महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-164
संजय उवाच ।
तस्मिंस्तथा वर्तमाने नराश्वगजसंक्षये ।
दुःशासनो महाराज धृष्टद्युम्नमयोधयत् ॥१॥
तस्मिंस्तथा वर्तमाने नराश्वगजसंक्षये ।
दुःशासनो महाराज धृष्टद्युम्नमयोधयत् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tasmiṁstathā vartamāne narāśvagajasaṁkṣaye ,
duḥśāsano mahārāja dhṛṣṭadyumnamayodhayat.
tasmiṁstathā vartamāne narāśvagajasaṁkṣaye ,
duḥśāsano mahārāja dhṛṣṭadyumnamayodhayat.
1.
sañjaya uvāca | tasmin tathā vartamāne narāśvagajasaṃkṣaye
| duḥśāsanaḥ mahārāja dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
| duḥśāsanaḥ mahārāja dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
1.
sañjaya uvāca: mahārāja,
tasmin narāśvagajasaṃkṣaye tathā vartamāne,
duḥśāsanaḥ dhṛṣṭadyumnam ayodhayat.
tasmin narāśvagajasaṃkṣaye tathā vartamāne,
duḥśāsanaḥ dhṛṣṭadyumnam ayodhayat.
1.
Sañjaya said: O great king, as such a great destruction of men, horses, and elephants was thus occurring, Duśśāsana engaged in battle with Dhṛṣṭadyumna.
स तु रुक्मरथासक्तो दुःशासनशरार्दितः ।
अमर्षात्तव पुत्रस्य शरैर्वाहानवाकिरत् ॥२॥
अमर्षात्तव पुत्रस्य शरैर्वाहानवाकिरत् ॥२॥
2. sa tu rukmarathāsakto duḥśāsanaśarārditaḥ ,
amarṣāttava putrasya śarairvāhānavākirat.
amarṣāttava putrasya śarairvāhānavākirat.
2.
saḥ tu rukmarathāsaktaḥ duḥśāsanaśarārditaḥ
amarṣāt tava putrasya śaraiḥ vāhān avākirat
amarṣāt tava putrasya śaraiḥ vāhān avākirat
2.
saḥ tu duḥśāsanaśarārditaḥ rukmarathāsaktaḥ
amarṣāt tava putrasya vāhān śaraiḥ avākirat
amarṣāt tava putrasya vāhān śaraiḥ avākirat
2.
But he (Dhṛṣṭadyumna), engaged in a golden chariot and tormented by Duḥśāsana's arrows, out of indignation, struck down your son's (Duḥśāsana's) horses with his own arrows.
क्षणेन स रथस्तस्य सध्वजः सहसारथिः ।
नादृश्यत महाराज पार्षतस्य शरैश्चितः ॥३॥
नादृश्यत महाराज पार्षतस्य शरैश्चितः ॥३॥
3. kṣaṇena sa rathastasya sadhvajaḥ sahasārathiḥ ,
nādṛśyata mahārāja pārṣatasya śaraiścitaḥ.
nādṛśyata mahārāja pārṣatasya śaraiścitaḥ.
3.
kṣaṇena saḥ rathaḥ tasya sa-dhvajaḥ saha-sārathiḥ
na adṛśyata mahārāja pārṣatasya śaraiḥ citaḥ
na adṛśyata mahārāja pārṣatasya śaraiḥ citaḥ
3.
mahārāja kṣaṇena tasya saḥ rathaḥ sa-dhvajaḥ
saha-sārathiḥ pārṣatasya śaraiḥ citaḥ na adṛśyata
saha-sārathiḥ pārṣatasya śaraiḥ citaḥ na adṛśyata
3.
O great king, in a moment, that chariot of his (Duḥśāsana), along with its banner and charioteer, became invisible, covered by the arrows of Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna).
दुःशासनस्तु राजेन्द्र पाञ्चाल्यस्य महात्मनः ।
नाशकत्प्रमुखे स्थातुं शरजालप्रपीडितः ॥४॥
नाशकत्प्रमुखे स्थातुं शरजालप्रपीडितः ॥४॥
4. duḥśāsanastu rājendra pāñcālyasya mahātmanaḥ ,
nāśakatpramukhe sthātuṁ śarajālaprapīḍitaḥ.
nāśakatpramukhe sthātuṁ śarajālaprapīḍitaḥ.
4.
duḥśāsanaḥ tu rājendra pāñcālyasya mahātmanaḥ
na aśakat pramukhe sthātum śarajālaprāpīḍitaḥ
na aśakat pramukhe sthātum śarajālaprāpīḍitaḥ
4.
rājendra duḥśāsanaḥ tu śarajālaprāpīḍitaḥ
mahātmanaḥ pāñcālyasya pramukhe sthātum na aśakat
mahātmanaḥ pāñcālyasya pramukhe sthātum na aśakat
4.
But Duḥśāsana, O king of kings, severely tormented by a multitude of arrows, was unable to stand before the great-souled Pāñcālya (Dhṛṣṭadyumna).
स तु दुःशासनं बाणैर्विमुखीकृत्य पार्षतः ।
किरञ्शरसहस्राणि द्रोणमेवाभ्ययाद्रणे ॥५॥
किरञ्शरसहस्राणि द्रोणमेवाभ्ययाद्रणे ॥५॥
5. sa tu duḥśāsanaṁ bāṇairvimukhīkṛtya pārṣataḥ ,
kirañśarasahasrāṇi droṇamevābhyayādraṇe.
kirañśarasahasrāṇi droṇamevābhyayādraṇe.
5.
saḥ tu duḥśāsanam bāṇaiḥ vimukhīkṛtya pārṣataḥ
kiran śarasahasrāṇi droṇam eva abhyayāt raṇe
kiran śarasahasrāṇi droṇam eva abhyayāt raṇe
5.
saḥ tu pārṣataḥ bāṇaiḥ duḥśāsanam vimukhīkṛtya
śarasahasrāṇi kiran raṇe droṇam eva abhyayāt
śarasahasrāṇi kiran raṇe droṇam eva abhyayāt
5.
But Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna), having driven Duḥśāsana away with his arrows, scattering thousands of arrows, then attacked Droṇa himself in battle.
प्रत्यपद्यत हार्दिक्यः कृतवर्मा तदन्तरम् ।
सोदर्याणां त्रयश्चैव त एनं पर्यवारयन् ॥६॥
सोदर्याणां त्रयश्चैव त एनं पर्यवारयन् ॥६॥
6. pratyapadyata hārdikyaḥ kṛtavarmā tadantaram ,
sodaryāṇāṁ trayaścaiva ta enaṁ paryavārayan.
sodaryāṇāṁ trayaścaiva ta enaṁ paryavārayan.
6.
pratyapadyata hārdikyaḥ kṛtavarmā tat antaram
sodaryāṇām trayaḥ ca eva te enam paryavārayan
sodaryāṇām trayaḥ ca eva te enam paryavārayan
6.
hārdikyaḥ kṛtavarmā tat antaram pratyapadyata
ca eva sodaryāṇām trayaḥ te enam paryavārayan
ca eva sodaryāṇām trayaḥ te enam paryavārayan
6.
Immediately after that, Kṛtavarmā (Hardikya) joined them. And three of his uterine brothers also surrounded him.
तं यमौ पृष्ठतोऽन्वैतां रक्षन्तौ पुरुषर्षभौ ।
द्रोणायाभिमुखं यान्तं दीप्यमानमिवानलम् ॥७॥
द्रोणायाभिमुखं यान्तं दीप्यमानमिवानलम् ॥७॥
7. taṁ yamau pṛṣṭhato'nvaitāṁ rakṣantau puruṣarṣabhau ,
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ dīpyamānamivānalam.
droṇāyābhimukhaṁ yāntaṁ dīpyamānamivānalam.
7.
tam yamau pṛṣṭhataḥ anvaitām rakṣantau puruṣarṣabhau
droṇāya abhimukham yāntam dīpyamānam iva analam
droṇāya abhimukham yāntam dīpyamānam iva analam
7.
puruṣarṣabhau yamau tam pṛṣṭhataḥ rakṣantau anvaitām
tam droṇāya abhimukham yāntam analam iva dīpyamānam
tam droṇāya abhimukham yāntam analam iva dīpyamānam
7.
The two bulls among men (puruṣarṣabhau), the twins, followed him from behind, protecting him. As he moved towards Droṇa, he was blazing like a fire.
संप्रहारमकुर्वंस्ते सर्वे सप्त महारथाः ।
अमर्षिताः सत्त्ववन्तः कृत्वा मरणमग्रतः ॥८॥
अमर्षिताः सत्त्ववन्तः कृत्वा मरणमग्रतः ॥८॥
8. saṁprahāramakurvaṁste sarve sapta mahārathāḥ ,
amarṣitāḥ sattvavantaḥ kṛtvā maraṇamagrataḥ.
amarṣitāḥ sattvavantaḥ kṛtvā maraṇamagrataḥ.
8.
samprāhāram akurvan te sarve sapta mahārathāḥ
amarṣitāḥ sattvavantaḥ kṛtvā maraṇam agrataḥ
amarṣitāḥ sattvavantaḥ kṛtvā maraṇam agrataḥ
8.
sarve sapta mahārathāḥ te amarṣitāḥ sattvavantaḥ
maraṇam agrataḥ kṛtvā samprāhāram akurvan
maraṇam agrataḥ kṛtvā samprāhāram akurvan
8.
All seven great charioteers (mahāratha), enraged and courageous, engaged in battle, having placed death before them.
शुद्धात्मानः शुद्धवृत्ता राजन्स्वर्गपुरस्कृताः ।
आर्यं युद्धमकुर्वन्त परस्परजिगीषवः ॥९॥
आर्यं युद्धमकुर्वन्त परस्परजिगीषवः ॥९॥
9. śuddhātmānaḥ śuddhavṛttā rājansvargapuraskṛtāḥ ,
āryaṁ yuddhamakurvanta parasparajigīṣavaḥ.
āryaṁ yuddhamakurvanta parasparajigīṣavaḥ.
9.
śuddhātmānaḥ śuddhavṛttāḥ rājan svargapuraskṛtāḥ
āryam yuddham akurvanta parasparajigīṣavaḥ
āryam yuddham akurvanta parasparajigīṣavaḥ
9.
rājan śuddhātmānaḥ śuddhavṛttāḥ svargapuraskṛtāḥ
parasparajigīṣavaḥ āryam yuddham akurvanta
parasparajigīṣavaḥ āryam yuddham akurvanta
9.
O King, those of pure spirit (ātman) and pure conduct, who had heaven as their goal, desiring to conquer each other, performed a noble battle.
शुक्लाभिजनकर्माणो मतिमन्तो जनाधिपाः ।
धर्मयुद्धमयुध्यन्त प्रेक्षन्तो गतिमुत्तमाम् ॥१०॥
धर्मयुद्धमयुध्यन्त प्रेक्षन्तो गतिमुत्तमाम् ॥१०॥
10. śuklābhijanakarmāṇo matimanto janādhipāḥ ,
dharmayuddhamayudhyanta prekṣanto gatimuttamām.
dharmayuddhamayudhyanta prekṣanto gatimuttamām.
10.
śuklābhijanakarmāṇaḥ matimantaḥ janādhipāḥ
dharma-yuddham ayudhyanta prekṣantaḥ gatim uttamām
dharma-yuddham ayudhyanta prekṣantaḥ gatim uttamām
10.
śuklābhijanakarmāṇaḥ matimantaḥ janādhipāḥ
dharma-yuddham ayudhyanta uttamām gatim prekṣantaḥ
dharma-yuddham ayudhyanta uttamām gatim prekṣantaḥ
10.
Kings, distinguished by pure lineage and deeds, and possessing great intelligence, engaged in a war in accordance with natural law (dharma-yuddha), aspiring to a supreme destination.
न तत्रासीदधर्मिष्ठमशस्त्रं युद्धमेव च ।
नात्र कर्णी न नालीको न लिप्तो न च वस्तकः ॥११॥
नात्र कर्णी न नालीको न लिप्तो न च वस्तकः ॥११॥
11. na tatrāsīdadharmiṣṭhamaśastraṁ yuddhameva ca ,
nātra karṇī na nālīko na lipto na ca vastakaḥ.
nātra karṇī na nālīko na lipto na ca vastakaḥ.
11.
na tatra āsīt adharmiṣṭham aśastram yuddham eva ca
na atra karṇī na nālīkaḥ na liptaḥ na ca vastakaḥ
na atra karṇī na nālīkaḥ na liptaḥ na ca vastakaḥ
11.
tatra yuddham na adharmiṣṭham āsīt na ca aśastram
eva atra na karṇī na nālīkaḥ na liptaḥ na ca vastakaḥ
eva atra na karṇī na nālīkaḥ na liptaḥ na ca vastakaḥ
11.
There, the war was not unconstitutional (adharmiṣṭha), nor was it fought without weapons. Neither were feathered arrows (karṇī) used, nor reed-shafted arrows (nālīka), nor poisoned arrows (lipta), nor barbed arrows (vastaka).
न सूची कपिशो नात्र न गवास्थिर्गजास्थिकः ।
इषुरासीन्न संश्लिष्टो न पूतिर्न च जिह्मगः ॥१२॥
इषुरासीन्न संश्लिष्टो न पूतिर्न च जिह्मगः ॥१२॥
12. na sūcī kapiśo nātra na gavāsthirgajāsthikaḥ ,
iṣurāsīnna saṁśliṣṭo na pūtirna ca jihmagaḥ.
iṣurāsīnna saṁśliṣṭo na pūtirna ca jihmagaḥ.
12.
na sūcī kapiśaḥ na atra na go-asthiḥ gaja-asthikaḥ
iṣuḥ āsīt na saṃśliṣṭaḥ na pūtiḥ na ca jihmagaḥ
iṣuḥ āsīt na saṃśliṣṭaḥ na pūtiḥ na ca jihmagaḥ
12.
atra na sūcī na kapiśaḥ na go-asthiḥ na gaja-asthikaḥ
āsīt iṣuḥ na saṃśliṣṭaḥ na pūtiḥ na ca jihmagaḥ
āsīt iṣuḥ na saṃśliṣṭaḥ na pūtiḥ na ca jihmagaḥ
12.
Here, there was neither a needle-shaped arrow (sūcī) nor a brownish one (kapiśa). No arrows with cow-bone (gavāsthi) or elephant-bone (gajāsthika) tips were used. The arrow (iṣu) was not sticky (saṃśliṣṭa), nor putrid (pūti), nor did it fly crookedly (jihmaga).
ऋजून्येव विशुद्धानि सर्वे शस्त्राण्यधारयन् ।
सुयुद्धेन पराँल्लोकानीप्सन्तः कीर्तिमेव च ॥१३॥
सुयुद्धेन पराँल्लोकानीप्सन्तः कीर्तिमेव च ॥१३॥
13. ṛjūnyeva viśuddhāni sarve śastrāṇyadhārayan ,
suyuddhena parāँllokānīpsantaḥ kīrtimeva ca.
suyuddhena parāँllokānīpsantaḥ kīrtimeva ca.
13.
ṛjūni eva viśuddhāni sarve śastrāṇi adhārayan
su-yuddhena parān lokān īpsantaḥ kīrtim eva ca
su-yuddhena parān lokān īpsantaḥ kīrtim eva ca
13.
sarve ṛjūni eva viśuddhāni śastrāṇi adhārayan
su-yuddhena parān lokān ca kīrtim eva īpsantaḥ
su-yuddhena parān lokān ca kīrtim eva īpsantaḥ
13.
All of them wielded only straight and pure weapons. Through righteous combat, they sought to attain supreme worlds and also fame.
तदासीत्तुमुलं युद्धं सर्वदोषविवर्जितम् ।
चतुर्णां तव योधानां तैस्त्रिभिः पाण्डवैः सह ॥१४॥
चतुर्णां तव योधानां तैस्त्रिभिः पाण्डवैः सह ॥१४॥
14. tadāsīttumulaṁ yuddhaṁ sarvadoṣavivarjitam ,
caturṇāṁ tava yodhānāṁ taistribhiḥ pāṇḍavaiḥ saha.
caturṇāṁ tava yodhānāṁ taistribhiḥ pāṇḍavaiḥ saha.
14.
tadā āsīt tumulam yuddham sarvadoṣavivarjitam
caturṇām tava yodhānām taiḥ tribhiḥ pāṇḍavaiḥ saha
caturṇām tava yodhānām taiḥ tribhiḥ pāṇḍavaiḥ saha
14.
tadā tava caturṇām yodhānām taiḥ tribhiḥ pāṇavaiḥ
saha tumulam sarvadoṣavivarjitam yuddham āsīt
saha tumulam sarvadoṣavivarjitam yuddham āsīt
14.
Then a tumultuous battle, entirely free from any fault, occurred between your four warriors and those three Pāṇḍavas.
धृष्टद्युम्नस्तु तान्हित्वा तव राजन्रथर्षभान् ।
यमाभ्यां वारितान्दृष्ट्वा शीघ्रास्त्रो द्रोणमभ्ययात् ॥१५॥
यमाभ्यां वारितान्दृष्ट्वा शीघ्रास्त्रो द्रोणमभ्ययात् ॥१५॥
15. dhṛṣṭadyumnastu tānhitvā tava rājanratharṣabhān ,
yamābhyāṁ vāritāndṛṣṭvā śīghrāstro droṇamabhyayāt.
yamābhyāṁ vāritāndṛṣṭvā śīghrāstro droṇamabhyayāt.
15.
dhṛṣṭadyumnaḥ tu tān hitvā tava rājan rathaṛṣabhān
yamābhyām vāritān dṛṣṭvā śīghrāstraḥ droṇam abhyayāt
yamābhyām vāritān dṛṣṭvā śīghrāstraḥ droṇam abhyayāt
15.
rājan dhṛṣṭadyumnaḥ tu yamābhyām vāritān tava
rathaṛṣabhān dṛṣṭvā tān hitvā śīghrāstraḥ droṇam abhyayāt
rathaṛṣabhān dṛṣṭvā tān hitvā śīghrāstraḥ droṇam abhyayāt
15.
But Dhṛṣṭadyumna, O King, having observed your finest charioteers being obstructed by the two Yamas (Nakula and Sahadeva), abandoned his previous engagement and, skilled with swift weapons, advanced towards Droṇa.
निवारितास्तु ते वीरास्तयोः पुरुषसिंहयोः ।
समसज्जन्त चत्वारो वाताः पर्वतयोरिव ॥१६॥
समसज्जन्त चत्वारो वाताः पर्वतयोरिव ॥१६॥
16. nivāritāstu te vīrāstayoḥ puruṣasiṁhayoḥ ,
samasajjanta catvāro vātāḥ parvatayoriva.
samasajjanta catvāro vātāḥ parvatayoriva.
16.
nivāritāḥ tu te vīrāḥ tayoḥ puruṣasiṃhayoḥ
samasañjanta catvāraḥ vātāḥ parvatayoḥ iva
samasañjanta catvāraḥ vātāḥ parvatayoḥ iva
16.
nivāritāḥ tu te vīrāḥ tayoḥ puruṣasiṃhayoḥ
catvāraḥ vātāḥ parvatayoḥ iva samasañjanta
catvāraḥ vātāḥ parvatayoḥ iva samasañjanta
16.
But those heroes, though obstructed by those two lion-like men (Nakula and Sahadeva), engaged in battle like four winds clashing between two mountains.
द्वाभ्यां द्वाभ्यां यमौ सार्धं रथाभ्यां रथपुंगवौ ।
समासक्तौ ततो द्रोणं धृष्टद्युम्नोऽभ्यवर्तत ॥१७॥
समासक्तौ ततो द्रोणं धृष्टद्युम्नोऽभ्यवर्तत ॥१७॥
17. dvābhyāṁ dvābhyāṁ yamau sārdhaṁ rathābhyāṁ rathapuṁgavau ,
samāsaktau tato droṇaṁ dhṛṣṭadyumno'bhyavartata.
samāsaktau tato droṇaṁ dhṛṣṭadyumno'bhyavartata.
17.
dvābhyām dvābhyām yamau sārdham rathābhyām rathapuṅgavau
samāsaktau tataḥ droṇam dhṛṣṭadyumnaḥ abhyavartata
samāsaktau tataḥ droṇam dhṛṣṭadyumnaḥ abhyavartata
17.
yamau rathābhyām dvābhyām dvābhyām sārdham rathapuṅgavau
samāsaktau tataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ droṇam abhyavartata
samāsaktau tataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ droṇam abhyavartata
17.
The two Yamas (Nakula and Sahadeva), each with their own chariot, became closely engaged in battle, two by two, with the two finest charioteers (from your side). Then Dhṛṣṭadyumna advanced against Droṇa.
दृष्ट्वा द्रोणाय पाञ्चाल्यं व्रजन्तं युद्धदुर्मदम् ।
यमाभ्यां तांश्च संसक्तांस्तदन्तरमुपाद्रवत् ॥१८॥
यमाभ्यां तांश्च संसक्तांस्तदन्तरमुपाद्रवत् ॥१८॥
18. dṛṣṭvā droṇāya pāñcālyaṁ vrajantaṁ yuddhadurmadam ,
yamābhyāṁ tāṁśca saṁsaktāṁstadantaramupādravat.
yamābhyāṁ tāṁśca saṁsaktāṁstadantaramupādravat.
18.
dṛṣṭvā droṇāya pāñcālyam vrajantam yuddhadurmadam
yamābhyām tān ca saṃsaktān tat antaram upādravat
yamābhyām tān ca saṃsaktān tat antaram upādravat
18.
yuddhadurmadam pāñcālyam droṇāya vrajantam,
ca yamābhyām tān saṃsaktān dṛṣṭvā,
tat antaram upādravat
ca yamābhyām tān saṃsaktān dṛṣṭvā,
tat antaram upādravat
18.
Seeing Dhṛṣṭadyumna, who was furious in battle, advancing towards Droṇa, and also (seeing) them (the Kauravas) engaged with the two (Pāṇḍava) twins (Nakula and Sahadeva), he immediately rushed into that intervening space.
दुर्योधनो महाराज किरञ्शोणितभोजनान् ।
तं सात्यकिः शीघ्रतरं पुनरेवाभ्यवर्तत ॥१९॥
तं सात्यकिः शीघ्रतरं पुनरेवाभ्यवर्तत ॥१९॥
19. duryodhano mahārāja kirañśoṇitabhojanān ,
taṁ sātyakiḥ śīghrataraṁ punarevābhyavartata.
taṁ sātyakiḥ śīghrataraṁ punarevābhyavartata.
19.
duryodhanaḥ mahārāja kiran śoṇitabhojanān tam
sātyakiḥ śīghrataram punar eva abhyavartata
sātyakiḥ śīghrataram punar eva abhyavartata
19.
mahārāja duryodhanaḥ śoṇitabhojanān kiran,
sātyakiḥ tam punar eva śīghrataram abhyavartata
sātyakiḥ tam punar eva śīghrataram abhyavartata
19.
O great king, Duryodhana was scattering (arrows upon) his bloodthirsty enemies, when Sātyaki very swiftly again engaged him (Duryodhana).
तौ परस्परमासाद्य समीपे कुरुमाधवौ ।
हसमानौ नृशार्दूलावभीतौ समगच्छताम् ॥२०॥
हसमानौ नृशार्दूलावभीतौ समगच्छताम् ॥२०॥
20. tau parasparamāsādya samīpe kurumādhavau ,
hasamānau nṛśārdūlāvabhītau samagacchatām.
hasamānau nṛśārdūlāvabhītau samagacchatām.
20.
tau parasparam āsādya samīpe kurumādhavau
hasamānau nṛśārdūlau abhītau samagacchātām
hasamānau nṛśārdūlau abhītau samagacchātām
20.
tau kurumādhavau parasparam samīpe āsādya,
hasamānau abhītau nṛśārdūlau samagacchātām
hasamānau abhītau nṛśārdūlau samagacchātām
20.
Those two, the Kuru (Duryodhana) and the Madhava (Sātyaki), having met each other closely, these smiling, fearless, tiger-like men clashed.
बाल्ये वृत्तानि सर्वाणि प्रीयमाणौ विचिन्त्य तौ ।
अन्योन्यं प्रेक्षमाणौ च हसमानौ पुनः पुनः ॥२१॥
अन्योन्यं प्रेक्षमाणौ च हसमानौ पुनः पुनः ॥२१॥
21. bālye vṛttāni sarvāṇi prīyamāṇau vicintya tau ,
anyonyaṁ prekṣamāṇau ca hasamānau punaḥ punaḥ.
anyonyaṁ prekṣamāṇau ca hasamānau punaḥ punaḥ.
