Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-37

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
तथा प्रमथमानं तं महेष्वासमजिह्मगैः ।
आर्जुनिं मामकाः सर्वे के त्वेनं समवाकिरन् ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tathā pramathamānaṁ taṁ maheṣvāsamajihmagaiḥ ,
ārjuniṁ māmakāḥ sarve ke tvenaṁ samavākiran.
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tathā pramathmānam tam maheṣvāsam
ajihmagaiḥ ārjunim māmakāḥ sarve ke tu enam samavākiran
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tu ke sarve māmakāḥ tathā pramathmānam
tam maheṣvāsam ārjunim ajihmagaiḥ enam samavākiran?
1. Dhṛtarāṣṭra said: "But who among all my men assailed with straight-flying arrows that mighty-bowman, Arjuna's son (Abhimanyu), who was thus crushing (our forces)?"
संजय उवाच ।
शृणु राजन्कुमारस्य रणे विक्रीडितं महत् ।
बिभित्सतो रथानीकं भारद्वाजेन रक्षितम् ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu rājankumārasya raṇe vikrīḍitaṁ mahat ,
bibhitsato rathānīkaṁ bhāradvājena rakṣitam.
2. saṃjayaḥ uvāca | śṛṇu rājan kumārasya raṇe vikrīḍitaṃ
mahat | bibhitsataḥ rathānīkaṃ bhāradvājena rakṣitam
2. saṃjayaḥ uvāca rājan śṛṇu bhāradvājena rakṣitam rathānīkaṃ
bibhitsataḥ kumārasya raṇe mahat vikrīḍitaṃ (śṛṇu)
2. Saṃjaya said: "O King, listen to the great feat of the prince in battle, as he desired to break through the chariot division protected by Bhāradvāja (Droṇa)."
मद्रेशं सादितं दृष्ट्वा सौभाद्रेणाशुगै रणे ।
शल्यादवरजः क्रुद्धः किरन्बाणान्समभ्ययात् ॥३॥
3. madreśaṁ sāditaṁ dṛṣṭvā saubhādreṇāśugai raṇe ,
śalyādavarajaḥ kruddhaḥ kiranbāṇānsamabhyayāt.
3. madreśam sāditaṃ dṛṣṭvā saubhādreṇa āśugaiḥ raṇe
| śalyāt avarajaḥ kruddhaḥ kiran bāṇān samabhyayāt
3. madreśam saubhādreṇa āśugaiḥ raṇe sāditaṃ dṛṣṭvā
śalyāt avarajaḥ kruddhaḥ bāṇān kiran samabhyayāt
3. Having seen the king of Madras struck down in battle by the son of Subhadrā (Abhimanyu) with swift-flying arrows, Śalya's younger brother, enraged and showering arrows, rushed towards him.
स विद्ध्वा दशभिर्बाणैः साश्वयन्तारमार्जुनिम् ।
उदक्रोशन्महाशब्दं तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥४॥
4. sa viddhvā daśabhirbāṇaiḥ sāśvayantāramārjunim ,
udakrośanmahāśabdaṁ tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
4. saḥ viddhvā daśabhiḥ bāṇaiḥ sāśvayantāram ārjunim
| udakrośat mahāśabdaṃ tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
4. saḥ daśabhiḥ bāṇaiḥ sāśvayantāram ārjunim viddhvā
mahāśabdaṃ udakrośat ca "tiṣṭha tiṣṭha" iti abravīt
4. Having pierced Arjuna's son (Abhimanyu), along with his horses and charioteer, with ten arrows, he cried out loudly with a great sound and said, "Stop! Stop!"
तस्यार्जुनिः शिरोग्रीवं पाणिपादं धनुर्हयान् ।
छत्रं ध्वजं नियन्तारं त्रिवेणुं शम्युपस्करम् ॥५॥
5. tasyārjuniḥ śirogrīvaṁ pāṇipādaṁ dhanurhayān ,
chatraṁ dhvajaṁ niyantāraṁ triveṇuṁ śamyupaskaram.
