्बह्वाशी कुण्डधारो महोदरः ।
अपराजितः पण्डितको विशालाक्षः सुदुर्जयः ॥१४॥
14. ādityaketurbahvāśī kuṇḍadhāro mahodaraḥ ,
aparājitaḥ paṇḍitako viśālākṣaḥ sudurjayaḥ.
14. ādityaketuḥ bahvāśī kuṇḍadhāraḥ mahodaraḥ
aparājitaḥ paṇḍitakaḥ viśālākṣaḥ sudurjayaḥ
14. ādityaketuḥ bahvāśī kuṇḍadhāraḥ mahodaraḥ
aparājitaḥ paṇḍitakaḥ viśālākṣaḥ sudurjayaḥ
14. Ādityaketu, Bahvāśī, Kuṇḍadhāra, Mahodara, Aparājita, Paṇḍitaka, Viśālākṣa, and Sudurjaya (these warriors are listed).
पाण्डवं चित्रसंनाहा विचित्रकवचध्वजाः ।
अभ्यद्रवन्त संग्रामे योद्धुकामारिमर्दनाः ॥१५॥
15. pāṇḍavaṁ citrasaṁnāhā vicitrakavacadhvajāḥ ,
abhyadravanta saṁgrāme yoddhukāmārimardanāḥ.
15. pāṇḍavam citrasaṃnāhā vicitrakavacadhvajāḥ
abhyadravanta saṃgrāme yoddhukāmārimardanāḥ
15. citrasaṃnāhāḥ vicitrakavacadhvajāḥ
yoddhukāmārimardanāḥ saṃgrāme pāṇḍavam abhyadravanta
15. Warriors, adorned with varied preparations, diverse armors, and distinct banners, eager to fight and crush their enemies, rushed towards the Pāṇḍava (Arjuna) in battle.
महोदरस्तु समरे भीमं विव्याध पत्रिभिः ।
नवभिर्वज्रसंकाशैर्नमुचिं वृत्रहा यथा ॥१६॥
16. mahodarastu samare bhīmaṁ vivyādha patribhiḥ ,
navabhirvajrasaṁkāśairnamuciṁ vṛtrahā yathā.
16. mahodaraḥ tu samare bhīmam vivyādha patribhiḥ
navabhiḥ vajrasaṃkāśaiḥ namucim vṛtrahā yathā
16. tu mahodaraḥ samare vṛtrahā namucim yathā,
navabhiḥ vajrasaṃkāśaiḥ patribhiḥ bhīmam vivyādha
16. But Mahodara, in battle, pierced Bhima with nine arrows resembling thunderbolts, just as the slayer of Vṛtra (Indra) struck Namuchi.
आदित्यकेतुः सप्तत्या बह्वाशी चापि पञ्चभिः ।
नवत्या कुण्डधारस्तु विशालाक्षश्च सप्तभिः ॥१७॥
17. ādityaketuḥ saptatyā bahvāśī cāpi pañcabhiḥ ,
navatyā kuṇḍadhārastu viśālākṣaśca saptabhiḥ.
17. ādityaketuḥ saptatyā bahvāśī ca api pañcabhiḥ
navatyā kuṇḍadhāraḥ tu viśālākṣaḥ ca saptabhiḥ
17. ādityaketuḥ saptatyā [vivyādha],
ca bahvāśī api pañcabhiḥ [vivyādha]; tu kuṇḍadhāraḥ navatyā [vivyādha],
ca viśālākṣaḥ saptabhiḥ [vivyādha]
17. Ādityaketu [struck] with seventy [arrows], and Bahvāśī also with five. But Kuṇḍadhāra [struck] with ninety, and Viśālākṣa with seven.
अपराजितो महाराज पराजिष्णुर्महारथः ।
शरैर्बहुभिरानर्छद्भीमसेनं महाबलम् ॥१८॥
18. aparājito mahārāja parājiṣṇurmahārathaḥ ,
śarairbahubhirānarchadbhīmasenaṁ mahābalam.
