Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-57

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
मुह्यामीव निशम्याद्य चिन्तयानः पुनः पुनः ।
हीनां पार्थिवसंघातैः श्रीमद्भिः पृथिवीमिमाम् ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
muhyāmīva niśamyādya cintayānaḥ punaḥ punaḥ ,
hīnāṁ pārthivasaṁghātaiḥ śrīmadbhiḥ pṛthivīmimām.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca muhyāmi iva niśamya adya cintayānaḥ punaḥ
punaḥ hīnām pārthivasaṃghātaiḥ śrīmadbhiḥ pṛthivīm imām
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca adya niśamya punaḥ punaḥ cintayānaḥ imām
śrīmadbhiḥ pārthivasaṃghātaiḥ hīnām pṛthivīm iva muhyāmi
1. Yudhiṣṭhira said: "Having heard this today, I am utterly bewildered as I ponder again and again about this earth, which is now bereft of glorious assemblies of kings."
प्राप्य राज्यानि शतशो महीं जित्वापि भारत ।
कोटिशः पुरुषान्हत्वा परितप्ये पितामह ॥२॥
2. prāpya rājyāni śataśo mahīṁ jitvāpi bhārata ,
koṭiśaḥ puruṣānhatvā paritapye pitāmaha.
2. prāpya rājyāni śataśaḥ mahīm jitvā api bhārata
koṭiśaḥ puruṣān hatvā paritapye pitāmaha
2. bhārata pitāmaha śataśaḥ rājyāni prāpya mahīm
api jitvā koṭiśaḥ puruṣān hatvā paritapye
2. O Bhārata, after having obtained hundreds of kingdoms, conquered the earth, and killed millions of men, I deeply grieve, O grandfather.
का नु तासां वरस्त्रीणामवस्थाद्य भविष्यति ।
या हीनाः पतिभिः पुत्रैर्मातुलैर्भ्रातृभिस्तथा ॥३॥
3. kā nu tāsāṁ varastrīṇāmavasthādya bhaviṣyati ,
yā hīnāḥ patibhiḥ putrairmātulairbhrātṛbhistathā.
3. kā nu tāsām varastrīṇām avasthā adya bhaviṣyati yāḥ
hīnāḥ patibhiḥ putraiḥ mātulaiḥ bhrātṛbhiḥ tathā
3. nu adya yāḥ varastrīṇām tāsām patibhiḥ putraiḥ
mātulaiḥ tathā bhrātṛbhiḥ hīnāḥ avasthā bhaviṣyati
3. Indeed, what will be the condition today of those excellent women who are deprived of their husbands, sons, maternal uncles, and brothers?
वयं हि तान्गुरून्हत्वा ज्ञातींश्च सुहृदोऽपि च ।
अवाक्शीर्षाः पतिष्यामो नरके नात्र संशयः ॥४॥
4. vayaṁ hi tāngurūnhatvā jñātīṁśca suhṛdo'pi ca ,
avākśīrṣāḥ patiṣyāmo narake nātra saṁśayaḥ.
4. vayam hi tān gurūn hatvā jñātīn ca suhṛdaḥ api
ca avākśīrṣāḥ patiṣyāmaḥ narake na atra saṃśayaḥ
4. hi vayam tān gurūn jñātīn ca suhṛdaḥ api ca hatvā,
avākśīrṣāḥ narake patiṣyāmaḥ,
atra saṃśayaḥ na
4. Indeed, having killed those revered elders (guru), kinsmen, and also friends, we shall fall headlong into hell; there is no doubt about this.
शरीरं योक्तुमिच्छामि तपसोग्रेण भारत ।
उपदिष्टमिहेच्छामि तत्त्वतोऽहं विशां पते ॥५॥
5. śarīraṁ yoktumicchāmi tapasogreṇa bhārata ,
upadiṣṭamihecchāmi tattvato'haṁ viśāṁ pate.
5. śarīram yoktum icchāmi tapasā ugreṇa bhārata
upadiṣṭam iha icchāmi tattvataḥ aham viśām pate
5. bhārata ugreṇa tapasā śarīram yoktum icchāmi
viśām pate aham iha upadiṣṭam tattvataḥ icchāmi
5. O Bhārata, I wish to engage my body in severe asceticism (tapas). O lord of the people, I truly desire to understand here what has been instructed.
वैशंपायन उवाच ।
युधिष्ठिरस्य तद्वाक्यं श्रुत्वा भीष्मो महामनाः ।
परीक्ष्य निपुणं बुद्ध्या युधिष्ठिरमभाषत ॥६॥
6. vaiśaṁpāyana uvāca ,
yudhiṣṭhirasya tadvākyaṁ śrutvā bhīṣmo mahāmanāḥ ,
parīkṣya nipuṇaṁ buddhyā yudhiṣṭhiramabhāṣata.