21.
bālye vṛttāni sarvāṇi prīyamāṇau vicintya tau
anyonyam prekṣamāṇau ca hasamānau punaḥ punaḥ
anyonyam prekṣamāṇau ca hasamānau punaḥ punaḥ
21.
tau bālye sarvāṇi vṛttāni prīyamāṇau vicintya,
anyonyam prekṣamāṇau ca punaḥ punaḥ hasamānau
anyonyam prekṣamāṇau ca punaḥ punaḥ hasamānau
21.
Those two, remembering all the events of their childhood with affection, looked at each other and laughed repeatedly.
अथ दुर्योधनो राजा सात्यकिं प्रत्यभाषत ।
प्रियं सखायं सततं गर्हयन्वृत्तमात्मनः ॥२२॥
प्रियं सखायं सततं गर्हयन्वृत्तमात्मनः ॥२२॥
22. atha duryodhano rājā sātyakiṁ pratyabhāṣata ,
priyaṁ sakhāyaṁ satataṁ garhayanvṛttamātmanaḥ.
priyaṁ sakhāyaṁ satataṁ garhayanvṛttamātmanaḥ.
22.
atha duryodhanaḥ rājā sātyakim prati abhāṣata
priyam sakhāyam satatam garhayan vṛttam ātmanaḥ
priyam sakhāyam satatam garhayan vṛttam ātmanaḥ
22.
atha rājā duryodhanaḥ priyam sakhāyam sātyakim
ātmanaḥ vṛttam satatam garhayan prati abhāṣata
ātmanaḥ vṛttam satatam garhayan prati abhāṣata
22.
Then King Duryodhana spoke to Sātyaki, his dear friend, constantly blaming his own conduct (ātman).
धिक्क्रोधं धिक्सखे लोभं धिङ्मोहं धिगमर्षितम् ।
धिगस्तु क्षात्रमाचारं धिगस्तु बलमौरसम् ॥२३॥
धिगस्तु क्षात्रमाचारं धिगस्तु बलमौरसम् ॥२३॥
23. dhikkrodhaṁ dhiksakhe lobhaṁ dhiṅmohaṁ dhigamarṣitam ,
dhigastu kṣātramācāraṁ dhigastu balamaurasam.
dhigastu kṣātramācāraṁ dhigastu balamaurasam.
23.
dhik krodham dhik sakhe lobham dhik moham dhik amarṣitam
dhik astu kṣātram ācāram dhik astu balam aurasam
dhik astu kṣātram ācāram dhik astu balam aurasam
23.
sakhe! dhik krodham,
dhik lobham,
dhik moham,
dhik amarṣitam.
dhik astu kṣātram ācāram.
dhik astu aurasam balam.
dhik lobham,
dhik moham,
dhik amarṣitam.
dhik astu kṣātram ācāram.
dhik astu aurasam balam.
23.
Fie upon anger! Fie upon greed (O friend)! Fie upon delusion! Fie upon impatience! Shame upon the warrior's conduct! Shame upon inherent strength!
यत्त्वं मामभिसंधत्से त्वां चाहं शिनिपुंगव ।
त्वं हि प्राणैः प्रियतरो ममाहं च सदा तव ॥२४॥
त्वं हि प्राणैः प्रियतरो ममाहं च सदा तव ॥२४॥
24. yattvaṁ māmabhisaṁdhatse tvāṁ cāhaṁ śinipuṁgava ,
tvaṁ hi prāṇaiḥ priyataro mamāhaṁ ca sadā tava.
tvaṁ hi prāṇaiḥ priyataro mamāhaṁ ca sadā tava.
24.
yat tvam mām abhisaṃdhatse tvām ca aham śinipuṅgava
tvam hi prāṇaiḥ priyataraḥ mama aham ca sadā tava
tvam hi prāṇaiḥ priyataraḥ mama aham ca sadā tava
24.
śinipuṅgava! yat tvam mām abhisaṃdhatse,
ca aham tvām (abhisaṃdhatse); hi,
tvam mama prāṇaiḥ priyataraḥ,
ca aham sadā tava (priyataraḥ).
ca aham tvām (abhisaṃdhatse); hi,
tvam mama prāṇaiḥ priyataraḥ,
ca aham sadā tava (priyataraḥ).
24.
O best of the Śinis, though you are set against me, and I am against you, indeed, you are dearer to me than my very life, and I am always yours.
स्मरामि तानि सर्वाणि बाल्ये वृत्तानि यानि नौ ।
तानि सर्वाणि जीर्णानि सांप्रतं नौ रणाजिरे ।
किमन्यत्क्रोधलोभाभ्यां युध्यामि त्वाद्य सात्वत ॥२५॥
तानि सर्वाणि जीर्णानि सांप्रतं नौ रणाजिरे ।
किमन्यत्क्रोधलोभाभ्यां युध्यामि त्वाद्य सात्वत ॥२५॥
25. smarāmi tāni sarvāṇi bālye vṛttāni yāni nau ,
tāni sarvāṇi jīrṇāni sāṁprataṁ nau raṇājire ,
kimanyatkrodhalobhābhyāṁ yudhyāmi tvādya sātvata.
tāni sarvāṇi jīrṇāni sāṁprataṁ nau raṇājire ,
kimanyatkrodhalobhābhyāṁ yudhyāmi tvādya sātvata.
25.
smarāmi tāni sarvāṇi bālye vṛttāni
yāni nau tāni sarvāṇi jīrṇāni sāṃpratam
nau raṇājire kim anyat
krodhalobhābhyām yudhyāmi tvā adya sātvata
yāni nau tāni sarvāṇi jīrṇāni sāṃpratam
nau raṇājire kim anyat
krodhalobhābhyām yudhyāmi tvā adya sātvata
25.
sātvata! nau bālye yāni tāni sarvāṇi vṛttāni smarāmi.
sāṃpratam nau raṇājire tāni sarvāṇi jīrṇāni (santi).
adya krodhalobhābhyām anyat kim (kāraṇam yena) tvā yudhyāmi?
sāṃpratam nau raṇājire tāni sarvāṇi jīrṇāni (santi).
adya krodhalobhābhyām anyat kim (kāraṇam yena) tvā yudhyāmi?
25.
I recall all those childhood incidents that happened between us two. Now, all those are cast aside between us on the battlefield. What else, apart from anger and greed, makes me fight you today, O Sātvata?
तं तथावादिनं राजन्सात्यकिः प्रत्यभाषत ।
प्रहसन्विशिखांस्तीक्ष्णानुद्यम्य परमास्त्रवित् ॥२६॥
प्रहसन्विशिखांस्तीक्ष्णानुद्यम्य परमास्त्रवित् ॥२६॥
26. taṁ tathāvādinaṁ rājansātyakiḥ pratyabhāṣata ,
prahasanviśikhāṁstīkṣṇānudyamya paramāstravit.
prahasanviśikhāṁstīkṣṇānudyamya paramāstravit.
26.
tam tathāvādinam rājan sātyakiḥ pratyabhāṣata
prahasan viśikhān tīkṣṇān udyamya paramāstravit
prahasan viśikhān tīkṣṇān udyamya paramāstravit
26.
rājan paramāstravit sātyakiḥ prahasan tīkṣṇān
viśikhān udyamya tathāvādinam tam pratyabhāṣata
viśikhān udyamya tathāvādinam tam pratyabhāṣata
26.
O King, Satyaki, an expert in supreme weapons, laughed and raised his sharp arrows, then replied to him who was speaking in that manner.
नेयं सभा राजपुत्र न चाचार्यनिवेशनम् ।
यत्र क्रीडितमस्माभिस्तदा राजन्समागतैः ॥२७॥
यत्र क्रीडितमस्माभिस्तदा राजन्समागतैः ॥२७॥
27. neyaṁ sabhā rājaputra na cācāryaniveśanam ,
yatra krīḍitamasmābhistadā rājansamāgataiḥ.
yatra krīḍitamasmābhistadā rājansamāgataiḥ.
27.
na iyam sabhā rājaputra na ca ācāryaniveśanam
yatra krīḍitam asmābhiḥ tadā rājan samāgataiḥ
yatra krīḍitam asmābhiḥ tadā rājan samāgataiḥ
27.
rājaputra rājan iyam sabhā na ca ācāryaniveśanam
na yatra asmābhiḥ samāgataiḥ tadā krīḍitam
na yatra asmābhiḥ samāgataiḥ tadā krīḍitam
27.
O Prince, this is neither that assembly nor the preceptor's (guru's) residence where we once played together, O King.
दुर्योधन उवाच ।
क्व सा क्रीडा गतास्माकं बाल्ये वै शिनिपुंगव ।
क्व च युद्धमिदं भूयः कालो हि दुरतिक्रमः ॥२८॥
क्व सा क्रीडा गतास्माकं बाल्ये वै शिनिपुंगव ।
क्व च युद्धमिदं भूयः कालो हि दुरतिक्रमः ॥२८॥
28. duryodhana uvāca ,
kva sā krīḍā gatāsmākaṁ bālye vai śinipuṁgava ,
kva ca yuddhamidaṁ bhūyaḥ kālo hi duratikramaḥ.
kva sā krīḍā gatāsmākaṁ bālye vai śinipuṁgava ,
kva ca yuddhamidaṁ bhūyaḥ kālo hi duratikramaḥ.
28.
duryodhanaḥ uvāca kva sā krīḍā gatā asmākam bālye vai
śinipuṅgava kva ca yuddham idam bhūyaḥ kālaḥ hi duratikramaḥ
śinipuṅgava kva ca yuddham idam bhūyaḥ kālaḥ hi duratikramaḥ
28.
duryodhanaḥ uvāca śinipuṅgava asmākam bālye sā krīḍā kva
gatā vai ca idam yuddham bhūyaḥ kva hi kālaḥ duratikramaḥ
gatā vai ca idam yuddham bhūyaḥ kva hi kālaḥ duratikramaḥ
28.
Duryodhana said, "O best among the Shinis, where has that play of our childhood gone? And where is this war again? Indeed, time is insurmountable."
किं नु नो विद्यते कृत्यं धनेन धनलिप्सया ।
यत्र युध्यामहे सर्वे धनलोभात्समागताः ॥२९॥
यत्र युध्यामहे सर्वे धनलोभात्समागताः ॥२९॥
29. kiṁ nu no vidyate kṛtyaṁ dhanena dhanalipsayā ,
yatra yudhyāmahe sarve dhanalobhātsamāgatāḥ.
yatra yudhyāmahe sarve dhanalobhātsamāgatāḥ.
29.
kim nu naḥ vidyate kṛtyam dhanena dhanalipsayā
yatra yudhyāmahe sarve dhanalobhāt samāgatāḥ
yatra yudhyāmahe sarve dhanalobhāt samāgatāḥ
29.
nu naḥ kṛtyam dhanena dhanalipsayā kim vidyate
yatra sarve dhanalobhāt samāgatāḥ yudhyāmahe
yatra sarve dhanalobhāt samāgatāḥ yudhyāmahe
29.
Indeed, what business do we have with wealth or with the desire for wealth? We have all gathered and are fighting because of greed for wealth.
संजय उवाच ।
तं तथावादिनं तत्र राजानं माधवोऽब्रवीत् ।
एवंवृत्तं सदा क्षत्रं यद्धन्तीह गुरूनपि ॥३०॥
तं तथावादिनं तत्र राजानं माधवोऽब्रवीत् ।
एवंवृत्तं सदा क्षत्रं यद्धन्तीह गुरूनपि ॥३०॥
30. saṁjaya uvāca ,
taṁ tathāvādinaṁ tatra rājānaṁ mādhavo'bravīt ,
evaṁvṛttaṁ sadā kṣatraṁ yaddhantīha gurūnapi.
taṁ tathāvādinaṁ tatra rājānaṁ mādhavo'bravīt ,
evaṁvṛttaṁ sadā kṣatraṁ yaddhantīha gurūnapi.
30.
sañjaya uvāca | tam tathāvādinam tatra rājānam mādhavaḥ
abravīt | evaṃvṛttam sadā kṣatram yat hanti iha gurūn api
abravīt | evaṃvṛttam sadā kṣatram yat hanti iha gurūn api
30.
sañjaya uvāca tatra tathāvādinam tam rājānam mādhavaḥ
abravīt kṣatram sadā evaṃvṛttam yat iha gurūn api hanti
abravīt kṣatram sadā evaṃvṛttam yat iha gurūn api hanti
30.
Sañjaya said: There, Mādhava spoke to the king who was speaking in that manner, saying, "The warrior (kṣatriya) class always behaves in this way, for it kills even its elders (gurus) here."
यदि तेऽहं प्रियो राजञ्जहि मां मा चिरं कृथाः ।
त्वत्कृते सुकृताँल्लोकान्गच्छेयं भरतर्षभ ॥३१॥
त्वत्कृते सुकृताँल्लोकान्गच्छेयं भरतर्षभ ॥३१॥
31. yadi te'haṁ priyo rājañjahi māṁ mā ciraṁ kṛthāḥ ,
tvatkṛte sukṛtāँllokāngaccheyaṁ bharatarṣabha.
tvatkṛte sukṛtāँllokāngaccheyaṁ bharatarṣabha.
31.
yadi te aham priyaḥ rājan jahi mām mā ciram kṛthāḥ
| tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam bharatarṣabha
| tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam bharatarṣabha
31.
rājan yadi aham te priyaḥ jahi mām mā ciram kṛthāḥ
bharatarṣabha tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam
bharatarṣabha tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam
31.
O King, if I am dear to you, then kill me; do not delay. For your sake, O best among the Bharatas, I would attain the worlds gained by good deeds.
या ते शक्तिर्बलं चैव तत्क्षिप्रं मयि दर्शय ।
नेच्छाम्येतदहं द्रष्टुं मित्राणां व्यसनं महत् ॥३२॥
नेच्छाम्येतदहं द्रष्टुं मित्राणां व्यसनं महत् ॥३२॥
32. yā te śaktirbalaṁ caiva tatkṣipraṁ mayi darśaya ,
necchāmyetadahaṁ draṣṭuṁ mitrāṇāṁ vyasanaṁ mahat.
necchāmyetadahaṁ draṣṭuṁ mitrāṇāṁ vyasanaṁ mahat.
32.
yā te śaktiḥ balam ca eva tat kṣipram mayi darśaya |
na icchāmi etat aham draṣṭum mitrāṇām vyasanam mahat
na icchāmi etat aham draṣṭum mitrāṇām vyasanam mahat
32.
yā te śaktiḥ balam ca eva,
tat kṣipram mayi darśaya aham etad mitrāṇām mahat vyasanam draṣṭum na icchāmi
tat kṣipram mayi darśaya aham etad mitrāṇām mahat vyasanam draṣṭum na icchāmi
32.
Whatever power and strength (śakti) you possess, quickly show that upon me. I do not wish to witness this great calamity of my friends.
इत्येवं व्यक्तमाभाष्य प्रतिभाष्य च सात्यकिः ।
अभ्ययात्तूर्णमव्यग्रो निरपेक्षो विशां पते ॥३३॥
अभ्ययात्तूर्णमव्यग्रो निरपेक्षो विशां पते ॥३३॥
33. ityevaṁ vyaktamābhāṣya pratibhāṣya ca sātyakiḥ ,
abhyayāttūrṇamavyagro nirapekṣo viśāṁ pate.
abhyayāttūrṇamavyagro nirapekṣo viśāṁ pate.
33.
iti evam vyaktam ābhāṣya pratibhāṣya ca sātyakiḥ
| abhyayāt tūrṇam avyagraḥ nirapekṣaḥ viśām pate
| abhyayāt tūrṇam avyagraḥ nirapekṣaḥ viśām pate
33.
iti evam vyaktam ābhāṣya ca pratibhāṣya,
sātyakiḥ tūrṇam avyagraḥ nirapekṣaḥ abhyayāt viśām pate
sātyakiḥ tūrṇam avyagraḥ nirapekṣaḥ abhyayāt viśām pate
33.
Having thus spoken clearly and having also replied, Sātyaki, swift and undisturbed, advanced, O Lord of the people, without expectation.
तमायान्तमभिप्रेक्ष्य प्रत्यगृह्णात्तवात्मजः ।
शरैश्चावाकिरद्राजञ्शैनेयं तनयस्तव ॥३४॥
शरैश्चावाकिरद्राजञ्शैनेयं तनयस्तव ॥३४॥
34. tamāyāntamabhiprekṣya pratyagṛhṇāttavātmajaḥ ,
śaraiścāvākiradrājañśaineyaṁ tanayastava.
śaraiścāvākiradrājañśaineyaṁ tanayastava.
34.
tam āyāntam abhiprekṣya pratyagṛhṇāt tava ātmajaḥ
śaraiḥ ca avākirat rājan śaineyam tanayaḥ tava
śaraiḥ ca avākirat rājan śaineyam tanayaḥ tava
34.
rājan tava ātmajaḥ tam āyāntam abhiprekṣya
pratyagṛhṇāt ca tava tanayaḥ śaineyam śaraiḥ avākirat
pratyagṛhṇāt ca tava tanayaḥ śaineyam śaraiḥ avākirat
34.
Seeing him approaching, your son engaged him. And your son, O King, showered Śaineya with arrows.
ततः प्रववृते युद्धं कुरुमाधवसिंहयोः ।
अन्योन्यं क्रुद्धयोर्घोरं यथा द्विरदसिंहयोः ॥३५॥
अन्योन्यं क्रुद्धयोर्घोरं यथा द्विरदसिंहयोः ॥३५॥
35. tataḥ pravavṛte yuddhaṁ kurumādhavasiṁhayoḥ ,
anyonyaṁ kruddhayorghoraṁ yathā dviradasiṁhayoḥ.
anyonyaṁ kruddhayorghoraṁ yathā dviradasiṁhayoḥ.
35.
tataḥ pravavṛte yuddham kurūmādhavasiṃhayoḥ
anyonyam kruddhayoḥ ghoram yathā dviradasiṃhayoḥ
anyonyam kruddhayoḥ ghoram yathā dviradasiṃhayoḥ
35.
tataḥ anyonyam kruddhayoḥ kurūmādhavasiṃhayoḥ
ghoram yuddham dviradasiṃhayoḥ yathā pravavṛte
ghoram yuddham dviradasiṃhayoḥ yathā pravavṛte
35.
Then, a dreadful battle commenced between the lion-like Kuru (Duryodhana) and the lion-like Mādhava (Sātyaki), both intensely enraged at each other, much like a confrontation between an elephant and a lion.
ततः पूर्णायतोत्सृष्टैः सात्वतं युद्धदुर्मदम् ।
दुर्योधनः प्रत्यविध्यद्दशभिर्निशितैः शरैः ॥३६॥
दुर्योधनः प्रत्यविध्यद्दशभिर्निशितैः शरैः ॥३६॥
36. tataḥ pūrṇāyatotsṛṣṭaiḥ sātvataṁ yuddhadurmadam ,
duryodhanaḥ pratyavidhyaddaśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
duryodhanaḥ pratyavidhyaddaśabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
36.
tataḥ pūrṇāyatotsṛṣṭaiḥ sātvatam yuddhadurmadam
duryodhanaḥ pratyavidhyat daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
duryodhanaḥ pratyavidhyat daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
36.
tataḥ duryodhanaḥ yuddhadurmadam sātvatam
pūrṇāyatotsṛṣṭaiḥ daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ pratyavidhyat
pūrṇāyatotsṛṣṭaiḥ daśabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ pratyavidhyat
36.
Then Duryodhana, using ten sharp arrows shot with a full draw of his bow, pierced Sātyaki, who was fierce and exhilarated in battle.
तं सात्यकिः प्रत्यविध्यत्तथैव दशभिः शरैः ।
पञ्चाशता पुनश्चाजौ त्रिंशता दशभिश्च ह ॥३७॥
पञ्चाशता पुनश्चाजौ त्रिंशता दशभिश्च ह ॥३७॥
37. taṁ sātyakiḥ pratyavidhyattathaiva daśabhiḥ śaraiḥ ,
pañcāśatā punaścājau triṁśatā daśabhiśca ha.
pañcāśatā punaścājau triṁśatā daśabhiśca ha.
37.
tam sātyakiḥ pratyavidhyat tathaiva daśabhiḥ śaraiḥ
pañcāśatā punaḥ ca ājau triṃśatā daśabhiḥ ca ha
pañcāśatā punaḥ ca ājau triṃśatā daśabhiḥ ca ha
37.
sātyakiḥ tathaiva daśabhiḥ śaraiḥ tam pratyavidhyat
ca punaḥ ājau pañcāśatā triṃśatā ca daśabhiḥ ha
ca punaḥ ājau pañcāśatā triṃśatā ca daśabhiḥ ha
37.
Sātyaki, in turn, pierced him with ten arrows in the same manner. And again in that battle, he struck him with fifty, then with thirty, and truly, with another ten arrows.
तस्य संदधतश्चेषून्संहितेषुं च कार्मुकम् ।
अच्छिनत्सात्यकिस्तूर्णं शरैश्चैवाभ्यवीवृषत् ॥३८॥
अच्छिनत्सात्यकिस्तूर्णं शरैश्चैवाभ्यवीवृषत् ॥३८॥
38. tasya saṁdadhataśceṣūnsaṁhiteṣuṁ ca kārmukam ,
acchinatsātyakistūrṇaṁ śaraiścaivābhyavīvṛṣat.
acchinatsātyakistūrṇaṁ śaraiścaivābhyavīvṛṣat.
38.
tasya saṃdadhataḥ ca iṣūn saṃhitam iṣum ca kārmukam
acchinat sātyakiḥ tūrṇam śaraiḥ ca eva abhyavīvṛṣat
acchinat sātyakiḥ tūrṇam śaraiḥ ca eva abhyavīvṛṣat
38.
sātyakiḥ tasya iṣūn saṃhitam iṣum ca kārmukam ca
saṃdadhataḥ tūrṇam acchinat ca eva śaraiḥ abhyavīvṛṣat
saṃdadhataḥ tūrṇam acchinat ca eva śaraiḥ abhyavīvṛṣat
38.
As he was fitting arrows and a strung arrow to his bow, Satyaki swiftly severed [his weapons] and also showered him with arrows.
स गाढविद्धो व्यथितः प्रत्यपायाद्रथान्तरम् ।
दुर्योधनो महाराज दाशार्हशरपीडितः ॥३९॥
दुर्योधनो महाराज दाशार्हशरपीडितः ॥३९॥
39. sa gāḍhaviddho vyathitaḥ pratyapāyādrathāntaram ,
duryodhano mahārāja dāśārhaśarapīḍitaḥ.
duryodhano mahārāja dāśārhaśarapīḍitaḥ.
39.
saḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ pratyapāyāt rathāntaram
duryodhanaḥ mahārāja dāśārhaśarapīḍitaḥ
duryodhanaḥ mahārāja dāśārhaśarapīḍitaḥ
39.
mahārāja duryodhanaḥ saḥ gāḍhaviddhaḥ vyathitaḥ
dāśārhaśarapīḍitaḥ rathāntaram pratyapāyāt
dāśārhaśarapīḍitaḥ rathāntaram pratyapāyāt
39.
O great king, Duryodhana, deeply wounded and distressed, and afflicted by the arrows of the Daśārha [Satyaki], retreated to another chariot.
समाश्वस्य तु पुत्रस्ते सात्यकिं पुनरभ्ययात् ।
विसृजन्निषुजालानि युयुधानरथं प्रति ॥४०॥
विसृजन्निषुजालानि युयुधानरथं प्रति ॥४०॥
40. samāśvasya tu putraste sātyakiṁ punarabhyayāt ,
visṛjanniṣujālāni yuyudhānarathaṁ prati.
visṛjanniṣujālāni yuyudhānarathaṁ prati.
40.
samāśvasya tu putraḥ te sātyakim punaḥ abhyayāt
visṛjan iṣujālāni yuyudhānaratham prati
visṛjan iṣujālāni yuyudhānaratham prati
40.
tu te putraḥ samāśvasya punaḥ sātyakim
yuyudhānaratham prati iṣujālāni visṛjan abhyayāt
yuyudhānaratham prati iṣujālāni visṛjan abhyayāt
40.
But your son [Duryodhana], having recovered, again approached Satyaki, releasing volleys of arrows towards Yuyudhana's [Satyaki's] chariot.