18. aparājitaḥ mahārāja parājiṣṇuḥ mahārathaḥ
śaraiḥ bahubhiḥ ānarchat bhīmasenam mahābalam
18. mahārāja aparājitaḥ parājiṣṇuḥ mahārathaḥ
bahubhiḥ śaraiḥ mahābalam bhīmasenam ānarchat
18. O great king, Aparajita, a great charioteer (mahāratha) who was prone to being vanquished, pierced the mighty Bhimasena with many arrows.
रणे पण्डितकश्चैनं त्रिभिर्बाणैः समर्दयत् ।
स तन्न ममृषे भीमः शत्रुभिर्वधमाहवे ॥१९॥
19. raṇe paṇḍitakaścainaṁ tribhirbāṇaiḥ samardayat ,
sa tanna mamṛṣe bhīmaḥ śatrubhirvadhamāhave.
19. raṇe paṇḍitakaḥ ca enam tribhiḥ bāṇaiḥ samardayat
saḥ tat na mamṛṣe bhīmaḥ śatrubhiḥ vadham āhave
19. raṇe paṇḍitakaḥ ca enam tribhiḥ bāṇaiḥ samardayat
saḥ bhīmaḥ āhave śatrubhiḥ vadham tat na mamṛṣe
19. And Panditaka, skilled in battle, crushed him (Bhimasena) with three arrows. Bhima did not tolerate that injury inflicted by enemies in battle.
धनुः प्रपीड्य वामेन करेणामित्रकर्शनः ।
शिरश्चिच्छेद समरे शरेण नतपर्वणा ॥२०॥
20. dhanuḥ prapīḍya vāmena kareṇāmitrakarśanaḥ ,
śiraściccheda samare śareṇa nataparvaṇā.
20. dhanuḥ prapīḍya vāmena kareṇa amitrakarśanaḥ
śiraḥ ciccheda samare śareṇa nataparvaṇā
20. amitrakarśanaḥ vāmena kareṇa dhanuḥ prapīḍya
samare nataparvaṇā śareṇa śiraḥ ciccheda
20. Pressing his bow with his left hand, the tormentor of enemies (Bhimasena) cut off the head in battle with an arrow that had a bent joint (a powerful arrow).
अपराजितस्य सुनसं तव पुत्रस्य संयुगे ।
पराजितस्य भीमेन निपपात शिरो महीम् ॥२१॥
21. aparājitasya sunasaṁ tava putrasya saṁyuge ,
parājitasya bhīmena nipapāta śiro mahīm.
21. aparājitasya sunasam tava putrasya saṃyuge
parājitasya bhīmena nipapāta śiraḥ mahīm
21. saṃyuge bhīmena parājitasya tava putrasya
aparājitasya sunasam śiraḥ mahīm nipapāta
21. The beautiful-nosed head of your son, Aparajita, who was defeated by Bhima in battle, fell to the earth.
अथापरेण भल्लेन कुण्डधारं महारथम् ।
प्राहिणोन्मृत्युलोकाय सर्वलोकस्य पश्यतः ॥२२॥
22. athāpareṇa bhallena kuṇḍadhāraṁ mahāratham ,
prāhiṇonmṛtyulokāya sarvalokasya paśyataḥ.
22. atha apareṇa bhallena kuṇḍadhāram mahāratham
prāhiṇot mṛtyulokāya sarvalokasya paśyataḥ
22. atha apareṇa bhallena kuṇḍadhāram mahāratham
mṛtyulokāya prāhiṇot sarvalokasya paśyataḥ
22. Then, with another dart, he sent Kuṇḍadhāra, the great charioteer, to the world of death, while everyone watched.
ततः पुनरमेयात्मा प्रसंधाय शिलीमुखम् ।
प्रेषयामास समरे पण्डितं प्रति भारत ॥२३॥
23. tataḥ punarameyātmā prasaṁdhāya śilīmukham ,
preṣayāmāsa samare paṇḍitaṁ prati bhārata.
23. tataḥ punaḥ ameyātmā prasaṃdhāya śilīmukham
preṣayāmāsa samare paṇḍitam prati bhārata
23. bhārata tataḥ punaḥ ameyātmā śilīmukham
prasaṃdhāya samare paṇḍitam prati preṣayāmāsa
23. Then, O Bhārata, the immeasurable-souled one, having again fitted an arrow (śilīmukha), dispatched it in battle against Paṇḍita.