6. vaiśaṃpāyana uvāca yudhiṣṭhirasya tat vākyam śrutvā bhīṣmaḥ
mahāmanāḥ parīkṣya nipuṇam buddhyā yudhiṣṭhiram abhāṣata
6. vaiśaṃpāyana uvāca yudhiṣṭhirasya tat vākyam śrutvā mahāmanāḥ
bhīṣmaḥ buddhyā nipuṇam parīkṣya yudhiṣṭhiram abhāṣata
6. Vaiśampāyana said: Having heard those words of Yudhiṣṭhira, the magnanimous Bhīṣma, after carefully examining with his intellect, spoke to Yudhiṣṭhira.
रहस्यमद्भुतं चैव शृणु वक्ष्यामि यत्त्वयि ।
या गतिः प्राप्यते येन प्रेत्यभावेषु भारत ॥७॥
7. rahasyamadbhutaṁ caiva śṛṇu vakṣyāmi yattvayi ,
yā gatiḥ prāpyate yena pretyabhāveṣu bhārata.
7. rahasyam adbhutam ca eva śṛṇu vakṣyāmi yat tvayi
yā gatiḥ prāpyate yena pretyabhāveṣu bhārata
7. bhārata śṛṇu yat adbhutam ca eva rahasyam tvayi
vakṣyāmi yena pretyabhāveṣu yā gatiḥ prāpyate
7. Listen, O Bhārata, I will indeed tell you a wonderful and secret (rahasya) teaching: what destination is attained by what means in future states of existence (saṃsāra).
तपसा प्राप्यते स्वर्गस्तपसा प्राप्यते यशः ।
आयुःप्रकर्षो भोगाश्च लभ्यन्ते तपसा विभो ॥८॥
8. tapasā prāpyate svargastapasā prāpyate yaśaḥ ,
āyuḥprakarṣo bhogāśca labhyante tapasā vibho.
8. tapasā prāpyate svargaḥ tapasā prāpyate yaśaḥ
āyuḥ prakarṣaḥ bhogāḥ ca labhyante tapasā vibho
8. vibho tapasā svargaḥ prāpyate tapasā yaśaḥ
prāpyate tapasā āyuḥ prakarṣaḥ ca bhogāḥ labhyante
8. O mighty one, by asceticism (tapas), heaven is attained, and by asceticism (tapas), fame is attained. Prolongation of life and enjoyments are also obtained through asceticism (tapas).
ज्ञानं विज्ञानमारोग्यं रूपं संपत्तथैव च ।
सौभाग्यं चैव तपसा प्राप्यते भरतर्षभ ॥९॥
9. jñānaṁ vijñānamārogyaṁ rūpaṁ saṁpattathaiva ca ,
saubhāgyaṁ caiva tapasā prāpyate bharatarṣabha.
9. jñānam vijñānam ārogyam rūpam sampat tathā eva ca
saubhāgyam ca eva tapasā prāpyate bharatarṣabha
9. bharatarṣabha tapasā jñānam vijñānam ārogyam rūpam
sampat tathā eva ca saubhāgyam ca eva prāpyate
9. Knowledge, discriminative wisdom, good health, beauty, prosperity, and indeed good fortune are all attained through asceticism (tapas), O best of Bharatas.
धनं प्राप्नोति तपसा मौनं ज्ञानं प्रयच्छति ।
उपभोगांस्तु दानेन ब्रह्मचर्येण जीवितम् ॥१०॥
10. dhanaṁ prāpnoti tapasā maunaṁ jñānaṁ prayacchati ,
upabhogāṁstu dānena brahmacaryeṇa jīvitam.
10. dhanam prāpnoti tapasā maunam jñānam prayacchati
upabhogān tu dānena brahmacaryeṇa jīvitam
10. One obtains wealth through austerity (tapas). Silence bestows knowledge. Enjoyments, however, are gained through charity (dāna), and longevity through celibacy (brahmacarya).
अहिंसायाः फलं रूपं दीक्षाया जन्म वै कुले ।
फलमूलाशिनां राज्यं स्वर्गः पर्णाशिनां भवेत् ॥११॥
11. ahiṁsāyāḥ phalaṁ rūpaṁ dīkṣāyā janma vai kule ,
phalamūlāśināṁ rājyaṁ svargaḥ parṇāśināṁ bhavet.
11. ahiṃsāyāḥ phalam rūpam dīkṣāyāḥ janma vai kule
phalamūlāśinām rājyam svargaḥ parṇāśinām bhavet
11. Beauty is the fruit of non-violence (ahiṃsā). Birth in a good lineage is the reward of spiritual initiation. Sovereignty is obtained by those who subsist on fruits and roots, and heaven (svarga) accrues to those who eat only leaves.
पयोभक्षो दिवं याति स्नानेन द्रविणाधिकः ।
गुरुशुश्रूषया विद्या नित्यश्राद्धेन संततिः ॥१२॥
12. payobhakṣo divaṁ yāti snānena draviṇādhikaḥ ,
guruśuśrūṣayā vidyā nityaśrāddhena saṁtatiḥ.
12. payobhakṣaḥ divam yāti snānena draviṇādhikaḥ
guruśuśrūṣayā vidyā nityaśrāddhena santatiḥ
12. One who subsists on milk ascends to heaven. Through bathing, one becomes endowed with wealth. Knowledge is attained by service to the preceptor (guru), and progeny through constant śrāddha rituals.