तथैव सात्यकिर्बाणान्दुर्योधनरथं प्रति ।
प्रततं व्यसृजद्राजंस्तत्संकुलमवर्तत ॥४१॥
प्रततं व्यसृजद्राजंस्तत्संकुलमवर्तत ॥४१॥
41. tathaiva sātyakirbāṇānduryodhanarathaṁ prati ,
pratataṁ vyasṛjadrājaṁstatsaṁkulamavartata.
pratataṁ vyasṛjadrājaṁstatsaṁkulamavartata.
41.
tathā eva sātyakiḥ bāṇān duryodhanaratham prati
pratatam vyasṛjat rājan tat saṅkulam avartata
pratatam vyasṛjat rājan tat saṅkulam avartata
41.
rājan tathā eva sātyakiḥ duryodhanaratham prati
bāṇān pratatam vyasṛjat tat saṅkulam avartata
bāṇān pratatam vyasṛjat tat saṅkulam avartata
41.
Just so, O king, Satyaki also continuously discharged arrows towards Duryodhana's chariot. That (battle) became tumultuous.
तत्रेषुभिः क्षिप्यमाणैः पतद्भिश्च समन्ततः ।
अग्नेरिव महाकक्षे शब्दः समभवन्महान् ॥४२॥
अग्नेरिव महाकक्षे शब्दः समभवन्महान् ॥४२॥
42. tatreṣubhiḥ kṣipyamāṇaiḥ patadbhiśca samantataḥ ,
agneriva mahākakṣe śabdaḥ samabhavanmahān.
agneriva mahākakṣe śabdaḥ samabhavanmahān.
42.
tatra iṣubhiḥ kṣipyamāṇaiḥ patadbhiḥ ca samantataḥ
agneḥ iva mahākakṣe śabdaḥ samabhavat mahān
agneḥ iva mahākakṣe śabdaḥ samabhavat mahān
42.
tatra samantataḥ kṣipyamāṇaiḥ patadbhiḥ ca iṣubhiḥ
agneḥ mahākakṣe iva mahān śabdaḥ samabhavat
agneḥ mahākakṣe iva mahān śabdaḥ samabhavat
42.
There arose a great sound, resembling that of a vast dry forest (mahākakṣa) engulfed in fire, due to arrows being shot and falling from all directions.
तत्राभ्यधिकमालक्ष्य माधवं रथसत्तमम् ।
क्षिप्रमभ्यपतत्कर्णः परीप्संस्तनयं तव ॥४३॥
क्षिप्रमभ्यपतत्कर्णः परीप्संस्तनयं तव ॥४३॥
43. tatrābhyadhikamālakṣya mādhavaṁ rathasattamam ,
kṣipramabhyapatatkarṇaḥ parīpsaṁstanayaṁ tava.
kṣipramabhyapatatkarṇaḥ parīpsaṁstanayaṁ tava.
43.
tatra abhyadhikam ālakṣya mādhavaṃ rathasattamam
kṣipram abhyapatat karṇaḥ parīpsan tanayaṃ tava
kṣipram abhyapatat karṇaḥ parīpsan tanayaṃ tava
43.
tatra rathasattamam mādhavaṃ abhyadhikam ālakṣya
karṇaḥ tava tanayaṃ parīpsan kṣipram abhyapatat
karṇaḥ tava tanayaṃ parīpsan kṣipram abhyapatat
43.
There, perceiving Mādhava (Kṛṣṇa), the best of charioteers (rathasattama), to be exceedingly powerful, Karṇa quickly rushed forward, desiring to protect your son.
न तु तं मर्षयामास भीमसेनो महाबलः ।
अभ्ययात्त्वरितः कर्णं विसृजन्सायकान्बहून् ॥४४॥
अभ्ययात्त्वरितः कर्णं विसृजन्सायकान्बहून् ॥४४॥
44. na tu taṁ marṣayāmāsa bhīmaseno mahābalaḥ ,
abhyayāttvaritaḥ karṇaṁ visṛjansāyakānbahūn.
abhyayāttvaritaḥ karṇaṁ visṛjansāyakānbahūn.
44.
na tu taṃ marṣayāmāsa bhīmasenaḥ mahābalaḥ
abhyayāt tvaritaḥ karṇaṃ visṛjan sāyakān bahūn
abhyayāt tvaritaḥ karṇaṃ visṛjan sāyakān bahūn
44.
tu mahābalaḥ bhīmasenaḥ taṃ na marṣayāmāsa tvaritaḥ
(saḥ) sāyakān bahūn visṛjan karṇaṃ abhyayāt
(saḥ) sāyakān bahūn visṛjan karṇaṃ abhyayāt
44.
However, the mighty Bhīmasena did not tolerate that; he swiftly advanced upon Karṇa, releasing many arrows.
तस्य कर्णः शितान्बाणान्प्रतिहन्य हसन्निव ।
धनुः शरांश्च चिच्छेद सूतं चाभ्यहनच्छरैः ॥४५॥
धनुः शरांश्च चिच्छेद सूतं चाभ्यहनच्छरैः ॥४५॥
45. tasya karṇaḥ śitānbāṇānpratihanya hasanniva ,
dhanuḥ śarāṁśca ciccheda sūtaṁ cābhyahanaccharaiḥ.
dhanuḥ śarāṁśca ciccheda sūtaṁ cābhyahanaccharaiḥ.
45.
tasya karṇaḥ śitān bāṇān pratihanya hasan iva
dhanuḥ śarān ca ciccheda sūtam ca abhyahanat śaraiḥ
dhanuḥ śarān ca ciccheda sūtam ca abhyahanat śaraiḥ
45.
karṇaḥ hasan iva tasya śitān bāṇān pratihanya (tasya) dhanuḥ
ca śarān ca ciccheda (tasya) sūtam ca śaraiḥ abhyahanat
ca śarān ca ciccheda (tasya) sūtam ca śaraiḥ abhyahanat
45.
Karṇa, as if laughing, countered (Bhīmasena's) sharp arrows, then cut his (Bhīmasena's) bow and arrows, and struck his (Bhīmasena's) charioteer with (his own) arrows.
भीमसेनस्तु संक्रुद्धो गदामादाय पाण्डवः ।
ध्वजं धनुश्च सूतं च संममर्दाहवे रिपोः ॥४६॥
ध्वजं धनुश्च सूतं च संममर्दाहवे रिपोः ॥४६॥
46. bhīmasenastu saṁkruddho gadāmādāya pāṇḍavaḥ ,
dhvajaṁ dhanuśca sūtaṁ ca saṁmamardāhave ripoḥ.
dhvajaṁ dhanuśca sūtaṁ ca saṁmamardāhave ripoḥ.
46.
bhīmasenaḥ tu saṃkruddhaḥ gadām ādāya pāṇḍavaḥ
dhvajam dhanuḥ ca sūtam ca saṃmamarda āhave ripoḥ
dhvajam dhanuḥ ca sūtam ca saṃmamarda āhave ripoḥ
46.
saṃkruddhaḥ pāṇḍavaḥ bhīmasenaḥ tu gadām ādāya
āhave ripoḥ dhvajam dhanuḥ ca sūtam ca saṃmamarda
āhave ripoḥ dhvajam dhanuḥ ca sūtam ca saṃmamarda
46.
Enraged, the Pandava Bhimasena, taking his mace, crushed the enemy's banner, bow, and charioteer in the battle.
अमृष्यमाणः कर्णस्तु भीमसेनमयुध्यत ।
विविधैरिषुजालैश्च नानाशस्त्रैश्च संयुगे ॥४७॥
विविधैरिषुजालैश्च नानाशस्त्रैश्च संयुगे ॥४७॥
47. amṛṣyamāṇaḥ karṇastu bhīmasenamayudhyata ,
vividhairiṣujālaiśca nānāśastraiśca saṁyuge.
vividhairiṣujālaiśca nānāśastraiśca saṁyuge.
47.
amṛṣyamāṇaḥ karṇaḥ tu bhīmasenam ayudhyata
vividhaiḥ iṣujālaiḥ ca nānāśastraiḥ ca saṃyuge
vividhaiḥ iṣujālaiḥ ca nānāśastraiḥ ca saṃyuge
47.
tu amṛṣyamāṇaḥ karṇaḥ संयुगे vividhaiḥ iṣujālaiḥ
ca nānāśastraiḥ ca bhīmasenam ayudhyata
ca nānāśastraiḥ ca bhīmasenam ayudhyata
47.
But Karṇa, unable to endure (Bhimasena's actions), fought Bhimasena in battle with various volleys of arrows and diverse weapons.
संकुले वर्तमाने तु राजा धर्मसुतोऽब्रवीत् ।
पाञ्चालानां नरव्याघ्रान्मत्स्यानां च नरर्षभान् ॥४८॥
पाञ्चालानां नरव्याघ्रान्मत्स्यानां च नरर्षभान् ॥४८॥
48. saṁkule vartamāne tu rājā dharmasuto'bravīt ,
pāñcālānāṁ naravyāghrānmatsyānāṁ ca nararṣabhān.
pāñcālānāṁ naravyāghrānmatsyānāṁ ca nararṣabhān.
48.
saṃkule vartamāne tu rājā dharmasutaḥ abravīt
pāñcālānām naravyāghrān matsyānām ca nararṣabhān
pāñcālānām naravyāghrān matsyānām ca nararṣabhān
48.
tu saṃkule vartamāne rājā dharmasutaḥ pāñcālānām
naravyāghrān matsyānām ca nararṣabhān abravīt
naravyāghrān matsyānām ca nararṣabhān abravīt
48.
While the tumult was ongoing, King Yudhishthira, the son of (dharma), addressed the foremost warriors of the Pañcālas and the Matsyas.
ये नः प्राणाः शिरो ये नो ये नो योधा महाबलाः ।
त एते धार्तराष्ट्रेषु विषक्ताः पुरुषर्षभाः ॥४९॥
त एते धार्तराष्ट्रेषु विषक्ताः पुरुषर्षभाः ॥४९॥
49. ye naḥ prāṇāḥ śiro ye no ye no yodhā mahābalāḥ ,
ta ete dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ puruṣarṣabhāḥ.
ta ete dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ puruṣarṣabhāḥ.
49.
ye naḥ prāṇāḥ śiraḥ ye naḥ ye naḥ yodhāḥ mahābalāḥ
te ete dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ puruṣarṣabhāḥ
te ete dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ puruṣarṣabhāḥ
49.
ye naḥ prāṇāḥ,
ye naḥ śiraḥ,
ye naḥ mahābalāḥ yodhāḥ,
te ete puruṣarṣabhāḥ dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ
ye naḥ śiraḥ,
ye naḥ mahābalāḥ yodhāḥ,
te ete puruṣarṣabhāḥ dhārtarāṣṭreṣu viṣaktāḥ
49.
These foremost among men, who are our very lives, our leaders, and our mighty warriors, are fully engaged with the sons of Dhritarashtra (Dhārtarāṣṭras).
किं तिष्ठत यथा मूढाः सर्वे विगतचेतसः ।
तत्र गच्छत यत्रैते युध्यन्ते मामका रथाः ॥५०॥
तत्र गच्छत यत्रैते युध्यन्ते मामका रथाः ॥५०॥
50. kiṁ tiṣṭhata yathā mūḍhāḥ sarve vigatacetasaḥ ,
tatra gacchata yatraite yudhyante māmakā rathāḥ.
tatra gacchata yatraite yudhyante māmakā rathāḥ.
50.
kim tiṣṭhata yathā mūḍhāḥ sarve vigatacetaśaḥ
tatra gacchata yatra ete yudhyante māmakāḥ rathāḥ
tatra gacchata yatra ete yudhyante māmakāḥ rathāḥ
50.
sarve vigatacetaśaḥ mūḍhāḥ yathā kim tiṣṭhata
tatra gacchata yatra ete māmakāḥ rathāḥ yudhyante
tatra gacchata yatra ete māmakāḥ rathāḥ yudhyante
50.
Why do all of you stand like bewildered fools, bereft of your senses? Go there, where these chariots of mine are fighting!
क्षत्रधर्मं पुरस्कृत्य सर्व एव गतज्वराः ।
जयन्तो वध्यमाना वा गतिमिष्टां गमिष्यथ ॥५१॥
जयन्तो वध्यमाना वा गतिमिष्टां गमिष्यथ ॥५१॥
51. kṣatradharmaṁ puraskṛtya sarva eva gatajvarāḥ ,
jayanto vadhyamānā vā gatimiṣṭāṁ gamiṣyatha.
jayanto vadhyamānā vā gatimiṣṭāṁ gamiṣyatha.
51.
kṣatradharmam puraskṛtya sarve eva gatajvarāḥ
jayantaḥ vadhyamānāḥ vā gatim iṣṭām gamiṣyatha
jayantaḥ vadhyamānāḥ vā gatim iṣṭām gamiṣyatha
51.
sarve eva gatajvarāḥ kṣatradharmam puraskṛtya
jayantaḥ vā vadhyamānāḥ gatim iṣṭām gamiṣyatha
jayantaḥ vā vadhyamānāḥ gatim iṣṭām gamiṣyatha
51.
Embodying the intrinsic nature (kṣatra-dharma) of a warrior, all of you, freed from anxiety, whether conquering or being slain, will attain your desired destination.
जित्वा च बहुभिर्यज्ञैर्यक्ष्यध्वं भूरिदक्षिणैः ।
हता वा देवसाद्भूत्वा लोकान्प्राप्स्यथ पुष्कलान् ॥५२॥
हता वा देवसाद्भूत्वा लोकान्प्राप्स्यथ पुष्कलान् ॥५२॥
52. jitvā ca bahubhiryajñairyakṣyadhvaṁ bhūridakṣiṇaiḥ ,
hatā vā devasādbhūtvā lokānprāpsyatha puṣkalān.
hatā vā devasādbhūtvā lokānprāpsyatha puṣkalān.
52.
jitvā ca bahubhiḥ yajñaiḥ yakṣyadhvam bhūridakṣiṇaiḥ
hatāḥ vā devasāt bhūtvā lokān prāpsyatha puṣkalān
hatāḥ vā devasāt bhūtvā lokān prāpsyatha puṣkalān
52.
jitvā ca bhūridakṣiṇaiḥ bahubhiḥ yajñaiḥ yakṣyadhvam
vā hatāḥ devasāt bhūtvā puṣkalān lokān prāpsyatha
vā hatāḥ devasāt bhūtvā puṣkalān lokān prāpsyatha
52.
And having conquered, you will perform many sacrificial rites (yajña) accompanied by abundant gifts. Or, if slain, becoming equal to the gods, you will attain abundant realms.
ते राज्ञा चोदिता वीरा योत्स्यमाना महारथाः ।
चतुर्धा वहिनीं कृत्वा त्वरिता द्रोणमभ्ययुः ॥५३॥
चतुर्धा वहिनीं कृत्वा त्वरिता द्रोणमभ्ययुः ॥५३॥
53. te rājñā coditā vīrā yotsyamānā mahārathāḥ ,
caturdhā vahinīṁ kṛtvā tvaritā droṇamabhyayuḥ.
caturdhā vahinīṁ kṛtvā tvaritā droṇamabhyayuḥ.
53.
te rājñā coditāḥ vīrāḥ yotsyamānāḥ mahārathāḥ
caturdhā vahinīm kṛtvā tvaritāḥ droṇam abhyayuḥ
caturdhā vahinīm kṛtvā tvaritāḥ droṇam abhyayuḥ
53.
rājñā coditāḥ yotsyamānāḥ te vīrāḥ mahārathāḥ
caturdhā vahinīm kṛtvā tvaritāḥ droṇam abhyayuḥ
caturdhā vahinīm kṛtvā tvaritāḥ droṇam abhyayuḥ
53.
Those mighty charioteers (mahāratha), urged by the king and ready to fight, swiftly divided their army into four divisions and advanced towards Droṇa.
पाञ्चालास्त्वेकतो द्रोणमभ्यघ्नन्बहुभिः शरैः ।
भीमसेनपुरोगाश्च एकतः पर्यवारयन् ॥५४॥
भीमसेनपुरोगाश्च एकतः पर्यवारयन् ॥५४॥
54. pāñcālāstvekato droṇamabhyaghnanbahubhiḥ śaraiḥ ,
bhīmasenapurogāśca ekataḥ paryavārayan.
bhīmasenapurogāśca ekataḥ paryavārayan.
54.
pañcālāḥ tu ekataḥ droṇam abhyaghnan bahubhiḥ
śaraiḥ bhīmasenapurogāḥ ca ekataḥ paryavārayan
śaraiḥ bhīmasenapurogāḥ ca ekataḥ paryavārayan
54.
tu pañcālāḥ ekataḥ bahubhiḥ śaraiḥ droṇam
abhyaghnan ca bhīmasenapurogāḥ ekataḥ paryavārayan
abhyaghnan ca bhīmasenapurogāḥ ekataḥ paryavārayan
54.
The Pañcālas, from one side, struck Droṇa with many arrows, while those led by Bhīmasena surrounded him from another side.
आसंस्तु पाण्डुपुत्राणां त्रयोऽजिह्मा महारथाः ।
यमौ च भीमसेनश्च प्राक्रोशन्त धनंजयम् ॥५५॥
यमौ च भीमसेनश्च प्राक्रोशन्त धनंजयम् ॥५५॥
55. āsaṁstu pāṇḍuputrāṇāṁ trayo'jihmā mahārathāḥ ,
yamau ca bhīmasenaśca prākrośanta dhanaṁjayam.
yamau ca bhīmasenaśca prākrośanta dhanaṁjayam.
55.
āsan tu pāṇḍuputrāṇām trayaḥ ajihmāḥ mahārathāḥ
yamau ca bhīmasenaḥ ca prākrośanta dhanañjayam
yamau ca bhīmasenaḥ ca prākrośanta dhanañjayam
55.
tu pāṇḍuputrāṇām ajihmāḥ trayaḥ mahārathāḥ āsan
ca yamau ca bhīmasenaḥ dhanañjayam prākrośanta
ca yamau ca bhīmasenaḥ dhanañjayam prākrośanta
55.
Indeed, three unyielding great warriors among the sons of Pāṇḍu - the two twins (Nakula and Sahadeva) and Bhīmasena - cried out to Dhananjaya (Arjuna).
अभिद्रवार्जुन क्षिप्रं कुरून्द्रोणादपानुद ।
तत एनं हनिष्यन्ति पाञ्चाला हतरक्षिणम् ॥५६॥
तत एनं हनिष्यन्ति पाञ्चाला हतरक्षिणम् ॥५६॥
56. abhidravārjuna kṣipraṁ kurūndroṇādapānuda ,
tata enaṁ haniṣyanti pāñcālā hatarakṣiṇam.
tata enaṁ haniṣyanti pāñcālā hatarakṣiṇam.
56.
abhidrava arjuna kṣipram kurūn droṇāt apānuda
tataḥ enam haniṣyanti pañcālāḥ hatarakṣiṇam
tataḥ enam haniṣyanti pañcālāḥ hatarakṣiṇam
56.
arjuna kṣipram kurūn abhidrava droṇāt apānuda
tataḥ hatarakṣiṇam enam pañcālāḥ haniṣyanti
tataḥ hatarakṣiṇam enam pañcālāḥ haniṣyanti
56.
"Arjuna, quickly attack the Kauravas and drive Droṇa away! Then the Pañcālas will strike him down, now that his protectors have been destroyed."
कौरवेयांस्ततः पार्थः सहसा समुपाद्रवत् ।
पाञ्चालानेव तु द्रोणो धृष्टद्युम्नपुरोगमान् ॥५७॥
पाञ्चालानेव तु द्रोणो धृष्टद्युम्नपुरोगमान् ॥५७॥
57. kauraveyāṁstataḥ pārthaḥ sahasā samupādravat ,
pāñcālāneva tu droṇo dhṛṣṭadyumnapurogamān.
pāñcālāneva tu droṇo dhṛṣṭadyumnapurogamān.
57.
kauraveyān tataḥ pārthaḥ sahasā samupādravat
pañcālān eva tu droṇaḥ dhṛṣṭadyumnapurogamān
pañcālān eva tu droṇaḥ dhṛṣṭadyumnapurogamān
57.
tataḥ pārthaḥ sahasā kauraveyān samupādravat tu droṇaḥ
eva dhṛṣṭadyumnapurogamān pañcālān samupādravat
eva dhṛṣṭadyumnapurogamān pañcālān samupādravat
57.
Then Pārtha (Arjuna) suddenly attacked the Kauravas, while Droṇa, for his part, rushed towards the Pañcālas led by Dhṛṣṭadyumna.
पाञ्चालानां ततो द्रोणोऽप्यकरोत्कदनं महत् ।
यथा क्रुद्धो रणे शक्रो दानवानां क्षयं पुरा ॥५८॥
यथा क्रुद्धो रणे शक्रो दानवानां क्षयं पुरा ॥५८॥
58. pāñcālānāṁ tato droṇo'pyakarotkadanaṁ mahat ,
yathā kruddho raṇe śakro dānavānāṁ kṣayaṁ purā.
yathā kruddho raṇe śakro dānavānāṁ kṣayaṁ purā.
58.
pāñcālānām tataḥ droṇaḥ api akarot kadanam mahat
yathā kruddhaḥ raṇe śakraḥ dānavānām kṣayam purā
yathā kruddhaḥ raṇe śakraḥ dānavānām kṣayam purā
58.
tataḥ droṇaḥ api pāñcālānām mahat kadanam akarot
yathā purā kruddhaḥ śakraḥ raṇe dānavānām kṣayam
yathā purā kruddhaḥ śakraḥ raṇe dānavānām kṣayam
58.
Drona then inflicted great slaughter upon the Panchalas, just as in ancient times, the enraged Indra brought about the destruction of the Danavas in battle.
द्रोणास्त्रेण महाराज वध्यमानाः परे युधि ।
नात्रसन्त रणे द्रोणात्सत्त्ववन्तो महारथाः ॥५९॥
नात्रसन्त रणे द्रोणात्सत्त्ववन्तो महारथाः ॥५९॥
59. droṇāstreṇa mahārāja vadhyamānāḥ pare yudhi ,
nātrasanta raṇe droṇātsattvavanto mahārathāḥ.
nātrasanta raṇe droṇātsattvavanto mahārathāḥ.
59.
droṇāstreṇa mahārāja vadhyamānāḥ pare yudhi na
atrasanta raṇe droṇāt sattvavantaḥ mahārathāḥ
atrasanta raṇe droṇāt sattvavantaḥ mahārathāḥ
59.
mahārāja droṇāstreṇa yudhi vadhyamānāḥ api pare
droṇāt raṇe na atrasanta hi sattvavantaḥ mahārathāḥ
droṇāt raṇe na atrasanta hi sattvavantaḥ mahārathāḥ
59.
O great king, the enemies, even while being slain in battle by Drona's weapon, did not tremble before Drona in the fight; for these great charioteers were full of courage.
वध्यमाना महाराज पाञ्चालाः सृञ्जयास्तथा ।
द्रोणमेवाभ्ययुर्युद्धे मोहयन्तो महारथम् ॥६०॥
द्रोणमेवाभ्ययुर्युद्धे मोहयन्तो महारथम् ॥६०॥
60. vadhyamānā mahārāja pāñcālāḥ sṛñjayāstathā ,
droṇamevābhyayuryuddhe mohayanto mahāratham.
droṇamevābhyayuryuddhe mohayanto mahāratham.
60.
vadhyamānāḥ mahārāja pāñcālāḥ sṛñjayāḥ tathā
droṇam eva abhyayuḥ yuddhe mohayantaḥ mahāratham
droṇam eva abhyayuḥ yuddhe mohayantaḥ mahāratham
60.
mahārāja vadhyamānāḥ api pāñcālāḥ tathā sṛñjayāḥ
yuddhe mahāratham droṇam eva mohayantaḥ abhyayuḥ
yuddhe mahāratham droṇam eva mohayantaḥ abhyayuḥ
60.
O great king, the Panchalas and the Srinjayas, even while being slain, still advanced upon Drona in battle, seeking to confuse that great charioteer.
तेषां तूत्साद्यमानानां पाञ्चालानां समन्ततः ।
अभवद्भैरवो नादो वध्यतां शरशक्तिभिः ॥६१॥
अभवद्भैरवो नादो वध्यतां शरशक्तिभिः ॥६१॥
61. teṣāṁ tūtsādyamānānāṁ pāñcālānāṁ samantataḥ ,
abhavadbhairavo nādo vadhyatāṁ śaraśaktibhiḥ.
abhavadbhairavo nādo vadhyatāṁ śaraśaktibhiḥ.