स शरः पण्डितं हत्वा विवेश धरणीतलम् ।
यथा नरं निहत्याशु भुजगः कालचोदितः ॥२४॥
24. sa śaraḥ paṇḍitaṁ hatvā viveśa dharaṇītalam ,
yathā naraṁ nihatyāśu bhujagaḥ kālacoditaḥ.
24. saḥ śaraḥ paṇḍitam hatvā viveśa dharaṇītalam
yathā naram nihatya āśu bhujagaḥ kālacoditaḥ
24. saḥ śaraḥ paṇḍitam hatvā dharaṇītalam viveśa yathā
kālacoditaḥ bhujagaḥ naram nihatya āśu (viveśati)
24. That arrow, having slain Paṇḍita, penetrated the surface of the earth, just as a serpent (bhujaga), impelled by fate (kāla), swiftly kills a man and then disappears into the ground.
विशालाक्षशिरश्छित्त्वा पातयामास भूतले ।
त्रिभिः शरैरदीनात्मा स्मरन्क्लेशं पुरातनम् ॥२५॥
25. viśālākṣaśiraśchittvā pātayāmāsa bhūtale ,
tribhiḥ śarairadīnātmā smarankleśaṁ purātanam.
25. viśālākṣaśiraḥ chitvā pātayāmāsa bhūtale
tribhiḥ śaraiḥ adīnātmā smaran kleśam purātanam
25. adīnātmā purātanam kleśam smaran (san) tribhiḥ
śaraiḥ viśālākṣaśiraḥ chitvā bhūtale pātayāmāsa
25. The one with an unbowed spirit (adīnātmā), remembering his ancient suffering, cut off Viśālāṣka's head with three arrows and made it fall to the ground.
महोदरं महेष्वासं नाराचेन स्तनान्तरे ।
विव्याध समरे राजन्स हतो न्यपतद्भुवि ॥२६॥
26. mahodaraṁ maheṣvāsaṁ nārācena stanāntare ,
vivyādha samare rājansa hato nyapatadbhuvi.
26. mahodaram maheṣvāsam nārācena stanāntare
vivyādha samare rājan saḥ hataḥ nyapatat bhuvi
26. rājan samare saḥ nārācena mahodaram maheṣvāsam
stanāntare vivyādha hataḥ bhuvi nyapatat
26. O king, in battle, he pierced Mahodara, the great archer, in the chest with an iron arrow. Struck, he fell to the ground.
आदित्यकेतोः केतुं च छित्त्वा बाणेन संयुगे ।
भल्लेन भृशतीक्ष्णेन शिरश्चिच्छेद चारिहा ॥२७॥
27. ādityaketoḥ ketuṁ ca chittvā bāṇena saṁyuge ,
bhallena bhṛśatīkṣṇena śiraściccheda cārihā.
27. ādityaketoḥ ketum ca chittvā bāṇena saṃyuge
bhallena bhṛśatīkṣṇena śiraḥ ciccheda cārihā
27. saṃyuge cārihā ādityaketoḥ ketum bāṇena chittvā
bhṛśatīkṣṇena bhallena śiraḥ ca ciccheda
27. The enemy-slayer, in battle, having cut down Adityaketu's banner with an arrow, also severed his head with an extremely sharp bhalla arrow.
बह्वाशिनं ततो भीमः शरेण नतपर्वणा ।
प्रेषयामास संक्रुद्धो यमस्य सदनं प्रति ॥२८॥
28. bahvāśinaṁ tato bhīmaḥ śareṇa nataparvaṇā ,
preṣayāmāsa saṁkruddho yamasya sadanaṁ prati.
28. bahvāśinam tataḥ bhīmaḥ śareṇa nataparvaṇā
preṣayāmāsa saṃkruddhaḥ yamasya sadanam prati
28. tataḥ saṃkruddhaḥ bhīmaḥ nataparvaṇā śareṇa
bahvāśinam yamasya sadanam prati preṣayāmāsa
28. Then, the greatly enraged Bhima, with a straight-flying arrow, sent Bahvaśin to the abode of Yama (god of death).
प्रदुद्रुवुस्ततस्तेऽन्ये पुत्रास्तव विशां पते ।
मन्यमाना हि तत्सत्यं सभायां तस्य भाषितम् ॥२९॥
29. pradudruvustataste'nye putrāstava viśāṁ pate ,
manyamānā hi tatsatyaṁ sabhāyāṁ tasya bhāṣitam.