गवाढ्यः शाकदीक्षाभिः स्वर्गमाहुस्तृणाशनात् ।
स्त्रियस्त्रिषवणस्नानाद्वायुं पीत्वा क्रतुं लभेत् ॥१३॥
13. gavāḍhyaḥ śākadīkṣābhiḥ svargamāhustṛṇāśanāt ,
striyastriṣavaṇasnānādvāyuṁ pītvā kratuṁ labhet.
13. gavāḍhyaḥ śākadīkṣābhiḥ svargam āhuḥ tṛṇāśanāt
striyaḥ triṣavaṇasnānāt vāyum pītvā kratum labhet
13. One becomes rich in cattle through vows of eating vegetables. They say heaven is attained by consuming grass. Women, by bathing three times a day and drinking air, may obtain the merit of a Vedic ritual (kratu).
नित्यस्नायी भवेद्दक्षः संध्ये तु द्वे जपन्द्विजः ।
मरुं साधयतो राज्यं नाकपृष्ठमनाशके ॥१४॥
14. nityasnāyī bhaveddakṣaḥ saṁdhye tu dve japandvijaḥ ,
maruṁ sādhayato rājyaṁ nākapṛṣṭhamanāśake.
14. nityasnāyī bhavet dakṣaḥ saṃdhye tu dve japan dvijaḥ
| marum sādhayataḥ rājyam nākapṛṣṭham anāśake
14. dvijaḥ nityasnāyī dakṣaḥ dve saṃdhye tu japan
bhavet anāśake marum rājyam nākapṛṣṭham sādhayataḥ
14. A twice-born (dvija) should bathe daily, be diligent, and chant (mantras) during both twilight periods. By undertaking a fast (anāśake), one achieves the divine realm, earthly sovereignty, and the celestial abode.
स्थण्डिले शयमानानां गृहाणि शयनानि च ।
चीरवल्कलवासोभिर्वासांस्याभरणानि च ॥१५॥
15. sthaṇḍile śayamānānāṁ gṛhāṇi śayanāni ca ,
cīravalkalavāsobhirvāsāṁsyābharaṇāni ca.
15. sthaṇḍile śayamānānām gṛhāṇi śayanāni ca |
cīravalkalavāsobhiḥ vāsāṃsi ābharaṇāni ca
15. śayamānānām sthaṇḍile gṛhāṇi ca śayanāni
vāsāṃsi ca ābharaṇāni cīravalkalavāsobhiḥ
15. For those who sleep on the bare ground (sthaṇḍila), the ground itself serves as their home and bed. Their garments and ornaments are (made) of bark strips and rags.
शय्यासनानि यानानि योगयुक्ते तपोधने ।
अग्निप्रवेशे नियतं ब्रह्मलोको विधीयते ॥१६॥
16. śayyāsanāni yānāni yogayukte tapodhane ,
agnipraveśe niyataṁ brahmaloko vidhīyate.
16. śayyāsanāni yānāni yogayukte tapodhane |
agnipraveśe niyatam brahmalokaḥ vidhīyate
16. yogayukte tapodhane śayyāsanāni yānāni
agnipraveśe brahmalokaḥ niyatam vidhīyate
16. For an ascetic (tapodhana) steadfast in (yoga) spiritual discipline, (who eschews) beds, seats, and vehicles, the world of (brahman) is certainly attained upon entering fire.
रसानां प्रतिसंहारात्सौभाग्यमिह विन्दति ।
आमिषप्रतिसंहारात्प्रजास्यायुष्मती भवेत् ॥१७॥
17. rasānāṁ pratisaṁhārātsaubhāgyamiha vindati ,
āmiṣapratisaṁhārātprajāsyāyuṣmatī bhavet.
17. rasānām pratisaṃhārāt saubhāgyam iha vindati |
āmiṣapratisaṃhārāt prajāḥ syāt āyuṣmatī bhavet
17. rasānām pratisaṃhārāt iha saubhāgyam vindati
āmiṣapratisaṃhārāt prajāḥ āyuṣmatī syāt bhavet
17. By abstaining from (excessive) tastes (rasa), one obtains good fortune in this world. By abstaining from meat (āmiṣa), one's progeny becomes long-lived.
उदवासं वसेद्यस्तु स नराधिपतिर्भवेत् ।
सत्यवादी नरश्रेष्ठ दैवतैः सह मोदते ॥१८॥
18. udavāsaṁ vasedyastu sa narādhipatirbhavet ,
satyavādī naraśreṣṭha daivataiḥ saha modate.
18. udavāsam vaset yaḥ tu saḥ narādhipatiḥ bhavet
satyavādī naraśreṣṭhaḥ daivataiḥ saha modate
18. yaḥ tu udavāsam vaset saḥ narādhipatiḥ bhavet
satyavādī naraśreṣṭhaḥ daivataiḥ saha modate
18. Whoever lives away from home (or in a foreign land) becomes a ruler of men. A truth-speaker, who is foremost among people, rejoices together with the deities.
