Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-283

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मार्कण्डेय उवाच ।
तस्यां रात्र्यां व्यतीतायामुदिते सूर्यमण्डले ।
कृतपूर्वाह्णिकाः सर्वे समेयुस्ते तपोधनाः ॥१॥
1. mārkaṇḍeya uvāca ,
tasyāṁ rātryāṁ vyatītāyāmudite sūryamaṇḍale ,
kṛtapūrvāhṇikāḥ sarve sameyuste tapodhanāḥ.
1. mārkaṇḍeyaḥ uvāca tasyām rātryām vyatītāyām udite
sūryamaṇḍale kṛtapūrvāhṇikāḥ sarve sameyuḥ te tapodhanāḥ
1. Mārkaṇḍeya said: When that night had passed and the sun's disc had risen, all those ascetics (tapas), having completed their morning rituals, assembled.
तदेव सर्वं सावित्र्या महाभाग्यं महर्षयः ।
द्युमत्सेनाय नातृप्यन्कथयन्तः पुनः पुनः ॥२॥
2. tadeva sarvaṁ sāvitryā mahābhāgyaṁ maharṣayaḥ ,
dyumatsenāya nātṛpyankathayantaḥ punaḥ punaḥ.
2. tat eva sarvam sāvitryā mahābhāgyam maharṣayaḥ
dyumatsenāya na atṛpyan kathayantaḥ punaḥ punaḥ
2. O great sages, they could not get enough of recounting again and again to Dyumatsena all the great fortune of Savitri.
ततः प्रकृतयः सर्वाः शाल्वेभ्योऽभ्यागता नृप ।
आचख्युर्निहतं चैव स्वेनामात्येन तं नृपम् ॥३॥
3. tataḥ prakṛtayaḥ sarvāḥ śālvebhyo'bhyāgatā nṛpa ,
ācakhyurnihataṁ caiva svenāmātyena taṁ nṛpam.
3. tataḥ prakṛtayaḥ sarvāḥ śālvebhyaḥ abhyāgatā nṛpa
ācakhyuḥ nihatam ca eva svena amātyena tam nṛpam
3. Then, O king, all the subjects who had arrived from the Salva country reported that their king had indeed been slain by his own minister.
तं मन्त्रिणा हतं श्रुत्वा ससहायं सबान्धवम् ।
न्यवेदयन्यथातत्त्वं विद्रुतं च द्विषद्बलम् ॥४॥
4. taṁ mantriṇā hataṁ śrutvā sasahāyaṁ sabāndhavam ,
nyavedayanyathātattvaṁ vidrutaṁ ca dviṣadbalam.
4. tam mantriṇā hatam śrutvā sasahāyam sabāndhavam
nyavedayan yathātattvam vidrutam ca dviṣadbalam
4. Having heard that the king, along with his allies and kinsmen, had been slain by his minister, they reported truthfully that the enemy forces had also dispersed.
ऐकमत्यं च सर्वस्य जनस्याथ नृपं प्रति ।
सचक्षुर्वाप्यचक्षुर्वा स नो राजा भवत्विति ॥५॥
5. aikamatyaṁ ca sarvasya janasyātha nṛpaṁ prati ,
sacakṣurvāpyacakṣurvā sa no rājā bhavatviti.
5. aikamatyam ca sarvasya janasya atha nṛpam prati
sacakṣuḥ vā api acakṣuḥ vā saḥ naḥ rājā bhavatu iti
5. And then there was complete agreement among all the people regarding the king, with them saying: 'Whether he has sight or is blind, let him be our king!'
अनेन निश्चयेनेह वयं प्रस्थापिता नृप ।
प्राप्तानीमानि यानानि चतुरङ्गं च ते बलम् ॥६॥
6. anena niścayeneha vayaṁ prasthāpitā nṛpa ,
prāptānīmāni yānāni caturaṅgaṁ ca te balam.
6. anena niścayena iha vayam prasthāpitāḥ nṛpa
prāptāni imāni yānāni caturaṅgam ca te balam
6. O King, by this decision, we have been dispatched here. These vehicles have arrived, and your four-limbed army is also present.
प्रयाहि राजन्भद्रं ते घुष्टस्ते नगरे जयः ।
अध्यास्स्व चिररात्राय पितृपैतामहं पदम् ॥७॥
7. prayāhi rājanbhadraṁ te ghuṣṭaste nagare jayaḥ ,
adhyāssva cirarātrāya pitṛpaitāmahaṁ padam.
7. prayāhi rājan bhadram te ghuṣṭaḥ te nagare
jayaḥ adhyāssva cirarātrāya pitṛpaitāmaham padam
7. Go forth, O King! May good fortune be with you. Your victory has been proclaimed throughout the city. Occupy the ancestral kingdom for a long time.
चक्षुष्मन्तं च तं दृष्ट्वा राजानं वपुषान्वितम् ।
मूर्धभिः पतिताः सर्वे विस्मयोत्फुल्ललोचनाः ॥८॥
8. cakṣuṣmantaṁ ca taṁ dṛṣṭvā rājānaṁ vapuṣānvitam ,
mūrdhabhiḥ patitāḥ sarve vismayotphullalocanāḥ.
8. cakṣuṣmantam ca tam dṛṣṭvā rājānam vapuṣānvitam
mūrdhabhiḥ patitāḥ sarve vismayotphullalocanāḥ
8. And having seen that king, who was sighted and endowed with an impressive physique, all of them fell down with their heads (bowed), their eyes wide open in astonishment.
