Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-119

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
अजितो द्रोणराधेयविकर्णकृतवर्मभिः ।
तीर्णः सैन्यार्णवं वीरः प्रतिश्रुत्य युधिष्ठिरे ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
ajito droṇarādheyavikarṇakṛtavarmabhiḥ ,
tīrṇaḥ sainyārṇavaṁ vīraḥ pratiśrutya yudhiṣṭhire.
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca ajitaḥ droṇarādheyavikaraṇakṛtavarmabhiḥ
tīrṇaḥ sainyārṇavam vīraḥ pratiśrutya yudhiṣṭhire
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca vīraḥ droṇarādheyavikaraṇakṛtavarmabhiḥ
ajitaḥ sainyārṇavam tīrṇaḥ yudhiṣṭhire pratiśrutya
1. Dhṛtarāṣṭra said: "That hero, who was unconquered by Droṇa, the son of Rādhā (Karṇa), Vikaṇṇa, and Kṛtavarman, and who had traversed the ocean of armies after making a promise to Yudhiṣṭhira - "
स कथं कौरवेयेण समरेष्वनिवारितः ।
निगृह्य भूरिश्रवसा बलाद्भुवि निपातितः ॥२॥
2. sa kathaṁ kauraveyeṇa samareṣvanivāritaḥ ,
nigṛhya bhūriśravasā balādbhuvi nipātitaḥ.
2. saḥ katham kauraveyeṇa samareṣu anivāritaḥ
nigṛhya bhūriśravasā balāt bhuvi nipātitaḥ
2. saḥ katham kauraveyeṇa samareṣu anivāritaḥ
bhūriśravasā nigṛhya balāt bhuvi nipātitaḥ
2. - how was he, unhindered by the Kauravas in battles, then seized by Bhuriśravas and forcibly thrown to the ground?
संजय उवाच ।
शृणु राजन्निहोत्पत्तिं शैनेयस्य यथा पुरा ।
यथा च भूरिश्रवसो यत्र ते संशयो नृप ॥३॥
3. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu rājannihotpattiṁ śaineyasya yathā purā ,
yathā ca bhūriśravaso yatra te saṁśayo nṛpa.
3. sañjayaḥ uvāca śṛṇu rājan iha utpattim śaineyasya yathā
purā yathā ca bhūriśravasaḥ yatra te saṃśayaḥ nṛpa
3. sañjayaḥ uvāca rājan nṛpa iha śṛṇu śaineyasya
yathā purā ca bhūriśravasaḥ yathā yatra te saṃśayaḥ
3. Sañjaya said: "O king, listen here to the circumstances of Śaineya (Sātyaki) as they occurred previously, and similarly for Bhuriśravas, regarding which you have doubt, O monarch."
अत्रेः पुत्रोऽभवत्सोमः सोमस्य तु बुधः स्मृतः ।
बुधस्यासीन्महेन्द्राभः पुत्र एकः पुरूरवाः ॥४॥
4. atreḥ putro'bhavatsomaḥ somasya tu budhaḥ smṛtaḥ ,
budhasyāsīnmahendrābhaḥ putra ekaḥ purūravāḥ.
4. atreḥ putraḥ abhavat somaḥ somasya tu budhaḥ smṛtaḥ
budhasya āsīt mahendrābhaḥ putraḥ ekaḥ purūravāḥ
4. atreḥ putraḥ somaḥ abhavat somasya tu budhaḥ smṛtaḥ
budhasya ekaḥ mahendrābhaḥ putraḥ purūravāḥ āsīt
4. From Atri, the son Soma was born. Of Soma, Budha is traditionally known [as his son]. And of Budha, there was one son, Pururavas, who was splendid like Mahendra (Indra).
पुरूरवस आयुस्तु आयुषो नहुषः स्मृतः ।
नहुषस्य ययातिस्तु राजर्षिर्देवसंमितः ॥५॥
5. purūravasa āyustu āyuṣo nahuṣaḥ smṛtaḥ ,
nahuṣasya yayātistu rājarṣirdevasaṁmitaḥ.
5. purūravasaḥ āyus tu āyuṣaḥ nahuṣaḥ smṛtaḥ
nahuṣasya yayātiḥ tu rājarṣiḥ devasam̐mitaḥ
5. purūravasaḥ tu āyus āyuṣaḥ nahuṣaḥ smṛtaḥ
nahuṣasya tu yayātiḥ rājarṣiḥ devasam̐mitaḥ
5. Purūravas had a son named Āyus, and from Āyus, Nahuṣa is remembered. From Nahuṣa, however, came Yayāti, a royal sage (rājarṣi) who was equal to a god.
ययातेर्देवयान्यां तु यदुर्ज्येष्ठोऽभवत्सुतः ।
यदोरभूदन्ववाये देवमीढ इति श्रुतः ॥६॥
6. yayāterdevayānyāṁ tu yadurjyeṣṭho'bhavatsutaḥ ,
yadorabhūdanvavāye devamīḍha iti śrutaḥ.