कीर्तिर्भवति दानेन तथारोग्यमहिंसया ।
द्विजशुश्रूषया राज्यं द्विजत्वं वापि पुष्कलम् ॥१९॥
19. kīrtirbhavati dānena tathārogyamahiṁsayā ,
dvijaśuśrūṣayā rājyaṁ dvijatvaṁ vāpi puṣkalam.
19. kīrtiḥ bhavati dānena tathā ārogyam ahiṃsayā
dvijaśuśrūṣayā rājyam dvijatvam vā api puṣkalam
19. dānena kīrtiḥ bhavati tathā ahiṃsayā ārogyam
dvijaśuśrūṣayā rājyam vā api puṣkalam dvijatvam
19. Fame is attained through charity, and similarly, good health through non-harming. Through service to the twice-born (dvija), one attains kingship or even an abundance of the state of being twice-born (dvijatva).
पानीयस्य प्रदानेन कीर्तिर्भवति शाश्वती ।
अन्नपानप्रदानेन तृप्यते कामभोगतः ॥२०॥
20. pānīyasya pradānena kīrtirbhavati śāśvatī ,
annapānapradānena tṛpyate kāmabhogataḥ.
20. pānīyasya pradānena kīrtiḥ bhavati śāśvatī
annapānapradānena tṛpyate kāmabhogataḥ
20. pānīyasya pradānena śāśvatī kīrtiḥ bhavati
annapānapradānena kāmabhogataḥ tṛpyate
20. Through the giving of water, one attains eternal fame. Through the giving of food and drink, one is satisfied with the enjoyment of desires.
सान्त्वदः सर्वभूतानां सर्वशोकैर्विमुच्यते ।
देवशुश्रूषया राज्यं दिव्यं रूपं नियच्छति ॥२१॥
21. sāntvadaḥ sarvabhūtānāṁ sarvaśokairvimucyate ,
devaśuśrūṣayā rājyaṁ divyaṁ rūpaṁ niyacchati.
21. sāntvadaḥ sarvabhūtānām sarvaśokaiḥ vimucyate
devaśuśrūṣayā rājyam divyam rūpam niyacchati
21. sāntvadaḥ sarvabhūtānām sarvaśokaiḥ vimucyate
devaśuśrūṣayā rājyam divyam rūpam niyacchati
21. One who speaks kindly to all beings is freed from all sorrows. Through service to the deities, one obtains kingship and a divine form.
दीपालोकप्रदानेन चक्षुष्मान्भवते नरः ।
प्रेक्षणीयप्रदानेन स्मृतिं मेधां च विन्दति ॥२२॥
22. dīpālokapradānena cakṣuṣmānbhavate naraḥ ,
prekṣaṇīyapradānena smṛtiṁ medhāṁ ca vindati.
22. dīpālokapradānena cakṣuṣmān bhavate naraḥ
prekṣaṇīyapradānena smṛtim medhām ca vindati
22. naraḥ dīpālokapradānena cakṣuṣmān bhavate
prekṣaṇīyapradānena smṛtim medhām ca vindati
22. By offering the light of a lamp, a person becomes endowed with good sight. By offering something beautiful to behold, one obtains memory and intelligence.
गन्धमाल्यनिवृत्त्या तु कीर्तिर्भवति पुष्कला ।
केशश्मश्रून्धारयतामग्र्या भवति संततिः ॥२३॥
23. gandhamālyanivṛttyā tu kīrtirbhavati puṣkalā ,
keśaśmaśrūndhārayatāmagryā bhavati saṁtatiḥ.
23. gandhamālyanivṛttyā tu kīrtiḥ bhavati puṣkalā
keśaśmaśrūn dhārayatām agryā bhavati santatiḥ
23. gandhamālyanivṛttyā tu kīrtiḥ puṣkalā bhavati
keśaśmaśrūn dhārayatām santatiḥ agryā bhavati
23. However, by abstaining from perfumes and garlands, one's fame becomes abundant. For those who maintain long hair and beards, their progeny becomes excellent.
उपवासं च दीक्षां च अभिषेकं च पार्थिव ।
कृत्वा द्वादश वर्षाणि वीरस्थानाद्विशिष्यते ॥२४॥
24. upavāsaṁ ca dīkṣāṁ ca abhiṣekaṁ ca pārthiva ,
kṛtvā dvādaśa varṣāṇi vīrasthānādviśiṣyate.
24. upavāsam ca dīkṣām ca abhiṣekam ca pārthiva
kṛtvā dvādaśa varṣāṇi vīrasthānāt viśiṣyate
24. pārthiva upavāsam ca dīkṣām ca abhiṣekam ca
dvādaśa varṣāṇi kṛtvā vīrasthānāt viśiṣyate
24. O King, having performed fasting, initiation, and consecration for twelve years, one surpasses the abode of heroes.
दासीदासमलंकारान्क्षेत्राणि च गृहाणि च ।
ब्रह्मदेयां सुतां दत्त्वा प्राप्नोति मनुजर्षभ ॥२५॥
25. dāsīdāsamalaṁkārānkṣetrāṇi ca gṛhāṇi ca ,
brahmadeyāṁ sutāṁ dattvā prāpnoti manujarṣabha.