29. pradudruvuḥ tataḥ te anye putrāḥ tava viśām pate
manyamānāḥ hi tat satyam sabhāyām tasya bhāṣitam
29. viśām pate,
tataḥ te anye tava putrāḥ,
sabhāyām tasya bhāṣitam tat satyam hi manyamānāḥ,
pradudruvuḥ
29. Then, O lord of men, your other sons fled, indeed believing as true that which was spoken by him in the assembly.
ततो दुर्योधनो राजा भ्रातृव्यसनकर्शितः ।
अब्रवीत्तावकान्योधान्भीमोऽयं युधि वध्यताम् ॥३०॥
30. tato duryodhano rājā bhrātṛvyasanakarśitaḥ ,
abravīttāvakānyodhānbhīmo'yaṁ yudhi vadhyatām.
30. tataḥ duryodhanaḥ rājā bhrātṛvyasanakarśitaḥ
abravīt tāvakān yodhān bhīmaḥ ayam yudhi vadhyatām
30. tataḥ bhrātṛvyasanakarśitaḥ rājā duryodhanaḥ
tāvakān yodhān abravīt ayam bhīmaḥ yudhi vadhyatām
30. Then, King Duryodhana, weakened by the misfortune of his brothers, addressed your warriors, saying: 'This Bhīma must be killed in battle!'
एवमेते महेष्वासाः पुत्रास्तव विशां पते ।
भ्रातॄन्संदृश्य निहतान्प्रास्मरंस्ते हि तद्वचः ॥३१॥
31. evamete maheṣvāsāḥ putrāstava viśāṁ pate ,
bhrātṝnsaṁdṛśya nihatānprāsmaraṁste hi tadvacaḥ.
31. evam ete maheṣvāsāḥ putrāḥ tava viśām pate
bhrātṝn saṃdṛśya nihatān prāsmaran te hi tat vacaḥ
31. evam viśām pate,
tava ete maheṣvāsāḥ putrāḥ bhrātṝn nihatān saṃdṛśya hi tat vacaḥ prāsmaran
31. Thus, O ruler of men (viśāṃ pate), these sons of yours, who are great archers, indeed remembered that advice after seeing their brothers slain.
यदुक्तवान्महाप्राज्ञः क्षत्ता हितमनामयम् ।
तदिदं समनुप्राप्तं वचनं दिव्यदर्शिनः ॥३२॥
32. yaduktavānmahāprājñaḥ kṣattā hitamanāmayam ,
tadidaṁ samanuprāptaṁ vacanaṁ divyadarśinaḥ.
32. yat uktavān mahāprājñaḥ kṣattā hitam anāmayam
tat idam samanuprāptam vacanam divyadarśinaḥ
32. mahāprājñaḥ kṣattā divyadarśinaḥ yat hitam anāmayam uktavān,
tat idam vacanam samanuprāptam
32. That beneficial and wholesome advice which the highly intelligent Vidura (kṣattā) had given – that very word of the seer (divyadarśin) has now come true.
लोभमोहसमाविष्टः पुत्रप्रीत्या जनाधिप ।
न बुध्यसे पुरा यत्तत्तथ्यमुक्तं वचो महत् ॥३३॥
33. lobhamohasamāviṣṭaḥ putraprītyā janādhipa ,
na budhyase purā yattattathyamuktaṁ vaco mahat.
33. lobhamohasamāviṣṭaḥ putraprītyā janādhipa na
budhyase purā yat tat tathyām uktam vacaḥ mahat
33. janādhipa,
putraprītyā lobhamohasamāviṣṭaḥ (tvam) purā yat tat mahat tathyām uktam vacaḥ na budhyase
33. O ruler of men (janādhipa), you are overwhelmed by greed and delusion, stemming from your affection for your sons. Therefore, you did not previously comprehend that great and truthful advice that was spoken.