6. yayāteḥ devayānyām tu yaduḥ jyeṣṭhaḥ abhavat
sutaḥ yadoḥ abhūt anvavāye devamīḍhaḥ iti śrutaḥ
6. yayāteḥ devayānyām tu jyeṣṭhaḥ sutaḥ yaduḥ
abhavat yadoḥ anvavāye devamīḍhaḥ iti śrutaḥ abhūt
6. From Devayānī, Yayāti's eldest son, Yadu, was born. In Yadu's lineage, one known as Devamīḍha appeared.
यादवस्तस्य च सुतः शूरस्त्रैलोक्यसंमतः ।
शूरस्य शौरिर्नृवरो वसुदेवो महायशाः ॥७॥
7. yādavastasya ca sutaḥ śūrastrailokyasaṁmataḥ ,
śūrasya śaurirnṛvaro vasudevo mahāyaśāḥ.
7. yādavaḥ tasya ca sutaḥ śūraḥ trailokyasam̐mataḥ
śūrasya śauriḥ nṛvaraḥ vasudevaḥ mahāyaśāḥ
7. ca tasya yādavaḥ sutaḥ śūraḥ trailokyasam̐mataḥ
śūrasya śauriḥ nṛvaraḥ vasudevaḥ mahāyaśāḥ
7. And his (Devamīḍha's) son was Śūra, a Yādava, who was respected by all three worlds. From Śūra came Śauri, who was the eminent Vasudeva, a man of great renown.
धनुष्यनवरः शूरः कार्तवीर्यसमो युधि ।
तद्वीर्यश्चापि तत्रैव कुले शिनिरभून्नृपः ॥८॥
8. dhanuṣyanavaraḥ śūraḥ kārtavīryasamo yudhi ,
tadvīryaścāpi tatraiva kule śinirabhūnnṛpaḥ.
8. dhanuṣi anavaraḥ śūraḥ kārtavīryasamaḥ yudhi
tatvīryaḥ ca api tatra eva kule śiniḥ abhūt nṛpaḥ
8. dhanuṣi śūraḥ anavaraḥ yudhi kārtavīryasamaḥ ca
api tatra eva kule tatvīryaḥ śiniḥ nṛpaḥ abhūt
8. Śūra was unsurpassed in archery and equal to Kārtavīrya in battle. Also, in that very same lineage, King Śini appeared, possessing similar valor.
एतस्मिन्नेव काले तु देवकस्य महात्मनः ।
दुहितुः स्वयंवरे राजन्सर्वक्षत्रसमागमे ॥९॥
9. etasminneva kāle tu devakasya mahātmanaḥ ,
duhituḥ svayaṁvare rājansarvakṣatrasamāgame.
9. etasmin eva kāle tu devakasya mahātmanaḥ
duhituḥ svayaṃvare rājan sarvakṣatrasamāgame
9. rājan etasmin eva kāle tu mahātmanaḥ devakasya
duhituḥ svayaṃvare sarvakṣatrasamāgame
9. O king, at this very time, during the self-choice (svayaṃvara) ceremony of the daughter of the great-souled (ātman) Devaka, there was an assembly of all Kṣatriyas.
तत्र वै देवकीं देवीं वसुदेवार्थमाप्तवान् ।
निर्जित्य पार्थिवान्सर्वान्रथमारोपयच्छिनिः ॥१०॥
10. tatra vai devakīṁ devīṁ vasudevārthamāptavān ,
nirjitya pārthivānsarvānrathamāropayacchiniḥ.
10. tatra vai devakīm devīm vasudevārtham āptavān
nirjitya pārthivān sarvān ratham āropayat śiniḥ
10. tatra vai śiniḥ sarvān pārthivān nirjitya
vasudevārtham devīm devakīm āptavān ratham āropayat
10. There, indeed, having defeated all the kings, Śini obtained the divine Devakī for Vasudeva and then placed her on his chariot.
तां दृष्ट्वा देवकीं शौरे रथस्थां पुरुषर्षभः ।
नामृष्यत महातेजाः सोमदत्तः शिनेर्नृप ॥११॥
11. tāṁ dṛṣṭvā devakīṁ śaure rathasthāṁ puruṣarṣabhaḥ ,
nāmṛṣyata mahātejāḥ somadattaḥ śinernṛpa.
11. tām dṛṣṭvā devakīm śaure rathasthām puruṣarṣabhaḥ
na amṛṣyata mahātejāḥ somadattaḥ śineḥ nṛpa
11. nṛpa śaure rathasthām tām devakīm dṛṣṭvā mahātejāḥ
puruṣarṣabhaḥ somadattaḥ śineḥ na amṛṣyata
11. O king, upon seeing Devakī, the one destined for Śauri (Vasudeva), mounted on the chariot, the greatly energetic Somadatta, a foremost among men (puruṣa), did not tolerate (this act by) Śini.