25. dāsīdāsam alaṃkārān kṣetrāṇi ca gṛhāṇi ca
brahmadeyām sutām dattvā prāpnoti manujarṣabha
25. manujarṣabha dāsīdāsam alaṃkārān kṣetrāṇi ca
gṛhāṇi ca brahmadeyām sutām dattvā prāpnoti
25. O best of men, one obtains (great merit) by giving away female and male servants, ornaments, fields, and houses, and by giving a daughter as a sacred gift (dāna).
क्रतुभिश्चोपवासैश्च त्रिदिवं याति भारत ।
लभते च चिरं स्थानं बलिपुष्पप्रदो नरः ॥२६॥
26. kratubhiścopavāsaiśca tridivaṁ yāti bhārata ,
labhate ca ciraṁ sthānaṁ balipuṣpaprado naraḥ.
26. kratubhiḥ ca upavāsaiḥ ca tridivam yāti bhārata
labhate ca ciram sthānam balipuṣpapradaḥ naraḥ
26. bhārata balipuṣpapradaḥ naraḥ kratubhiḥ ca
upavāsaiḥ ca tridivam yāti ca ciram sthānam labhate
26. O Bhārata, a man who offers oblations and flowers attains heaven and a lasting abode through (Vedic) rituals and fasts.
सुवर्णशृङ्गैस्तु विभूषितानां गवां सहस्रस्य नरः प्रदाता ।
प्राप्नोति पुण्यं दिवि देवलोकमित्येवमाहुर्मुनिदेवसंघाः ॥२७॥
27. suvarṇaśṛṅgaistu vibhūṣitānāṁ; gavāṁ sahasrasya naraḥ pradātā ,
prāpnoti puṇyaṁ divi devaloka;mityevamāhurmunidevasaṁghāḥ.
27. suvarṇaśṛṅgaiḥ tu vibhūṣitānām
gavām sahasrasya naraḥ pradātā
prāpnoti puṇyam divi devalokam
iti evam āhuḥ munidevsaṅghāḥ
27. suvarṇaśṛṅgaiḥ vibhūṣitānām
gavām sahasrasya pradātā naraḥ tu
divi puṇyam devalokam prāpnoti
iti evam munidevsaṅghāḥ āhuḥ
27. A man who donates a thousand cows adorned with golden horns attains merit and the world of gods in heaven. So declare the assemblies of sages and gods.
प्रयच्छते यः कपिलां सचैलां कांस्योपदोहां कनकाग्रशृङ्गीम् ।
तैस्तैर्गुणैः कामदुघास्य भूत्वा नरं प्रदातारमुपैति सा गौः ॥२८॥
28. prayacchate yaḥ kapilāṁ sacailāṁ; kāṁsyopadohāṁ kanakāgraśṛṅgīm ,
taistairguṇaiḥ kāmadughāsya bhūtvā; naraṁ pradātāramupaiti sā gauḥ.
28. prayacchate yaḥ kapilām sacailām
kāṃsyopadohām kanakāgraśṛṅgīm taiḥ
taiḥ guṇaiḥ kāmadughā asya bhūtvā
naram pradātāram upaiti sā gauḥ
28. yaḥ sacailām kāṃsyopadohām kanakāgraśṛṅgīm kapilām prayacchate,
sā gauḥ taiḥ taiḥ guṇaiḥ asya kāmadughā bhūtvā pradātāram naram upaiti
28. The man who donates a tawny cow, complete with garments, a brass milking pail, and golden-tipped horns - that very cow, becoming his wish-granting cow (kāmadughā) through those qualities, serves that giver.
यावन्ति लोमानि भवन्ति धेन्वास्तावत्फलं प्राप्नुते गोप्रदाता ।
पुत्रांश्च पौत्रांश्च कुलं च सर्वमासप्तमं तारयते परत्र ॥२९॥
29. yāvanti lomāni bhavanti dhenvā;stāvatphalaṁ prāpnute gopradātā ,
putrāṁśca pautrāṁśca kulaṁ ca sarva;māsaptamaṁ tārayate paratra.
29. yāvanti lomāni bhavanti dhenvāḥ
tāvat phalam prāpnute gopradātā
putrān ca pautrān ca kulam ca
sarvam āsaptamam tārayate paratra
29. dhenvāḥ yāvanti lomāni bhavanti,
gopradātā tāvat phalam prāpnute ca putrān ca pautrān ca kulam ca sarvam āsaptamam paratra tārayate
29. The one who donates a cow obtains a reward equivalent to the number of hairs on that cow. Furthermore, he delivers his sons, grandsons, and his entire lineage up to the seventh generation in the hereafter.
सदक्षिणां काञ्चनचारुशृङ्गीं कांस्योपदोहां द्रविणोत्तरीयाम् ।
धेनुं तिलानां ददतो द्विजाय लोका वसूनां सुलभा भवन्ति ॥३०॥
30. sadakṣiṇāṁ kāñcanacāruśṛṅgīṁ; kāṁsyopadohāṁ draviṇottarīyām ,
dhenuṁ tilānāṁ dadato dvijāya; lokā vasūnāṁ sulabhā bhavanti.
