महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-14, chapter-9
इन्द्र उवाच ।
कच्चित्सुखं स्वपिषि त्वं बृहस्पते कच्चिन्मनोज्ञाः परिचारकास्ते ।
कच्चिद्देवानां सुखकामोऽसि विप्र कच्चिद्देवास्त्वां परिपालयन्ति ॥१॥
कच्चित्सुखं स्वपिषि त्वं बृहस्पते कच्चिन्मनोज्ञाः परिचारकास्ते ।
कच्चिद्देवानां सुखकामोऽसि विप्र कच्चिद्देवास्त्वां परिपालयन्ति ॥१॥
1. indra uvāca ,
kaccitsukhaṁ svapiṣi tvaṁ bṛhaspate; kaccinmanojñāḥ paricārakāste ,
kacciddevānāṁ sukhakāmo'si vipra; kacciddevāstvāṁ paripālayanti.
kaccitsukhaṁ svapiṣi tvaṁ bṛhaspate; kaccinmanojñāḥ paricārakāste ,
kacciddevānāṁ sukhakāmo'si vipra; kacciddevāstvāṁ paripālayanti.
1.
indraḥ uvāca kaccit sukham svapiṣi tvam
bṛhaspate kaccit manojñāḥ paricārakāḥ
te kaccit devānām sukhakāmaḥ asi
vipra kaccit devāḥ tvām paripālayanti
bṛhaspate kaccit manojñāḥ paricārakāḥ
te kaccit devānām sukhakāmaḥ asi
vipra kaccit devāḥ tvām paripālayanti
1.
indraḥ uvāca bṛhaspate tvam kaccit
sukham svapiṣi te paricārakāḥ kaccit
manojñāḥ vipra kaccit devānām sukhakāmaḥ
asi kaccit devāḥ tvām paripālayanti
sukham svapiṣi te paricārakāḥ kaccit
manojñāḥ vipra kaccit devānām sukhakāmaḥ
asi kaccit devāḥ tvām paripālayanti
1.
Indra said, 'O Bṛhaspati, do you sleep peacefully? Are your attendants agreeable? O sage, do you wish for the well-being of the gods? And do the gods protect you?'
बृहस्पतिरुवाच ।
सुखं शयेऽहं शयने महेन्द्र तथा मनोज्ञाः परिचारका मे ।
तथा देवानां सुखकामोऽस्मि शक्र देवाश्च मां सुभृशं पालयन्ति ॥२॥
सुखं शयेऽहं शयने महेन्द्र तथा मनोज्ञाः परिचारका मे ।
तथा देवानां सुखकामोऽस्मि शक्र देवाश्च मां सुभृशं पालयन्ति ॥२॥
2. bṛhaspatiruvāca ,
sukhaṁ śaye'haṁ śayane mahendra; tathā manojñāḥ paricārakā me ,
tathā devānāṁ sukhakāmo'smi śakra; devāśca māṁ subhṛśaṁ pālayanti.
sukhaṁ śaye'haṁ śayane mahendra; tathā manojñāḥ paricārakā me ,
tathā devānāṁ sukhakāmo'smi śakra; devāśca māṁ subhṛśaṁ pālayanti.
2.
bṛhaspatiḥ uvāca sukham śaye aham
śayane mahendra tathā manojñāḥ paricārakāḥ
me tathā devānām sukhakāmaḥ asmi
śakra devāḥ ca mām subhṛśam pālayanti
śayane mahendra tathā manojñāḥ paricārakāḥ
me tathā devānām sukhakāmaḥ asmi
śakra devāḥ ca mām subhṛśam pālayanti
2.
bṛhaspatiḥ uvāca mahendra aham śayane
sukham śaye tathā me paricārakāḥ
manojñāḥ śakra tathā devānām sukhakāmaḥ
asmi ca devāḥ mām subhṛśam pālayanti
sukham śaye tathā me paricārakāḥ
manojñāḥ śakra tathā devānām sukhakāmaḥ
asmi ca devāḥ mām subhṛśam pālayanti
2.
Bṛhaspati said, 'O great Indra, I sleep peacefully in bed. And my attendants are likewise pleasing. O Śakra, I am also desirous of the welfare of the gods, and the gods protect me very greatly.'
इन्द्र उवाच ।
कुतो दुःखं मानसं देहजं वा पाण्डुर्विवर्णश्च कुतस्त्वमद्य ।
आचक्ष्व मे तद्द्विज यावदेतान्निहन्मि सर्वांस्तव दुःखकर्तॄन् ॥३॥
कुतो दुःखं मानसं देहजं वा पाण्डुर्विवर्णश्च कुतस्त्वमद्य ।
आचक्ष्व मे तद्द्विज यावदेतान्निहन्मि सर्वांस्तव दुःखकर्तॄन् ॥३॥
3. indra uvāca ,
kuto duḥkhaṁ mānasaṁ dehajaṁ vā; pāṇḍurvivarṇaśca kutastvamadya ,
ācakṣva me taddvija yāvadetā;nnihanmi sarvāṁstava duḥkhakartṝn.
kuto duḥkhaṁ mānasaṁ dehajaṁ vā; pāṇḍurvivarṇaśca kutastvamadya ,
ācakṣva me taddvija yāvadetā;nnihanmi sarvāṁstava duḥkhakartṝn.
3.
indraḥ uvāca kutaḥ duḥkham mānasam
dehajam vā pāṇḍuḥ vivarṇaḥ ca kutaḥ
tvam adya ācakṣva me tat dvija yāvat
etān nihanmi sarvān tava duḥkhakartṝn
dehajam vā pāṇḍuḥ vivarṇaḥ ca kutaḥ
tvam adya ācakṣva me tat dvija yāvat
etān nihanmi sarvān tava duḥkhakartṝn
3.
indraḥ uvāca he dvija kutaḥ mānasam vā dehajam duḥkham (asti)? adya kutaḥ tvam pāṇḍuḥ ca vivarṇaḥ (asi)? tat me ācakṣva,
yāvat tava duḥkhakartṝn sarvān etān nihanmi.
yāvat tava duḥkhakartṝn sarvān etān nihanmi.
3.
Indra said: "From where does this mental or bodily suffering arise? And why are you pale and discolored today? Tell me that, O twice-born (dvija), so that I may slay all those who cause your distress."
बृहस्पतिरुवाच ।
मरुत्तमाहुर्मघवन्यक्ष्यमाणं महायज्ञेनोत्तमदक्षिणेन ।
तं संवर्तो याजयितेति मे श्रुतं तदिच्छामि न स तं याजयेत ॥४॥
मरुत्तमाहुर्मघवन्यक्ष्यमाणं महायज्ञेनोत्तमदक्षिणेन ।
तं संवर्तो याजयितेति मे श्रुतं तदिच्छामि न स तं याजयेत ॥४॥
4. bṛhaspatiruvāca ,
maruttamāhurmaghavanyakṣyamāṇaṁ; mahāyajñenottamadakṣiṇena ,
taṁ saṁvarto yājayiteti me śrutaṁ; tadicchāmi na sa taṁ yājayeta.
maruttamāhurmaghavanyakṣyamāṇaṁ; mahāyajñenottamadakṣiṇena ,
taṁ saṁvarto yājayiteti me śrutaṁ; tadicchāmi na sa taṁ yājayeta.
4.
bṛhaspatiḥ uvāca maruttam āhuḥ maghavan
yakṣyamāṇam mahāyajñena uttamadakṣiṇena
tam saṃvartaḥ yājayitā iti me
śrutam tat icchāmi na saḥ tam yājayeta
yakṣyamāṇam mahāyajñena uttamadakṣiṇena
tam saṃvartaḥ yājayitā iti me
śrutam tat icchāmi na saḥ tam yājayeta
4.
bṛhaspatiḥ uvāca he maghavan,
maruttam uttamadakṣiṇena mahāyajñena yakṣyamāṇam āhuḥ.
saṃvartaḥ tam yājayitā iti me śrutam (asti).
tat (idam) icchāmi,
saḥ tam na yājayeta.
maruttam uttamadakṣiṇena mahāyajñena yakṣyamāṇam āhuḥ.
saṃvartaḥ tam yājayitā iti me śrutam (asti).
tat (idam) icchāmi,
saḥ tam na yājayeta.
4.
Bṛhaspati said: "O Maghavan (Indra), they say that Marutta is about to perform a great Vedic ritual (mahāyajña) with excellent priestly fees. I have heard that Saṃvarta will officiate for him. Therefore, I do not wish that he should officiate for him."