61.
teṣām tu utsādyamānānām pāñcālānām samantataḥ
abhavat bhairavaḥ nādaḥ vadhyatām śaraśaktibhiḥ
abhavat bhairavaḥ nādaḥ vadhyatām śaraśaktibhiḥ
61.
tu samantataḥ utsādyamānānām śaraśaktibhiḥ
vadhyatām teṣām pāñcālānām bhairavaḥ nādaḥ abhavat
vadhyatām teṣām pāñcālānām bhairavaḥ nādaḥ abhavat
61.
But a terrifying cry arose from those Panchalas who were being annihilated from all sides, as they were being struck down by the force of arrows.
वध्यमानेषु संग्रामे पाञ्चालेषु महात्मना ।
उदीर्यमाणे द्रोणास्त्रे पाण्डवान्भयमाविशत् ॥६२॥
उदीर्यमाणे द्रोणास्त्रे पाण्डवान्भयमाविशत् ॥६२॥
62. vadhyamāneṣu saṁgrāme pāñcāleṣu mahātmanā ,
udīryamāṇe droṇāstre pāṇḍavānbhayamāviśat.
udīryamāṇe droṇāstre pāṇḍavānbhayamāviśat.
62.
vadhyamāneṣu saṃgrāme pāñcāleṣu mahātmanā
udīryamāṇe droṇāstre pāṇḍavān bhayam āviśat
udīryamāṇe droṇāstre pāṇḍavān bhayam āviśat
62.
mahātmanā saṃgrāme vadhyamāneṣu pāñcāleṣu
droṇāstre udīryamāṇe bhayam pāṇḍavān āviśat
droṇāstre udīryamāṇe bhayam pāṇḍavān āviśat
62.
While the great-souled Drona slaughtered the Pañcālas in battle and unleashed his missile (astra), fear gripped the Pāṇḍavas.
दृष्ट्वाश्वनरसंघानां विपुलं च क्षयं युधि ।
पाण्डवेया महाराज नाशंसुर्विजयं तदा ॥६३॥
पाण्डवेया महाराज नाशंसुर्विजयं तदा ॥६३॥
63. dṛṣṭvāśvanarasaṁghānāṁ vipulaṁ ca kṣayaṁ yudhi ,
pāṇḍaveyā mahārāja nāśaṁsurvijayaṁ tadā.
pāṇḍaveyā mahārāja nāśaṁsurvijayaṁ tadā.
63.
dṛṣṭvā aśvanarasaṃghānām vipulam ca kṣayam yudhi
pāṇḍaveyāḥ mahārāja na āśaṃsuḥ vijayam tadā
pāṇḍaveyāḥ mahārāja na āśaṃsuḥ vijayam tadā
63.
mahārāja pāṇḍaveyāḥ yudhi aśvanarasaṃghānām
vipulam kṣayam ca dṛṣṭvā tadā vijayam na āśaṃsuḥ
vipulam kṣayam ca dṛṣṭvā tadā vijayam na āśaṃsuḥ
63.
O great king, having seen the vast destruction of the hosts of horses and men in battle, the Pāṇḍavas then did not hope for victory.
कच्चिद्द्रोणो न नः सर्वान्क्षपयेत्परमास्त्रवित् ।
समिद्धः शिशिरापाये दहन्कक्षमिवानलः ॥६४॥
समिद्धः शिशिरापाये दहन्कक्षमिवानलः ॥६४॥
64. kacciddroṇo na naḥ sarvānkṣapayetparamāstravit ,
samiddhaḥ śiśirāpāye dahankakṣamivānalaḥ.
samiddhaḥ śiśirāpāye dahankakṣamivānalaḥ.
64.
kaccit droṇaḥ na naḥ sarvān kṣapayet paramāstravit
samiddhaḥ śiśirāpāye dahan kakṣam iva analaḥ
samiddhaḥ śiśirāpāye dahan kakṣam iva analaḥ
64.
kaccit paramāstravit droṇaḥ samiddhaḥ analaḥ
śiśirāpāye kakṣam iva dahan naḥ sarvān na kṣapayet
śiśirāpāye kakṣam iva dahan naḥ sarvān na kṣapayet
64.
May Drona, that master of ultimate weapons, not destroy all of us, just as a blazing fire consumes a dry thicket at the end of winter.
न चैनं संयुगे कश्चित्समर्थः प्रतिवीक्षितुम् ।
न चैनमर्जुनो जातु प्रतियुध्येत धर्मवित् ॥६५॥
न चैनमर्जुनो जातु प्रतियुध्येत धर्मवित् ॥६५॥
65. na cainaṁ saṁyuge kaścitsamarthaḥ prativīkṣitum ,
na cainamarjuno jātu pratiyudhyeta dharmavit.
na cainamarjuno jātu pratiyudhyeta dharmavit.
65.
na ca enam saṃyuge kaścit samarthaḥ prativīkṣitum
na ca enam arjunaḥ jātu pratiyudhyeta dharmavit
na ca enam arjunaḥ jātu pratiyudhyeta dharmavit
65.
ca saṃyuge enam kaścit prativīkṣitum na samarthaḥ
ca dharmavit arjunaḥ enam jātu na pratiyudhyeta
ca dharmavit arjunaḥ enam jātu na pratiyudhyeta
65.
And no one is capable of facing him in battle, nor would Arjuna, who knows what is right (dharma), ever fight against him.
त्रस्तान्कुन्तीसुतान्दृष्ट्वा द्रोणसायकपीडितान् ।
मतिमाञ्श्रेयसे युक्तः केशवोऽर्जुनमब्रवीत् ॥६६॥
मतिमाञ्श्रेयसे युक्तः केशवोऽर्जुनमब्रवीत् ॥६६॥
66. trastānkuntīsutāndṛṣṭvā droṇasāyakapīḍitān ,
matimāñśreyase yuktaḥ keśavo'rjunamabravīt.
matimāñśreyase yuktaḥ keśavo'rjunamabravīt.
66.
trastān kuntīsutān dṛṣṭvā droṇasāyakapīḍitān
matimān śreyase yuktaḥ keśavaḥ arjunam abravīt
matimān śreyase yuktaḥ keśavaḥ arjunam abravīt
66.
matimān keśavaḥ śreyase yuktaḥ droṇasāyakapīḍitān
trastān kuntīsutān dṛṣṭvā arjunam abravīt
trastān kuntīsutān dṛṣṭvā arjunam abravīt
66.
Having seen the sons of Kunti (Pāṇḍavas) frightened and afflicted by Droṇa's arrows, the intelligent Keśava, intent on their well-being, spoke to Arjuna.
नैष युद्धेन संग्रामे जेतुं शक्यः कथंचन ।
अपि वृत्रहणा युद्धे रथयूथपयूथपः ॥६७॥
अपि वृत्रहणा युद्धे रथयूथपयूथपः ॥६७॥
67. naiṣa yuddhena saṁgrāme jetuṁ śakyaḥ kathaṁcana ,
api vṛtrahaṇā yuddhe rathayūthapayūthapaḥ.
api vṛtrahaṇā yuddhe rathayūthapayūthapaḥ.
67.
na eṣaḥ yuddhena saṅgrāme jetum śakyaḥ kathaṃcana
api vṛtrahaṇā yuddhe rathayūthapayūthapaḥ
api vṛtrahaṇā yuddhe rathayūthapayūthapaḥ
67.
eṣaḥ rathayūthapayūthapaḥ saṅgrāme yuddhena
kathaṃcana jetum śakyaḥ na api vṛtrahaṇā yuddhe
kathaṃcana jetum śakyaḥ na api vṛtrahaṇā yuddhe
67.
This one (Droṇa), the leader among the leaders of chariot divisions, cannot be conquered in battle by any means, not even by Vṛtrahaṇ (Indra) himself.
आस्थीयतां जये योगो धर्ममुत्सृज्य पाण्डव ।
यथा वः संयुगे सर्वान्न हन्याद्रुक्मवाहनः ॥६८॥
यथा वः संयुगे सर्वान्न हन्याद्रुक्मवाहनः ॥६८॥
68. āsthīyatāṁ jaye yogo dharmamutsṛjya pāṇḍava ,
yathā vaḥ saṁyuge sarvānna hanyādrukmavāhanaḥ.
yathā vaḥ saṁyuge sarvānna hanyādrukmavāhanaḥ.
68.
āsthīyatām jaye yogaḥ dharmam utsṛjya pāṇḍava
yathā vaḥ saṃyuge sarvān na hanyāt rukmavāhanaḥ
yathā vaḥ saṃyuge sarvān na hanyāt rukmavāhanaḥ
68.
pāṇḍava jaye yogaḥ āsthīyatām dharmam utsṛjya
yathā rukmavāhanaḥ saṃyuge vaḥ sarvān na hanyāt
yathā rukmavāhanaḥ saṃyuge vaḥ sarvān na hanyāt
68.
O Pāṇḍava, let a strategy (yoga) for victory be adopted, abandoning natural law (dharma), so that he of the golden chariot (Droṇa) does not kill all of you in battle.
अश्वत्थाम्नि हते नैष युध्येदिति मतिर्मम ।
तं हतं संयुगे कश्चिदस्मै शंसतु मानवः ॥६९॥
तं हतं संयुगे कश्चिदस्मै शंसतु मानवः ॥६९॥
69. aśvatthāmni hate naiṣa yudhyediti matirmama ,
taṁ hataṁ saṁyuge kaścidasmai śaṁsatu mānavaḥ.
taṁ hataṁ saṁyuge kaścidasmai śaṁsatu mānavaḥ.
69.
aśvatthāmni hate na eṣaḥ yudhyet iti matiḥ mama
tam hatam saṃyuge kaścit asmai śaṃsatu mānavaḥ
tam hatam saṃyuge kaścit asmai śaṃsatu mānavaḥ
69.
aśvatthāmni hate eṣaḥ na yudhyet iti mama matiḥ
kaścit mānavaḥ saṃyuge tam hatam asmai śaṃsatu
kaścit mānavaḥ saṃyuge tam hatam asmai śaṃsatu
69.
It is my opinion that this one (Droṇa) would not fight if Aśvatthāman were killed. Therefore, let some man announce to him that he (Aśvatthāman) has been killed in battle.
एतन्नारोचयद्राजन्कुन्तीपुत्रो धनंजयः ।
अन्ये त्वरोचयन्सर्वे कृच्छ्रेण तु युधिष्ठिरः ॥७०॥
अन्ये त्वरोचयन्सर्वे कृच्छ्रेण तु युधिष्ठिरः ॥७०॥
70. etannārocayadrājankuntīputro dhanaṁjayaḥ ,
anye tvarocayansarve kṛcchreṇa tu yudhiṣṭhiraḥ.
anye tvarocayansarve kṛcchreṇa tu yudhiṣṭhiraḥ.
70.
etat na arocayat rājan kuntīputraḥ dhanaṃjayaḥ
anye tu arocayan sarve kṛcchreṇa tu yudhiṣṭhiraḥ
anye tu arocayan sarve kṛcchreṇa tu yudhiṣṭhiraḥ
70.
rājan kuntīputraḥ dhanaṃjayaḥ etat na arocayat
tu anye sarve arocayan yudhiṣṭhiraḥ tu kṛcchreṇa
tu anye sarve arocayan yudhiṣṭhiraḥ tu kṛcchreṇa
70.
O king, Arjuna (Dhanaṃjaya), the son of Kunti, did not approve of this. But all the others did approve, and Yudhishthira approved only with great difficulty.
ततो भीमो महाबाहुरनीके स्वे महागजम् ।
जघान गदया राजन्नश्वत्थामानमित्युत ॥७१॥
जघान गदया राजन्नश्वत्थामानमित्युत ॥७१॥
71. tato bhīmo mahābāhuranīke sve mahāgajam ,
jaghāna gadayā rājannaśvatthāmānamityuta.
jaghāna gadayā rājannaśvatthāmānamityuta.
71.
tataḥ bhīmaḥ mahābāhuḥ anīke sve mahāgajam
jaghāna gadayā rājan aśvatthāmānam iti uta
jaghāna gadayā rājan aśvatthāmānam iti uta
71.
rājan tataḥ mahābāhuḥ bhīmaḥ sve anīke gadayā
mahāgajam aśvatthāmānam iti uta jaghāna
mahāgajam aśvatthāmānam iti uta jaghāna
71.
O king, thereupon, the mighty-armed Bhima killed a great elephant in his own army with his mace. Its name was Ashwatthaman, it is said.
भीमसेनस्तु सव्रीडमुपेत्य द्रोणमाहवे ।
अश्वत्थामा हत इति शब्दमुच्चैश्चकार ह ॥७२॥
अश्वत्थामा हत इति शब्दमुच्चैश्चकार ह ॥७२॥
72. bhīmasenastu savrīḍamupetya droṇamāhave ,
aśvatthāmā hata iti śabdamuccaiścakāra ha.
aśvatthāmā hata iti śabdamuccaiścakāra ha.
72.
bhīmasenaḥ tu savrīḍam upetya droṇam āhave
aśvatthāmā hataḥ iti śabdam uccaiḥ cakāra ha
aśvatthāmā hataḥ iti śabdam uccaiḥ cakāra ha
72.
tu bhīmasenaḥ savrīḍam upetya āhave droṇam
aśvatthāmā hataḥ iti śabdam uccaiḥ ha cakāra
aśvatthāmā hataḥ iti śabdam uccaiḥ ha cakāra
72.
And Bhimasena, shamefully approaching Drona in the battle, loudly cried out, 'Ashwatthaman (Aśvatthāmā) is dead!'
अश्वत्थामेति हि गजः ख्यातो नाम्ना हतोऽभवत् ।
कृत्वा मनसि तं भीमो मिथ्या व्याहृतवांस्तदा ॥७३॥
कृत्वा मनसि तं भीमो मिथ्या व्याहृतवांस्तदा ॥७३॥
73. aśvatthāmeti hi gajaḥ khyāto nāmnā hato'bhavat ,
kṛtvā manasi taṁ bhīmo mithyā vyāhṛtavāṁstadā.
kṛtvā manasi taṁ bhīmo mithyā vyāhṛtavāṁstadā.
73.
aśvatthāmā iti hi gajaḥ khyātaḥ nāmnā hataḥ abhavat
kṛtvā manasi tam bhīmaḥ mithyā vyāhṛtavān tadā
kṛtvā manasi tam bhīmaḥ mithyā vyāhṛtavān tadā
73.
hi gajaḥ aśvatthāmā iti nāmnā khyātaḥ hataḥ abhavat
bhīmaḥ tam manasi kṛtvā tadā mithyā vyāhṛtavān
bhīmaḥ tam manasi kṛtvā tadā mithyā vyāhṛtavān
73.
Indeed, an elephant known by the name Ashwatthaman (Aśvatthāmā) had been killed. Bearing that fact in mind, Bhima then spoke falsely.
भीमसेनवचः श्रुत्वा द्रोणस्तत्परमप्रियम् ।
मनसा सन्नगात्रोऽभूद्यथा सैकतमम्भसि ॥७४॥
मनसा सन्नगात्रोऽभूद्यथा सैकतमम्भसि ॥७४॥
74. bhīmasenavacaḥ śrutvā droṇastatparamapriyam ,
manasā sannagātro'bhūdyathā saikatamambhasi.
manasā sannagātro'bhūdyathā saikatamambhasi.
74.
bhīmasenavacaḥ śrutvā droṇaḥ tat paramapriyam
manasā sannagātraḥ abhūt yathā saikatam ambhasi
manasā sannagātraḥ abhūt yathā saikatam ambhasi
74.
droṇaḥ bhīmasenavacaḥ tat paramapriyam śrutvā
manasā sannagātraḥ abhūt yathā saikatam ambhasi
manasā sannagātraḥ abhūt yathā saikatam ambhasi
74.
Upon hearing Bhimasena's words – which were, ironically, most pleasing – Drona's limbs became weak in his mind, like a sandbank dissolving in water.
शङ्कमानः स तन्मिथ्या वीर्यज्ञः स्वसुतस्य वै ।
हतः स इति च श्रुत्वा नैव धैर्यादकम्पत ॥७५॥
हतः स इति च श्रुत्वा नैव धैर्यादकम्पत ॥७५॥
75. śaṅkamānaḥ sa tanmithyā vīryajñaḥ svasutasya vai ,
hataḥ sa iti ca śrutvā naiva dhairyādakampata.
hataḥ sa iti ca śrutvā naiva dhairyādakampata.
75.
śaṅkamānaḥ sa tat mithyā vīryajñaḥ svasutasya vai
hataḥ sa iti ca śrutvā na eva dhairyāt akampata
hataḥ sa iti ca śrutvā na eva dhairyāt akampata
75.
sa svasutasya vīryajñaḥ tat mithyā vai śaṅkamānaḥ
ca sa hataḥ iti śrutvā dhairyāt na eva akampata
ca sa hataḥ iti śrutvā dhairyāt na eva akampata
75.
He, knowing the valor of his own son, suspected that it was indeed false. And even upon hearing 'he is killed', he did not waver from his steadfastness (dhairya) at all.
स लब्ध्वा चेतनां द्रोणः क्षणेनैव समाश्वसत् ।
अनुचिन्त्यात्मनः पुत्रमविषह्यमरातिभिः ॥७६॥
अनुचिन्त्यात्मनः पुत्रमविषह्यमरातिभिः ॥७६॥
76. sa labdhvā cetanāṁ droṇaḥ kṣaṇenaiva samāśvasat ,
anucintyātmanaḥ putramaviṣahyamarātibhiḥ.
anucintyātmanaḥ putramaviṣahyamarātibhiḥ.
76.
sa labdhvā cetanām droṇaḥ kṣaṇena eva samāśvasat
anucintya ātmanaḥ putram aviṣahyam arātibhiḥ
anucintya ātmanaḥ putram aviṣahyam arātibhiḥ
76.
droṇaḥ cetanām labdhvā kṣaṇena eva samāśvasat
ātmanaḥ putram arātibhiḥ aviṣahyam anucintya
ātmanaḥ putram arātibhiḥ aviṣahyam anucintya
76.
Drona, having regained his consciousness, instantly recovered. He did so after reflecting upon his own son (ātman), who was unconquerable by enemies.
स पार्षतमभिद्रुत्य जिघांसुर्मृत्युमात्मनः ।
अवाकिरत्सहस्रेण तीक्ष्णानां कङ्कपत्रिणाम् ॥७७॥
अवाकिरत्सहस्रेण तीक्ष्णानां कङ्कपत्रिणाम् ॥७७॥
77. sa pārṣatamabhidrutya jighāṁsurmṛtyumātmanaḥ ,
avākiratsahasreṇa tīkṣṇānāṁ kaṅkapatriṇām.
avākiratsahasreṇa tīkṣṇānāṁ kaṅkapatriṇām.
77.
sa pārṣatam abhidrutya jighāṃsuḥ mṛtyum ātmanaḥ
avākirat sahasreṇa tīkṣṇānām kaṅkapatriṇām
avākirat sahasreṇa tīkṣṇānām kaṅkapatriṇām
77.
sa ātmanaḥ mṛtyum jighāṃsuḥ pārṣatam abhidrutya
sahasreṇa tīkṣṇānām kaṅkapatriṇām avākirat
sahasreṇa tīkṣṇānām kaṅkapatriṇām avākirat
77.
He, desirous of his own (ātman) death (mṛtyu), rushed towards Dhrishtadyumna (Pārṣata's son) and showered him with a thousand sharp arrows feathered with heron plumes.
तं वै विंशतिसाहस्राः पाञ्चालानां नरर्षभाः ।
तथा चरन्तं संग्रामे सर्वतो व्यकिरञ्शरैः ॥७८॥
तथा चरन्तं संग्रामे सर्वतो व्यकिरञ्शरैः ॥७८॥
78. taṁ vai viṁśatisāhasrāḥ pāñcālānāṁ nararṣabhāḥ ,
tathā carantaṁ saṁgrāme sarvato vyakirañśaraiḥ.
tathā carantaṁ saṁgrāme sarvato vyakirañśaraiḥ.
78.
tam vai viṃśatisāhasrāḥ pāñcālānām nararṣabhāḥ
tathā carantam saṃgrāme sarvataḥ vyakiran śaraiḥ
tathā carantam saṃgrāme sarvataḥ vyakiran śaraiḥ
78.
tam vai pāñcālānām viṃśatisāhasrāḥ nararṣabhāḥ
tathā saṃgrāme carantam sarvataḥ śaraiḥ vyakiran
tathā saṃgrāme carantam sarvataḥ śaraiḥ vyakiran
78.
Indeed, twenty thousand foremost men of the Panchalas, while he was thus fighting in the battle, showered him with arrows from all sides.
ततः प्रादुष्करोद्द्रोणो ब्राह्ममस्त्रं परंतपः ।
वधाय तेषां शूराणां पाञ्चालानाममर्षितः ॥७९॥
वधाय तेषां शूराणां पाञ्चालानाममर्षितः ॥७९॥
79. tataḥ prāduṣkaroddroṇo brāhmamastraṁ paraṁtapaḥ ,
vadhāya teṣāṁ śūrāṇāṁ pāñcālānāmamarṣitaḥ.
vadhāya teṣāṁ śūrāṇāṁ pāñcālānāmamarṣitaḥ.
79.
tataḥ prāduṣkarot droṇaḥ brāhmam astram paraṃtapaḥ
vadhāya teṣām śūrāṇām pāñcālānām amarṣitaḥ
vadhāya teṣām śūrāṇām pāñcālānām amarṣitaḥ
79.
tataḥ amarṣitaḥ paraṃtapaḥ droṇaḥ teṣām śūrāṇām
pāñcālānām vadhāya brāhmam astram prāduṣkarot
pāñcālānām vadhāya brāhmam astram prāduṣkarot
79.
Then, Drona, the tormentor of foes, enraged, manifested the divine weapon (brahma-astra) for the destruction of those brave Panchala warriors.
ततो व्यरोचत द्रोणो विनिघ्नन्सर्वसोमकान् ।
शिरांस्यपातयच्चापि पाञ्चालानां महामृधे ।
तथैव परिघाकारान्बाहून्कनकभूषणान् ॥८०॥
शिरांस्यपातयच्चापि पाञ्चालानां महामृधे ।
तथैव परिघाकारान्बाहून्कनकभूषणान् ॥८०॥
80. tato vyarocata droṇo vinighnansarvasomakān ,
śirāṁsyapātayaccāpi pāñcālānāṁ mahāmṛdhe ,
tathaiva parighākārānbāhūnkanakabhūṣaṇān.
śirāṁsyapātayaccāpi pāñcālānāṁ mahāmṛdhe ,
tathaiva parighākārānbāhūnkanakabhūṣaṇān.
80.
tataḥ vyarocata droṇaḥ vinighnan
sarvasomakān śirāṃsi apātayat ca
api pāñcālānām mahāmṛdhe tathā eva
parighākārān bāhūn kanakabhūṣaṇān
sarvasomakān śirāṃsi apātayat ca
api pāñcālānām mahāmṛdhe tathā eva
parighākārān bāhūn kanakabhūṣaṇān
80.
tataḥ droṇaḥ sarvasomakān vinighnan
vyarocata ca api mahāmṛdhe
pāñcālānām śirāṃsi tathā eva parighākārān
kanakabhūṣaṇān bāhūn apātayat
vyarocata ca api mahāmṛdhe
pāñcālānām śirāṃsi tathā eva parighākārān
kanakabhūṣaṇān bāhūn apātayat
80.
Then Drona shone gloriously as he slew all the Somakas. In that great battle, he also cut off the heads of the Panchalas, and likewise their arms, which resembled maces and were adorned with gold.
ते वध्यमानाः समरे भारद्वाजेन पार्थिवाः ।
मेदिन्यामन्वकीर्यन्त वातनुन्ना इव द्रुमाः ॥८१॥
मेदिन्यामन्वकीर्यन्त वातनुन्ना इव द्रुमाः ॥८१॥
81. te vadhyamānāḥ samare bhāradvājena pārthivāḥ ,
medinyāmanvakīryanta vātanunnā iva drumāḥ.
medinyāmanvakīryanta vātanunnā iva drumāḥ.
81.
te vadhyamānāḥ samare bhāradvājena pārthivāḥ
medinyām anvakīryanta vātanunnāḥ iva drumāḥ
medinyām anvakīryanta vātanunnāḥ iva drumāḥ
81.
samare bhāradvājena vadhyamānāḥ te pārthivāḥ
vātanunnāḥ drumāḥ iva medinyām anvakīryanta
vātanunnāḥ drumāḥ iva medinyām anvakīryanta
81.
Those kings, being slain in battle by Drona (Bhāradvāja), fell upon the earth like trees scattered by the wind.
