Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-87

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धौम्य उवाच ।
अवन्तिषु प्रतीच्यां वै कीर्तयिष्यामि ते दिशि ।
यानि तत्र पवित्राणि पुण्यान्यायतनानि च ॥१॥
1. dhaumya uvāca ,
avantiṣu pratīcyāṁ vai kīrtayiṣyāmi te diśi ,
yāni tatra pavitrāṇi puṇyānyāyatanāni ca.
1. dhaumyaḥ uvāca avantiṣu pratīcyām vai kīrtayiṣyāmi
te diśi yāni tatra pavitrāṇi puṇyāni āyatanāni ca
1. Dhaumya said: 'I shall indeed describe to you the sacred and holy places of worship that are located there, in the Avanti region, specifically in the western direction.'
प्रियङ्ग्वाम्रवनोपेता वानीरवनमालिनी ।
प्रत्यक्स्रोता नदी पुण्या नर्मदा तत्र भारत ॥२॥
2. priyaṅgvāmravanopetā vānīravanamālinī ,
pratyaksrotā nadī puṇyā narmadā tatra bhārata.
2. priyaṅgvāmravanopetā vānīravanamālinī
pratyaksrotā nadī puṇyā narmadā tatra bhārata
2. O Bhārata, there, the sacred Narmadā river flows westward, adorned with groves of priyaṅgu and mango trees and fringed by forests of vānīra reeds.
निकेतः ख्यायते पुण्यो यत्र विश्रवसो मुनेः ।
जज्ञे धनपतिर्यत्र कुबेरो नरवाहनः ॥३॥
3. niketaḥ khyāyate puṇyo yatra viśravaso muneḥ ,
jajñe dhanapatiryatra kubero naravāhanaḥ.
3. niketaḥ khyāyate puṇyaḥ yatra viśravasaḥ muneḥ
jajñe dhanapatiḥ yatra kuberaḥ naravāhanaḥ
3. There, the sacred dwelling of the sage Viśravas is renowned, where Kubera, the lord of wealth and carrier of men (naravāhana), was born.
वैडूर्यशिखरो नाम पुण्यो गिरिवरः शुभः ।
दिव्यपुष्पफलास्तत्र पादपा हरितच्छदाः ॥४॥
4. vaiḍūryaśikharo nāma puṇyo girivaraḥ śubhaḥ ,
divyapuṣpaphalāstatra pādapā haritacchadāḥ.
4. vaiḍūryaśikharaḥ nāma puṇyaḥ girivaraḥ śubhaḥ
divyapuṣpaphalāḥ tatra pādapāḥ haritacchadāḥ
4. There, a sacred, auspicious, and excellent mountain named Vaiḍūryaśikhara stands. Its trees bear divine flowers and fruits and are adorned with green foliage.
तस्य शैलस्य शिखरे सरस्तत्र च धीमतः ।
प्रफुल्लनलिनं राजन्देवगन्धर्वसेवितम् ॥५॥
5. tasya śailasya śikhare sarastatra ca dhīmataḥ ,
praphullanalinaṁ rājandevagandharvasevitam.
5. tasya śailasya śikhare saras tatra ca dhīmataḥ
praphullanalinaṃ rājan devagandharvasevitam
5. O king, on the summit of that mountain, there is a lake belonging to the wise sage (Viśravas), adorned with blossoming lotuses and frequented by gods and gandharvas.
बह्वाश्चर्यं महाराज दृश्यते तत्र पर्वते ।
पुण्ये स्वर्गोपमे दिव्ये नित्यं देवर्षिसेविते ॥६॥
6. bahvāścaryaṁ mahārāja dṛśyate tatra parvate ,
puṇye svargopame divye nityaṁ devarṣisevite.
6. bahvāścaryam mahārāja dṛśyate tatra parvate
puṇye svargopame divye nityam devarṣisevite
6. O great king, many wonders are seen on that mountain, which is sacred, divine, comparable to heaven, and constantly frequented by divine sages.
ह्रदिनी पुण्यतीर्था च राजर्षेस्तत्र वै सरित् ।
विश्वामित्रनदी पारा पुण्या परपुरंजय ॥७॥
7. hradinī puṇyatīrthā ca rājarṣestatra vai sarit ,
viśvāmitranadī pārā puṇyā parapuraṁjaya.
7. hradīnī puṇyatīrthā ca rājarṣeḥ tatra vai
sarit viśvāmitranadī pārā puṇyā parapuranjaya
7. O conqueror of enemy cities, there indeed flows a river belonging to the royal sage (rājarṣeḥ) which is full of pools and has sacred bathing places (puṇyatīrthā). It is the Pārā river, also known as the Viśvāmitra river, and it is sacred.
यस्यास्तीरे सतां मध्ये ययातिर्नहुषात्मजः ।
पपात स पुनर्लोकाँल्लेभे धर्मान्सनातनान् ॥८॥
8. yasyāstīre satāṁ madhye yayātirnahuṣātmajaḥ ,
papāta sa punarlokāँllebhe dharmānsanātanān.
8. yasyāḥ tīre satām madhye yayātiḥ nahuṣātmajaḥ
papāta sa punaḥ lokān lebhe dharmān sanātanān
8. On the bank of that river, among the virtuous, Yayāti, the son of Nahuṣa, fell (from his heavenly abode). He then regained eternal merits (dharma) and worlds.