इन्द्र उवाच ।
सर्वान्कामाननुजातोऽसि विप्र यस्त्वं देवानां मन्त्रयसे पुरोधाः ।
उभौ च ते जन्ममृत्यू व्यतीतौ किं संवर्तस्तव कर्ताद्य विप्र ॥५॥
सर्वान्कामाननुजातोऽसि विप्र यस्त्वं देवानां मन्त्रयसे पुरोधाः ।
उभौ च ते जन्ममृत्यू व्यतीतौ किं संवर्तस्तव कर्ताद्य विप्र ॥५॥
5. indra uvāca ,
sarvānkāmānanujāto'si vipra; yastvaṁ devānāṁ mantrayase purodhāḥ ,
ubhau ca te janmamṛtyū vyatītau; kiṁ saṁvartastava kartādya vipra.
sarvānkāmānanujāto'si vipra; yastvaṁ devānāṁ mantrayase purodhāḥ ,
ubhau ca te janmamṛtyū vyatītau; kiṁ saṁvartastava kartādya vipra.
5.
indraḥ uvāca sarvān kāmān anujātaḥ asi
vipra yaḥ tvam devānām mantrayase
purodhāḥ ubhau ca te janmamṛtyū vyatītau
kim saṃvartaḥ tava kartā adya vipra
vipra yaḥ tvam devānām mantrayase
purodhāḥ ubhau ca te janmamṛtyū vyatītau
kim saṃvartaḥ tava kartā adya vipra
5.
indraḥ uvāca he vipra,
tvam sarvān kāmān anujātaḥ asi,
yaḥ tvam devānām purodhāḥ (san) mantrayase.
te ubhau ca janmamṛtyū vyatītau (sthaḥ).
he vipra,
adya saṃvartaḥ kim tava kartā (syāt)?
tvam sarvān kāmān anujātaḥ asi,
yaḥ tvam devānām purodhāḥ (san) mantrayase.
te ubhau ca janmamṛtyū vyatītau (sthaḥ).
he vipra,
adya saṃvartaḥ kim tava kartā (syāt)?
5.
Indra said: "O brahmin (vipra), you are born with all desires fulfilled, and you counsel the gods as their chief priest (purodhā). Both birth and death have passed for you. Why should Saṃvarta be your concern today, O brahmin (vipra)?"
बृहस्पतिरुवाच ।
देवैः सह त्वमसुरान्संप्रणुद्य जिघांससेऽद्याप्युत सानुबन्धान् ।
यं यं समृद्धं पश्यसि तत्र तत्र दुःखं सपत्नेषु समृद्धभावः ॥६॥
देवैः सह त्वमसुरान्संप्रणुद्य जिघांससेऽद्याप्युत सानुबन्धान् ।
यं यं समृद्धं पश्यसि तत्र तत्र दुःखं सपत्नेषु समृद्धभावः ॥६॥
6. bṛhaspatiruvāca ,
devaiḥ saha tvamasurānsaṁpraṇudya; jighāṁsase'dyāpyuta sānubandhān ,
yaṁ yaṁ samṛddhaṁ paśyasi tatra tatra; duḥkhaṁ sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ.
devaiḥ saha tvamasurānsaṁpraṇudya; jighāṁsase'dyāpyuta sānubandhān ,
yaṁ yaṁ samṛddhaṁ paśyasi tatra tatra; duḥkhaṁ sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ.
6.
bṛhaspatiḥ uvāca devaiḥ saha tvam asurān
sampraṇudya jighāṃsase adya api uta
sānubandhān yam yam samṛddham paśyasi
tatra tatra duḥkham sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ
sampraṇudya jighāṃsase adya api uta
sānubandhān yam yam samṛddham paśyasi
tatra tatra duḥkham sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ
6.
bṛhaspatiḥ uvāca tvam devaiḥ saha asurān sampraṇudya adya api uta sānubandhān jighāṃsase.
yam yam samṛddham (puruṣam) paśyasi,
tatra tatra sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ (eva tava) duḥkham (bhavati).
yam yam samṛddham (puruṣam) paśyasi,
tatra tatra sapatneṣu samṛddhabhāvaḥ (eva tava) duḥkham (bhavati).
6.
Bṛhaspati said: "You, along with the gods, having completely driven away the asuras, still wish to kill them, even their followers. Whomever you see prosperous, that prosperity of your rivals invariably causes you distress."
अतोऽस्मि देवेन्द्र विवर्णरूपः सपत्नो मे वर्धते तन्निशम्य ।
सर्वोपायैर्मघवन्संनियच्छ संवर्तं वा पार्थिवं वा मरुत्तम् ॥७॥
सर्वोपायैर्मघवन्संनियच्छ संवर्तं वा पार्थिवं वा मरुत्तम् ॥७॥
7. ato'smi devendra vivarṇarūpaḥ; sapatno me vardhate tanniśamya ,
sarvopāyairmaghavansaṁniyaccha; saṁvartaṁ vā pārthivaṁ vā maruttam.
sarvopāyairmaghavansaṁniyaccha; saṁvartaṁ vā pārthivaṁ vā maruttam.
7.
ataḥ asmi devendra vivarṇarūpaḥ
sapatnaḥ me vardhate tat niśamya
sarvopāyaiḥ maghavan saṃniyaccha
saṃvartaṃ vā pārthivaṃ vā maruttam
sapatnaḥ me vardhate tat niśamya
sarvopāyaiḥ maghavan saṃniyaccha
saṃvartaṃ vā pārthivaṃ vā maruttam
7.
Hearing that my rival prospers, O king of gods, I am therefore discolored (pale-faced). O Maghavan, by all means, restrain either Saṃvarta or Marutta the king.
इन्द्र उवाच ।
एहि गच्छ प्रहितो जातवेदो बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
अयं वै त्वा याजयिता बृहस्पतिस्तथामरं चैव करिष्यतीति ॥८॥
एहि गच्छ प्रहितो जातवेदो बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
अयं वै त्वा याजयिता बृहस्पतिस्तथामरं चैव करिष्यतीति ॥८॥
8. indra uvāca ,
ehi gaccha prahito jātavedo; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
ayaṁ vai tvā yājayitā bṛhaspati;stathāmaraṁ caiva kariṣyatīti.
ehi gaccha prahito jātavedo; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
ayaṁ vai tvā yājayitā bṛhaspati;stathāmaraṁ caiva kariṣyatīti.
8.
indraḥ uvāca ehi gaccha prahitaḥ
jātavedaḥ bṛhaspatiṃ paridātuṃ marutte
ayam vai tvā yājayitā bṛhaspatiḥ
tathā amaraṃ ca eva kariṣyati iti
jātavedaḥ bṛhaspatiṃ paridātuṃ marutte
ayam vai tvā yājayitā bṛhaspatiḥ
tathā amaraṃ ca eva kariṣyati iti
8.
Indra spoke: 'Come, go forth, O Jātavedas (Agni), sent to entrust Bṛhaspati to Marutta. Indeed, this Bṛhaspati will cause him (Marutta) to perform a Vedic ritual (yajña) and will also render him immortal.'
अग्निरुवाच ।
अयं गच्छामि तव शक्राद्य दूतो बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
वाचं सत्यां पुरुहूतस्य कर्तुं बृहस्पतेश्चापचितिं चिकीर्षुः ॥९॥
अयं गच्छामि तव शक्राद्य दूतो बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
वाचं सत्यां पुरुहूतस्य कर्तुं बृहस्पतेश्चापचितिं चिकीर्षुः ॥९॥
9. agniruvāca ,
ayaṁ gacchāmi tava śakrādya dūto; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
vācaṁ satyāṁ puruhūtasya kartuṁ; bṛhaspateścāpacitiṁ cikīrṣuḥ.
ayaṁ gacchāmi tava śakrādya dūto; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
vācaṁ satyāṁ puruhūtasya kartuṁ; bṛhaspateścāpacitiṁ cikīrṣuḥ.
9.
agniḥ uvāca ayam gacchāmi tava śakra
adya dūtaḥ bṛhaspatiṃ paridātuṃ
marutte vācaṃ satyāṃ puruhūtasya kartuṃ
bṛhaspateḥ ca apacitiṃ cikīrṣuḥ
adya dūtaḥ bṛhaspatiṃ paridātuṃ
marutte vācaṃ satyāṃ puruhūtasya kartuṃ
bṛhaspateḥ ca apacitiṃ cikīrṣuḥ
9.
Agni spoke: 'I, as your messenger, O Śakra (Indra), go today to entrust Bṛhaspati to Marutta, intending to make the word of Puruhūta (Indra) true and desiring to show respect to Bṛhaspati.'