5. tasya ārjuniḥ śirogrīvam pāṇipādam dhanuḥ hayān |
chatram dhvajam niyantāram triveṇum śamyupaskaram
5. ārjuniḥ tasya (śalyāvarajasya) śirogrīvam
pāṇipādam dhanuḥ hayān chatram dhvajam
niyantāram triveṇum śamyupaskaram
(ciccheda / ahan / apātayat - verb implied)
5. Arjuna's son (Abhimanyu) [then targeted/struck down] his (Śalya's younger brother's) head and neck, his hands and feet, his bow, horses, umbrella, banner, charioteer, the triple-bamboo staff, and other chariot implements.
चक्रे युगेषां तूणीराननुकर्षं च सायकैः ।
पताकां चक्रगोप्तारौ सर्वोपकरणानि च ।
व्यधमल्लाघवात्तच्च ददृशे नास्य कश्चन ॥६॥
6. cakre yugeṣāṁ tūṇīrānanukarṣaṁ ca sāyakaiḥ ,
patākāṁ cakragoptārau sarvopakaraṇāni ca ,
vyadhamallāghavāttacca dadṛśe nāsya kaścana.
6. cakre yugeṣām tūṇīrān anukarṣam ca
sāyakaiḥ patākām cakragoptārau
sarvopakaraṇāni ca vyadhamat lāghavāt
tat ca dadṛśe na asya kaścana
6. sāyakaiḥ anukarṣam cakre yugeṣām
tūṇīrān patākām cakragoptārau ca
sarvopakaraṇāni ca vyadhamat tat
ca asya lāghavāt kaścana na dadṛśe
6. He continually drew and shot arrows, destroying the quivers of the chariots, the banner, the two wheel-guards, and all the equipment. He did this with such agility that no one could perceive him.
स पपात क्षितौ क्षीणः प्रविद्धाभरणाम्बरः ।
वायुनेव महाचैत्यः संभग्नोऽमिततेजसा ।
अनुगाश्चास्य वित्रस्ताः प्राद्रवन्सर्वतोदिशम् ॥७॥
7. sa papāta kṣitau kṣīṇaḥ praviddhābharaṇāmbaraḥ ,
vāyuneva mahācaityaḥ saṁbhagno'mitatejasā ,
anugāścāsya vitrastāḥ prādravansarvatodiśam.
7. sa papāta kṣitau kṣīṇaḥ praviddhābharaṇāmbaraḥ
vāyunā iva mahācaityaḥ
saṃbhagnaḥ amitatejasā anugāḥ ca asya
vitrastāḥ prādravan sarvataḥ diśam
7. saḥ kṣīṇaḥ praviddhābharaṇāmbaraḥ
kṣitau papāta vāyunā amitatejasā
saṃbhagnaḥ mahācaityaḥ iva asya anugāḥ
ca vitrastāḥ sarvataḥ diśam prādravan
7. He, weakened and with his ornaments and clothes scattered, fell to the ground, like a great tree shattered by a powerful wind or an immense force. His terrified followers also fled in all directions.
आर्जुनेः कर्म तद्दृष्ट्व प्रणेदुश्च समन्ततः ।
नादेन सर्वभूतानि साधु साध्विति भारत ॥८॥
8. ārjuneḥ karma taddṛṣṭva praṇeduśca samantataḥ ,
nādena sarvabhūtāni sādhu sādhviti bhārata.
8. ārjuneḥ karma tat dṛṣṭvā praṇeduḥ ca samantataḥ
nādena sarvabhūtāni sādhu sādhu iti bhārata
8. bhārata sarvabhūtāni ārjuneḥ tat karma dṛṣṭvā
samantataḥ nādena sādhu sādhu iti ca praṇeduḥ
8. Having witnessed that action of Arjuna's son (Arjuni), all beings roared from all sides with a great sound, proclaiming, "Excellent! Excellent!", O Bhārata.
शल्यभ्रातर्यथारुग्णे बहुशस्तस्य सैनिकाः ।
कुलाधिवासनामानि श्रावयन्तोऽर्जुनात्मजम् ॥९॥
9. śalyabhrātaryathārugṇe bahuśastasya sainikāḥ ,
kulādhivāsanāmāni śrāvayanto'rjunātmajam.