कुञ्जराणां च पततां हयौघानां च भारत ।
अगम्यरूपा पृथिवी मांसशोणितकर्दमा ॥८२॥
अगम्यरूपा पृथिवी मांसशोणितकर्दमा ॥८२॥
82. kuñjarāṇāṁ ca patatāṁ hayaughānāṁ ca bhārata ,
agamyarūpā pṛthivī māṁsaśoṇitakardamā.
agamyarūpā pṛthivī māṁsaśoṇitakardamā.
82.
kuñjarāṇām ca patatām hayaughānām ca bhārata
agamyarūpā pṛthivī māṃsaśoṇitakardamā
agamyarūpā pṛthivī māṃsaśoṇitakardamā
82.
bhārata,
kuñjarāṇām patatām ca hayaughānām ca,
pṛthivī agamyarūpā māṃsaśoṇitakardamā
kuñjarāṇām patatām ca hayaughānām ca,
pṛthivī agamyarūpā māṃsaśoṇitakardamā
82.
The earth became impassable, O Bhārata, having mud of flesh and blood, due to the falling elephants and hosts of horses.
हत्वा विंशतिसाहस्रान्पाञ्चालानां रथव्रजान् ।
अतिष्ठदाहवे द्रोणो विधूमोऽग्निरिव ज्वलन् ॥८३॥
अतिष्ठदाहवे द्रोणो विधूमोऽग्निरिव ज्वलन् ॥८३॥
83. hatvā viṁśatisāhasrānpāñcālānāṁ rathavrajān ,
atiṣṭhadāhave droṇo vidhūmo'gniriva jvalan.
atiṣṭhadāhave droṇo vidhūmo'gniriva jvalan.
83.
hatvā viṃśatisāhasrān pāñcālānām rathavrajān
atiṣṭhat āhave droṇaḥ vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
atiṣṭhat āhave droṇaḥ vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
83.
pāñcālānām viṃśatisāhasrān rathavrajān hatvā,
droṇaḥ āhave vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan atiṣṭhat
droṇaḥ āhave vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan atiṣṭhat
83.
Having slain twenty thousand charioteers of the Pañcālas, Droṇa stood in battle, blazing like a smokeless fire.
तथैव च पुनः क्रुद्धो भारद्वाजः प्रतापवान् ।
वसुदानस्य भल्लेन शिरः कायादपाहरत् ॥८४॥
वसुदानस्य भल्लेन शिरः कायादपाहरत् ॥८४॥
84. tathaiva ca punaḥ kruddho bhāradvājaḥ pratāpavān ,
vasudānasya bhallena śiraḥ kāyādapāharat.
vasudānasya bhallena śiraḥ kāyādapāharat.
84.
tathaiva ca punaḥ kruddhaḥ bhāradvājaḥ pratāpavān
vasudānasya bhallena śiraḥ kāyāt apāharat
vasudānasya bhallena śiraḥ kāyāt apāharat
84.
tathaiva ca punaḥ,
kruddhaḥ pratāpavān bhāradvājaḥ vasudānasya śiraḥ kāyāt bhallena apāharat
kruddhaḥ pratāpavān bhāradvājaḥ vasudānasya śiraḥ kāyāt bhallena apāharat
84.
And similarly, the mighty Bhāradvāja (Droṇa), enraged once more, severed Vasudāna's head from his body with a broad-headed arrow.
पुनः पञ्चशतान्मत्स्यान्षट्सहस्रांश्च सृञ्जयान् ।
हस्तिनामयुतं हत्वा जघानाश्वायुतं पुनः ॥८५॥
हस्तिनामयुतं हत्वा जघानाश्वायुतं पुनः ॥८५॥
85. punaḥ pañcaśatānmatsyānṣaṭsahasrāṁśca sṛñjayān ,
hastināmayutaṁ hatvā jaghānāśvāyutaṁ punaḥ.
hastināmayutaṁ hatvā jaghānāśvāyutaṁ punaḥ.
85.
punaḥ pañcaśatān matsyān ṣaṭsahasrān ca sṛñjayān
hastinām ayutam hatvā jaghāna aśvāyutam punaḥ
hastinām ayutam hatvā jaghāna aśvāyutam punaḥ
85.
punaḥ,
pañcaśatān matsyān ca ṣaṭsahasrān sṛñjayān,
hastinām ayutam hatvā,
punaḥ aśvāyutam jaghāna
pañcaśatān matsyān ca ṣaṭsahasrān sṛñjayān,
hastinām ayutam hatvā,
punaḥ aśvāyutam jaghāna
85.
Moreover, having slain five hundred Matsyas and six thousand Sṛñjayas, and ten thousand elephants, he further killed ten thousand horses.
क्षत्रियाणामभावाय दृष्ट्वा द्रोणमवस्थितम् ।
ऋषयोऽभ्यागमंस्तूर्णं हव्यवाहपुरोगमाः ॥८६॥
ऋषयोऽभ्यागमंस्तूर्णं हव्यवाहपुरोगमाः ॥८६॥
86. kṣatriyāṇāmabhāvāya dṛṣṭvā droṇamavasthitam ,
ṛṣayo'bhyāgamaṁstūrṇaṁ havyavāhapurogamāḥ.
ṛṣayo'bhyāgamaṁstūrṇaṁ havyavāhapurogamāḥ.
86.
kṣatriyāṇām abhāvāya dṛṣṭvā droṇam avasthitam
ṛṣayaḥ abhyāgaman tūrṇam havyavāha-purogamāḥ
ṛṣayaḥ abhyāgaman tūrṇam havyavāha-purogamāḥ
86.
droṇam kṣatriyāṇām abhāvāya avasthitam dṛṣṭvā
havyavāha-purogamāḥ ṛṣayaḥ tūrṇam abhyāgaman
havyavāha-purogamāḥ ṛṣayaḥ tūrṇam abhyāgaman
86.
Seeing Droṇa standing ready for the annihilation of the kṣatriyas, the sages, led by Havyavāha (Agni), quickly came.
विश्वामित्रो जमदग्निर्भारद्वाजोऽथ गौतमः ।
वसिष्ठः कश्यपोऽत्रिश्च ब्रह्मलोकं निनीषवः ॥८७॥
वसिष्ठः कश्यपोऽत्रिश्च ब्रह्मलोकं निनीषवः ॥८७॥
87. viśvāmitro jamadagnirbhāradvājo'tha gautamaḥ ,
vasiṣṭhaḥ kaśyapo'triśca brahmalokaṁ ninīṣavaḥ.
vasiṣṭhaḥ kaśyapo'triśca brahmalokaṁ ninīṣavaḥ.
87.
viśvāmitraḥ jamadagniḥ bhāradvājaḥ atha gautamaḥ
vasiṣṭhaḥ kaśyapaḥ atriḥ ca brahmalokam ninīṣavaḥ
vasiṣṭhaḥ kaśyapaḥ atriḥ ca brahmalokam ninīṣavaḥ
87.
atha viśvāmitraḥ jamadagniḥ bhāradvājaḥ gautamaḥ
vasiṣṭhaḥ kaśyapaḥ atriḥ ca brahmalokam ninīṣavaḥ
vasiṣṭhaḥ kaśyapaḥ atriḥ ca brahmalokam ninīṣavaḥ
87.
Then Viśvāmitra, Jamadagni, Bhāradvāja, Gautama, Vasiṣṭha, Kaśyapa, and Atri, all desirous of taking him to the world of Brahmā (brahman), were present.
सिकताः पृश्नयो गर्गा बालखिल्या मरीचिपाः ।
भृगवोऽङ्गिरसश्चैव सूक्ष्माश्चान्ये महर्षयः ॥८८॥
भृगवोऽङ्गिरसश्चैव सूक्ष्माश्चान्ये महर्षयः ॥८८॥
88. sikatāḥ pṛśnayo gargā bālakhilyā marīcipāḥ ,
bhṛgavo'ṅgirasaścaiva sūkṣmāścānye maharṣayaḥ.
bhṛgavo'ṅgirasaścaiva sūkṣmāścānye maharṣayaḥ.
88.
sikatāḥ pṛśnayaḥ gargāḥ bālakhilyāḥ marīcipāḥ
bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca eva sūkṣmāḥ ca anye maharṣayaḥ
bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca eva sūkṣmāḥ ca anye maharṣayaḥ
88.
sikatāḥ pṛśnayaḥ gargāḥ bālakhilyāḥ marīcipāḥ
bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca eva anye ca sūkṣmāḥ maharṣayaḥ
bhṛgavaḥ aṅgirasaḥ ca eva anye ca sūkṣmāḥ maharṣayaḥ
88.
Sikatas, Pṛśnis, Gargas, Bālakhilyas, Marīcipas, Bhṛgus, Aṅgirasas, and indeed other subtle great sages, were also there.
त एनमब्रुवन्सर्वे द्रोणमाहवशोभिनम् ।
अधर्मतः कृतं युद्धं समयो निधनस्य ते ॥८९॥
अधर्मतः कृतं युद्धं समयो निधनस्य ते ॥८९॥
89. ta enamabruvansarve droṇamāhavaśobhinam ,
adharmataḥ kṛtaṁ yuddhaṁ samayo nidhanasya te.
adharmataḥ kṛtaṁ yuddhaṁ samayo nidhanasya te.
89.
te enam abruvan sarve droṇam āhava-śobhinam
adharmataḥ kṛtam yuddham samayaḥ nidhanasya te
adharmataḥ kṛtam yuddham samayaḥ nidhanasya te
89.
sarve te āhava-śobhinam droṇam enam abruvan: yuddham adharmataḥ kṛtam,
te nidhanasya samayaḥ
te nidhanasya samayaḥ
89.
All of them spoke to Droṇa, who was resplendent in battle: 'This war has been waged contrary to natural law (dharma). The time for your death has come.'
न्यस्यायुधं रणे द्रोण समेत्यास्मानवस्थितान् ।
नातः क्रूरतरं कर्म पुनः कर्तुं त्वमर्हसि ॥९०॥
नातः क्रूरतरं कर्म पुनः कर्तुं त्वमर्हसि ॥९०॥
90. nyasyāyudhaṁ raṇe droṇa sametyāsmānavasthitān ,
nātaḥ krūrataraṁ karma punaḥ kartuṁ tvamarhasi.
nātaḥ krūrataraṁ karma punaḥ kartuṁ tvamarhasi.
90.
nyasya āyudham raṇe droṇa sametya asmān avasthitān
na ataḥ krūrataram karma punaḥ kartum tvam arhasi
na ataḥ krūrataram karma punaḥ kartum tvam arhasi
90.
droṇa tvam raṇe āyudham nyasya asmān avasthitān
sametya ataḥ krūrataram karma punaḥ kartum na arhasi
sametya ataḥ krūrataram karma punaḥ kartum na arhasi
90.
O Drona, having laid down your weapons in battle and approached us who stand here, you should not commit a deed (karma) crueler than this again.
वेदवेदाङ्गविदुषः सत्यधर्मपरस्य च ।
ब्राह्मणस्य विशेषेण तवैतन्नोपपद्यते ॥९१॥
ब्राह्मणस्य विशेषेण तवैतन्नोपपद्यते ॥९१॥
91. vedavedāṅgaviduṣaḥ satyadharmaparasya ca ,
brāhmaṇasya viśeṣeṇa tavaitannopapadyate.
brāhmaṇasya viśeṣeṇa tavaitannopapadyate.
91.
vedavedāṅgaviduṣaḥ satyadharmaparasya ca
brāhmaṇasya viśeṣeṇa tava etat na upapadyate
brāhmaṇasya viśeṣeṇa tava etat na upapadyate
91.
etat tava vedavedāṅgaviduṣaḥ ca satyadharmaparasya
brāhmaṇasya viśeṣeṇa na upapadyate
brāhmaṇasya viśeṣeṇa na upapadyate
91.
This deed of yours is not fitting, especially for a Brahmin who is knowledgeable in the Vedas and Vedangas, and devoted to truth and natural law (dharma).
न्यस्यायुधममोघेषो तिष्ठ वर्त्मनि शाश्वते ।
परिपूर्णश्च कालस्ते वस्तुं लोकेऽद्य मानुषे ॥९२॥
परिपूर्णश्च कालस्ते वस्तुं लोकेऽद्य मानुषे ॥९२॥
92. nyasyāyudhamamogheṣo tiṣṭha vartmani śāśvate ,
paripūrṇaśca kālaste vastuṁ loke'dya mānuṣe.
paripūrṇaśca kālaste vastuṁ loke'dya mānuṣe.
92.
nyasya āyudham amogheṣaḥ tiṣṭha vartmani śāśvate
paripūrṇaḥ ca kālaḥ te vastum loke adya mānuṣe
paripūrṇaḥ ca kālaḥ te vastum loke adya mānuṣe
92.
amogheṣaḥ āyudham nyasya śāśvate vartmani tiṣṭha
ca te kālaḥ vastum adya mānuṣe loke paripūrṇaḥ
ca te kālaḥ vastum adya mānuṣe loke paripūrṇaḥ
92.
O you of unfailing arrows, lay down your weapons and remain on the eternal path. Your time to dwell in the human world is now complete today.
इति तेषां वचः श्रुत्वा भीमसेनवचश्च तत् ।
धृष्टद्युम्नं च संप्रेक्ष्य रणे स विमनाभवत् ॥९३॥
धृष्टद्युम्नं च संप्रेक्ष्य रणे स विमनाभवत् ॥९३॥
93. iti teṣāṁ vacaḥ śrutvā bhīmasenavacaśca tat ,
dhṛṣṭadyumnaṁ ca saṁprekṣya raṇe sa vimanābhavat.
dhṛṣṭadyumnaṁ ca saṁprekṣya raṇe sa vimanābhavat.
93.
iti teṣām vacaḥ śrutvā bhīmasenavacaḥ ca tat
dhṛṣṭadyumnam ca samprekṣya raṇe saḥ vimanā abhavat
dhṛṣṭadyumnam ca samprekṣya raṇe saḥ vimanā abhavat
93.
iti teṣām vacaḥ ca tat bhīmasenavacaḥ śrutvā ca
dhṛṣṭadyumnam raṇe samprekṣya saḥ vimanā abhavat
dhṛṣṭadyumnam raṇe samprekṣya saḥ vimanā abhavat
93.
Having heard these words of theirs, and also that speech of Bhimasena, and having beheld Dhristadyumna in battle, he became dejected.
स दह्यमानो व्यथितः कुन्तीपुत्रं युधिष्ठिरम् ।
अहतं वा हतं वेति पप्रच्छ सुतमात्मनः ॥९४॥
अहतं वा हतं वेति पप्रच्छ सुतमात्मनः ॥९४॥
94. sa dahyamāno vyathitaḥ kuntīputraṁ yudhiṣṭhiram ,
ahataṁ vā hataṁ veti papraccha sutamātmanaḥ.
ahataṁ vā hataṁ veti papraccha sutamātmanaḥ.
94.
saḥ dahyamānaḥ vyathitaḥ kuntīputram yudhiṣṭhiram
ahatam vā hatam vā iti papraccha sutam ātmanaḥ
ahatam vā hatam vā iti papraccha sutam ātmanaḥ
94.
saḥ dahyamānaḥ vyathitaḥ kuntīputram yudhiṣṭhiram
ātmanaḥ sutam ahatam vā hatam vā iti papraccha
ātmanaḥ sutam ahatam vā hatam vā iti papraccha
94.
He, greatly distressed and suffering, asked Yudhishthira, the son of Kunti, whether his own son (Ashvatthama) was unharmed or slain.
स्थिरा बुद्धिर्हि द्रोणस्य न पार्थो वक्ष्यतेऽनृतम् ।
त्रयाणामपि लोकानामैश्वर्यार्थे कथंचन ॥९५॥
त्रयाणामपि लोकानामैश्वर्यार्थे कथंचन ॥९५॥
95. sthirā buddhirhi droṇasya na pārtho vakṣyate'nṛtam ,
trayāṇāmapi lokānāmaiśvaryārthe kathaṁcana.
trayāṇāmapi lokānāmaiśvaryārthe kathaṁcana.
95.
sthirā buddhiḥ hi droṇasya na pārthaḥ vakṣyate
anṛtam trayāṇām api lokānām aiśvaryārthe kathaṃcana
anṛtam trayāṇām api lokānām aiśvaryārthe kathaṃcana
95.
droṇasya buddhiḥ hi sthirā pārthaḥ trayāṇām api
lokānām aiśvaryārthe kathaṃcana anṛtam na vakṣyate
lokānām aiśvaryārthe kathaṃcana anṛtam na vakṣyate
95.
Drona's conviction was firm: Yudhishthira (Pārtha) would never utter an untruth, not even for the sake of sovereignty over the three worlds, under any circumstances.
तस्मात्तं परिपप्रच्छ नान्यं कंचिद्विशेषतः ।
तस्मिंस्तस्य हि सत्याशा बाल्यात्प्रभृति पाण्डवे ॥९६॥
तस्मिंस्तस्य हि सत्याशा बाल्यात्प्रभृति पाण्डवे ॥९६॥
96. tasmāttaṁ paripapraccha nānyaṁ kaṁcidviśeṣataḥ ,
tasmiṁstasya hi satyāśā bālyātprabhṛti pāṇḍave.
tasmiṁstasya hi satyāśā bālyātprabhṛti pāṇḍave.
96.
tasmāt tam paripapraccha na anyam kaṃcit viśeṣataḥ
tasmin tasya hi satyāśā bālyāt prabhṛti pāṇḍave
tasmin tasya hi satyāśā bālyāt prabhṛti pāṇḍave
96.
tasmāt tam paripapraccha na anyam kaṃcit viśeṣataḥ
hi tasya satyāśā tasmin pāṇḍave bālyāt prabhṛti
hi tasya satyāśā tasmin pāṇḍave bālyāt prabhṛti
96.
Therefore, he particularly questioned Yudhishthira and no one else, for indeed, Drona had placed his hope for truth (satyāśā) in that Pāṇḍava from his childhood onwards.
ततो निष्पाण्डवामुर्वीं करिष्यन्तं युधां पतिम् ।
द्रोणं ज्ञात्वा धर्मराजं गोविन्दो व्यथितोऽब्रवीत् ॥९७॥
द्रोणं ज्ञात्वा धर्मराजं गोविन्दो व्यथितोऽब्रवीत् ॥९७॥
97. tato niṣpāṇḍavāmurvīṁ kariṣyantaṁ yudhāṁ patim ,
droṇaṁ jñātvā dharmarājaṁ govindo vyathito'bravīt.
droṇaṁ jñātvā dharmarājaṁ govindo vyathito'bravīt.
97.
tataḥ niṣpāṇḍavām urvīm kariṣyantam yudhām patim
droṇam jñātvā dharmarājam govindaḥ vyathitaḥ abravīt
droṇam jñātvā dharmarājam govindaḥ vyathitaḥ abravīt
97.
tataḥ govindaḥ droṇam yudhām patim urvīm niṣpāṇḍavām
kariṣyantam jñātvā vyathitaḥ dharmarājam abravīt
kariṣyantam jñātvā vyathitaḥ dharmarājam abravīt
97.
Then, realizing that Drona, the lord of battles, was intent on making the earth devoid of Pāṇḍavas, Govinda (Krishna) became distressed and spoke to the king of righteousness (dharma-rāja).
यद्यर्धदिवसं द्रोणो युध्यते मन्युमास्थितः ।
सत्यं ब्रवीमि ते सेना विनाशं समुपैष्यति ॥९८॥
सत्यं ब्रवीमि ते सेना विनाशं समुपैष्यति ॥९८॥
98. yadyardhadivasaṁ droṇo yudhyate manyumāsthitaḥ ,
satyaṁ bravīmi te senā vināśaṁ samupaiṣyati.
satyaṁ bravīmi te senā vināśaṁ samupaiṣyati.
98.
yadi ardhadivasaṃ droṇaḥ yudhyate manyum āsthitaḥ
satyaṃ bravīmi te senā vināśaṃ samupaiṣyati
satyaṃ bravīmi te senā vināśaṃ samupaiṣyati
98.
yadi droṇaḥ ardhadivasaṃ manyum āsthitaḥ yudhyate,
(tadā) te senā vināśaṃ samupaiṣyati,
(aham) satyaṃ bravīmi.
(tadā) te senā vināśaṃ samupaiṣyati,
(aham) satyaṃ bravīmi.
98.
If Droṇa fights for even half a day, enraged, I tell you truly, your army will face destruction.
स भवांस्त्रातु नो द्रोणात्सत्याज्ज्यायोऽनृतं भवेत् ।
अनृतं जीवितस्यार्थे वदन्न स्पृश्यतेऽनृतैः ॥९९॥
अनृतं जीवितस्यार्थे वदन्न स्पृश्यतेऽनृतैः ॥९९॥
99. sa bhavāṁstrātu no droṇātsatyājjyāyo'nṛtaṁ bhavet ,
anṛtaṁ jīvitasyārthe vadanna spṛśyate'nṛtaiḥ.
anṛtaṁ jīvitasyārthe vadanna spṛśyate'nṛtaiḥ.
99.
sa bhavān trātu naḥ droṇāt satyāt jyāyaḥ anṛtam bhavet
anṛtam jīvitasya arthe vadan na spṛśyate anṛtaiḥ
anṛtam jīvitasya arthe vadan na spṛśyate anṛtaiḥ
99.
sa bhavān naḥ droṇāt trātu.
satyāt anṛtam jyāyaḥ bhavet.
jīvitasya arthe anṛtam vadan,
(saḥ) anṛtaiḥ na spṛśyate.
satyāt anṛtam jyāyaḥ bhavet.
jīvitasya arthe anṛtam vadan,
(saḥ) anṛtaiḥ na spṛśyate.
99.
Therefore, sir, may you save us from Droṇa. It would be better to utter a falsehood (anṛta) than the truth. One who speaks a falsehood (anṛta) for the sake of life is not tainted by such untruths (anṛta).
तयोः संवदतोरेवं भीमसेनोऽब्रवीदिदम् ।
श्रुत्वैव तं महाराज वधोपायं महात्मनः ॥१००॥
श्रुत्वैव तं महाराज वधोपायं महात्मनः ॥१००॥
100. tayoḥ saṁvadatorevaṁ bhīmaseno'bravīdidam ,
śrutvaiva taṁ mahārāja vadhopāyaṁ mahātmanaḥ.
śrutvaiva taṁ mahārāja vadhopāyaṁ mahātmanaḥ.
100.
tayoḥ saṃvadatayoḥ evaṃ bhīmasenaḥ abravīt idam
śrutvā eva taṃ mahārāja vadhopāyaṃ mahātmanaḥ
śrutvā eva taṃ mahārāja vadhopāyaṃ mahātmanaḥ
100.
tayoḥ evaṃ saṃvadatayoḥ (satsu),
mahārāja,
(tadā) bhīmasenaḥ idam abravīt,
taṃ mahātmanaḥ vadhopāyaṃ śrutvā eva.
mahārāja,
(tadā) bhīmasenaḥ idam abravīt,
taṃ mahātmanaḥ vadhopāyaṃ śrutvā eva.
100.
As those two were speaking in this manner, Bhīmasena then said this, having indeed heard, O great king, the means to kill that great soul (mahātman).
गाहमानस्य ते सेनां मालवस्येन्द्रवर्मणः ।
अश्वत्थामेति विख्यातो गजः शक्रगजोपमः ॥१०१॥
अश्वत्थामेति विख्यातो गजः शक्रगजोपमः ॥१०१॥
101. gāhamānasya te senāṁ mālavasyendravarmaṇaḥ ,
aśvatthāmeti vikhyāto gajaḥ śakragajopamaḥ.
aśvatthāmeti vikhyāto gajaḥ śakragajopamaḥ.
101.
gāhamānasya te senām mālavasya indravarmṇaḥ
aśvatthāmā iti vikhyātaḥ gajaḥ śakragajopamaḥ
aśvatthāmā iti vikhyātaḥ gajaḥ śakragajopamaḥ
101.
(yadā) mālavasya indravarmṇaḥ (senā) te senām gāhamānasya,
(tadā) aśvatthāmā iti vikhyātaḥ śakragajopamaḥ gajaḥ (āsīt).
(tadā) aśvatthāmā iti vikhyātaḥ śakragajopamaḥ gajaḥ (āsīt).
101.
As the forces of Indravarmā, the king of Mālava, were penetrating your army, there was a renowned elephant named Aśvatthāmā, who was like Indra's elephant.