व्यास उवाच ।
ततः प्रायाद्धूमकेतुर्महात्मा वनस्पतीन्वीरुधश्चावमृद्नन् ।
कामाद्धिमान्ते परिवर्तमानः काष्ठातिगो मातरिश्वेव नर्दन् ॥१०॥
ततः प्रायाद्धूमकेतुर्महात्मा वनस्पतीन्वीरुधश्चावमृद्नन् ।
कामाद्धिमान्ते परिवर्तमानः काष्ठातिगो मातरिश्वेव नर्दन् ॥१०॥
10. vyāsa uvāca ,
tataḥ prāyāddhūmaketurmahātmā; vanaspatīnvīrudhaścāvamṛdnan ,
kāmāddhimānte parivartamānaḥ; kāṣṭhātigo mātariśveva nardan.
tataḥ prāyāddhūmaketurmahātmā; vanaspatīnvīrudhaścāvamṛdnan ,
kāmāddhimānte parivartamānaḥ; kāṣṭhātigo mātariśveva nardan.
10.
vyāsaḥ uvāca tataḥ prāyāt dhūmaketūḥ
mahātmā vanaspatīn vīrudhaḥ ca
avamṛdnan kāmāt himānte parivartamānaḥ
kāṣṭhātigaḥ mātariśvā iva nardan
mahātmā vanaspatīn vīrudhaḥ ca
avamṛdnan kāmāt himānte parivartamānaḥ
kāṣṭhātigaḥ mātariśvā iva nardan
10.
Vyāsa spoke: 'Then the great-souled Dhūmaketū (Agni) departed, crushing both trees and creepers. He moved about at the end of winter according to his will, roaring like the wind (mātariśvan) that transcends all directions.'
मरुत्त उवाच ।
आश्चर्यमद्य पश्यामि रूपिणं वह्निमागतम् ।
आसनं सलिलं पाद्यं गां चोपानय वै मुने ॥११॥
आश्चर्यमद्य पश्यामि रूपिणं वह्निमागतम् ।
आसनं सलिलं पाद्यं गां चोपानय वै मुने ॥११॥
11. marutta uvāca ,
āścaryamadya paśyāmi rūpiṇaṁ vahnimāgatam ,
āsanaṁ salilaṁ pādyaṁ gāṁ copānaya vai mune.
āścaryamadya paśyāmi rūpiṇaṁ vahnimāgatam ,
āsanaṁ salilaṁ pādyaṁ gāṁ copānaya vai mune.
11.
maruttaḥ uvāca āścaryam adya paśyāmi rūpiṇam vahnim
āgatam āsanam salilam pādyam gām ca upānaya vai mune
āgatam āsanam salilam pādyam gām ca upānaya vai mune
11.
Marutta said: 'Today I see a marvel: fire (vahni) has arrived in embodied form. O wise one (muni), please bring a seat, water, water for the feet, and a cow.'
अग्निरुवाच ।
आसनं सलिलं पाद्यं प्रतिनन्दामि तेऽनघ ।
इन्द्रेण तु समादिष्टं विद्धि मां दूतमागतम् ॥१२॥
आसनं सलिलं पाद्यं प्रतिनन्दामि तेऽनघ ।
इन्द्रेण तु समादिष्टं विद्धि मां दूतमागतम् ॥१२॥
12. agniruvāca ,
āsanaṁ salilaṁ pādyaṁ pratinandāmi te'nagha ,
indreṇa tu samādiṣṭaṁ viddhi māṁ dūtamāgatam.
āsanaṁ salilaṁ pādyaṁ pratinandāmi te'nagha ,
indreṇa tu samādiṣṭaṁ viddhi māṁ dūtamāgatam.
12.
agniḥ uvāca āsanam salilam pādyam pratinandāmi te
anagha indreṇa tu samādiṣṭam viddhi mām dūtam āgatam
anagha indreṇa tu samādiṣṭam viddhi mām dūtam āgatam
12.
Agni said: 'O sinless one, I gratefully accept your seat, water, and water for the feet. But know that I have come as a messenger, specifically instructed by Indra.'
मरुत्त उवाच ।
कच्चिच्छ्रीमान्देवराजः सुखी च कच्चिच्चास्मान्प्रीयते धूमकेतो ।
कच्चिद्देवाश्चास्य वशे यथावत्तद्ब्रूहि त्वं मम कार्त्स्न्येन देव ॥१३॥
कच्चिच्छ्रीमान्देवराजः सुखी च कच्चिच्चास्मान्प्रीयते धूमकेतो ।
कच्चिद्देवाश्चास्य वशे यथावत्तद्ब्रूहि त्वं मम कार्त्स्न्येन देव ॥१३॥
13. marutta uvāca ,
kaccicchrīmāndevarājaḥ sukhī ca; kacciccāsmānprīyate dhūmaketo ,
kacciddevāścāsya vaśe yathāva;ttadbrūhi tvaṁ mama kārtsnyena deva.
kaccicchrīmāndevarājaḥ sukhī ca; kacciccāsmānprīyate dhūmaketo ,
kacciddevāścāsya vaśe yathāva;ttadbrūhi tvaṁ mama kārtsnyena deva.
13.
maruttaḥ uvāca kaccit śrīmān devarājaḥ
sukhī ca kaccit ca asmān prīyate
dhūmaketo kaccit devāḥ ca asya vaśe yathāvat
tat brūhi tvam mama kārtsnyena deva
sukhī ca kaccit ca asmān prīyate
dhūmaketo kaccit devāḥ ca asya vaśe yathāvat
tat brūhi tvam mama kārtsnyena deva
13.
Marutta said: 'O smoke-bannered one (dhumaketu), is the glorious king of gods (devarāja) well and happy? Is he also pleased with us? Are the gods truly under his control? Please tell me all of this completely, O god.'
अग्निरुवाच ।
शक्रो भृशं सुसुखी पार्थिवेन्द्र प्रीतिं चेच्छत्यजरां वै त्वया सः ।
देवाश्च सर्वे वशगास्तस्य राजन्संदेशं त्वं शृणु मे देवराज्ञः ॥१४॥
शक्रो भृशं सुसुखी पार्थिवेन्द्र प्रीतिं चेच्छत्यजरां वै त्वया सः ।
देवाश्च सर्वे वशगास्तस्य राजन्संदेशं त्वं शृणु मे देवराज्ञः ॥१४॥
14. agniruvāca ,
śakro bhṛśaṁ susukhī pārthivendra; prītiṁ cecchatyajarāṁ vai tvayā saḥ ,
devāśca sarve vaśagāstasya rāja;nsaṁdeśaṁ tvaṁ śṛṇu me devarājñaḥ.
śakro bhṛśaṁ susukhī pārthivendra; prītiṁ cecchatyajarāṁ vai tvayā saḥ ,
devāśca sarve vaśagāstasya rāja;nsaṁdeśaṁ tvaṁ śṛṇu me devarājñaḥ.
14.
agniḥ uvāca śakraḥ bhṛśam susukhī
pārthivendra prītim ca icchati ajarām vai
tvayā saḥ devāḥ ca sarve vaśagāḥ tasya
rājan sandeśam tvam śṛṇu me devarājaḥ
pārthivendra prītim ca icchati ajarām vai
tvayā saḥ devāḥ ca sarve vaśagāḥ tasya
rājan sandeśam tvam śṛṇu me devarājaḥ
14.
Agni said: 'O king (pārthivendra), Shakra (Indra) is exceedingly happy, and indeed he desires an unfading affection with you. All the gods are obedient to him, O king. Now, listen to my message from the king of gods (devarāja).'
यदर्थं मां प्राहिणोत्त्वत्सकाशं बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
अयं गुरुर्याजयिता नृप त्वां मर्त्यं सन्तममरं त्वां करोतु ॥१५॥
अयं गुरुर्याजयिता नृप त्वां मर्त्यं सन्तममरं त्वां करोतु ॥१५॥
15. yadarthaṁ māṁ prāhiṇottvatsakāśaṁ; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
ayaṁ gururyājayitā nṛpa tvāṁ; martyaṁ santamamaraṁ tvāṁ karotu.
ayaṁ gururyājayitā nṛpa tvāṁ; martyaṁ santamamaraṁ tvāṁ karotu.
15.
yadartham mām prāhiṇot tvatsakāśam
bṛhaspatim paridātum marutte
| ayam guruḥ yājayitā nṛpa tvām
martyam santam amaram tvām karotu
bṛhaspatim paridātum marutte
| ayam guruḥ yājayitā nṛpa tvām
martyam santam amaram tvām karotu
15.
marutte nṛpa yadartham (saḥ) mām
tvatsakāśam bṛhaspatim paridātum
prāhiṇot ayam guruḥ tvām yājayitā
martyam santam amaram tvām karotu
tvatsakāśam bṛhaspatim paridātum
prāhiṇot ayam guruḥ tvām yājayitā
martyam santam amaram tvām karotu
15.