9. śalyabhrātari yathā rugṇe bahuśaḥ tasya sainikāḥ
kulādhivāsanāmāni śrāvayantaḥ arjunātmajam
9. yathā śalyabhrātari rugṇe,
tasya sainikāḥ bahuśaḥ kulādhivāsanāmāni arjunātmajam śrāvayantaḥ
9. When Shalya's brother was wounded, his (Shalya's brother's) many soldiers, repeatedly shouting the names of their clans and dwelling places, caused Arjuna's son (Arjunātmaja) to hear them.
अभ्यवर्तन्त संक्रुद्धा विविधायुधपाणयः ।
रथैरश्वैर्गजैश्चान्ये पादातैश्च बलोत्कटाः ॥१०॥
10. abhyavartanta saṁkruddhā vividhāyudhapāṇayaḥ ,
rathairaśvairgajaiścānye pādātaiśca balotkaṭāḥ.
10. abhyavartanta saṃkruddhāḥ vividhāyudhapāṇayaḥ
rathaiḥ aśvaiḥ gajaiḥ ca anye pādātaiḥ ca balotkaṭāḥ
10. anye balotkaṭāḥ saṃkruddhāḥ vividhāyudhapāṇayaḥ
rathaiḥ aśvaiḥ gajaiḥ ca pādātaiḥ ca abhyavartanta
10. Intensely powerful and greatly enraged, others advanced and attacked, holding various weapons in their hands, with chariots, horses, elephants, and foot soldiers.
बाणशब्देन महता खुरनेमिस्वनेन च ।
हुंकारैः क्ष्वेडितोत्क्रुष्टैः सिंहनादैः सगर्जितैः ॥११॥
11. bāṇaśabdena mahatā khuranemisvanena ca ,
huṁkāraiḥ kṣveḍitotkruṣṭaiḥ siṁhanādaiḥ sagarjitaiḥ.
11. bāṇaśabdena mahatā khuranemisvanena ca huṃkāraiḥ
kṣveḍitotkruṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ sagarjitaiḥ
11. mahatā bāṇaśabdena ca khuranemisvanena huṃkāraiḥ
kṣveḍitotkruṣṭaiḥ siṃhanādaiḥ sagarjitaiḥ
11. With the great sound of arrows, the clamor of hooves and chariot wheels, and with bellows, fierce yells, loud shouts, and lion-like roars accompanied by thunderous battle cries.
ज्यातलत्रस्वनैरन्ये गर्जन्तोऽर्जुननन्दनम् ।
ब्रुवन्तश्च न नो जीवन्मोक्ष्यसे जीवतामिति ॥१२॥
12. jyātalatrasvanairanye garjanto'rjunanandanam ,
bruvantaśca na no jīvanmokṣyase jīvatāmiti.
12. jyātalatrasvanaiḥ anye garjantaḥ arjunanandanam
bruvantaḥ ca na naḥ jīvan mokṣyase jīvatā iti
12. anye jyātalatrasvanaiḥ garjantaḥ ca arjunanandanam
bruvantaḥ iti "na naḥ jīvan mokṣyase jīvatā"
12. Others, roaring with the twang of bowstrings and the slap of protective handguards, said to Abhimanyu, Arjuna's son, "You will not escape from us alive!"
तांस्तथा ब्रुवतो दृष्ट्वा सौभद्रः प्रहसन्निव ।
यो यः स्म प्राहरत्पूर्वं तं तं विव्याध पत्रिभिः ॥१३॥
13. tāṁstathā bruvato dṛṣṭvā saubhadraḥ prahasanniva ,
yo yaḥ sma prāharatpūrvaṁ taṁ taṁ vivyādha patribhiḥ.
13. tān tathā bruvataḥ dṛṣṭvā saubhadraḥ prahasan iva yaḥ
yaḥ sma prāharat pūrvam tam tam vivyādha patribhiḥ
13. saubhadraḥ tān tathā bruvataḥ dṛṣṭvā prahasan iva,
yaḥ yaḥ pūrvam prāharat sma,
tam tam patribhiḥ vivyādha
13. Seeing them speaking thus, Abhimanyu, the son of Subhadra, as if laughing, pierced with arrows each one of them who had attacked him first.
संदर्शयिष्यन्नस्त्राणि चित्राणि च लघूनि च ।
आर्जुनिः समरे शूरो मृदुपूर्वमयुध्यत ॥१४॥
14. saṁdarśayiṣyannastrāṇi citrāṇi ca laghūni ca ,
ārjuniḥ samare śūro mṛdupūrvamayudhyata.