30. sadakṣiṇām kāñcanacāruśṛṅgīm kāṃsyopadohām draviṇottarīyām
dhenum tilānām dadataḥ dvijāya lokāḥ vasūnām sulabhā bhavanti
30. dadataḥ dvijāya tilānām dhenum sadakṣiṇām kāñcanacāruśṛṅgīm kāṃsyopadohām draviṇottarīyām,
vasūnām lokāḥ sulabhā bhavanti
30. A person who gives a 'sesamum cow' (tila-dhenu) to a brahmin (dvija) – one that is presented with a donation, has beautiful gold-adorned horns, is equipped with a bronze milking vessel, and is adorned with wealth – for such a giver, the worlds of the Vasus become easily obtainable.
स्वकर्मभिर्मानवं संनिबद्धं तीव्रान्धकारे नरके पतन्तम् ।
महार्णवे नौरिव वायुयुक्ता दानं गवां तारयते परत्र ॥३१॥
31. svakarmabhirmānavaṁ saṁnibaddhaṁ; tīvrāndhakāre narake patantam ,
mahārṇave nauriva vāyuyuktā; dānaṁ gavāṁ tārayate paratra.
31. svakarmabhiḥ mānavam saṃnibaddham
tīvrāndhakāre narake patantam
mahārṇave nauḥ iva vāyuyuktā
dānam gavām tārayate paratra
31. svakarmabhiḥ saṃnibaddham tīvrāndhakāre narake patantam mānavam,
gavām dānam,
vāyuyuktā nauḥ mahārṇave iva,
paratra tārayate
31. A human being tightly bound by their own actions (karma) and falling into the intense darkness of hell is saved in the hereafter by the giving (dāna) of cows, just as a wind-powered boat rescues (one) in a great ocean.
यो ब्रह्मदेयां तु ददाति कन्यां भूमिप्रदानं च करोति विप्रे ।
ददाति चान्नं विधिवच्च यश्च स लोकमाप्नोति पुरंदरस्य ॥३२॥
32. yo brahmadeyāṁ tu dadāti kanyāṁ; bhūmipradānaṁ ca karoti vipre ,
dadāti cānnaṁ vidhivacca yaśca; sa lokamāpnoti puraṁdarasya.
32. yaḥ brahmadeyām tu dadāti kanyām
bhūmipradānam ca karoti vipre
dadāti ca annam vidhivat ca yaḥ
ca saḥ lokam āpnoti purandarasya
32. yaḥ tu kanyām brahmadeyām dadāti,
ca vipre bhūmipradānam karoti,
ca yaḥ ca annam vidhivat dadāti,
saḥ purandarasya lokam āpnoti
32. Whoever gives a maiden as a sacred gift (brahmadeya) and makes a gift of land to a brahmin, and whoever also gives food according to the prescribed rules - that person attains the world of Purandara (Indra).
नैवेशिकं सर्वगुणोपपन्नं ददाति वै यस्तु नरो द्विजाय ।
स्वाध्यायचारित्रगुणान्विताय तस्यापि लोकाः कुरुषूत्तरेषु ॥३३॥
33. naiveśikaṁ sarvaguṇopapannaṁ; dadāti vai yastu naro dvijāya ,
svādhyāyacāritraguṇānvitāya; tasyāpi lokāḥ kuruṣūttareṣu.
33. naiveśikam sarvaguṇopapannam dadāti vai yaḥ tu naraḥ dvijāya
svādhyāyacāritraguṇānvitāya tasya api lokāḥ kuruṣu uttareṣu
33. yaḥ naraḥ tu sarvaguṇopapannam naiveśikam,
svādhyāyacāritraguṇānvitāya dvijāya vai dadāti,
tasya api lokāḥ uttareṣu kuruṣu
33. Indeed, the person who gives a well-appointed residence (naiveśikam), endowed with all good qualities, to a brahmin (dvija) who is characterized by scriptural study (svādhyāya) and good conduct - for that person also, worlds in the Northern Kurus are (attainable).
धुर्यप्रदानेन गवां तथाश्वैर्लोकानवाप्नोति नरो वसूनाम् ।
स्वर्गाय चाहुर्हि हिरण्यदानं ततो विशिष्टं कनकप्रदानम् ॥३४॥
34. dhuryapradānena gavāṁ tathāśvai;rlokānavāpnoti naro vasūnām ,
svargāya cāhurhi hiraṇyadānaṁ; tato viśiṣṭaṁ kanakapradānam.
34. dhuryapradānena gavāṃ tathā aśvaiḥ
lokān avāpnoti naraḥ vasūnām
svargāya ca āhuḥ hi hiraṇyadānaṃ
tataḥ viśiṣṭaṃ kanakapradānam
34. naraḥ dhuryapradānena gavāṃ tathā
aśvaiḥ vasūnām lokān avāpnoti
ca hi svargāya hiraṇyadānaṃ
āhuḥ tataḥ kanakapradānam viśiṣṭam
34. A person who donates draught cattle and horses attains worlds of prosperity. Indeed, they say that the giving of gold (hiraṇyadāna) leads to heaven, and the giving of gold (kanakapradāna) is considered even more distinguished than other donations.