O Marutta, the purpose for which he sent me to your presence was to hand over Bṛhaspati. O king, may this preceptor, the officiant for your Vedic ritual (yajña), make you, though mortal, immortal.
मरुत्त उवाच ।
संवर्तोऽयं याजयिता द्विजो मे बृहस्पतेरञ्जलिरेष तस्य ।
नासौ देवं याजयित्वा महेन्द्रं मर्त्यं सन्तं याजयन्नद्य शोभेत् ॥१६॥
संवर्तोऽयं याजयिता द्विजो मे बृहस्पतेरञ्जलिरेष तस्य ।
नासौ देवं याजयित्वा महेन्द्रं मर्त्यं सन्तं याजयन्नद्य शोभेत् ॥१६॥
16. marutta uvāca ,
saṁvarto'yaṁ yājayitā dvijo me; bṛhaspaterañjalireṣa tasya ,
nāsau devaṁ yājayitvā mahendraṁ; martyaṁ santaṁ yājayannadya śobhet.
saṁvarto'yaṁ yājayitā dvijo me; bṛhaspaterañjalireṣa tasya ,
nāsau devaṁ yājayitvā mahendraṁ; martyaṁ santaṁ yājayannadya śobhet.
16.
maruttaḥ uvāca | saṃvartaḥ ayam yājayitā
dvijaḥ me | bṛhaspateḥ añjaliḥ eṣaḥ
tasya | na asau devam yājayitvā mahendram
martyam santam yājayan adya śobhet
dvijaḥ me | bṛhaspateḥ añjaliḥ eṣaḥ
tasya | na asau devam yājayitvā mahendram
martyam santam yājayan adya śobhet
16.
maruttaḥ uvāca ayam saṃvartaḥ me dvijaḥ
yājayitā tasya eṣaḥ añjaliḥ bṛhaspateḥ
asau (bṛhaspatiḥ) devam mahendram yājayitvā
martyam santam yājayan adya na śobhet
yājayitā tasya eṣaḥ añjaliḥ bṛhaspateḥ
asau (bṛhaspatiḥ) devam mahendram yājayitvā
martyam santam yājayan adya na śobhet
16.
Marutta said: 'This Saṃvarta is my Brahmin ritual (yajña) officiant. His (Saṃvarta's) reverence (añjali) is directed towards Bṛhaspati. That one (Bṛhaspati), having officiated a Vedic ritual (yajña) for the great Indra, would not be suitable today to officiate for a mortal being (martya).'
अग्निरुवाच ।
ये वै लोका देवलोके महान्तः संप्राप्स्यसे तान्देवराजप्रसादात् ।
त्वां चेदसौ याजयेद्वै बृहस्पतिर्नूनं स्वर्गं त्वं जयेः कीर्तियुक्तः ॥१७॥
ये वै लोका देवलोके महान्तः संप्राप्स्यसे तान्देवराजप्रसादात् ।
त्वां चेदसौ याजयेद्वै बृहस्पतिर्नूनं स्वर्गं त्वं जयेः कीर्तियुक्तः ॥१७॥
17. agniruvāca ,
ye vai lokā devaloke mahāntaḥ; saṁprāpsyase tāndevarājaprasādāt ,
tvāṁ cedasau yājayedvai bṛhaspati;rnūnaṁ svargaṁ tvaṁ jayeḥ kīrtiyuktaḥ.
ye vai lokā devaloke mahāntaḥ; saṁprāpsyase tāndevarājaprasādāt ,
tvāṁ cedasau yājayedvai bṛhaspati;rnūnaṁ svargaṁ tvaṁ jayeḥ kīrtiyuktaḥ.
17.
agniḥ uvāca | ye vai lokāḥ devaloke
mahāntaḥ | tān devarājaprasādāt samprāpsyase
| tvam cet asau bṛhaspatiḥ vai yājayet
nūnam tvam kīrtiyuktaḥ svargam jayeḥ
mahāntaḥ | tān devarājaprasādāt samprāpsyase
| tvam cet asau bṛhaspatiḥ vai yājayet
nūnam tvam kīrtiyuktaḥ svargam jayeḥ
17.
agniḥ uvāca devaloke ye vai mahāntaḥ lokāḥ,
tān devarājaprasādāt samprāpsyase cet asau bṛhaspatiḥ vai tvām yājayet nūnam kīrtiyuktaḥ tvam svargam jayeḥ
tān devarājaprasādāt samprāpsyase cet asau bṛhaspatiḥ vai tvām yājayet nūnam kīrtiyuktaḥ tvam svargam jayeḥ
17.
Agni said: 'Those great worlds that exist in the realm of the gods, you will certainly attain them by the grace of the king of gods. If that Bṛhaspati indeed officiates a Vedic ritual (yajña) for you, then surely you, endowed with fame, would conquer heaven.'
तथा लोका मानुषा ये च दिव्याः प्रजापतेश्चापि ये वै महान्तः ।
ते ते जिता देवराज्यं च कृत्स्नं बृहस्पतिश्चेद्याजयेत्त्वां नरेन्द्र ॥१८॥
ते ते जिता देवराज्यं च कृत्स्नं बृहस्पतिश्चेद्याजयेत्त्वां नरेन्द्र ॥१८॥
18. tathā lokā mānuṣā ye ca divyāḥ; prajāpateścāpi ye vai mahāntaḥ ,
te te jitā devarājyaṁ ca kṛtsnaṁ; bṛhaspatiścedyājayettvāṁ narendra.
te te jitā devarājyaṁ ca kṛtsnaṁ; bṛhaspatiścedyājayettvāṁ narendra.
18.
tathā lokāḥ mānuṣāḥ ye ca divyāḥ |
prajāpateḥ ca api ye vai mahāntaḥ | te
te jitāḥ | devarājyam ca kṛtsnam |
bṛhaspatiḥ cet yājayet tvām narendra
prajāpateḥ ca api ye vai mahāntaḥ | te
te jitāḥ | devarājyam ca kṛtsnam |
bṛhaspatiḥ cet yājayet tvām narendra
18.
narendra tathā ye mānuṣāḥ ca divyāḥ lokāḥ,
ca api ye prajāpateḥ vai mahāntaḥ te te jitāḥ ca kṛtsnam devarājyam cet bṛhaspatiḥ tvām yājayet
ca api ye prajāpateḥ vai mahāntaḥ te te jitāḥ ca kṛtsnam devarājyam cet bṛhaspatiḥ tvām yājayet
18.
O king (narendra), similarly, those human and divine worlds, and also those great worlds of Prajāpati - all of those will be conquered for you, and the entire kingdom of the gods (will be yours), if Bṛhaspati officiates a Vedic ritual (yajña) for you.
संवर्त उवाच ।
मास्मानेवं त्वं पुनरागाः कथंचिद्बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
मा त्वां धक्ष्ये चक्षुषा दारुणेन संक्रुद्धोऽहं पावक तन्निबोध ॥१९॥
मास्मानेवं त्वं पुनरागाः कथंचिद्बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
मा त्वां धक्ष्ये चक्षुषा दारुणेन संक्रुद्धोऽहं पावक तन्निबोध ॥१९॥
19. saṁvarta uvāca ,
māsmānevaṁ tvaṁ punarāgāḥ kathaṁci;dbṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
mā tvāṁ dhakṣye cakṣuṣā dāruṇena; saṁkruddho'haṁ pāvaka tannibodha.
māsmānevaṁ tvaṁ punarāgāḥ kathaṁci;dbṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
mā tvāṁ dhakṣye cakṣuṣā dāruṇena; saṁkruddho'haṁ pāvaka tannibodha.
19.
saṃvartaḥ uvāca | mā asmān evam tvam
punaḥ āgāḥ kathañcit bṛhaspatim paridātum
marutte | mā tvām dhakṣye cakṣuṣā dāruṇena
saṃkruddhaḥ aham pāvaka tat nibodha
punaḥ āgāḥ kathañcit bṛhaspatim paridātum
marutte | mā tvām dhakṣye cakṣuṣā dāruṇena
saṃkruddhaḥ aham pāvaka tat nibodha
19.
Sāṃvarta said: "Do not ever approach us again in this manner to hand over Bṛhaspati to Marutta. O Pāvaka (fire god), know that I, being greatly enraged, will burn you with my fierce eye."