तथैव हि वधार्थाय पुत्राणां पाण्डवो बली ।
नूनं जातो महाबाहुर्यथा हन्ति स्म कौरवान् ॥३४॥
34. tathaiva hi vadhārthāya putrāṇāṁ pāṇḍavo balī ,
nūnaṁ jāto mahābāhuryathā hanti sma kauravān.
34. tathā eva hi vadhārthāya putrāṇām pāṇḍavaḥ balī
nūnam jātaḥ mahābāhuḥ yathā hanti sma kauravān
34. hi tathā eva nūnam mahābāhuḥ balī pāṇḍavaḥ putrāṇām vadhārthāya jātaḥ,
yathā kauravān hanti sma
34. Indeed, the mighty Pandava, the mighty-armed one, was surely born for the very purpose of killing [our] sons, just as he has been slaying the Kauravas.
ततो दुर्योधनो राजा भीष्ममासाद्य मारिष ।
दुःखेन महताविष्टो विललापातिकर्शितः ॥३५॥
35. tato duryodhano rājā bhīṣmamāsādya māriṣa ,
duḥkhena mahatāviṣṭo vilalāpātikarśitaḥ.
35. tataḥ duryodhanaḥ rājā bhīṣmam āsādya māriṣa
duḥkhena mahatā āviṣṭaḥ vilalāpa atikarśitaḥ
35. tataḥ rājā duryodhanaḥ,
māriṣa,
bhīṣmam āsādya,
mahatā duḥkhena āviṣṭaḥ,
atikarśitaḥ vilalāpa
35. Then King Duryodhana, having approached Bhishma, O respected one, was overcome by great sorrow and, deeply distressed, he lamented.
निहता भ्रातरः शूरा भीमसेनेन मे युधि ।
यतमानास्तथान्येऽपि हन्यन्ते सर्वसैनिकाः ॥३६॥
36. nihatā bhrātaraḥ śūrā bhīmasenena me yudhi ,
yatamānāstathānye'pi hanyante sarvasainikāḥ.
36. nihatāḥ bhrātaraḥ śūrāḥ bhīmasenena me yudhi
yatamānāḥ tathā anye api hanyante sarvasainikāḥ
36. me śūrāḥ bhrātaraḥ bhīmasenena yudhi nihatāḥ;
tathā anye api yatamānāḥ sarvasainikāḥ hanyante
36. My brave brothers have been killed in battle by Bhimasena; and even other soldiers, though striving valiantly, are all being slain.
भवांश्च मध्यस्थतया नित्यमस्मानुपेक्षते ।
सोऽहं कापथमारूढः पश्य दैवमिदं मम ॥३७॥
37. bhavāṁśca madhyasthatayā nityamasmānupekṣate ,
so'haṁ kāpathamārūḍhaḥ paśya daivamidaṁ mama.
37. bhavān ca madhyasthatayā nityam asmān upekṣate
saḥ aham kāpatham ārūḍhaḥ paśya daivam idam mama
37. ca bhavān madhyasthatayā nityam asmān upekṣate.
saḥ aham kāpatham ārūḍhaḥ; mama idam daivam paśya
37. And you, by your neutrality, constantly disregard us. I, who have followed a wrong path, behold this destiny (daivam) of mine!
एतच्छ्रुत्वा वचः क्रूरं पिता देवव्रतस्तव ।
दुर्योधनमिदं वाक्यमब्रवीत्साश्रुलोचनम् ॥३८॥
38. etacchrutvā vacaḥ krūraṁ pitā devavratastava ,
duryodhanamidaṁ vākyamabravītsāśrulocanam.
38. etat śrutvā vacaḥ krūram pitā devavrataḥ tava
duryodhanam idam vākyam abravīt sāśrulocanam
38. tava pitā devavrataḥ etat krūram vacaḥ śrutvā
sāśrulocanam idam vākyam duryodhanam abravīt
38. Hearing this cruel speech, your father Devavrata (Bhīṣma) spoke these words to Duryodhana, his eyes filled with tears.
उक्तमेतन्मया पूर्वं द्रोणेन विदुरेण च ।
गान्धार्या च यशस्विन्या तत्त्वं तात न बुद्धवान् ॥३९॥
39. uktametanmayā pūrvaṁ droṇena vidureṇa ca ,
gāndhāryā ca yaśasvinyā tattvaṁ tāta na buddhavān.