निहतो युधि विक्रम्य ततोऽहं द्रोणमब्रुवम् ।
अश्वत्थामा हतो ब्रह्मन्निवर्तस्वाहवादिति ॥१०२॥
अश्वत्थामा हतो ब्रह्मन्निवर्तस्वाहवादिति ॥१०२॥
102. nihato yudhi vikramya tato'haṁ droṇamabruvam ,
aśvatthāmā hato brahmannivartasvāhavāditi.
aśvatthāmā hato brahmannivartasvāhavāditi.
102.
nihataḥ yudhi vikramya tataḥ aham droṇam abruvam
| aśvatthāmā hataḥ brahman nivartasva āhavāt iti
| aśvatthāmā hataḥ brahman nivartasva āhavāt iti
102.
aham yudhi vikramya nihataḥ tataḥ droṇam abruvam
brahman aśvatthāmā hataḥ iti āhavāt nivartasva
brahman aśvatthāmā hataḥ iti āhavāt nivartasva
102.
After fighting valiantly in battle, I then told Droṇa, 'Aśvatthāman has been killed, O Brahmin! Withdraw from the combat.'
नूनं नाश्रद्दधद्वाक्यमेष मे पुरुषर्षभः ।
स त्वं गोविन्दवाक्यानि मानयस्व जयैषिणः ॥१०३॥
स त्वं गोविन्दवाक्यानि मानयस्व जयैषिणः ॥१०३॥
103. nūnaṁ nāśraddadhadvākyameṣa me puruṣarṣabhaḥ ,
sa tvaṁ govindavākyāni mānayasva jayaiṣiṇaḥ.
sa tvaṁ govindavākyāni mānayasva jayaiṣiṇaḥ.
103.
nūnam na aśraddadhat vākyam eṣa me puruṣarṣabhaḥ
| sa tvam govinda-vākyāni mānayasva jaya-aiṣiṇaḥ
| sa tvam govinda-vākyāni mānayasva jaya-aiṣiṇaḥ
103.
nūnam eṣa puruṣarṣabhaḥ me vākyam na aśraddadhat
sa tvam jaya-aiṣiṇaḥ govinda-vākyāni mānayasva
sa tvam jaya-aiṣiṇaḥ govinda-vākyāni mānayasva
103.
Surely, this great warrior (Droṇa) will not believe my words. Therefore, you, who seek victory, must heed the words of Govinda (Kṛṣṇa).
द्रोणाय निहतं शंस राजञ्शारद्वतीसुतम् ।
त्वयोक्तो नैष युध्येत जातु राजन्द्विजर्षभः ।
सत्यवान्हि नृलोकेऽस्मिन्भवान्ख्यातो जनाधिप ॥१०४॥
त्वयोक्तो नैष युध्येत जातु राजन्द्विजर्षभः ।
सत्यवान्हि नृलोकेऽस्मिन्भवान्ख्यातो जनाधिप ॥१०४॥
104. droṇāya nihataṁ śaṁsa rājañśāradvatīsutam ,
tvayokto naiṣa yudhyeta jātu rājandvijarṣabhaḥ ,
satyavānhi nṛloke'sminbhavānkhyāto janādhipa.
tvayokto naiṣa yudhyeta jātu rājandvijarṣabhaḥ ,
satyavānhi nṛloke'sminbhavānkhyāto janādhipa.
104.
droṇāya nihatam śaṃsa rājan śāradvatī-sutam
| tvayā uktaḥ na eṣa yudhyeta
jātu rājan dvija-ṛṣabhaḥ | satyavān hi
nṛloke asmin bhavān khyātaḥ janādhipa
| tvayā uktaḥ na eṣa yudhyeta
jātu rājan dvija-ṛṣabhaḥ | satyavān hi
nṛloke asmin bhavān khyātaḥ janādhipa
104.
rājan droṇāya śāradvatī-sutam nihatam
śaṃsa rājan tvayā uktaḥ eṣa
dvija-ṛṣabhaḥ jātu na yudhyeta hi janādhip
bhavān asmin nṛloke satyavān khyātaḥ
śaṃsa rājan tvayā uktaḥ eṣa
dvija-ṛṣabhaḥ jātu na yudhyeta hi janādhip
bhavān asmin nṛloke satyavān khyātaḥ
104.
O King, tell Droṇa that Śāradvatī's son (Aśvatthāman) has been killed. If it is said by you, O King, this most excellent Brahmin (Droṇa) will certainly not fight again. For you, O lord of men, are indeed known in this human world as one who speaks the truth.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा कृष्णवाक्यप्रचोदितः ।
भावित्वाच्च महाराज वक्तुं समुपचक्रमे ॥१०५॥
भावित्वाच्च महाराज वक्तुं समुपचक्रमे ॥१०५॥
105. tasya tadvacanaṁ śrutvā kṛṣṇavākyapracoditaḥ ,
bhāvitvācca mahārāja vaktuṁ samupacakrame.
bhāvitvācca mahārāja vaktuṁ samupacakrame.
105.
tasya tat vacanam śrutvā kṛṣṇa-vākya-pracoditaḥ
| bhāvitvāt ca mahārāja vaktum samupacakrame
| bhāvitvāt ca mahārāja vaktum samupacakrame
105.
mahārāja tasya tat vacanam śrutvā,
kṛṣṇa-vākya-pracoditaḥ ca bhāvitvāt,
vaktum samupacakrame
kṛṣṇa-vākya-pracoditaḥ ca bhāvitvāt,
vaktum samupacakrame
105.
Having heard those words (of Bhīma), and being impelled by Kṛṣṇa's instruction, as well as by destiny (bhāvitva), O great king (Yudhiṣṭhira) began to speak.
तमतथ्यभये मग्नो जये सक्तो युधिष्ठिरः ।
अव्यक्तमब्रवीद्राजन्हतः कुञ्जर इत्युत ॥१०६॥
अव्यक्तमब्रवीद्राजन्हतः कुञ्जर इत्युत ॥१०६॥
106. tamatathyabhaye magno jaye sakto yudhiṣṭhiraḥ ,
avyaktamabravīdrājanhataḥ kuñjara ityuta.
avyaktamabravīdrājanhataḥ kuñjara ityuta.
106.
tam atathyabhaye magnaḥ jaye saktaḥ yudhiṣṭhiraḥ
avyaktam abravīt rājan hataḥ kuñjaraḥ iti uta
avyaktam abravīt rājan hataḥ kuñjaraḥ iti uta
106.
rājan yudhiṣṭhiraḥ atathyabhaye magnaḥ jaye saktaḥ
tam avyaktam hataḥ kuñjaraḥ iti uta abravīt
tam avyaktam hataḥ kuñjaraḥ iti uta abravīt
106.
O King, Yudhishthira, although immersed in the fear of untruth, yet strongly intent on victory, indistinctly said to him (Drona), 'killed, an elephant' (such was the statement).
तस्य पूर्वं रथः पृथ्व्याश्चतुरङ्गुल उत्तरः ।
बभूवैवं तु तेनोक्ते तस्य वाहास्पृशन्महीम् ॥१०७॥
बभूवैवं तु तेनोक्ते तस्य वाहास्पृशन्महीम् ॥१०७॥
107. tasya pūrvaṁ rathaḥ pṛthvyāścaturaṅgula uttaraḥ ,
babhūvaivaṁ tu tenokte tasya vāhāspṛśanmahīm.
babhūvaivaṁ tu tenokte tasya vāhāspṛśanmahīm.
107.
tasya pūrvam rathaḥ pṛthvyāḥ caturaṅgulaḥ uttaraḥ
babhūva evam tu tena ukte tasya vāhāḥ aspṛśan mahīm
babhūva evam tu tena ukte tasya vāhāḥ aspṛśan mahīm
107.
pūrvam tasya rathaḥ pṛthvyāḥ caturaṅgulaḥ uttaraḥ
babhūva tu evam tena ukte tasya vāhāḥ mahīm aspṛśan
babhūva tu evam tena ukte tasya vāhāḥ mahīm aspṛśan
107.
Formerly, his (Yudhishthira's) chariot was four finger-breadths (aṅgulas) above the earth. But when that statement was uttered by him, his horses touched the ground.
युधिष्ठिरात्तु तद्वाक्यं श्रुत्वा द्रोणो महारथः ।
पुत्रव्यसनसंतप्तो निराशो जीवितेऽभवत् ॥१०८॥
पुत्रव्यसनसंतप्तो निराशो जीवितेऽभवत् ॥१०८॥
108. yudhiṣṭhirāttu tadvākyaṁ śrutvā droṇo mahārathaḥ ,
putravyasanasaṁtapto nirāśo jīvite'bhavat.
putravyasanasaṁtapto nirāśo jīvite'bhavat.
108.
yudhiṣṭhirāt tu tat vākyam śrutvā droṇaḥ mahārathaḥ
putravyasanasaṃtaptaḥ nirāśaḥ jīvite abhavat
putravyasanasaṃtaptaḥ nirāśaḥ jīvite abhavat
108.
tu droṇaḥ mahārathaḥ yudhiṣṭhirāt tat vākyam śrutvā
putravyasanasaṃtaptaḥ jīvite nirāśaḥ abhavat
putravyasanasaṃtaptaḥ jīvite nirāśaḥ abhavat
108.
But the great chariot-warrior (mahāratha) Drona, having heard that statement from Yudhishthira, became tormented by the calamity regarding his son and despaired of life.
आगस्कृतमिवात्मानं पाण्डवानां महात्मनाम् ।
ऋषिवाक्यं च मन्वानः श्रुत्वा च निहतं सुतम् ॥१०९॥
ऋषिवाक्यं च मन्वानः श्रुत्वा च निहतं सुतम् ॥१०९॥
109. āgaskṛtamivātmānaṁ pāṇḍavānāṁ mahātmanām ,
ṛṣivākyaṁ ca manvānaḥ śrutvā ca nihataṁ sutam.
ṛṣivākyaṁ ca manvānaḥ śrutvā ca nihataṁ sutam.
109.
āgaskṛtam iva ātmānam pāṇḍavānām mahātmanām
ṛṣivākyam ca manvānaḥ śrutvā ca nihatam sutam
ṛṣivākyam ca manvānaḥ śrutvā ca nihatam sutam
109.
ātmānam āgaskṛtam iva pāṇḍavānām mahātmanām
ca ṛṣivākyam manvānaḥ ca sutam nihatam śrutvā
ca ṛṣivākyam manvānaḥ ca sutam nihatam śrutvā
109.
Considering himself (ātman) as having committed an offense against the great-souled (mahātman) Pandavas, and also pondering the words of the sages, and having heard that his son was killed, (Drona was filled with despair).
विचेताः परमोद्विग्नो धृष्टद्युम्नमवेक्ष्य च ।
योद्धुं नाशक्नुवद्राजन्यथापूर्वमरिंदम ॥११०॥
योद्धुं नाशक्नुवद्राजन्यथापूर्वमरिंदम ॥११०॥
110. vicetāḥ paramodvigno dhṛṣṭadyumnamavekṣya ca ,
yoddhuṁ nāśaknuvadrājanyathāpūrvamariṁdama.
yoddhuṁ nāśaknuvadrājanyathāpūrvamariṁdama.
110.
vicetāḥ paramodvignaḥ dhṛṣṭadyumnam avekṣya ca
yoddhum na aśaknuvat rājan yathāpūrvam arindama
yoddhum na aśaknuvat rājan yathāpūrvam arindama
110.
rājan arindama dhṛṣṭadyumnam avekṣya ca vicetāḥ
paramodvignaḥ yathāpūrvam yoddhum na aśaknuvat
paramodvignaḥ yathāpūrvam yoddhum na aśaknuvat
110.
O King, suppressor of enemies, after seeing Dhṛṣṭadyumna, he became utterly bewildered and greatly agitated, and was unable to fight as he had previously.
तं दृष्ट्वा परमोद्विग्नं शोकोपहतचेतसम् ।
पाञ्चालराजस्य सुतो धृष्टद्युम्नः समाद्रवत् ॥१११॥
पाञ्चालराजस्य सुतो धृष्टद्युम्नः समाद्रवत् ॥१११॥
111. taṁ dṛṣṭvā paramodvignaṁ śokopahatacetasam ,
pāñcālarājasya suto dhṛṣṭadyumnaḥ samādravat.
pāñcālarājasya suto dhṛṣṭadyumnaḥ samādravat.
111.
tam dṛṣṭvā paramodvignam śokopahatacetasam
pāñcālarājasya sutaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ samādravat
pāñcālarājasya sutaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ samādravat
111.
pāñcālarājasya sutaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ tam
paramodvignam śokopahatacetasam dṛṣṭvā samādravat
paramodvignam śokopahatacetasam dṛṣṭvā samādravat
111.
Having seen him utterly distressed and with his mind overcome by sorrow, Dhṛṣṭadyumna, the son of the king of Pañcāla, rushed forth.
य इष्ट्वा मनुजेन्द्रेण द्रुपदेन महामखे ।
लब्धो द्रोणविनाशाय समिद्धाद्धव्यवाहनात् ॥११२॥
लब्धो द्रोणविनाशाय समिद्धाद्धव्यवाहनात् ॥११२॥
112. ya iṣṭvā manujendreṇa drupadena mahāmakhe ,
labdho droṇavināśāya samiddhāddhavyavāhanāt.
labdho droṇavināśāya samiddhāddhavyavāhanāt.
112.
yaḥ iṣṭvā manujendreṇa drupadeṇa mahāmakhe
labdhaḥ droṇavināśāya samiddhāt havyavāhanāt
labdhaḥ droṇavināśāya samiddhāt havyavāhanāt
112.
yaḥ manujendreṇa drupadeṇa mahāmakhe iṣṭvā
samiddhāt havyavāhanāt droṇavināśāya labdhaḥ
samiddhāt havyavāhanāt droṇavināśāya labdhaḥ
112.
He who was obtained by King Drupada, after Drupada had performed a Vedic ritual (yajña) in a grand assembly, from the blazing Vedic fire ritual (homa), for the purpose of destroying Droṇa.
स धनुर्जैत्रमादाय घोरं जलदनिस्वनम् ।
दृढज्यमजरं दिव्यं शरांश्चाशीविषोपमान् ॥११३॥
दृढज्यमजरं दिव्यं शरांश्चाशीविषोपमान् ॥११३॥
113. sa dhanurjaitramādāya ghoraṁ jaladanisvanam ,
dṛḍhajyamajaraṁ divyaṁ śarāṁścāśīviṣopamān.
dṛḍhajyamajaraṁ divyaṁ śarāṁścāśīviṣopamān.
113.
saḥ dhanuḥ jaitram ādāya ghoram jaladanisvanam
dṛḍhajyam ajaram divyam śarān ca āśīviṣopamān
dṛḍhajyam ajaram divyam śarān ca āśīviṣopamān
113.
saḥ jaitram ghoram jaladanisvanam dṛḍhajyam
ajaram divyam dhanuḥ ca āśīviṣopamān śarān ādāya
ajaram divyam dhanuḥ ca āśīviṣopamān śarān ādāya
113.
He, having taken up his victorious, dreadful, thunder-roaring, strong-strung, imperishable, and divine bow, along with arrows resembling venomous snakes (āśīviṣa)...
संदधे कार्मुके तस्मिञ्शरमाशीविषोपमम् ।
द्रोणं जिघांसुः पाञ्चाल्यो महाज्वालमिवानलम् ॥११४॥
द्रोणं जिघांसुः पाञ्चाल्यो महाज्वालमिवानलम् ॥११४॥
114. saṁdadhe kārmuke tasmiñśaramāśīviṣopamam ,
droṇaṁ jighāṁsuḥ pāñcālyo mahājvālamivānalam.
droṇaṁ jighāṁsuḥ pāñcālyo mahājvālamivānalam.
114.
saṃdadhe kārmuke tasmin śaram āśīviṣopamam
droṇam jighāṃsuḥ pāñcālyaḥ mahājvālam iva analam
droṇam jighāṃsuḥ pāñcālyaḥ mahājvālam iva analam
114.
pāñcālyaḥ droṇam jighāṃsuḥ tasmin kārmuke
āśīviṣopamam śaram mahājvālam analam iva saṃdadhe
āśīviṣopamam śaram mahājvālam analam iva saṃdadhe
114.
Desiring to kill Drona, the son of Panchala (Pāñcālyaḥ) fixed upon that bow an arrow resembling a venomous snake, like a greatly blazing fire.
तस्य रूपं शरस्यासीद्धनुर्ज्यामण्डलान्तरे ।
द्योततो भास्करस्येव घनान्ते परिवेशिनः ॥११५॥
द्योततो भास्करस्येव घनान्ते परिवेशिनः ॥११५॥
115. tasya rūpaṁ śarasyāsīddhanurjyāmaṇḍalāntare ,
dyotato bhāskarasyeva ghanānte pariveśinaḥ.
dyotato bhāskarasyeva ghanānte pariveśinaḥ.
115.
tasya rūpam śarasya āsīt dhanurjyāmaṇḍalāntare
dyotataḥ bhāskarasya iva ghanānte pariveśinaḥ
dyotataḥ bhāskarasya iva ghanānte pariveśinaḥ
115.
śarasya tasya rūpam dhanurjyāmaṇḍalāntare ghanānte
pariveśinaḥ dyotataḥ bhāskarasya iva āsīt
pariveśinaḥ dyotataḥ bhāskarasya iva āsīt
115.
The appearance of that arrow, within the circle of the bowstring, was like the shining sun surrounded by a halo, emerging from beyond the clouds.
पार्षतेन परामृष्टं ज्वलन्तमिव तद्धनुः ।
अन्तकालमिव प्राप्तं मेनिरे वीक्ष्य सैनिकाः ॥११६॥
अन्तकालमिव प्राप्तं मेनिरे वीक्ष्य सैनिकाः ॥११६॥
116. pārṣatena parāmṛṣṭaṁ jvalantamiva taddhanuḥ ,
antakālamiva prāptaṁ menire vīkṣya sainikāḥ.
antakālamiva prāptaṁ menire vīkṣya sainikāḥ.
116.
pārṣatena parāmṛṣṭam jvalantam iva tat dhanuḥ
antakālam iva prāptam menire vīkṣya sainikāḥ
antakālam iva prāptam menire vīkṣya sainikāḥ
116.
sainikāḥ pārṣatena parāmṛṣṭam jvalantam iva
tat dhanuḥ vīkṣya antakālam iva prāptam menire
tat dhanuḥ vīkṣya antakālam iva prāptam menire
116.
Having seen that bow, grasped by the son of Prishata (Pārṣatena) and glowing as if blazing, the soldiers considered it as if the time of destruction had arrived.
तमिषुं संहितं तेन भारद्वाजः प्रतापवान् ।
दृष्ट्वामन्यत देहस्य कालपर्यायमागतम् ॥११७॥
दृष्ट्वामन्यत देहस्य कालपर्यायमागतम् ॥११७॥
117. tamiṣuṁ saṁhitaṁ tena bhāradvājaḥ pratāpavān ,
dṛṣṭvāmanyata dehasya kālaparyāyamāgatam.
dṛṣṭvāmanyata dehasya kālaparyāyamāgatam.
117.
tam iṣum saṃhitam tena bhāradvājaḥ pratāpavān
dṛṣṭvā amanyata dehasya kālaparyāyam āgatam
dṛṣṭvā amanyata dehasya kālaparyāyam āgatam
117.
pratāpavān bhāradvājaḥ tena saṃhitam tam iṣum
dṛṣṭvā dehasya āgatam kālaparyāyam amanyata
dṛṣṭvā dehasya āgatam kālaparyāyam amanyata
117.
The valorous son of Bharadvaja (Bhāradvājaḥ), Dronacharya, having seen that arrow aimed by him (Dhrishtadyumna), considered it as the arrival of the time of change for his body (i.e., his death).
ततः स यत्नमातिष्ठदाचार्यस्तस्य वारणे ।
न चास्यास्त्राणि राजेन्द्र प्रादुरासन्महात्मनः ॥११८॥
न चास्यास्त्राणि राजेन्द्र प्रादुरासन्महात्मनः ॥११८॥
118. tataḥ sa yatnamātiṣṭhadācāryastasya vāraṇe ,
na cāsyāstrāṇi rājendra prādurāsanmahātmanaḥ.
na cāsyāstrāṇi rājendra prādurāsanmahātmanaḥ.
118.
tataḥ saḥ yatnam ātiṣṭhat ācāryaḥ tasya vāraṇe na
ca asya astrāṇi rājendra prādurāsan mahātmanaḥ
ca asya astrāṇi rājendra prādurāsan mahātmanaḥ
118.
ācāryaḥ saḥ tataḥ tasya vāraṇe yatnam ātiṣṭhat ca
rājendra mahātmanaḥ asya astrāṇi na prādurāsan
rājendra mahātmanaḥ asya astrāṇi na prādurāsan
118.
Then, that teacher (ācārya) made an effort to counteract him. But, O king, the weapons of that great-souled (mahātman) one did not manifest.
तस्य त्वहानि चत्वारि क्षपा चैकास्यतो गता ।
तस्य चाह्नस्त्रिभागेन क्षयं जग्मुः पतत्रिणः ॥११९॥
तस्य चाह्नस्त्रिभागेन क्षयं जग्मुः पतत्रिणः ॥११९॥
119. tasya tvahāni catvāri kṣapā caikāsyato gatā ,
tasya cāhnastribhāgena kṣayaṁ jagmuḥ patatriṇaḥ.
tasya cāhnastribhāgena kṣayaṁ jagmuḥ patatriṇaḥ.
119.
tasya tu ahāni catvāri kṣapā ca ekā asyataḥ gatā
tasya ca ahnaḥ tribhāgena kṣayam jagmuḥ patatriṇaḥ
tasya ca ahnaḥ tribhāgena kṣayam jagmuḥ patatriṇaḥ
119.
asyataḥ tu tasya catvāri ahāni ca ekā kṣapā gatā
ca tasya ahnaḥ tribhāgena patatriṇaḥ kṣayam jagmuḥ
ca tasya ahnaḥ tribhāgena patatriṇaḥ kṣayam jagmuḥ
119.
While he was shooting, four days and one night passed for him. And during a third part of that day, his arrows were completely exhausted.
स शरक्षयमासाद्य पुत्रशोकेन चार्दितः ।
विविधानां च दिव्यानामस्त्राणामप्रसन्नताम् ॥१२०॥
विविधानां च दिव्यानामस्त्राणामप्रसन्नताम् ॥१२०॥
120. sa śarakṣayamāsādya putraśokena cārditaḥ ,
vividhānāṁ ca divyānāmastrāṇāmaprasannatām.
vividhānāṁ ca divyānāmastrāṇāmaprasannatām.
120.
saḥ śarakṣayam āsaādya putraśokena ca ārditaḥ
vividhānām ca divyānām astrāṇām aprasannatām
vividhānām ca divyānām astrāṇām aprasannatām
120.
saḥ śarakṣayam āsaādya ca putraśokena ārditaḥ
ca vividhānām divyānām astrāṇām aprasannatām
ca vividhānām divyānām astrāṇām aprasannatām
120.
He (Drona), having reached the exhaustion of his arrows and being distressed by grief for his son, also found that various divine weapons were not manifesting (aprasannatām).
उत्स्रष्टुकामः शस्त्राणि विप्रवाक्याभिचोदितः ।
तेजसा प्रेर्यमाणश्च युयुधे सोऽतिमानुषम् ॥१२१॥
तेजसा प्रेर्यमाणश्च युयुधे सोऽतिमानुषम् ॥१२१॥
121. utsraṣṭukāmaḥ śastrāṇi vipravākyābhicoditaḥ ,
tejasā preryamāṇaśca yuyudhe so'timānuṣam.
tejasā preryamāṇaśca yuyudhe so'timānuṣam.
121.
utsraṣṭukāmaḥ śastrāṇi vipravākyābhicoditaḥ
tejasā preryamāṇaḥ ca yuyudhe saḥ atimānuṣam
tejasā preryamāṇaḥ ca yuyudhe saḥ atimānuṣam
121.
saḥ śastrāṇi utsraṣṭukāmaḥ vipravākyābhicoditaḥ
ca tejasā preryamāṇaḥ atimānuṣam yuyudhe
ca tejasā preryamāṇaḥ atimānuṣam yuyudhe
121.
He (Drona), though wishing to abandon his weapons and urged by the words of the Brahmin, was also propelled by his own inherent brilliance (tejas) and fought in a superhuman (atimānuṣam) manner.
अथान्यत्स समादाय दिव्यमाङ्गिरसं धनुः ।
शरांश्च ब्रह्मदण्डाभान्धृष्टद्युम्नमयोधयत् ॥१२२॥
शरांश्च ब्रह्मदण्डाभान्धृष्टद्युम्नमयोधयत् ॥१२२॥
122. athānyatsa samādāya divyamāṅgirasaṁ dhanuḥ ,
śarāṁśca brahmadaṇḍābhāndhṛṣṭadyumnamayodhayat.