व्यास उवाच ।
ततो देवानगमद्धूमकेतुर्दाहाद्भीतो व्यथितोऽश्वत्थपर्णवत् ।
तं वै दृष्ट्वा प्राह शक्रो महात्मा बृहस्पतेः संनिधौ हव्यवाहम् ॥२०॥
ततो देवानगमद्धूमकेतुर्दाहाद्भीतो व्यथितोऽश्वत्थपर्णवत् ।
तं वै दृष्ट्वा प्राह शक्रो महात्मा बृहस्पतेः संनिधौ हव्यवाहम् ॥२०॥
20. vyāsa uvāca ,
tato devānagamaddhūmaketu;rdāhādbhīto vyathito'śvatthaparṇavat ,
taṁ vai dṛṣṭvā prāha śakro mahātmā; bṛhaspateḥ saṁnidhau havyavāham.
tato devānagamaddhūmaketu;rdāhādbhīto vyathito'śvatthaparṇavat ,
taṁ vai dṛṣṭvā prāha śakro mahātmā; bṛhaspateḥ saṁnidhau havyavāham.
20.
vyāsaḥ uvāca | tataḥ devān agamat
dhūmaketuḥ dāhāt bhītaḥ vyathitaḥ aśvatthaparṇavat
| tam vai dṛṣṭvā prāha śakraḥ
mahātmā bṛhaspateḥ saṃnidhau havyavāham
dhūmaketuḥ dāhāt bhītaḥ vyathitaḥ aśvatthaparṇavat
| tam vai dṛṣṭvā prāha śakraḥ
mahātmā bṛhaspateḥ saṃnidhau havyavāham
20.
Vyāsa said: "Then Dhūmaketu (Agni), terrified by the prospect of being burnt and agitated like an Aśvattha leaf, went to the gods. Seeing him, the great-souled Śakra (Indra) addressed Havyavāha (Agni) in the presence of Bṛhaspati."
यत्त्वं गतः प्रहितो जातवेदो बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
तत्किं प्राह स नृपो यक्ष्यमाणः कच्चिद्वचः प्रतिगृह्णाति तच्च ॥२१॥
तत्किं प्राह स नृपो यक्ष्यमाणः कच्चिद्वचः प्रतिगृह्णाति तच्च ॥२१॥
21. yattvaṁ gataḥ prahito jātavedo; bṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
tatkiṁ prāha sa nṛpo yakṣyamāṇaḥ; kaccidvacaḥ pratigṛhṇāti tacca.
tatkiṁ prāha sa nṛpo yakṣyamāṇaḥ; kaccidvacaḥ pratigṛhṇāti tacca.
21.
yat tvam gataḥ prahitaḥ jātavedaḥ
bṛhaspatim paridātum marutte |
tat kim prāha sa nṛpaḥ yakṣyamāṇaḥ
kaccit vacaḥ pratigṛhṇāti ca tat
bṛhaspatim paridātum marutte |
tat kim prāha sa nṛpaḥ yakṣyamāṇaḥ
kaccit vacaḥ pratigṛhṇāti ca tat
21.
"Since you, O Jātavedas (Agni), were dispatched to hand over Bṛhaspati to Marutta, what did that king, who is desirous of performing a (Vedic ritual/yajña), say? And does he indeed accept our proposal?"
अग्निरुवाच ।
न ते वाचं रोचयते मरुत्तो बृहस्पतेरञ्जलिं प्राहिणोत्सः ।
संवर्तो मां याजयितेत्यभीक्ष्णं पुनः पुनः स मया प्रोच्यमानः ॥२२॥
न ते वाचं रोचयते मरुत्तो बृहस्पतेरञ्जलिं प्राहिणोत्सः ।
संवर्तो मां याजयितेत्यभीक्ष्णं पुनः पुनः स मया प्रोच्यमानः ॥२२॥
22. agniruvāca ,
na te vācaṁ rocayate marutto; bṛhaspaterañjaliṁ prāhiṇotsaḥ ,
saṁvarto māṁ yājayitetyabhīkṣṇaṁ; punaḥ punaḥ sa mayā procyamānaḥ.
na te vācaṁ rocayate marutto; bṛhaspaterañjaliṁ prāhiṇotsaḥ ,
saṁvarto māṁ yājayitetyabhīkṣṇaṁ; punaḥ punaḥ sa mayā procyamānaḥ.
22.
agniḥ uvāca | na te vācam rocayate
maruttaḥ bṛhaspateḥ añjalim prāhiṇot
saḥ | saṃvartaḥ mām yājayita iti
abhīkṣṇam punaḥ punaḥ saḥ mayā procyamānaḥ
maruttaḥ bṛhaspateḥ añjalim prāhiṇot
saḥ | saṃvartaḥ mām yājayita iti
abhīkṣṇam punaḥ punaḥ saḥ mayā procyamānaḥ
22.
Agni said: "Marutta does not agree with your words; instead, he has extended an oblation (añjali) to Bṛhaspati. While I was being repeatedly urged by him, he kept asserting: 'Sāṃvarta will officiate my (Vedic ritual/yajña)."'
उवाचेदं मानुषा ये च दिव्याः प्रजापतेर्ये च लोका महान्तः ।
तांश्चेल्लभेयं संविदं तेन कृत्वा तथापि नेच्छेयमिति प्रतीतः ॥२३॥
तांश्चेल्लभेयं संविदं तेन कृत्वा तथापि नेच्छेयमिति प्रतीतः ॥२३॥
23. uvācedaṁ mānuṣā ye ca divyāḥ; prajāpaterye ca lokā mahāntaḥ ,
tāṁścellabheyaṁ saṁvidaṁ tena kṛtvā; tathāpi neccheyamiti pratītaḥ.
tāṁścellabheyaṁ saṁvidaṁ tena kṛtvā; tathāpi neccheyamiti pratītaḥ.
23.
uvāca idam mānuṣāḥ ye ca divyāḥ
prajāpateḥ ye ca lokāḥ mahāntaḥ tān
ca cet labheyam saṃvidam tena kṛtvā
tathā api na iccheyam iti pratītaḥ
prajāpateḥ ye ca lokāḥ mahāntaḥ tān
ca cet labheyam saṃvidam tena kṛtvā
tathā api na iccheyam iti pratītaḥ
23.
pratītaḥ idam uvāca: "ye mānuṣāḥ,
ye ca divyāḥ,
prajāpateḥ ye ca mahāntaḥ lokāḥ (santi),
tān ca (lokānām) saṃvidam tena kṛtvā cet labheyam tathā api na iccheyam iti.
"
ye ca divyāḥ,
prajāpateḥ ye ca mahāntaḥ lokāḥ (santi),
tān ca (lokānām) saṃvidam tena kṛtvā cet labheyam tathā api na iccheyam iti.
"
23.
He declared this, convinced: "Even if I were to attain knowledge (saṃvid) regarding these great realms - those of humans, those of divine beings, and those of Prajāpati - even then, I would not desire it."
इन्द्र उवाच ।
पुनर्भवान्पार्थिवं तं समेत्य वाक्यं मदीयं प्रापय स्वार्थयुक्तम् ।
पुनर्यद्युक्तो न करिष्यते वचस्ततो वज्रं संप्रहर्तास्मि तस्मै ॥२४॥
पुनर्भवान्पार्थिवं तं समेत्य वाक्यं मदीयं प्रापय स्वार्थयुक्तम् ।
पुनर्यद्युक्तो न करिष्यते वचस्ततो वज्रं संप्रहर्तास्मि तस्मै ॥२४॥
24. indra uvāca ,
punarbhavānpārthivaṁ taṁ sametya; vākyaṁ madīyaṁ prāpaya svārthayuktam ,
punaryadyukto na kariṣyate vaca;stato vajraṁ saṁprahartāsmi tasmai.
punarbhavānpārthivaṁ taṁ sametya; vākyaṁ madīyaṁ prāpaya svārthayuktam ,
punaryadyukto na kariṣyate vaca;stato vajraṁ saṁprahartāsmi tasmai.
24.
indraḥ uvāca punaḥ bhavān pārthivam tam
sametya vākyam madīyam prāpaya svārthayuktam
punaḥ yadi uktaḥ na kariṣyate
vacaḥ tataḥ vajram samprahartā asmi tasmai
sametya vākyam madīyam prāpaya svārthayuktam
punaḥ yadi uktaḥ na kariṣyate
vacaḥ tataḥ vajram samprahartā asmi tasmai
24.
indraḥ uvāca: "bhavān punaḥ tam pārthivam sametya svārthayuktam madīyam vākyam prāpaya.
punaḥ yadi uktaḥ vacaḥ na kariṣyate,
tataḥ tasmāi vajram samprahartā asmi.