39. uktam etat mayā pūrvam droṇena vidureṇa ca
gāndhāryā ca yaśasvinyā tattvam tāta na buddhvān
39. tāta etat pūrvam mayā droṇena vidureṇa ca yaśasvinyā gāndhāryā ca uktam (āsīt),
(kintu tvam) tattvam na buddhvān
39. This was said previously by me, by Droṇa, by Vidura, and by the glorious Gāndhārī, dear son, yet you have not understood the truth.
समयश्च मया पूर्वं कृतो वः शत्रुकर्शन ।
नाहं युधि विमोक्तव्यो नाप्याचार्यः कथंचन ॥४०॥
40. samayaśca mayā pūrvaṁ kṛto vaḥ śatrukarśana ,
nāhaṁ yudhi vimoktavyo nāpyācāryaḥ kathaṁcana.
40. samayaḥ ca mayā pūrvam kṛtaḥ vaḥ śatrukarśana na
aham yudhi vimoktavyaḥ na api ācāryaḥ kathaṃcana
40. śatrukarśana,
pūrvam mayā vaḥ ca samayaḥ kṛtaḥ (yat) aham yudhi na vimoktavyaḥ,
api ca ācāryaḥ kathaṃcana na (vimoktavyaḥ).
40. O destroyer of enemies, I previously made a pledge to you all: that I, nor the teacher (Droṇa), should ever be abandoned in battle.
यं यं हि धार्तराष्ट्राणां भीमो द्रक्ष्यति संयुगे ।
हनिष्यति रणे तं तं सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ॥४१॥
41. yaṁ yaṁ hi dhārtarāṣṭrāṇāṁ bhīmo drakṣyati saṁyuge ,
haniṣyati raṇe taṁ taṁ satyametadbravīmi te.
41. yam yam hi dhārtarāṣṭrāṇām bhīmaḥ drakṣyati saṃyuge
haniṣyati raṇe tam tam satyam etat bravīmi te
41. hi bhīmaḥ saṃyuge dhārtarāṣṭrāṇām yam yam drakṣyati,
raṇe tam tam (saḥ) haniṣyati; etat satyam te bravīmi.
41. I tell you this truth: whichever one of Dhṛtarāṣṭra's sons Bhīma sees in battle, that one he will surely kill on the battlefield.
स त्वं राजन्स्थिरो भूत्वा दृढां कृत्वा रणे मतिम् ।
योधयस्व रणे पार्थान्स्वर्गं कृत्वा परायणम् ॥४२॥
42. sa tvaṁ rājansthiro bhūtvā dṛḍhāṁ kṛtvā raṇe matim ,
yodhayasva raṇe pārthānsvargaṁ kṛtvā parāyaṇam.
42. sa tvam rājan sthiraḥ bhūtvā dṛḍhām kṛtvā raṇe matim
yodhayasva raṇe pārthān svargam kṛtvā parāyaṇam
42. rājan sa tvam sthiraḥ bhūtvā raṇe dṛḍhām matim kṛtvā
raṇe pārthān yodhayasva svargam parāyaṇam kṛtvā
42. Therefore, O King, becoming resolute and making your determination firm in battle, fight the Pāṇḍavas, considering heaven as the ultimate goal.
न शक्याः पाण्डवा जेतुं सेन्द्रैरपि सुरासुरैः ।
तस्माद्युद्धे मतिं कृत्वा स्थिरां युध्यस्व भारत ॥४३॥
43. na śakyāḥ pāṇḍavā jetuṁ sendrairapi surāsuraiḥ ,
tasmādyuddhe matiṁ kṛtvā sthirāṁ yudhyasva bhārata.
43. na śakyāḥ pāṇḍavāḥ jetum sa-indraiḥ api sura-asuraiḥ
tasmāt yuddhe matim kṛtvā sthirām yudhyasva bhārata
43. pāṇḍavāḥ se-indraiḥ api sura-asuraiḥ jetum na śakyāḥ
tasmāt bhārata yuddhe sthirām matim kṛtvā yudhyasva
43. The Pāṇḍavas cannot be conquered even by gods and asuras along with Indra. Therefore, O Bhārata, make your resolve firm in battle and fight.