14. saṃdarśayiṣyan astrāṇi citrāṇi ca laghūni ca
ārjuniḥ samare śūraḥ mṛdupūrvam ayudhyata
14. śūraḥ ārjuniḥ चित्राणि च लघूनि च astrāṇi
saṃdarśayiṣyan samare mṛdupūrvam ayudhyata
14. The heroic son of Arjuna (Ārjuni), intending to display his wonderful and swift weapons, fought gently at first in battle.
वासुदेवादुपात्तं यद्यदस्त्रं च धनंजयात् ।
अदर्शयत तत्कार्ष्णिः कृष्णाभ्यामविशेषयन् ॥१५॥
15. vāsudevādupāttaṁ yadyadastraṁ ca dhanaṁjayāt ,
adarśayata tatkārṣṇiḥ kṛṣṇābhyāmaviśeṣayan.
15. vāsudevāt upāttam yat yat astram ca dhanaṃjayāt
adarśayata tat kārṣṇiḥ kṛṣṇābhyām aviśeṣayan
15. kārṣṇiḥ vāsudevāt ca dhanaṃjayāt yat yat upāttam
astram tat kṛṣṇābhyām aviśeṣayan adarśayata
15. The descendant of Krishna (Kārṣṇi, Abhimanyu) displayed all the weapons he had obtained from Vasudeva (Krishna) and Dhananjaya (Arjuna), demonstrating them without distinguishing between these two great warriors (kṛṣṇābhyām).
दूरमस्यन्गुरुं भारं साधयंश्च पुनः पुनः ।
संदधद्विसृजंश्चेषून्निर्विशेषमदृश्यत ॥१६॥
16. dūramasyanguruṁ bhāraṁ sādhayaṁśca punaḥ punaḥ ,
saṁdadhadvisṛjaṁśceṣūnnirviśeṣamadṛśyata.
16. dūram asyan gurum bhāram sādhayan ca punaḥ punaḥ
saṃdadhat visṛjan ca iṣūn nirviśeṣam adṛśyata
16. guruṃ bhāram dūram asyan ca punaḥ punaḥ sādhayan
ca iṣūn saṃdadhat visṛjan nirviśeṣam adṛśyata
16. Discharging his heavy weapons far, and repeatedly performing (his feats), he was seen aiming and releasing arrows without any apparent distinction (from his mentors).
चापमण्डलमेवास्य विस्फुरद्दिक्ष्वदृश्यत ।
तमो घ्नतः सुदीप्तस्य सवितुर्मण्डलं यथा ॥१७॥
17. cāpamaṇḍalamevāsya visphuraddikṣvadṛśyata ,
tamo ghnataḥ sudīptasya saviturmaṇḍalaṁ yathā.
17. cāpamaṇḍalam eva asya visphurat dikṣu adṛśyata
tamaḥ ghnataḥ sudīptasya savituḥ maṇḍalam yathā
17. asya cāpamaṇḍalam eva dikṣu visphurat adṛśyata;
tamaḥ ghnataḥ sudīptasya savituḥ maṇḍalam yathā
17. His bow's circumference (cāpamaṇḍala), indeed, was seen flashing in all directions, just like the brilliantly radiant disc of the sun (savituḥ maṇḍalam) dispelling darkness.
ज्याशब्दः शुश्रुवे तस्य तलशब्दश्च दारुणः ।
महाशनिमुचः काले पयोदस्येव निस्वनः ॥१८॥
18. jyāśabdaḥ śuśruve tasya talaśabdaśca dāruṇaḥ ,
mahāśanimucaḥ kāle payodasyeva nisvanaḥ.
18. jya-śabdaḥ śuśruve tasya tala-śabdaḥ ca dāruṇaḥ
mahā-aśani-mucaḥ kāle payodasya iva nisvanaḥ
18. tasya jya-śabdaḥ ca dāruṇaḥ tala-śabdaḥ śuśruve
kāle mahā-aśani-mucaḥ payodasya iva nisvanaḥ
18. The twang of his bowstring and a terrible hand-slap were heard, like the roar of a cloud releasing mighty thunderbolts at the proper moment.