"
punaḥ yadi uktaḥ vacaḥ na kariṣyate,
tataḥ tasmāi vajram samprahartā asmi.
"
24.
Indra said: "You (honored one) must go again, approach that earthly king, and convey my message, which is for your own benefit. If, again, he does not follow what is said, then I will strike him with the thunderbolt."
अग्निरुवाच ।
गन्धर्वराड्यात्वयं तत्र दूतो बिभेम्यहं वासव तत्र गन्तुम् ।
संरब्धो मामब्रवीत्तीक्ष्णरोषः संवर्तो वाक्यं चरितब्रह्मचर्यः ॥२५॥
गन्धर्वराड्यात्वयं तत्र दूतो बिभेम्यहं वासव तत्र गन्तुम् ।
संरब्धो मामब्रवीत्तीक्ष्णरोषः संवर्तो वाक्यं चरितब्रह्मचर्यः ॥२५॥
25. agniruvāca ,
gandharvarāḍyātvayaṁ tatra dūto; bibhemyahaṁ vāsava tatra gantum ,
saṁrabdho māmabravīttīkṣṇaroṣaḥ; saṁvarto vākyaṁ caritabrahmacaryaḥ.
gandharvarāḍyātvayaṁ tatra dūto; bibhemyahaṁ vāsava tatra gantum ,
saṁrabdho māmabravīttīkṣṇaroṣaḥ; saṁvarto vākyaṁ caritabrahmacaryaḥ.
25.
agniḥ uvāca gandharvarājaḥ yātu ayam
tatra dūtaḥ bibhemi aham vāsava tatra
gantum saṃrabdhaḥ mām abravīt tīkṣṇaroṣaḥ
saṃvartaḥ vākyam caritabrahmacaryaḥ
tatra dūtaḥ bibhemi aham vāsava tatra
gantum saṃrabdhaḥ mām abravīt tīkṣṇaroṣaḥ
saṃvartaḥ vākyam caritabrahmacaryaḥ
25.
agniḥ uvāca: "ayam gandharvarājaḥ tatra dūtaḥ yātu.
he vāsava,
aham tatra gantum bibhemi.
tīkṣṇaroṣaḥ,
caritabrahmacaryaḥ saṃvartaḥ saṃrabdhaḥ (san) mām vākyam abravīt (yathā.
.
.
)"
he vāsava,
aham tatra gantum bibhemi.
tīkṣṇaroṣaḥ,
caritabrahmacaryaḥ saṃvartaḥ saṃrabdhaḥ (san) mām vākyam abravīt (yathā.
.
.
)"
25.
Agni said: "Let this Gandharva king go there as a messenger. O Vāsava (Indra), I am afraid to go there. Saṃvarta, intensely enraged and one who has practiced celibacy (brahmacarya), spoke these words to me."
यद्यागच्छेः पुनरेवं कथंचिद्बृहस्पतिं परिदातुं मरुत्ते ।
दहेयं त्वां चक्षुषा दारुणेन संक्रुद्ध इत्येतदवैहि शक्र ॥२६॥
दहेयं त्वां चक्षुषा दारुणेन संक्रुद्ध इत्येतदवैहि शक्र ॥२६॥
26. yadyāgaccheḥ punarevaṁ kathaṁci;dbṛhaspatiṁ paridātuṁ marutte ,
daheyaṁ tvāṁ cakṣuṣā dāruṇena; saṁkruddha ityetadavaihi śakra.
daheyaṁ tvāṁ cakṣuṣā dāruṇena; saṁkruddha ityetadavaihi śakra.
26.
yadi āgaccheḥ punaḥ evam kathañcit
bṛhaspatim paridātum marute
daheyam tvām cakṣuṣā dāruṇena
saṃkruddhaḥ iti etat avaihi śakra
bṛhaspatim paridātum marute
daheyam tvām cakṣuṣā dāruṇena
saṃkruddhaḥ iti etat avaihi śakra
26.
he śakra,
etat avaihi (yat saṃvartaḥ abravīt): "yadi kathañcit evaṃ punaḥ marute bṛhaspatim paridātum āgaccheḥ,
(tarhi) saṃkruddhaḥ aham tvām dāruṇena cakṣuṣā daheyam iti.
"
etat avaihi (yat saṃvartaḥ abravīt): "yadi kathañcit evaṃ punaḥ marute bṛhaspatim paridātum āgaccheḥ,
(tarhi) saṃkruddhaḥ aham tvām dāruṇena cakṣuṣā daheyam iti.
"
26.
"If you ever come again in this manner, somehow to deliver Bṛhaspati to Marut, I will burn you with my terrible eye, being greatly enraged." Know this as what he said, O Śakra (Indra).
इन्द्र उवाच ।
त्वमेवान्यान्दहसे जातवेदो न हि त्वदन्यो विद्यते भस्मकर्ता ।
त्वत्संस्पर्शात्सर्वलोको बिभेत्यश्रद्धेयं वदसे हव्यवाह ॥२७॥
त्वमेवान्यान्दहसे जातवेदो न हि त्वदन्यो विद्यते भस्मकर्ता ।
त्वत्संस्पर्शात्सर्वलोको बिभेत्यश्रद्धेयं वदसे हव्यवाह ॥२७॥
27. indra uvāca ,
tvamevānyāndahase jātavedo; na hi tvadanyo vidyate bhasmakartā ,
tvatsaṁsparśātsarvaloko bibhe;tyaśraddheyaṁ vadase havyavāha.
tvamevānyāndahase jātavedo; na hi tvadanyo vidyate bhasmakartā ,
tvatsaṁsparśātsarvaloko bibhe;tyaśraddheyaṁ vadase havyavāha.
27.
indraḥ uvāca tvam eva anyān dahase
jātavedaḥ na hi tvat anyaḥ vidyate
bhasmakartā tvatsaṃsparśāt sarvalokaḥ
bibheti aśraddheyam vadase havyavāha
jātavedaḥ na hi tvat anyaḥ vidyate
bhasmakartā tvatsaṃsparśāt sarvalokaḥ
bibheti aśraddheyam vadase havyavāha
27.
indraḥ uvāca jātavedaḥ tvam eva anyān
dahase hi tvat anyaḥ bhasmakartā na
vidyate tvatsaṃsparśāt sarvalokaḥ
bibheti havyavāha aśraddheyam vadase
dahase hi tvat anyaḥ bhasmakartā na
vidyate tvatsaṃsparśāt sarvalokaḥ
bibheti havyavāha aśraddheyam vadase
27.
Indra said: "You alone consume others, O Fire (jātavedas); indeed, there is no one else apart from you who can reduce things to ashes. The entire world trembles at your touch. Yet, O carrier of oblations (havyavāh), you speak something unbelievable."
अग्निरुवाच ।
दिवं देवेन्द्र पृथिवीं चैव सर्वां संवेष्टयेस्त्वं स्वबलेनैव शक्र ।
एवंविधस्येह सतस्तवासौ कथं वृत्रस्त्रिदिवं प्राग्जहार ॥२८॥
दिवं देवेन्द्र पृथिवीं चैव सर्वां संवेष्टयेस्त्वं स्वबलेनैव शक्र ।
एवंविधस्येह सतस्तवासौ कथं वृत्रस्त्रिदिवं प्राग्जहार ॥२८॥
28. agniruvāca ,
divaṁ devendra pṛthivīṁ caiva sarvāṁ; saṁveṣṭayestvaṁ svabalenaiva śakra ,
evaṁvidhasyeha satastavāsau; kathaṁ vṛtrastridivaṁ prāgjahāra.
divaṁ devendra pṛthivīṁ caiva sarvāṁ; saṁveṣṭayestvaṁ svabalenaiva śakra ,
evaṁvidhasyeha satastavāsau; kathaṁ vṛtrastridivaṁ prāgjahāra.
28.
agniḥ uvāca divam devendra pṛthivīm ca
eva sarvām saṃveṣṭayeḥ tvam svabalena
eva śakra evam vidhasya iha sataḥ tava
asau katham vṛtraḥ tridivam prāk jahāra
eva sarvām saṃveṣṭayeḥ tvam svabalena
eva śakra evam vidhasya iha sataḥ tava
asau katham vṛtraḥ tridivam prāk jahāra
28.
agniḥ uvāca devendra śakra tvam svabalena
eva divam ca sarvām pṛthivīm eva
saṃveṣṭayeḥ iha evam vidhasya sataḥ tava
asau vṛtraḥ katham prāk tridivam jahāra
eva divam ca sarvām pṛthivīm eva
saṃveṣṭayeḥ iha evam vidhasya sataḥ tava
asau vṛtraḥ katham prāk tridivam jahāra
28.