śarāṁśca brahmadaṇḍābhāndhṛṣṭadyumnamayodhayat.
122.
atha anyat saḥ samādāya divyam āṅgirasam dhanuḥ
śarān ca brahmadaṇḍābhān dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
śarān ca brahmadaṇḍābhān dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
122.
saḥ atha anyat divyam āṅgirasam dhanuḥ ca
brahmadaṇḍābhān śarān samādāya dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
brahmadaṇḍābhān śarān samādāya dhṛṣṭadyumnam ayodhayat
122.
Then, taking up another divine Angiras bow and arrows resembling Brahmā's staff, he fought Dhṛṣṭadyumna.
ततस्तं शरवर्षेण महता समवाकिरत् ।
व्यशातयच्च संक्रुद्धो धृष्टद्युम्नममर्षणः ॥१२३॥
व्यशातयच्च संक्रुद्धो धृष्टद्युम्नममर्षणः ॥१२३॥
123. tatastaṁ śaravarṣeṇa mahatā samavākirat ,
vyaśātayacca saṁkruddho dhṛṣṭadyumnamamarṣaṇaḥ.
vyaśātayacca saṁkruddho dhṛṣṭadyumnamamarṣaṇaḥ.
123.
tataḥ tam śaravarṣeṇa mahatā samavākirat
vyāśātayat ca saṅkruddhaḥ dhṛṣṭadyumnam amarṣaṇaḥ
vyāśātayat ca saṅkruddhaḥ dhṛṣṭadyumnam amarṣaṇaḥ
123.
tataḥ saṅkruddhaḥ amarṣaṇaḥ [saḥ] tam mahatā
śaravarṣeṇa samavākirat ca dhṛṣṭadyumnam vyāśātayat
śaravarṣeṇa samavākirat ca dhṛṣṭadyumnam vyāśātayat
123.
Then, he showered him with a massive volley of arrows. And, enraged and indignant, he crushed Dhṛṣṭadyumna.
तं शरं शतधा चास्य द्रोणश्चिच्छेद सायकैः ।
ध्वजं धनुश्च निशितैः सारथिं चाप्यपातयत् ॥१२४॥
ध्वजं धनुश्च निशितैः सारथिं चाप्यपातयत् ॥१२४॥
124. taṁ śaraṁ śatadhā cāsya droṇaściccheda sāyakaiḥ ,
dhvajaṁ dhanuśca niśitaiḥ sārathiṁ cāpyapātayat.
dhvajaṁ dhanuśca niśitaiḥ sārathiṁ cāpyapātayat.
124.
tam śaram śatadhā ca asya droṇaḥ ciccheda sāyakaiḥ
dhvajam dhanuḥ ca niśitaiḥ sārathim ca api apātayat
dhvajam dhanuḥ ca niśitaiḥ sārathim ca api apātayat
124.
droṇaḥ asya tam śaram sāyakaiḥ śatadhā ciccheda ca niśitaiḥ
(bāṇaiḥ) dhvajam dhanuḥ ca sārathim ca api apātayat
(bāṇaiḥ) dhvajam dhanuḥ ca sārathim ca api apātayat
124.
Droṇa, with his arrows, cut his (Dhṛṣṭadyumna's) arrow into a hundred pieces. And with sharp (arrows), he struck down his banner, bow, and charioteer.
धृष्टद्युम्नः प्रहस्यान्यत्पुनरादाय कार्मुकम् ।
शितेन चैनं बाणेन प्रत्यविध्यत्स्तनान्तरे ॥१२५॥
शितेन चैनं बाणेन प्रत्यविध्यत्स्तनान्तरे ॥१२५॥
125. dhṛṣṭadyumnaḥ prahasyānyatpunarādāya kārmukam ,
śitena cainaṁ bāṇena pratyavidhyatstanāntare.
śitena cainaṁ bāṇena pratyavidhyatstanāntare.
125.
dhṛṣṭadyumnaḥ prahasya anyat punaḥ ādāya kārmukam
śitena ca enam bāṇena pratyavidhyat stanāntare
śitena ca enam bāṇena pratyavidhyat stanāntare
125.
dhṛṣṭadyumnaḥ prahasya anyat kārmukam punaḥ ādāya
ca śitena bāṇena enam stanāntare pratyavidhyat
ca śitena bāṇena enam stanāntare pratyavidhyat
125.
Dhṛṣṭadyumna, laughing, immediately took up another bow and struck him (Droṇa) with a sharp arrow in the chest.
सोऽतिविद्धो महेष्वासः संभ्रान्त इव संयुगे ।
भल्लेन शितधारेण चिच्छेदास्य महद्धनुः ॥१२६॥
भल्लेन शितधारेण चिच्छेदास्य महद्धनुः ॥१२६॥
126. so'tividdho maheṣvāsaḥ saṁbhrānta iva saṁyuge ,
bhallena śitadhāreṇa cicchedāsya mahaddhanuḥ.
bhallena śitadhāreṇa cicchedāsya mahaddhanuḥ.
126.
saḥ atividdhaḥ mahā iṣvāsaḥ saṃbhrāntaḥ iva saṃyuge
bhallena śitadhāreṇa ciccheda asya mahat dhanuḥ
bhallena śitadhāreṇa ciccheda asya mahat dhanuḥ
126.
saḥ atividdhaḥ mahā iṣvāsaḥ saṃyuge saṃbhrāntaḥ
iva asya mahat dhanuḥ śitadhāreṇa bhallena ciccheda
iva asya mahat dhanuḥ śitadhāreṇa bhallena ciccheda
126.
The great archer, being excessively pierced and as if bewildered in battle, cut off his great bow with a sharp-edged dart.
यच्चास्य बाणं विकृतं धनूंषि च विशां पते ।
सर्वं संछिद्य दुर्धर्षो गदां खड्गमथापि च ॥१२७॥
सर्वं संछिद्य दुर्धर्षो गदां खड्गमथापि च ॥१२७॥
127. yaccāsya bāṇaṁ vikṛtaṁ dhanūṁṣi ca viśāṁ pate ,
sarvaṁ saṁchidya durdharṣo gadāṁ khaḍgamathāpi ca.
sarvaṁ saṁchidya durdharṣo gadāṁ khaḍgamathāpi ca.
127.
yat ca asya bāṇam vikṛtam dhanūṃṣi ca viśām pate
sarvam saṃchidya durdharṣaḥ gadām khaḍgam atha api ca
sarvam saṃchidya durdharṣaḥ gadām khaḍgam atha api ca
127.
durdharṣaḥ viśām pate asya yat vikṛtam bāṇam ca
dhanūṃṣi sarvam saṃchidya atha api ca gadām khaḍgam
dhanūṃṣi sarvam saṃchidya atha api ca gadām khaḍgam
127.
O lord of men, the irresistible one, having completely cut off all his damaged arrows and bows, also cut off his mace and sword.
धृष्टद्युम्नं ततोऽविध्यन्नवभिर्निशितैः शरैः ।
जीवितान्तकरैः क्रुद्धः क्रुद्धरूपं परंतपः ॥१२८॥
जीवितान्तकरैः क्रुद्धः क्रुद्धरूपं परंतपः ॥१२८॥
128. dhṛṣṭadyumnaṁ tato'vidhyannavabhirniśitaiḥ śaraiḥ ,
jīvitāntakaraiḥ kruddhaḥ kruddharūpaṁ paraṁtapaḥ.
jīvitāntakaraiḥ kruddhaḥ kruddharūpaṁ paraṁtapaḥ.
128.
dhṛṣṭadyumnam tataḥ avidhyan navabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
jīvitāntakaraiḥ kruddhaḥ kruddharūpam paraṃtapaḥ
jīvitāntakaraiḥ kruddhaḥ kruddharūpam paraṃtapaḥ
128.
tataḥ kruddhaḥ kruddharūpam paraṃtapaḥ dhṛṣṭadyumnam
jīvitāntakaraiḥ navabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ avidhyan
jīvitāntakaraiḥ navabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ avidhyan
128.
Then, the enraged tormentor of foes, assuming an enraged form, pierced Dhṛṣṭadyumna with nine sharpened, life-ending arrows.
धृष्टद्युम्नरथस्याश्वान्स्वरथाश्वैर्महारथः ।
अमिश्रयदमेयात्मा ब्राह्ममस्त्रमुदीरयन् ॥१२९॥
अमिश्रयदमेयात्मा ब्राह्ममस्त्रमुदीरयन् ॥१२९॥
129. dhṛṣṭadyumnarathasyāśvānsvarathāśvairmahārathaḥ ,
amiśrayadameyātmā brāhmamastramudīrayan.
amiśrayadameyātmā brāhmamastramudīrayan.
129.
dhṛṣṭadyumnarathasya aśvān svarathāśvaiḥ mahārathaḥ
amiśrayat ameyātmā brāhmam astram udīrayan
amiśrayat ameyātmā brāhmam astram udīrayan
129.
ameyātmā mahārathaḥ brāhmam astram udīrayan
svarathāśvaiḥ dhṛṣṭadyumnarathasya aśvān amiśrayat
svarathāśvaiḥ dhṛṣṭadyumnarathasya aśvān amiśrayat
129.
The great chariot-warrior, the immeasurable-souled one, invoking a divine (brahman) weapon, brought the horses of his own chariot into collision with the horses of Dhṛṣṭadyumna's chariot.
ते मिश्रा बह्वशोभन्त जवना वातरंहसः ।
पारावतसवर्णाश्च शोणाश्च भरतर्षभ ॥१३०॥
पारावतसवर्णाश्च शोणाश्च भरतर्षभ ॥१३०॥
130. te miśrā bahvaśobhanta javanā vātaraṁhasaḥ ,
pārāvatasavarṇāśca śoṇāśca bharatarṣabha.
pārāvatasavarṇāśca śoṇāśca bharatarṣabha.
130.
te miśrāḥ bahu aśobhanta javanāḥ vāta-raṃhasaḥ
pārāvata-savarṇāḥ ca śoṇāḥ ca bharatarṣabha
pārāvata-savarṇāḥ ca śoṇāḥ ca bharatarṣabha
130.
bharatarṣabha te miśrāḥ pārāvata-savarṇāḥ ca
śoṇāḥ ca vāta-raṃhasaḥ javanāḥ bahu aśobhanta
śoṇāḥ ca vāta-raṃhasaḥ javanāḥ bahu aśobhanta
130.
O best of the Bhāratas, those horses, a mix of dove-colored and reddish ones, swift as the wind, shone splendidly.
यथा सविद्युतो मेघा नदन्तो जलदागमे ।
तथा रेजुर्महाराज मिश्रिता रणमूर्धनि ॥१३१॥
तथा रेजुर्महाराज मिश्रिता रणमूर्धनि ॥१३१॥
131. yathā savidyuto meghā nadanto jaladāgame ,
tathā rejurmahārāja miśritā raṇamūrdhani.
tathā rejurmahārāja miśritā raṇamūrdhani.
131.
yathā savidyutaḥ meghāḥ nadantaḥ jaladāgame
tathā rejuḥ mahārāja miśritāḥ raṇa-mūrdhani
tathā rejuḥ mahārāja miśritāḥ raṇa-mūrdhani
131.
mahārāja yathā savidyutaḥ meghāḥ jaladāgame nadantaḥ (rejuḥ),
tathā miśritāḥ raṇa-mūrdhani rejuḥ
tathā miśritāḥ raṇa-mūrdhani rejuḥ
131.
Just as lightning-streaked clouds roar at the onset of the rainy season, so too, O great king, those mixed (horses) shone brilliantly on the battlefield.
ईषाबन्धं चक्रबन्धं रथबन्धं तथैव च ।
प्रणाशयदमेयात्मा धृष्टद्युम्नस्य स द्विजः ॥१३२॥
प्रणाशयदमेयात्मा धृष्टद्युम्नस्य स द्विजः ॥१३२॥
132. īṣābandhaṁ cakrabandhaṁ rathabandhaṁ tathaiva ca ,
praṇāśayadameyātmā dhṛṣṭadyumnasya sa dvijaḥ.
praṇāśayadameyātmā dhṛṣṭadyumnasya sa dvijaḥ.
132.
īṣā-bandham cakra-bandham ratha-bandham tathā eva
ca praṇāśayat ameya-ātmā dhṛṣṭadyumnasya saḥ dvijaḥ
ca praṇāśayat ameya-ātmā dhṛṣṭadyumnasya saḥ dvijaḥ
132.
saḥ ameya-ātmā dvijaḥ dhṛṣṭadyumnasya īṣā-bandham
cakra-bandham tathā eva ca ratha-bandham praṇāśayat
cakra-bandham tathā eva ca ratha-bandham praṇāśayat
132.
That Brahmin (dvija) of immeasurable spirit (ātman) destroyed the binding of the chariot-pole, the binding of the wheels, and indeed, the entire chariot structure of Dhṛṣṭadyumna.
स छिन्नधन्वा विरथो हताश्वो हतसारथिः ।
उत्तमामापदं प्राप्य गदां वीरः परामृशत् ॥१३३॥
उत्तमामापदं प्राप्य गदां वीरः परामृशत् ॥१३३॥
133. sa chinnadhanvā viratho hatāśvo hatasārathiḥ ,
uttamāmāpadaṁ prāpya gadāṁ vīraḥ parāmṛśat.
uttamāmāpadaṁ prāpya gadāṁ vīraḥ parāmṛśat.
133.
saḥ chinna-dhanvā virathaḥ hata-aśvaḥ hata-sārathiḥ
uttamām āpadam prāpya gadām vīraḥ parāmṛśat
uttamām āpadam prāpya gadām vīraḥ parāmṛśat
133.
saḥ vīraḥ chinna-dhanvā virathaḥ hata-aśvaḥ
hata-sārathiḥ uttamām āpadam prāpya gadām parāmṛśat
hata-sārathiḥ uttamām āpadam prāpya gadām parāmṛśat
133.
Having fallen into the direst calamity, that hero, his bow broken, his chariot destroyed, and his horses and charioteer slain, then grasped his mace.
तामस्य विशिखैस्तीक्ष्णैः क्षिप्यमाणां महारथः ।
निजघान शरैर्द्रोणः क्रुद्धः सत्यपराक्रमः ॥१३४॥
निजघान शरैर्द्रोणः क्रुद्धः सत्यपराक्रमः ॥१३४॥
134. tāmasya viśikhaistīkṣṇaiḥ kṣipyamāṇāṁ mahārathaḥ ,
nijaghāna śarairdroṇaḥ kruddhaḥ satyaparākramaḥ.
nijaghāna śarairdroṇaḥ kruddhaḥ satyaparākramaḥ.
134.
tām asya viśikhaiḥ tīkṣṇaiḥ kṣipyāmāṇām mahārathaḥ
nijaghāna śaraiḥ droṇaḥ kruddhaḥ satyaparākramaḥ
nijaghāna śaraiḥ droṇaḥ kruddhaḥ satyaparākramaḥ
134.
Droṇaḥ mahārathaḥ kruddhaḥ satyaparākramaḥ,
asya tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ kṣipyāmāṇām tām śaraiḥ nijaghāna.
asya tīkṣṇaiḥ viśikhaiḥ kṣipyāmāṇām tām śaraiḥ nijaghāna.
134.
The great warrior Drona, enraged and of unfailing valor, struck down that (weapon or attack) which was being launched by his (the enemy's) sharp arrows, with his (own) arrows.
तां दृष्ट्वा तु नरव्याघ्रो द्रोणेन निहतां शरैः ।
विमलं खड्गमादत्त शतचन्द्रं च भानुमत् ॥१३५॥
विमलं खड्गमादत्त शतचन्द्रं च भानुमत् ॥१३५॥
135. tāṁ dṛṣṭvā tu naravyāghro droṇena nihatāṁ śaraiḥ ,
vimalaṁ khaḍgamādatta śatacandraṁ ca bhānumat.
vimalaṁ khaḍgamādatta śatacandraṁ ca bhānumat.
135.
tām dṛṣṭvā tu naravyāghraḥ droṇena nihatām śaraiḥ
vimalam khaḍgam ādattata śatacandraṃ ca bhānumat
vimalam khaḍgam ādattata śatacandraṃ ca bhānumat
135.
Tu naravyāghraḥ,
Droṇena śaraiḥ nihatām tām dṛṣṭvā,
vimalam śatacandraṃ ca bhānumat khaḍgam ādattata.
Droṇena śaraiḥ nihatām tām dṛṣṭvā,
vimalam śatacandraṃ ca bhānumat khaḍgam ādattata.
135.
Having seen her (that attack/weapon) struck down by Drona with his arrows, the tiger among men (Dhṛṣṭadyumna) indeed took up a spotless, shining sword marked with a hundred moons.
असंशयं तथाभूते पाञ्चाल्यः साध्वमन्यत ।
वधमाचार्यमुख्यस्य प्राप्तकालं महात्मनः ॥१३६॥
वधमाचार्यमुख्यस्य प्राप्तकालं महात्मनः ॥१३६॥
136. asaṁśayaṁ tathābhūte pāñcālyaḥ sādhvamanyata ,
vadhamācāryamukhyasya prāptakālaṁ mahātmanaḥ.
vadhamācāryamukhyasya prāptakālaṁ mahātmanaḥ.
136.
asaṃśayam tathābhūte pāñcālyaḥ sādhvamanyata
vadham ācāryamukhyasya prāptakālam mahātmanaḥ
vadham ācāryamukhyasya prāptakālam mahātmanaḥ
136.
Asaṃśayam pāñcālyaḥ tathābhūte (sati),
ācāryamukhyasya mahātmanaḥ vadham prāptakālam sādhvamanyata.
ācāryamukhyasya mahātmanaḥ vadham prāptakālam sādhvamanyata.
136.
Without a doubt, in that state of affairs, the Pañcāla prince (Dhṛṣṭadyumna) considered the killing of the chief of preceptors (guru), the great-souled one, to be timely and appropriate.
ततः स्वरथनीडस्थः स्वरथस्य रथेषया ।
अगच्छदसिमुद्यम्य शतचन्द्रं च भानुमत् ॥१३७॥
अगच्छदसिमुद्यम्य शतचन्द्रं च भानुमत् ॥१३७॥
137. tataḥ svarathanīḍasthaḥ svarathasya ratheṣayā ,
agacchadasimudyamya śatacandraṁ ca bhānumat.
agacchadasimudyamya śatacandraṁ ca bhānumat.
137.
tataḥ svarathanīḍasthaḥ svarathasya ratheṣayā
agacchat asim udyamya śatacandraṃ ca bhānumat
agacchat asim udyamya śatacandraṃ ca bhānumat
137.
Tataḥ,
svarathanīḍasthaḥ (saḥ),
svarathasya ratheṣayā,
śatacandraṃ ca bhānumat asim udyamya agacchat.
svarathanīḍasthaḥ (saḥ),
svarathasya ratheṣayā,
śatacandraṃ ca bhānumat asim udyamya agacchat.
137.
Then, standing in the nest of his own chariot, he advanced with the speed of his chariot, having raised his sword, which was marked with a hundred moons and was shining.
चिकीर्षुर्दुष्करं कर्म धृष्टद्युम्नो महारथः ।
इयेष वक्षो भेत्तुं च भारद्वाजस्य संयुगे ॥१३८॥
इयेष वक्षो भेत्तुं च भारद्वाजस्य संयुगे ॥१३८॥
138. cikīrṣurduṣkaraṁ karma dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ ,
iyeṣa vakṣo bhettuṁ ca bhāradvājasya saṁyuge.
iyeṣa vakṣo bhettuṁ ca bhāradvājasya saṁyuge.
138.
cikīrṣuḥ duṣkaram karma dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
iyeṣa vakṣaḥ bhettum ca bhāradvājasya saṃyuge
iyeṣa vakṣaḥ bhettum ca bhāradvājasya saṃyuge
138.
dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ duṣkaram karma cikīrṣuḥ
saṃyuge bhāradvājasya vakṣaḥ bhettum ca iyeṣa
saṃyuge bhāradvājasya vakṣaḥ bhettum ca iyeṣa
138.
Dhṛṣṭadyumna, the great warrior, intending to accomplish a formidable task (karma), wished to pierce the chest of Bhāradvāja (Droṇa) in battle.
सोऽतिष्ठद्युगमध्ये वै युगसंनहनेषु च ।
शोणानां जघनार्धेषु तत्सैन्याः समपूजयन् ॥१३९॥
शोणानां जघनार्धेषु तत्सैन्याः समपूजयन् ॥१३९॥
139. so'tiṣṭhadyugamadhye vai yugasaṁnahaneṣu ca ,
śoṇānāṁ jaghanārdheṣu tatsainyāḥ samapūjayan.
śoṇānāṁ jaghanārdheṣu tatsainyāḥ samapūjayan.
139.
saḥ atiṣṭhat yugamadhye vai yugasaṃnahanneṣu ca
śoṇānām jaghanārdheṣu tatsainyāḥ samapūjayant
śoṇānām jaghanārdheṣu tatsainyāḥ samapūjayant
139.
saḥ vai yugamadhye yugasaṃnahanneṣu ca śoṇānām jaghanārdheṣu atiṣṭhat.
tatsainyāḥ samapūjayant
tatsainyāḥ samapūjayant
139.
He (Dhṛṣṭadyumna) stood, indeed, between the yokes and on the harnesses of the yokes, and even upon the hindquarters of the red horses. His soldiers highly honored him for this.
तिष्ठतो युगपालीषु शोणानप्यधितिष्ठतः ।
नापश्यदन्तरं द्रोणस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१४०॥
नापश्यदन्तरं द्रोणस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१४०॥
140. tiṣṭhato yugapālīṣu śoṇānapyadhitiṣṭhataḥ ,
nāpaśyadantaraṁ droṇastadadbhutamivābhavat.
nāpaśyadantaraṁ droṇastadadbhutamivābhavat.
140.
tiṣṭhataḥ yugapālīṣu śoṇān api adhitiṣṭhataḥ na
apaśyat antaram droṇaḥ tat adbhutam iva abhavat
apaśyat antaram droṇaḥ tat adbhutam iva abhavat
140.
yugapālīṣu tiṣṭhataḥ śoṇān api adhitiṣṭhataḥ (tasya) antaram droṇaḥ na apaśyat.
tat adbhutam iva abhavat
tat adbhutam iva abhavat
140.
Droṇa could find no weakness or opening in him who was standing on the yoke-bands and even mounting the red (horses); that was as if a marvel.
क्षिप्रं श्येनस्य चरतो यथैवामिषगृद्धिनः ।
तद्वदासीदभीसारो द्रोणं प्रार्थयतो रणे ॥१४१॥
तद्वदासीदभीसारो द्रोणं प्रार्थयतो रणे ॥१४१॥
141. kṣipraṁ śyenasya carato yathaivāmiṣagṛddhinaḥ ,
tadvadāsīdabhīsāro droṇaṁ prārthayato raṇe.
tadvadāsīdabhīsāro droṇaṁ prārthayato raṇe.
141.
kṣipram śyenasyā carataḥ yathā eva āmiṣagṛddhinaḥ
tadvat āsīt abhīsāraḥ droṇam prārthayataḥ raṇe
tadvat āsīt abhīsāraḥ droṇam prārthayataḥ raṇe
141.
yathā eva āmiṣagṛddhinaḥ kṣipram carataḥ śyenasyā (gatiḥ),
tadvat raṇe droṇam prārthayataḥ (tasya) abhīsāraḥ āsīt
tadvat raṇe droṇam prārthayataḥ (tasya) abhīsāraḥ āsīt
141.
Just as a hawk swiftly moves, greedy for its prey, so was the charge (abhīsāraḥ) of him who was challenging Droṇa in battle.
तस्याश्वान्रथशक्त्यासौ तदा क्रुद्धः पराक्रमी ।
सर्वानेकैकशो द्रोणः कपोताभानजीघनत् ॥१४२॥
सर्वानेकैकशो द्रोणः कपोताभानजीघनत् ॥१४२॥
142. tasyāśvānrathaśaktyāsau tadā kruddhaḥ parākramī ,
sarvānekaikaśo droṇaḥ kapotābhānajīghanat.
sarvānekaikaśo droṇaḥ kapotābhānajīghanat.