छत्रप्रदानेन गृहं वरिष्ठं यानं तथोपानहसंप्रदाने ।
वस्त्रप्रदानेन फलं सुरूपं गन्धप्रदाने सुरभिर्नरः स्यात् ॥३५॥
35. chatrapradānena gṛhaṁ variṣṭhaṁ; yānaṁ tathopānahasaṁpradāne ,
vastrapradānena phalaṁ surūpaṁ; gandhapradāne surabhirnaraḥ syāt.
35. chattrapradānena gṛhaṃ variṣṭhaṃ
yānaṃ tathā upānahasaṃpradāne
vastrapradānena phalaṃ surūpaṃ
gandhapradāne surabhiḥ naraḥ syāt
35. chattrapradānena variṣṭhaṃ gṛhaṃ
tathā upānahasaṃpradāne yānaṃ
vastrapradānena surūpaṃ phalaṃ
gandhapradāne naraḥ surabhiḥ syāt
35. By donating an umbrella, one obtains an excellent house; and by donating shoes, a conveyance. By donating clothes, one achieves a beautiful form, and by donating fragrance, a person becomes fragrant.
पुष्पोपगं वाथ फलोपगं वा यः पादपं स्पर्शयते द्विजाय ।
स स्त्रीसमृद्धं बहुरत्नपूर्णं लभत्ययत्नोपगतं गृहं वै ॥३६॥
36. puṣpopagaṁ vātha phalopagaṁ vā; yaḥ pādapaṁ sparśayate dvijāya ,
sa strīsamṛddhaṁ bahuratnapūrṇaṁ; labhatyayatnopagataṁ gṛhaṁ vai.
36. puṣpopagaṃ vā atha phalopagaṃ vā
yaḥ pādapaṃ sparśayate dvijāya
sa strīsamṛddhaṃ bahuratnapūrṇaṃ
labhati ayatnopagataṃ gṛhaṃ vai
36. yaḥ puṣpopagaṃ vā atha phalopagaṃ
vā pādapaṃ dvijāya sparśayate
sa strīsamṛddhaṃ bahuratnapūrṇaṃ
ayatnopagataṃ gṛhaṃ vai labhati
36. Whoever gives a tree laden with flowers or one laden with fruit to a twice-born (dvija), he indeed obtains a house that is rich in women and filled with many jewels, acquired effortlessly.
भक्षान्नपानीयरसप्रदाता सर्वानवाप्नोति रसान्प्रकामम् ।
प्रतिश्रयाच्छादनसंप्रदाता प्राप्नोति तानेव न संशयोऽत्र ॥३७॥
37. bhakṣānnapānīyarasapradātā; sarvānavāpnoti rasānprakāmam ,
pratiśrayācchādanasaṁpradātā; prāpnoti tāneva na saṁśayo'tra.
37. bhakṣānnapānīyarasapradātā sarvān avāpnoti rasān prakāmam
pratiśrayācchādanasampradātā prāpnoti tān eva na saṃśayaḥ atra
37. bhakṣānnapānīyarasapradātā sarvān rasān prakāmam avāpnoti
pratiśrayācchādanasampradātā tān eva prāpnoti atra na saṃśayaḥ
37. The one who provides food, drink, and delightful tastes obtains all pleasures to his heart's content. The one who provides shelter and coverings also attains those very same (pleasures); there is no doubt about this.
स्रग्धूपगन्धान्यनुलेपनानि स्नानानि माल्यानि च मानवो यः ।
दद्याद्द्विजेभ्यः स भवेदरोगस्तथाभिरूपश्च नरेन्द्रलोके ॥३८॥
38. sragdhūpagandhānyanulepanāni; snānāni mālyāni ca mānavo yaḥ ,
dadyāddvijebhyaḥ sa bhavedaroga;stathābhirūpaśca narendraloke.
38. sragdhūpagandhāni anulepanāni
snānāni mālyāni ca mānavaḥ yaḥ dadyāt
dvijebhyaḥ saḥ bhavet arogaḥ
tathā abhirūpaḥ ca narendraloke
38. yaḥ mānavaḥ sragdhūpagandhāni
anulepanāni snānāni mālyāni ca
dvijebhyaḥ dadyāt saḥ arogaḥ tathā
narendraloke abhirūpaḥ ca bhavet
38. The person who offers garlands, incense, perfumes, anointments, baths, and flower-offerings to brahmins becomes free from disease and exceptionally handsome among the assembly of rulers.
बीजैरशून्यं शयनैरुपेतं दद्याद्गृहं यः पुरुषो द्विजाय ।
पुण्याभिरामं बहुरत्नपूर्णं लभत्यधिष्ठानवरं स राजन् ॥३९॥
39. bījairaśūnyaṁ śayanairupetaṁ; dadyādgṛhaṁ yaḥ puruṣo dvijāya ,
puṇyābhirāmaṁ bahuratnapūrṇaṁ; labhatyadhiṣṭhānavaraṁ sa rājan.