तत्र पुण्यह्रदस्तात मैनाकश्चैव पर्वतः ।
बहुमूलफलो वीर असितो नाम पर्वतः ॥९॥
9. tatra puṇyahradastāta mainākaścaiva parvataḥ ,
bahumūlaphalo vīra asito nāma parvataḥ.
9. tatra puṇyahradaḥ tāta mainākaḥ ca eva parvataḥ
bahumūlaphalaḥ vīra asitaḥ nāma parvataḥ
9. Dear one, there is the Maināka mountain, which has sacred pools. And, O hero, there is also a mountain named Asita, rich in many roots and fruits.
आश्रमः कक्षसेनस्य पुण्यस्तत्र युधिष्ठिर ।
च्यवनस्याश्रमश्चैव ख्यातः सर्वत्र पाण्डव ।
तत्राल्पेनैव सिध्यन्ति मानवास्तपसा विभो ॥१०॥
10. āśramaḥ kakṣasenasya puṇyastatra yudhiṣṭhira ,
cyavanasyāśramaścaiva khyātaḥ sarvatra pāṇḍava ,
tatrālpenaiva sidhyanti mānavāstapasā vibho.
10. āśramaḥ kakṣasenasya puṇyaḥ tatra
yudhiṣṭhira cyavanasya āśramaḥ ca eva
khyātaḥ sarvatra pāṇḍava tatra alpena
eva sidhyanti mānavāḥ tapasā vibho
10. O Yudhiṣṭhira, there is the sacred hermitage (āśrama) of Kakṣasena. And, O Pāṇḍava, the hermitage (āśrama) of Cyavana is also famous everywhere. O mighty one, humans achieve success there with only a little asceticism (tapas).
जम्बूमार्गो महाराज ऋषीणां भावितात्मनाम् ।
आश्रमः शाम्यतां श्रेष्ठ मृगद्विजगणायुतः ॥११॥
11. jambūmārgo mahārāja ṛṣīṇāṁ bhāvitātmanām ,
āśramaḥ śāmyatāṁ śreṣṭha mṛgadvijagaṇāyutaḥ.
11. jambūmārgaḥ mahārāja ṛṣīṇām bhāvitātmanām
āśramaḥ śāmyatām śreṣṭha mṛgadvijagaṇāyutaḥ
11. O great king, the Jambūmārga hermitage (āśrama) of the contemplative (ātman) sages, which is excellent in its tranquility, is filled with flocks of deer and birds.
ततः पुण्यतमा राजन्सततं तापसायुता ।
केतुमाला च मेध्या च गङ्गारण्यं च भूमिप ।
ख्यातं च सैन्धवारण्यं पुण्यं द्विजनिषेवितम् ॥१२॥
12. tataḥ puṇyatamā rājansatataṁ tāpasāyutā ,
ketumālā ca medhyā ca gaṅgāraṇyaṁ ca bhūmipa ,
khyātaṁ ca saindhavāraṇyaṁ puṇyaṁ dvijaniṣevitam.
12. tataḥ puṇyatamā rājan satatam
tāpasāyutā ketumālā ca medhyā ca
gaṅgāraṇyam ca bhūmipa khyātam ca
saindhavāraṇyam puṇyam dvijaniṣevitam
12. O king, beyond that, there is Ketumālā, which is most sacred, always inhabited by ascetics (tapas), and pure. And, O protector of the earth, there is also Gaṅgāraṇya, and the famous, sacred Saindhavāraṇya forest, frequented by twice-born ones.
पितामहसरः पुण्यं पुष्करं नाम भारत ।
वैखानसानां सिद्धानामृषीणामाश्रमः प्रियः ॥१३॥
13. pitāmahasaraḥ puṇyaṁ puṣkaraṁ nāma bhārata ,
vaikhānasānāṁ siddhānāmṛṣīṇāmāśramaḥ priyaḥ.
13. pitāmahasaraḥ puṇyam puṣkaram nāma bhārata
vaikhānasānām siddhānām ṛṣīṇām āśramaḥ priyaḥ
13. O Bhārata, there is the sacred lake named Puṣkara, the lake of Pitāmaha [Brahma]. It is a beloved hermitage (āśrama) for the Vaikhānasa ascetics, the perfected ones, and the sages.
अप्यत्र संस्तवार्थाय प्रजापतिरथो जगौ ।
पुष्करेषु कुरुश्रेष्ठ गाथां सुकृतिनां वर ॥१४॥
14. apyatra saṁstavārthāya prajāpatiratho jagau ,
puṣkareṣu kuruśreṣṭha gāthāṁ sukṛtināṁ vara.
14. api atra saṃstava-arthāya prajāpatiḥ atho jagau
puṣkareṣu kuru-śreṣṭha gāthām sukṛtinām vara
14. Moreover, O best among Kurus, O excellent one, Prajāpati himself once sang a verse (gāthā) here concerning Puṣkara, for the purpose of praising the virtuous.
मनसाप्यभिकामस्य पुष्कराणि मनस्विनः ।
पापाणि विप्रणश्यन्ति नाकपृष्ठे च मोदते ॥१५॥
15. manasāpyabhikāmasya puṣkarāṇi manasvinaḥ ,
pāpāṇi vipraṇaśyanti nākapṛṣṭhe ca modate.
15. manasā api abhikāmasya puṣkarāṇi manasvinaḥ
pāpāni vipraṇaśyanti nāka-pṛṣṭhe ca modate
15. For a wise person (manasvin) who even mentally desires [to visit] Puṣkara, their sins are completely destroyed, and they rejoice in heaven (nākapṛṣṭha).