ह्रीमानमर्षी सौभद्रो मानकृत्प्रियदर्शनः ।
संमिमानयिषुर्वीरानिष्वासांश्चाप्ययुध्यत ॥१९॥
19. hrīmānamarṣī saubhadro mānakṛtpriyadarśanaḥ ,
saṁmimānayiṣurvīrāniṣvāsāṁścāpyayudhyata.
19. hrīmān amarṣī saubhadraḥ mānakṛt priyadarśanaḥ
saṃmimānay-iṣuḥ vīrān niṣvāsān ca api ayudhyata
19. hrīmān amarṣī mānakṛt priyadarśanaḥ saubhadraḥ
vīrān saṃmimānay-iṣuḥ ca niṣvāsān api ayudhyata
19. The modest, impatient, honoring, and handsome son of Subhadrā (Abhimanyu), desirous of honoring heroes, fought and also caused sighs (in his enemies).
मृदुर्भूत्वा महाराज दारुणः समपद्यत ।
वर्षाभ्यतीतो भगवाञ्शरदीव दिवाकरः ॥२०॥
20. mṛdurbhūtvā mahārāja dāruṇaḥ samapadyata ,
varṣābhyatīto bhagavāñśaradīva divākaraḥ.
20. mṛduḥ bhūtvā mahārāja dāruṇaḥ samapadyata
varṣābhyatītaḥ bhagavān śaradī iva divākaraḥ
20. mahārāja mṛduḥ bhūtvā dāruṇaḥ samapadyata
varṣābhyatītaḥ bhagavān divākaraḥ śaradī iva
20. O great king, he, having been gentle, became fierce, just like the revered sun becomes in autumn after the rainy season has passed.
शरान्विचित्रान्महतो रुक्मपुङ्खाञ्शिलाशितान् ।
मुमोच शतशः क्रुद्धो गभस्तीनिव भास्करः ॥२१॥
21. śarānvicitrānmahato rukmapuṅkhāñśilāśitān ,
mumoca śataśaḥ kruddho gabhastīniva bhāskaraḥ.
21. śarān vicitrān mahataḥ rukmapuṅkhān śilāśitān
mumoca śataśaḥ kruddhaḥ gabhastīn iva bhāskaraḥ
21. kruddhaḥ saḥ śilāśitān vicitrān mahataḥ rukmapuṅkhān
śarān śataśaḥ mumoca bhāskaraḥ gabhastīn iva
21. Enraged, he released hundreds of varied, mighty, gold-shafted arrows, sharpened on stone, just as the sun emits its rays.
क्षुरप्रैर्वत्सदन्तैश्च विपाठैश्च महायशाः ।
नाराचैरर्धनाराचैर्भल्लैरज्ञलिकैरपि ॥२२॥
22. kṣuraprairvatsadantaiśca vipāṭhaiśca mahāyaśāḥ ,
nārācairardhanārācairbhallairajñalikairapi.
22. kṣurapraiḥ vatsadantaiḥ ca vipāṭhaiḥ ca mahāyaśāḥ
nārācaiḥ ardhanārācaiḥ bhallaiḥ añjalikaiḥ api
22. mahāyaśāḥ kṣurapraiḥ ca vatsadantaiḥ ca vipāṭhaiḥ
nārācaiḥ ardhanārācaiḥ bhallaiḥ añjalikaiḥ api
22. The greatly renowned (Abhimanyu) [showered, implied from the next verse] with razor-sharp arrows, calf-tooth arrows, broad-headed arrows, also with iron arrows, half-iron arrows, spear-headed arrows, and crescent-shaped arrows.
अवाकिरद्रथानीकं भारद्वाजस्य पश्यतः ।
ततस्तत्सैन्यमभवद्विमुखं शरपीडितम् ॥२३॥
23. avākiradrathānīkaṁ bhāradvājasya paśyataḥ ,
tatastatsainyamabhavadvimukhaṁ śarapīḍitam.
23. avākirat rathānīkam bhāradvājasya paśyataḥ
tataḥ tat sainyam abhavat vimukham śarapīḍitam
23. bhāradvājasya paśyataḥ rathānīkam avākirat
tataḥ tat sainyam śarapīḍitam vimukham abhavat
23. (He) showered Bhāradvāja's (Droṇa's) chariot army, as (Droṇa) watched. Then, that army became disheartened and tormented by arrows.