ततोऽभिवाद्य तान्वृद्धान्द्विजानाश्रमवासिनः ।
तैश्चाभिपूजितः सर्वैः प्रययौ नगरं प्रति ॥९॥
9. tato'bhivādya tānvṛddhāndvijānāśramavāsinaḥ ,
taiścābhipūjitaḥ sarvaiḥ prayayau nagaraṁ prati.
9. tataḥ abhivādya tān vṛddhān dvijān āśramavāsinaḥ
taiḥ ca abhipūjitaḥ sarvaiḥ prayayau nagaram prati
9. Then, having saluted those elderly twice-born (dvija) dwellers of the hermitage (āśrama), and being honored by all of them, he proceeded towards the city.
शैब्या च सह सावित्र्या स्वास्तीर्णेन सुवर्चसा ।
नरयुक्तेन यानेन प्रययौ सेनया वृता ॥१०॥
10. śaibyā ca saha sāvitryā svāstīrṇena suvarcasā ,
narayuktena yānena prayayau senayā vṛtā.
10. śaibyā ca saha sāvitryā sva-āstīrṇena suvarcasā
nara-yuktena yānena pra-yayau senayā vṛtā
10. Śaibyā, accompanied by Sāvitrī, departed in a splendid, well-furnished carriage drawn by men, surrounded by the army.
ततोऽभिषिषिचुः प्रीत्या द्युमत्सेनं पुरोहिताः ।
पुत्रं चास्य महात्मानं यौवराज्येऽभ्यषेचयन् ॥११॥
11. tato'bhiṣiṣicuḥ prītyā dyumatsenaṁ purohitāḥ ,
putraṁ cāsya mahātmānaṁ yauvarājye'bhyaṣecayan.
11. tataḥ abhiṣiṣicuḥ prītyā dyumatsenam purohitāḥ
putram ca asya mahā-ātmānam yauvarājye abhyaṣecayan
11. Then, with joy, the priests consecrated Dyumatsena. And they anointed his great-souled son as the crown prince.
ततः कालेन महता सावित्र्याः कीर्तिवर्धनम् ।
तद्वै पुत्रशतं जज्ञे शूराणामनिवर्तिनाम् ॥१२॥
12. tataḥ kālena mahatā sāvitryāḥ kīrtivardhanam ,
tadvai putraśataṁ jajñe śūrāṇāmanivartinām.
12. tataḥ kālena mahatā sāvitryāḥ kīrti-vardhanam
tat vai putra-śatam jajñe śūrāṇām anivartinām
12. Then, after a long time, indeed a hundred sons were born, enhancing the fame of Sāvitrī; they were heroes who never retreated.
भ्रातॄणां सोदराणां च तथैवास्याभवच्छतम् ।
मद्राधिपस्याश्वपतेर्मालव्यां सुमहाबलम् ॥१३॥
13. bhrātṝṇāṁ sodarāṇāṁ ca tathaivāsyābhavacchatam ,
madrādhipasyāśvapatermālavyāṁ sumahābalam.
13. bhrātṝṇām sodarāṇām ca tathā eva asyāḥ abhavat śatam
madra-adhipasya aśvapateḥ mālavyām su-mahābalam
13. And similarly, she (Sāvitrī) also had a hundred extremely powerful uterine brothers, born to Aśvapati, the king of Madra, from Mālavī (his queen).
एवमात्मा पिता माता श्वश्रूः श्वशुर एव च ।
भर्तुः कुलं च सावित्र्या सर्वं कृच्छ्रात्समुद्धृतम् ॥१४॥
14. evamātmā pitā mātā śvaśrūḥ śvaśura eva ca ,
bhartuḥ kulaṁ ca sāvitryā sarvaṁ kṛcchrātsamuddhṛtam.
14. evam ātmā pitā mātā śvaśrūḥ śvaśuraḥ eva ca bhartuḥ
kulam ca sāvitryā sarvam kṛcchrāt samuddhṛtam
14. Thus, by Savitri, her own self (ātman), her father, mother, mother-in-law, father-in-law, and her husband's entire family were all rescued from great distress.
तथैवैषापि कल्याणी द्रौपदी शीलसंमता ।
तारयिष्यति वः सर्वान्सावित्रीव कुलाङ्गना ॥१५॥
15. tathaivaiṣāpi kalyāṇī draupadī śīlasaṁmatā ,
tārayiṣyati vaḥ sarvānsāvitrīva kulāṅganā.
15. tathā eva eṣā api kalyāṇī draupadī śīlasaṃmatā
tārayiṣyati vaḥ sarvān sāvitrī iva kulāṅganā
15. Similarly, this blessed Draupadi, endowed with good conduct, will rescue all of you, just like Savitri, that noble lady.
वैशंपायन उवाच ।
एवं स पाण्डवस्तेन अनुनीतो महात्मना ।
विशोको विज्वरो राजन्काम्यके न्यवसत्तदा ॥१६॥
16. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evaṁ sa pāṇḍavastena anunīto mahātmanā ,
viśoko vijvaro rājankāmyake nyavasattadā.
16. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca evam saḥ pāṇḍavaḥ tena anunītaḥ
mahātmanā viśokaḥ vijvaraḥ rājan kāmyake nyavasat tadā
16. Vaiśampāyana said: O King, thus that Pandava (Yudhiṣṭhira), having been consoled by that great-souled one, lived then in the Kamyaka forest, free from sorrow and distress.