39. bījaiḥ aśūnyam śayanaiḥ upetam
dadyāt gṛham yaḥ puruṣaḥ dvijāya
puṇyābhirāmam bahuratnapūrṇam
labhati adhiṣṭhānavaram saḥ rājan
39. rājan yaḥ puruṣaḥ bījaiḥ aśūnyam
śayanaiḥ upetam gṛham dvijāya
dadyāt saḥ puṇyābhirāmam
bahuratnapūrṇam adhiṣṭhānavaram labhati
39. O king, the person who gives a house, replete with seeds and furnished with beds, to a brahmin obtains a supreme and delightful abode, full of many jewels and meritorious.
सुगन्धचित्रास्तरणोपपन्नं दद्यान्नरो यः शयनं द्विजाय ।
रूपान्वितां पक्षवतीं मनोज्ञां भार्यामयत्नोपगतां लभेत्सः ॥४०॥
40. sugandhacitrāstaraṇopapannaṁ; dadyānnaro yaḥ śayanaṁ dvijāya ,
rūpānvitāṁ pakṣavatīṁ manojñāṁ; bhāryāmayatnopagatāṁ labhetsaḥ.
40. sugandhacitrāstaraṇopapannam
dadyāt naraḥ yaḥ śayanam dvijāya
rūpānvitām pakṣavatīm manojñām
bhāryām ayatnopagatām labheta saḥ
40. yaḥ naraḥ sugandhacitrāstaraṇopapannam
śayanam dvijāya dadyāt
saḥ rūpānvitām pakṣavatīm manojñām
ayatnopagatām bhāryām labheta
40. The man who gives a bed, furnished with fragrant and colorful coverings, to a brahmin obtains effortlessly a beautiful, devoted, and charming wife.
पितामहस्यानुचरो वीरशायी भवेन्नरः ।
नाधिकं विद्यते तस्मादित्याहुः परमर्षयः ॥४१॥
41. pitāmahasyānucaro vīraśāyī bhavennaraḥ ,
nādhikaṁ vidyate tasmādityāhuḥ paramarṣayaḥ.
41. pitāmahasya anucaraḥ vīraśāyī bhavet naraḥ na
adhikam vidyate tasmāt iti āhuḥ paramarṣayaḥ
41. naraḥ pitāmahasya anucaraḥ vīraśāyī bhavet
tasmāt adhikam na vidyate iti paramarṣayaḥ āhuḥ
41. That man becomes a follower of Brahmā (pitāmaha) and a heroic warrior; the great sages (paramarṣayaḥ) say that there is nothing greater than this.
वैशंपायन उवाच ।
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा प्रीतात्मा कुरुनन्दनः ।
नाश्रमेऽरोचयद्वासं वीरमार्गाभिकाङ्क्षया ॥४२॥
42. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tasya tadvacanaṁ śrutvā prītātmā kurunandanaḥ ,
nāśrame'rocayadvāsaṁ vīramārgābhikāṅkṣayā.
42. vaiśaṃpāyana uvāca | tasya tat vacanam śrutvā prītātmā
kurunandanaḥ | na āśrame arocayat vāsam vīramārgābhikāṅkṣayā
42. vaiśaṃpāyana uvāca kurunandanaḥ prītātmā tasya tat vacanam
śrutvā vīramārgābhikāṅkṣayā āśrame vāsam na arocayat
42. Vaiśampaayana said: Having heard those words of his, Yudhishthira, the delight of the Kurus, whose heart (ātman) was pleased, did not desire to reside in an hermitage, due to his longing for the path of heroes.
ततो युधिष्ठिरः प्राह पाण्डवान्भरतर्षभ ।
पितामहस्य यद्वाक्यं तद्वो रोचत्विति प्रभुः ॥४३॥
43. tato yudhiṣṭhiraḥ prāha pāṇḍavānbharatarṣabha ,
pitāmahasya yadvākyaṁ tadvo rocatviti prabhuḥ.
43. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ prāha pāṇḍavān bharatarṣabha |
pitāmahasya yat vākyam tat vaḥ rocatu iti prabhuḥ
43. tataḥ prabhuḥ bharatarṣabhaḥ yudhiṣṭhiraḥ pāṇḍavān
prāha pitāmahasya yat vākyam tat vaḥ rocatu iti
43. Then, Yudhishthira, the lord, best among the Bharatas, addressed the Pāṇḍavas, saying, "May that advice of the grandfather (Bhishma) be agreeable to you all."
ततस्तु पाण्डवाः सर्वे द्रौपदी च यशस्विनी ।
युधिष्ठिरस्य तद्वाक्यं बाढमित्यभ्यपूजयन् ॥४४॥
44. tatastu pāṇḍavāḥ sarve draupadī ca yaśasvinī ,
yudhiṣṭhirasya tadvākyaṁ bāḍhamityabhyapūjayan.
44. tataḥ tu pāṇḍavāḥ sarve draupadī ca yaśasvinī |
yudhiṣṭhirasya tat vākyam bāḍham iti abhyapūjayan
44. tataḥ tu sarve pāṇḍavāḥ ca yaśasvinī draupadī
yudhiṣṭhirasya tat vākyam bāḍham iti abhyapūjayan
44. Then, all the Pāṇḍavas and the glorious Draupadī highly approved those words of Yudhishthira, saying, "So be it."