Agni said: "O Indra, chief of the gods (devendra), O mighty one (śakra), you could indeed envelop the entire heaven and earth with your own strength. How then did Vṛtra previously seize the three worlds (tridivam) from you, who are so powerful and present here?"
इन्द्र उवाच ।
न चण्डिका जङ्गमा नो करेणुर्न वारिसोमं प्रपिबामि वह्ने ।
न दुर्बले वै विसृजामि वज्रं को मेऽसुखाय प्रहरेन्मनुष्यः ॥२९॥
न चण्डिका जङ्गमा नो करेणुर्न वारिसोमं प्रपिबामि वह्ने ।
न दुर्बले वै विसृजामि वज्रं को मेऽसुखाय प्रहरेन्मनुष्यः ॥२९॥
29. indra uvāca ,
na caṇḍikā jaṅgamā no kareṇu;rna vārisomaṁ prapibāmi vahne ,
na durbale vai visṛjāmi vajraṁ; ko me'sukhāya praharenmanuṣyaḥ.
na caṇḍikā jaṅgamā no kareṇu;rna vārisomaṁ prapibāmi vahne ,
na durbale vai visṛjāmi vajraṁ; ko me'sukhāya praharenmanuṣyaḥ.
29.
indraḥ uvāca na caṇḍikā jaṅgamā no
kareṇuḥ na vārisomam prapibāmi
vahne na durale vai visṛjāmi vajram
kaḥ me asukhāya praharet manuṣyaḥ
kareṇuḥ na vārisomam prapibāmi
vahne na durale vai visṛjāmi vajram
kaḥ me asukhāya praharet manuṣyaḥ
29.
indraḥ uvāca vahne aham na caṇḍikā
jaṅgamā na kareṇuḥ na vārisomam
prapibāmi vai durale vajram na visṛjāmi
kaḥ manuṣyaḥ me asukhāya praharet
jaṅgamā na kareṇuḥ na vārisomam
prapibāmi vai durale vajram na visṛjāmi
kaḥ manuṣyaḥ me asukhāya praharet
29.
Indra said: "O Fire (vahne), I am not a roving goddess Caṇḍikā, nor am I an elephant cow, nor do I drink water-soma. Indeed, I do not hurl my thunderbolt (vajra) at the weak. What mortal would dare strike me to cause me misery?"
प्रव्राजयेयं कालकेयान्पृथिव्यामपाकर्षं दानवानन्तरिक्षात् ।
दिवः प्रह्रादमवसानमानयं को मेऽसुखाय प्रहरेत मर्त्यः ॥३०॥
दिवः प्रह्रादमवसानमानयं को मेऽसुखाय प्रहरेत मर्त्यः ॥३०॥
30. pravrājayeyaṁ kālakeyānpṛthivyā;mapākarṣaṁ dānavānantarikṣāt ,
divaḥ prahrādamavasānamānayaṁ; ko me'sukhāya prahareta martyaḥ.
divaḥ prahrādamavasānamānayaṁ; ko me'sukhāya prahareta martyaḥ.
30.
pravrājayeyam kālakeyān pṛthivyām
apākarṣam dānavān antarikṣāt
divaḥ prahlādam avasānam ānayam
kaḥ me asukhāya praharet martyaḥ
apākarṣam dānavān antarikṣāt
divaḥ prahlādam avasānam ānayam
kaḥ me asukhāya praharet martyaḥ
30.
aham kālakeyān pṛthivyām pravrājayeyam
dānavān antarikṣāt apākarṣam
divaḥ prahlādam avasānam ānayam
kaḥ martyaḥ me asukhāya praharet
dānavān antarikṣāt apākarṣam
divaḥ prahlādam avasānam ānayam
kaḥ martyaḥ me asukhāya praharet
30.
"I would banish the Kālakeyas from the earth and drag the Dānavas down from the atmosphere. I would bring Prahlāda down from heaven to his demise. What mortal (martya) would dare strike me to cause me misery?"
अग्निरुवाच ।
यत्र शर्यातिं च्यवनो याजयिष्यन्सहाश्विभ्यां सोममगृह्णदेकः ।
तं त्वं क्रुद्धः प्रत्यषेधीः पुरस्ताच्छर्यातियज्ञं स्मर तं महेन्द्र ॥३१॥
यत्र शर्यातिं च्यवनो याजयिष्यन्सहाश्विभ्यां सोममगृह्णदेकः ।
तं त्वं क्रुद्धः प्रत्यषेधीः पुरस्ताच्छर्यातियज्ञं स्मर तं महेन्द्र ॥३१॥
31. agniruvāca ,
yatra śaryātiṁ cyavano yājayiṣya;nsahāśvibhyāṁ somamagṛhṇadekaḥ ,
taṁ tvaṁ kruddhaḥ pratyaṣedhīḥ purastā;ccharyātiyajñaṁ smara taṁ mahendra.
yatra śaryātiṁ cyavano yājayiṣya;nsahāśvibhyāṁ somamagṛhṇadekaḥ ,
taṁ tvaṁ kruddhaḥ pratyaṣedhīḥ purastā;ccharyātiyajñaṁ smara taṁ mahendra.
31.
agniḥ uvāca yatra śaryātim cyavanaḥ
yājayişyan saha aśvibhyām somam agṛhṇat
ekaḥ tam tvam kruddhaḥ pratyaṣedhīḥ
purastāt śaryātīyajñam smara tam mahendra
yājayişyan saha aśvibhyām somam agṛhṇat
ekaḥ tam tvam kruddhaḥ pratyaṣedhīḥ
purastāt śaryātīyajñam smara tam mahendra
31.
mahendra smara tam yatra cyavanaḥ
yājayişyan śaryātim saha aśvibhyām somam
ekaḥ agṛhṇat tvam kruddhaḥ purastāt
pratyaṣedhīḥ tam śaryātīyajñam agniḥ uvāca
yājayişyan śaryātim saha aśvibhyām somam
ekaḥ agṛhṇat tvam kruddhaḥ purastāt
pratyaṣedhīḥ tam śaryātīyajñam agniḥ uvāca
31.
Agni spoke: "O great Indra, remember that occasion when Cyavana, while officiating for King Śaryāti in a Vedic ritual (yajña), was about to accept the soma offering for the Aśvins, uniquely. You, becoming enraged, previously obstructed him at that very Vedic ritual (yajña) of Śaryāti."
वज्रं गृहीत्वा च पुरंदर त्वं संप्राहार्षीश्च्यवनस्यातिघोरम् ।
स ते विप्रः सह वज्रेण बाहुमपागृह्णात्तपसा जातमन्युः ॥३२॥
स ते विप्रः सह वज्रेण बाहुमपागृह्णात्तपसा जातमन्युः ॥३२॥
32. vajraṁ gṛhītvā ca puraṁdara tvaṁ; saṁprāhārṣīścyavanasyātighoram ,
sa te vipraḥ saha vajreṇa bāhu;mapāgṛhṇāttapasā jātamanyuḥ.
sa te vipraḥ saha vajreṇa bāhu;mapāgṛhṇāttapasā jātamanyuḥ.
32.
vajram gṛhītvā ca purandara tvam
samprāhārṣīḥ cyavanasya atighoram
saḥ te vipraḥ saha vajreṇa
bāhum apāgṛhṇāt tapasā jātamanuḥ
samprāhārṣīḥ cyavanasya atighoram
saḥ te vipraḥ saha vajreṇa
bāhum apāgṛhṇāt tapasā jātamanuḥ
32.
ca purandara tvam vajram gṛhītvā
atighoram samprāhārṣīḥ cyavanasya
saḥ vipraḥ jātamanuḥ tapasā
te bāhum saha vajreṇa apāgṛhṇāt
atighoram samprāhārṣīḥ cyavanasya
saḥ vipraḥ jātamanuḥ tapasā
te bāhum saha vajreṇa apāgṛhṇāt
32.
And you, O Purandara, having grasped the thunderbolt, struck Cyavana a most terrible blow. But that sage (vipra), his anger aroused, by means of his ascetic power (tapas), seized your arm along with the thunderbolt.