142.
tasya aśvān rathaśaktyā asau tadā kruddhaḥ parākramī
sarvān ekaikaśaḥ droṇaḥ kapotābhān ajīghanat
sarvān ekaikaśaḥ droṇaḥ kapotābhān ajīghanat
142.
tadā asau kruddhaḥ parākramī droṇaḥ rathaśaktyā
tasya kapotābhān sarvān aśvān ekaikaśaḥ ajīghanat
tasya kapotābhān sarvān aśvān ekaikaśaḥ ajīghanat
142.
Then, that enraged and mighty Drona, by his chariot's power, killed all of those pigeon-colored horses, one by one.
ते हता न्यपतन्भूमौ धृष्टद्युम्नस्य वाजिनः ।
शोणाश्च पर्यमुच्यन्त रथबन्धाद्विशां पते ॥१४३॥
शोणाश्च पर्यमुच्यन्त रथबन्धाद्विशां पते ॥१४३॥
143. te hatā nyapatanbhūmau dhṛṣṭadyumnasya vājinaḥ ,
śoṇāśca paryamucyanta rathabandhādviśāṁ pate.
śoṇāśca paryamucyanta rathabandhādviśāṁ pate.
143.
te hatā nyapatan bhūmau dhṛṣṭadyumnasya vājinaḥ
śoṇāḥ ca paryamucyanta rathabandhāt viśāṃ pate
śoṇāḥ ca paryamucyanta rathabandhāt viśāṃ pate
143.
viśāṃ pate,
dhṛṣṭadyumnasya te hatāḥ vājinaḥ bhūmau nyapatan.
ca śoṇāḥ rathabandhāt paryamucyanta.
dhṛṣṭadyumnasya te hatāḥ vājinaḥ bhūmau nyapatan.
ca śoṇāḥ rathabandhāt paryamucyanta.
143.
Those slain horses of Dhrishtadyumna fell to the ground. And, O lord of the people, the red horses were released from their chariot bonds.
तान्हयान्निहतान्दृष्ट्वा द्विजाग्र्येण स पार्षतः ।
नामृष्यत युधां श्रेष्ठो याज्ञसेनिर्महारथः ॥१४४॥
नामृष्यत युधां श्रेष्ठो याज्ञसेनिर्महारथः ॥१४४॥
144. tānhayānnihatāndṛṣṭvā dvijāgryeṇa sa pārṣataḥ ,
nāmṛṣyata yudhāṁ śreṣṭho yājñasenirmahārathaḥ.
nāmṛṣyata yudhāṁ śreṣṭho yājñasenirmahārathaḥ.
144.
tān hayān nihatān dṛṣṭvā dvijāgryeṇa sa pārṣataḥ
na amṛṣyata yudhāṃ śreṣṭhaḥ yājñaseniḥ mahārathaḥ
na amṛṣyata yudhāṃ śreṣṭhaḥ yājñaseniḥ mahārathaḥ
144.
dvijāgryeṇa nihatān tān hayān dṛṣṭvā sa pārṣataḥ yudhāṃ śreṣṭhaḥ mahārathaḥ yājñaseniḥ na amṛṣyata.
144.
Seeing those horses slain by the foremost of the twice-born (dvija), Drupada's son (Pārṣata), Dhṛṣṭadyumna, the best of warriors and a great charioteer, could not endure it.
विरथः स गृहीत्वा तु खड्गं खड्गभृतां वरः ।
द्रोणमभ्यपतद्राजन्वैनतेय इवोरगम् ॥१४५॥
द्रोणमभ्यपतद्राजन्वैनतेय इवोरगम् ॥१४५॥
145. virathaḥ sa gṛhītvā tu khaḍgaṁ khaḍgabhṛtāṁ varaḥ ,
droṇamabhyapatadrājanvainateya ivoragam.
droṇamabhyapatadrājanvainateya ivoragam.
145.
virathaḥ sa gṛhītvā tu khaḍgaṃ khaḍgabhṛtām varaḥ
droṇam abhyapatat rājan vainateyaḥ iva uragam
droṇam abhyapatat rājan vainateyaḥ iva uragam
145.
rājan,
virathaḥ sa khaḍgabhṛtām varaḥ tu khaḍgaṃ gṛhītvā vainateyaḥ uragam iva droṇam abhyapatat.
virathaḥ sa khaḍgabhṛtām varaḥ tu khaḍgaṃ gṛhītvā vainateyaḥ uragam iva droṇam abhyapatat.
145.
O King, deprived of his chariot, he, the best among sword-bearers, seized a sword and charged at Drona, just as Vinatā's son (Garuda) charges at a serpent.
तस्य रूपं बभौ राजन्भारद्वाजं जिघांसतः ।
यथा रूपं परं विष्णोर्हिरण्यकशिपोर्वधे ॥१४६॥
यथा रूपं परं विष्णोर्हिरण्यकशिपोर्वधे ॥१४६॥
146. tasya rūpaṁ babhau rājanbhāradvājaṁ jighāṁsataḥ ,
yathā rūpaṁ paraṁ viṣṇorhiraṇyakaśiporvadhe.
yathā rūpaṁ paraṁ viṣṇorhiraṇyakaśiporvadhe.
146.
tasya rūpaṃ babhau rājan bhāradvājaṃ jighāṃsataḥ
yathā rūpaṃ paraṃ viṣṇoḥ hiraṇyakaśipoḥ vadhe
yathā rūpaṃ paraṃ viṣṇoḥ hiraṇyakaśipoḥ vadhe
146.
rājan bhāradvājaṃ jighāṃsataḥ tasya rūpaṃ babhau
yathā hiraṇyakaśipoḥ vadhe viṣṇoḥ paraṃ rūpaṃ
yathā hiraṇyakaśipoḥ vadhe viṣṇoḥ paraṃ rūpaṃ
146.
O king, his form, intent on killing Bhāradvāja, shone brilliantly, just like the supreme form of Viṣṇu when he slew Hiraṇyakaśipu.
सोऽचरद्विविधान्मार्गान्प्रकारानेकविंशतिम् ।
भ्रान्तमुद्भ्रान्तमाविद्धमाप्लुतं प्रसृतं सृतम् ॥१४७॥
भ्रान्तमुद्भ्रान्तमाविद्धमाप्लुतं प्रसृतं सृतम् ॥१४७॥
147. so'caradvividhānmārgānprakārānekaviṁśatim ,
bhrāntamudbhrāntamāviddhamāplutaṁ prasṛtaṁ sṛtam.
bhrāntamudbhrāntamāviddhamāplutaṁ prasṛtaṁ sṛtam.
147.
saḥ acarat vividhān mārgān prakārān ekaviṃśatim
bhrāntam udbhrāntam āviddham āplutam prasṛtam sṛtam
bhrāntam udbhrāntam āviddham āplutam prasṛtam sṛtam
147.
saḥ ekaviṃśatim vividhān mārgān prakārān acarat
bhrāntam udbhrāntam āviddham āplutam prasṛtam sṛtam
bhrāntam udbhrāntam āviddham āplutam prasṛtam sṛtam
147.
He executed various movements, twenty-one types in total: the whirling, the upward-spinning, the striking, the leaping, the advancing, and the gliding.
परिवृत्तं निवृत्तं च खड्गं चर्म च धारयन् ।
संपातं समुदीर्णं च दर्शयामास पार्षतः ॥१४८॥
संपातं समुदीर्णं च दर्शयामास पार्षतः ॥१४८॥
148. parivṛttaṁ nivṛttaṁ ca khaḍgaṁ carma ca dhārayan ,
saṁpātaṁ samudīrṇaṁ ca darśayāmāsa pārṣataḥ.
saṁpātaṁ samudīrṇaṁ ca darśayāmāsa pārṣataḥ.
148.
parivṛttam nivṛttam ca khaḍgaṃ carma ca dhārayan
saṃpātam samudīrṇam ca darśayāmāsa pārṣataḥ
saṃpātam samudīrṇam ca darśayāmāsa pārṣataḥ
148.
khaḍgaṃ ca carma ca dhārayan pārṣataḥ parivṛttam
nivṛttam ca saṃpātam samudīrṇam ca darśayāmāsa
nivṛttam ca saṃpātam samudīrṇam ca darśayāmāsa
148.
Wielding his sword and shield, Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, demonstrated maneuvers such as turning around, retreating, sudden attack, and fierce advance.
ततः शरसहस्रेण शतचन्द्रमपातयत् ।
खड्गं चर्म च संबाधे धृष्टद्युम्नस्य स द्विजः ॥१४९॥
खड्गं चर्म च संबाधे धृष्टद्युम्नस्य स द्विजः ॥१४९॥
149. tataḥ śarasahasreṇa śatacandramapātayat ,
khaḍgaṁ carma ca saṁbādhe dhṛṣṭadyumnasya sa dvijaḥ.
khaḍgaṁ carma ca saṁbādhe dhṛṣṭadyumnasya sa dvijaḥ.
149.
tataḥ śarasahasreṇa śatacandram apātayat khaḍgaṃ
carma ca saṃbādhe dhṛṣṭadyumnasya saḥ dvijaḥ
carma ca saṃbādhe dhṛṣṭadyumnasya saḥ dvijaḥ
149.
tataḥ saḥ dvijaḥ śarasahasreṇa saṃbādhe dhṛṣṭadyumnasya
śatacandram khaḍgaṃ ca carma ca apātayat
śatacandram khaḍgaṃ ca carma ca apātayat
149.
Then, with a thousand arrows, that Brahmin (dvija) struck down the hundred-moons (shield), the sword, and the shield belonging to Dhṛṣṭadyumna in the midst of the battle.
ते तु वैतस्तिका नाम शरा ह्यासन्नघातिनः ।
निकृष्टयुद्धे द्रोणस्य नान्येषां सन्ति ते शराः ॥१५०॥
निकृष्टयुद्धे द्रोणस्य नान्येषां सन्ति ते शराः ॥१५०॥
150. te tu vaitastikā nāma śarā hyāsannaghātinaḥ ,
nikṛṣṭayuddhe droṇasya nānyeṣāṁ santi te śarāḥ.
nikṛṣṭayuddhe droṇasya nānyeṣāṁ santi te śarāḥ.
150.
te tu vaitastikā nāma śarāḥ hi āsan aghātinaḥ
nikṛṣṭayuddhe droṇasya na anyeṣām santi te śarāḥ
nikṛṣṭayuddhe droṇasya na anyeṣām santi te śarāḥ
150.
te vaitastikā nāma śarāḥ hi aghātinaḥ āsan
nikṛṣṭayuddhe droṇasya te śarāḥ na anyeṣām santi
nikṛṣṭayuddhe droṇasya te śarāḥ na anyeṣām santi
150.
Indeed, those arrows, named Vaitastika, were certainly non-fatal. Such arrows belong only to Drona, employed in a base form of warfare; they are not possessed by anyone else.
शारद्वतस्य पार्थस्य द्रौणेर्वैकर्तनस्य च ।
प्रद्युम्नयुयुधानाभ्यामभिमन्योश्च ते शराः ॥१५१॥
प्रद्युम्नयुयुधानाभ्यामभिमन्योश्च ते शराः ॥१५१॥
151. śāradvatasya pārthasya drauṇervaikartanasya ca ,
pradyumnayuyudhānābhyāmabhimanyośca te śarāḥ.
pradyumnayuyudhānābhyāmabhimanyośca te śarāḥ.
151.
śāradvatasya pārthasya drauṇeḥ vaikartanasya ca
pradyumnayuyudhānābhyām abhimanyoḥ ca te śarāḥ
pradyumnayuyudhānābhyām abhimanyoḥ ca te śarāḥ
151.
śāradvatasya pārthasya drauṇeḥ vaikartanasya ca
pradyumnayuyudhānābhyām abhimanyoḥ ca te śarāḥ
pradyumnayuyudhānābhyām abhimanyoḥ ca te śarāḥ
151.
These special arrows also belong to Sharadvata (Kṛpa), Partha (Arjuna), Drauni (Aśvatthāma), and Vaikartana (Karṇa), as well as to Pradyumna, Yuyudhāna, and Abhimanyu.
अथास्येषुं समाधत्त दृढं परमसंशितम् ।
अन्तेवासिनमाचार्यो जिघांसुः पुत्रसंमितम् ॥१५२॥
अन्तेवासिनमाचार्यो जिघांसुः पुत्रसंमितम् ॥१५२॥
152. athāsyeṣuṁ samādhatta dṛḍhaṁ paramasaṁśitam ,
antevāsinamācāryo jighāṁsuḥ putrasaṁmitam.
antevāsinamācāryo jighāṁsuḥ putrasaṁmitam.
152.
atha asya iṣum samādhata dṛḍham paramasaṃśitam
antevāsinam ācāryaḥ jighāṃsuḥ putrasaṃmitam
antevāsinam ācāryaḥ jighāṃsuḥ putrasaṃmitam
152.
atha ācāryaḥ putrasaṃmitam antevāsinam jighāṃsuḥ
asya dṛḍham paramasaṃśitam iṣum samādhata
asya dṛḍham paramasaṃśitam iṣum samādhata
152.
Then the preceptor (guru) (Droṇa), desiring to kill his disciple who was like a son to him, firmly fixed his exceedingly sharp arrow (onto his bow).
तं शरैर्दशभिस्तीक्ष्णैश्चिच्छेद शिनिपुंगवः ।
पश्यतस्तव पुत्रस्य कर्णस्य च महात्मनः ।
ग्रस्तमाचार्यमुख्येन धृष्टद्युम्नममोचयत् ॥१५३॥
पश्यतस्तव पुत्रस्य कर्णस्य च महात्मनः ।
ग्रस्तमाचार्यमुख्येन धृष्टद्युम्नममोचयत् ॥१५३॥
153. taṁ śarairdaśabhistīkṣṇaiściccheda śinipuṁgavaḥ ,
paśyatastava putrasya karṇasya ca mahātmanaḥ ,
grastamācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnamamocayat.
paśyatastava putrasya karṇasya ca mahātmanaḥ ,
grastamācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnamamocayat.
153.
tam śaraiḥ daśabhiḥ tīkṣṇaiḥ ciccheda
śinipuṅgavaḥ paśyataḥ tava putrasya
karṇasya ca mahātmanaḥ grastam
ācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnam amocayat
śinipuṅgavaḥ paśyataḥ tava putrasya
karṇasya ca mahātmanaḥ grastam
ācāryamukhyena dhṛṣṭadyumnam amocayat
153.
śinipuṅgavaḥ tam daśabhiḥ tīkṣṇaiḥ
śaraiḥ ciccheda tava putrasya karṇasya
ca mahātmanaḥ paśyataḥ ācāryamukhyena
grastam dhṛṣṭadyumnam amocayat
śaraiḥ ciccheda tava putrasya karṇasya
ca mahātmanaḥ paśyataḥ ācāryamukhyena
grastam dhṛṣṭadyumnam amocayat
153.
The best of the Śinis (Sātyaki) cut it (Droṇa's arrow) with ten sharp arrows, while your son and the great-souled Karṇa watched. He (Sātyaki) rescued Dhṛṣṭadyumna, who had been seized by the chief of preceptors (guru) (Droṇa).
चरन्तं रथमार्गेषु सात्यकिं सत्यविक्रमम् ।
द्रोणकर्णान्तरगतं कृपस्यापि च भारत ।
अपश्येतां महात्मानौ विष्वक्सेनधनंजयौ ॥१५४॥
द्रोणकर्णान्तरगतं कृपस्यापि च भारत ।
अपश्येतां महात्मानौ विष्वक्सेनधनंजयौ ॥१५४॥
154. carantaṁ rathamārgeṣu sātyakiṁ satyavikramam ,
droṇakarṇāntaragataṁ kṛpasyāpi ca bhārata ,
apaśyetāṁ mahātmānau viṣvaksenadhanaṁjayau.
droṇakarṇāntaragataṁ kṛpasyāpi ca bhārata ,
apaśyetāṁ mahātmānau viṣvaksenadhanaṁjayau.
154.
carantam rathamārgeṣu sātyakim
satyavikramam droṇakarṇāntaragam
kṛpasya api ca bhārata apaśyetām
mahātmānau viṣvaksenadhanaṃjayau
satyavikramam droṇakarṇāntaragam
kṛpasya api ca bhārata apaśyetām
mahātmānau viṣvaksenadhanaṃjayau
154.
bhārata mahātmānau viṣvaksenadhanaṃjayau
carantam rathamārgeṣu
droṇakarṇāntaragam kṛpasya api ca
satyavikramam sātyakim apaśyetām
carantam rathamārgeṣu
droṇakarṇāntaragam kṛpasya api ca
satyavikramam sātyakim apaśyetām
154.
O Bhārata, the two magnanimous ones (mahātman), Viṣvaksena (Kṛṣṇa) and Dhanaṃjaya (Arjuna), saw Sātyaki, a warrior of true valor, moving on the chariot paths, positioned amidst Droṇa, Karṇa, and even Kṛpa.
अपूजयेतां वार्ष्णेयं ब्रुवाणौ साधु साध्विति ।
दिव्यान्यस्त्राणि सर्वेषां युधि निघ्नन्तमच्युतम् ।
अभिपत्य ततः सेनां विष्वक्सेनधनंजयौ ॥१५५॥
दिव्यान्यस्त्राणि सर्वेषां युधि निघ्नन्तमच्युतम् ।
अभिपत्य ततः सेनां विष्वक्सेनधनंजयौ ॥१५५॥
155. apūjayetāṁ vārṣṇeyaṁ bruvāṇau sādhu sādhviti ,
divyānyastrāṇi sarveṣāṁ yudhi nighnantamacyutam ,
abhipatya tataḥ senāṁ viṣvaksenadhanaṁjayau.
divyānyastrāṇi sarveṣāṁ yudhi nighnantamacyutam ,
abhipatya tataḥ senāṁ viṣvaksenadhanaṁjayau.
155.
apūjayetām vārṣṇeyam bruvāṇau sādhu
sādhu iti divyāni astrāṇi sarveṣām
yudhi nighnantam acyutam abhipatya
tataḥ senām viṣvaksenadhanaṃjayau
sādhu iti divyāni astrāṇi sarveṣām
yudhi nighnantam acyutam abhipatya
tataḥ senām viṣvaksenadhanaṃjayau
155.
viṣvaksenadhanaṃjayau sādhu sādhu
iti bruvāṇau yudhi sarveṣām divyāni
astrāṇi nighnantam acyutam vārṣṇeyam
apūjayetām tataḥ senām abhipatya
iti bruvāṇau yudhi sarveṣām divyāni
astrāṇi nighnantam acyutam vārṣṇeyam
apūjayetām tataḥ senām abhipatya
155.
Saying 'Well done! Well done!', the two, Viṣvaksena (Kṛṣṇa) and Dhanaṃjaya (Arjuna), honored the unwavering (acyuta) descendant of Vṛṣṇi (Sātyaki), who was destroying all the divine weapons of their opponents in battle. Thereafter, they themselves assailed the army.
धनंजयस्ततः कृष्णमब्रवीत्पश्य केशव ।
आचार्यवरमुख्यानां मध्ये क्रीडन्मधूद्वहः ॥१५६॥
आचार्यवरमुख्यानां मध्ये क्रीडन्मधूद्वहः ॥१५६॥
156. dhanaṁjayastataḥ kṛṣṇamabravītpaśya keśava ,
ācāryavaramukhyānāṁ madhye krīḍanmadhūdvahaḥ.
ācāryavaramukhyānāṁ madhye krīḍanmadhūdvahaḥ.
156.
dhanaṃjayaḥ tataḥ kṛṣṇam abravīt paśya keśava
ācāryavaramukhyānām madhye krīḍan madhūdvahaḥ
ācāryavaramukhyānām madhye krīḍan madhūdvahaḥ
156.
tataḥ dhanaṃjayaḥ kṛṣṇam abravīt: he keśava! paśya!
madhūdvahaḥ ācāryavaramukhyānām madhye krīḍan (asti)
madhūdvahaḥ ācāryavaramukhyānām madhye krīḍan (asti)
156.
Then Dhanaṃjaya (Arjuna) said to Kṛṣṇa: 'Behold, O Keśava! See how Sātyaki, the Madhūdvaha, is effortlessly fighting (playing) amidst the chief and best of preceptors!'
आनन्दयति मां भूयः सात्यकिः सत्यविक्रमः ।
माद्रीपुत्रौ च भीमं च राजानं च युधिष्ठिरम् ॥१५७॥
माद्रीपुत्रौ च भीमं च राजानं च युधिष्ठिरम् ॥१५७॥
157. ānandayati māṁ bhūyaḥ sātyakiḥ satyavikramaḥ ,
mādrīputrau ca bhīmaṁ ca rājānaṁ ca yudhiṣṭhiram.
mādrīputrau ca bhīmaṁ ca rājānaṁ ca yudhiṣṭhiram.
157.
ānandayati mām bhūyaḥ sātyakiḥ satyavikramaḥ
mādrīputrau ca bhīmam ca rājānam ca yudhiṣṭhiram
mādrīputrau ca bhīmam ca rājānam ca yudhiṣṭhiram
157.
satyavikramaḥ sātyakiḥ mām bhūyaḥ ānandayati,
ca mādrīputrau,
ca bhīmam,
ca rājānam yudhiṣṭhiram (ānandayati)
ca mādrīputrau,
ca bhīmam,
ca rājānam yudhiṣṭhiram (ānandayati)
157.
Sātyaki, a warrior of true valor, delights me even further, as well as the two sons of Mādrī (Nakula and Sahadeva), Bhīma, and King Yudhiṣṭhira.
यच्छिक्षयानुद्धतः सन्रणे चरति सात्यकिः ।
महारथानुपक्रीडन्वृष्णीनां कीर्तिवर्धनः ॥१५८॥
महारथानुपक्रीडन्वृष्णीनां कीर्तिवर्धनः ॥१५८॥
158. yacchikṣayānuddhataḥ sanraṇe carati sātyakiḥ ,
mahārathānupakrīḍanvṛṣṇīnāṁ kīrtivardhanaḥ.
mahārathānupakrīḍanvṛṣṇīnāṁ kīrtivardhanaḥ.
158.
yat śikṣayā anuddhataḥ san raṇe carati sātyakiḥ
mahārathān upakrīḍan vṛṣṇīnām kīrtivardhanaḥ
mahārathān upakrīḍan vṛṣṇīnām kīrtivardhanaḥ
158.
sātyakiḥ yat śikṣayā anuddhataḥ san raṇe carati
mahārathān upakrīḍan vṛṣṇīnām kīrtivardhanaḥ
mahārathān upakrīḍan vṛṣṇīnām kīrtivardhanaḥ
158.
Satyaki, being undaunted by the training he received, moves about in battle as if playing with great charioteers, thus enhancing the glory of the Vrishnis.
तमेते प्रतिनन्दन्ति सिद्धाः सैन्याश्च विस्मिताः ।
अजय्यं समरे दृष्ट्वा साधु साध्विति सात्वतम् ।
योधाश्चोभयतः सर्वे कर्मभिः समपूजयन् ॥१५९॥
अजय्यं समरे दृष्ट्वा साधु साध्विति सात्वतम् ।
योधाश्चोभयतः सर्वे कर्मभिः समपूजयन् ॥१५९॥
159. tamete pratinandanti siddhāḥ sainyāśca vismitāḥ ,
ajayyaṁ samare dṛṣṭvā sādhu sādhviti sātvatam ,
yodhāścobhayataḥ sarve karmabhiḥ samapūjayan.
ajayyaṁ samare dṛṣṭvā sādhu sādhviti sātvatam ,
yodhāścobhayataḥ sarve karmabhiḥ samapūjayan.
159.
tam ete pratinandanti siddhāḥ sainyāḥ
ca vismitāḥ ajayyam samare dṛṣṭvā
sādhu sādhu iti sātvatam yodhāḥ ca
ubhayataḥ sarve karmabhiḥ samapūjayān
ca vismitāḥ ajayyam samare dṛṣṭvā
sādhu sādhu iti sātvatam yodhāḥ ca
ubhayataḥ sarve karmabhiḥ samapūjayān
159.
ete siddhāḥ sainyāḥ ca vismitāḥ ca
tam sātvatam samare ajayyam dṛṣṭvā
sādhu sādhu iti pratinandanti ubhayataḥ
sarve yodhāḥ ca karmabhiḥ samapūjayān
tam sātvatam samare ajayyam dṛṣṭvā
sādhu sādhu iti pratinandanti ubhayataḥ
sarve yodhāḥ ca karmabhiḥ samapūjayān
159.
The accomplished beings and astonished soldiers praise him, the unconquerable Satvata, exclaiming "Excellent! Excellent!" after witnessing him in battle. Moreover, all the warriors from both sides honored him with their actions (karma).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164 (current chapter)
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47