ततो रोषात्सर्वतो घोररूपं सपत्नं ते जनयामास भूयः ।
मदं नामासुरं विश्वरूपं यं त्वं दृष्ट्वा चक्षुषी संन्यमीलः ॥३३॥
मदं नामासुरं विश्वरूपं यं त्वं दृष्ट्वा चक्षुषी संन्यमीलः ॥३३॥
33. tato roṣātsarvato ghorarūpaṁ; sapatnaṁ te janayāmāsa bhūyaḥ ,
madaṁ nāmāsuraṁ viśvarūpaṁ; yaṁ tvaṁ dṛṣṭvā cakṣuṣī saṁnyamīlaḥ.
madaṁ nāmāsuraṁ viśvarūpaṁ; yaṁ tvaṁ dṛṣṭvā cakṣuṣī saṁnyamīlaḥ.
33.
tataḥ roṣāt sarvataḥ ghorarūpam
sapatnam te janayāmāsa bhūyaḥ
madam nāma asuram viśvarūpam yam
tvam dṛṣṭvā cakṣuṣī samnyamīlaḥ
sapatnam te janayāmāsa bhūyaḥ
madam nāma asuram viśvarūpam yam
tvam dṛṣṭvā cakṣuṣī samnyamīlaḥ
33.
tataḥ roṣāt bhūyaḥ te sapatnam ghorarūpam madam nāma asuram
viśvarūpam janayāmāsa yam tvam dṛṣṭvā cakṣuṣī samnyamīlaḥ
viśvarūpam janayāmāsa yam tvam dṛṣṭvā cakṣuṣī samnyamīlaḥ
33.
Then, out of anger, he (Cyavana) again generated for you a dreadful-looking enemy, by name Mada, a demon (asura) of cosmic form, at the sight of whom you closed both your eyes.
हनुरेका जगतीस्था तथैका दिवं गता महतो दानवस्य ।
सहस्रं दन्तानां शतयोजनानां सुतीक्ष्णानां घोररूपं बभूव ॥३४॥
सहस्रं दन्तानां शतयोजनानां सुतीक्ष्णानां घोररूपं बभूव ॥३४॥
34. hanurekā jagatīsthā tathaikā; divaṁ gatā mahato dānavasya ,
sahasraṁ dantānāṁ śatayojanānāṁ; sutīkṣṇānāṁ ghorarūpaṁ babhūva.
sahasraṁ dantānāṁ śatayojanānāṁ; sutīkṣṇānāṁ ghorarūpaṁ babhūva.
34.
hanuḥ ekā jagatīsthā tathā ekā
divam gatā mahataḥ dānavasya
sahasram dantānām śatayojanānām
sutīkṣṇānām ghorarūpam babhūva
divam gatā mahataḥ dānavasya
sahasram dantānām śatayojanānām
sutīkṣṇānām ghorarūpam babhūva
34.
mahataḥ dānavasya ekā hanuḥ
jagatīsthā tathā ekā divam gatā
sahasram dantānām śatayojanānām
sutīkṣṇānām ghorarūpam babhūva
jagatīsthā tathā ekā divam gatā
sahasram dantānām śatayojanānām
sutīkṣṇānām ghorarūpam babhūva
34.
One jaw of that mighty demon (dānava) was situated on the earth, and the other had reached the sky. A thousand teeth, each a hundred yojanas long and exceedingly sharp, became a dreadful sight.
वृत्ताः स्थूला रजतस्तम्भवर्णा दंष्ट्राश्चतस्रो द्वे शते योजनानाम् ।
स त्वां दन्तान्विदशन्नभ्यधावज्जिघांसया शूलमुद्यम्य घोरम् ॥३५॥
स त्वां दन्तान्विदशन्नभ्यधावज्जिघांसया शूलमुद्यम्य घोरम् ॥३५॥
35. vṛttāḥ sthūlā rajatastambhavarṇā; daṁṣṭrāścatasro dve śate yojanānām ,
sa tvāṁ dantānvidaśannabhyadhāva;jjighāṁsayā śūlamudyamya ghoram.
sa tvāṁ dantānvidaśannabhyadhāva;jjighāṁsayā śūlamudyamya ghoram.
35.
vṛttāḥ sthūlāḥ rajatastambhavarṇāḥ
daṃṣṭrāḥ catasraḥ dve śate yojanānām
saḥ tvām dantān vidaśan abhyadhāvat
jighāṃsayā śūlam udyamya ghoram
daṃṣṭrāḥ catasraḥ dve śate yojanānām
saḥ tvām dantān vidaśan abhyadhāvat
jighāṃsayā śūlam udyamya ghoram
35.
catasraḥ daṃṣṭrāḥ vṛttāḥ sthūlāḥ
rajatastambhavarṇāḥ dve śate yojanānām
saḥ tvām dantān vidaśan ghoram
śūlam udyamya jighāṃsayā abhyadhāvat
rajatastambhavarṇāḥ dve śate yojanānām
saḥ tvām dantān vidaśan ghoram
śūlam udyamya jighāṃsayā abhyadhāvat
35.
Four tusks, round, thick, and the color of silver pillars, each two hundred *yojanas* long - he rushed towards you, gnashing his teeth, raising a terrible spear with the intention to kill.
अपश्यस्त्वं तं तदा घोररूपं सर्वे त्वन्ये ददृशुर्दर्शनीयम् ।
यस्माद्भीतः प्राञ्जलिस्त्वं महर्षिमागच्छेथाः शरणं दानवघ्न ॥३६॥
यस्माद्भीतः प्राञ्जलिस्त्वं महर्षिमागच्छेथाः शरणं दानवघ्न ॥३६॥
36. apaśyastvaṁ taṁ tadā ghorarūpaṁ; sarve tvanye dadṛśurdarśanīyam ,
yasmādbhītaḥ prāñjalistvaṁ maharṣi;māgacchethāḥ śaraṇaṁ dānavaghna.
yasmādbhītaḥ prāñjalistvaṁ maharṣi;māgacchethāḥ śaraṇaṁ dānavaghna.
36.
apaśyaḥ tvam tam tadā ghorarūpam
sarve tu anye dadṛśuḥ darśanīyam
yasmāt bhītaḥ prāñjaliḥ tvam maharṣim
āgacchethāḥ śaraṇam dānavaghna
sarve tu anye dadṛśuḥ darśanīyam
yasmāt bhītaḥ prāñjaliḥ tvam maharṣim
āgacchethāḥ śaraṇam dānavaghna
36.
dānavaghna tvam tadā tam ghorarūpam
apaśyaḥ tu anye sarve darśanīyam
dadṛśuḥ yasmāt bhītaḥ tvam
prāñjaliḥ śaraṇam maharṣim āgacchethāḥ
apaśyaḥ tu anye sarve darśanīyam
dadṛśuḥ yasmāt bhītaḥ tvam
prāñjaliḥ śaraṇam maharṣim āgacchethāḥ
36.
You then saw him in a terrible form, while all others perceived him as beautiful. Frightened by him, you, with folded hands, approached the great sage for refuge, O slayer of Dānavas.
क्षत्रादेवं ब्रह्मबलं गरीयो न ब्रह्मतः किंचिदन्यद्गरीयः ।
सोऽहं जानन्ब्रह्मतेजो यथावन्न संवर्तं गन्तुमिच्छामि शक्र ॥३७॥
सोऽहं जानन्ब्रह्मतेजो यथावन्न संवर्तं गन्तुमिच्छामि शक्र ॥३७॥
37. kṣatrādevaṁ brahmabalaṁ garīyo; na brahmataḥ kiṁcidanyadgarīyaḥ ,
so'haṁ jānanbrahmatejo yathāva;nna saṁvartaṁ gantumicchāmi śakra.
so'haṁ jānanbrahmatejo yathāva;nna saṁvartaṁ gantumicchāmi śakra.
37.
kṣatrāt evam brahmabalam garīyaḥ na
brahmatas kiñcit anyat garīyaḥ
saḥ aham jānan brahmatejaḥ yathāvat
na saṃvartam gantum icchāmi śakra
brahmatas kiñcit anyat garīyaḥ
saḥ aham jānan brahmatejaḥ yathāvat
na saṃvartam gantum icchāmi śakra
37.
evam kṣatrāt brahmabalam garīyaḥ
brahmatas kiñcit anyat na garīyaḥ
śakra saḥ aham yathāvat brahmatejaḥ
jānan saṃvartam gantum na icchāmi
brahmatas kiñcit anyat na garīyaḥ
śakra saḥ aham yathāvat brahmatejaḥ
jānan saṃvartam gantum na icchāmi
37.
Thus, the power of (brahman) is superior to that of the warrior (kṣatra); nothing else is superior to (brahman). Therefore, O Indra, knowing the spiritual power (brahma-tejas) as it truly is, I do not wish to face destruction.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9 (current chapter)
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47