तयोर्युद्धमभूद्राजन्दिनार्धं चित्रमद्भुतम् ।
बाहुयुद्धं सुबलिनोः शक्रप्रह्रादयोरिव ॥१२॥
12. tayoryuddhamabhūdrājandinārdhaṁ citramadbhutam ,
bāhuyuddhaṁ subalinoḥ śakraprahrādayoriva.
12. tayoḥ yuddham abhūt rājan dinārdham citram adbhutam
bāhuyuddham subalinoḥ śakrapralhrādayoḥ iva
12. rājan tayoḥ dinārdham citram adbhutam bāhuyuddham
yuddham abhūt subalinoḥ śakrapralhrādayoḥ iva
12. O king, an astonishing and marvelous battle occurred between those two, lasting for half a day, a hand-to-hand combat between two exceedingly powerful individuals, just like that between Indra and Prahlāda.
शिनिना सोमदत्तस्तु प्रसह्य भुवि पातितः ।
असिमुद्यम्य केशेषु प्रगृह्य च पदा हतः ॥१३॥
13. śininā somadattastu prasahya bhuvi pātitaḥ ,
asimudyamya keśeṣu pragṛhya ca padā hataḥ.
13. śininā tu somadattaḥ prasahya bhuvi pātitaḥ
| asim udyamya keśeṣu pragṛhya ca padā hataḥ
13. śininā tu somadattaḥ prasahya bhuvi pātitaḥ
(saḥ) asim udyamya keśeṣu pragṛhya ca padā hataḥ
13. Śini's grandson forcibly threw Somadatta to the ground. Seizing him by the hair and raising his sword, he then struck him with his foot.
मध्ये राजसहस्राणां प्रेक्षकाणां समन्ततः ।
कृपया च पुनस्तेन जीवेति स विसर्जितः ॥१४॥
14. madhye rājasahasrāṇāṁ prekṣakāṇāṁ samantataḥ ,
kṛpayā ca punastena jīveti sa visarjitaḥ.
14. madhye rāja-sahasrāṇām prekṣakāṇām samantataḥ
| kṛpayā ca punaḥ tena jīva iti saḥ visarjitaḥ
14. rāja-sahasrāṇām prekṣakāṇām samantataḥ madhye
tena ca punaḥ kṛpayā "jīva" iti saḥ visarjitaḥ
14. Amidst thousands of kings and onlookers all around, Śini's grandson, out of compassion, released him (Somadatta) again, saying, 'Live!'
तदवस्थः कृतस्तेन सोमदत्तोऽथ मारिष ।
प्रसादयन्महादेवममर्षवशमास्थितः ॥१५॥
15. tadavasthaḥ kṛtastena somadatto'tha māriṣa ,
prasādayanmahādevamamarṣavaśamāsthitaḥ.
15. tat avasthaḥ kṛtaḥ tena somadattaḥ atha māriṣa
| prasādayan mahādevam amarṣa-vaśam āsthitaḥ
15. māriṣa! atha tena kṛtaḥ tat-avasthaḥ somadattaḥ,
amarṣa-vaśam āsthitaḥ,
mahādevam prasādayan
15. O respectable one, Somadatta, thus left in that condition by him, then, having resorted to the power of indignation, began propitiating Mahadeva.
तस्य तुष्टो महादेवो वराणां वरदः प्रभुः ।
वरेण छन्दयामास स तु वव्रे वरं नृपः ॥१६॥
16. tasya tuṣṭo mahādevo varāṇāṁ varadaḥ prabhuḥ ,
vareṇa chandayāmāsa sa tu vavre varaṁ nṛpaḥ.
16. tasya tuṣṭaḥ mahādevaḥ varāṇām varadaḥ prabhuḥ
| vareṇa chandayām āsa saḥ tu vavre varam nṛpaḥ
16. tasya tuṣṭaḥ varāṇām varadaḥ prabhuḥ mahādevaḥ
vareṇa chandayām āsa saḥ nṛpaḥ tu varam vavre
16. Mahadeva, the lord and bestower of boons, being pleased with him, offered a boon. But that king (Somadatta) then chose a boon.
पुत्रमिच्छामि भगवन्यो निहन्याच्छिनेः सुतम् ।
मध्ये राजसहस्राणां पदा हन्याच्च संयुगे ॥१७॥
17. putramicchāmi bhagavanyo nihanyācchineḥ sutam ,
madhye rājasahasrāṇāṁ padā hanyācca saṁyuge.
17. putram icchāmi bhagavan yaḥ nihanyāt śineḥ sutam
madhye rājasahasrāṇām padā hanyāt ca saṃyuge
17. bhagavan putram icchāmi yaḥ śineḥ sutam nihanyāt
ca rājasahasrāṇām madhye saṃyuge padā hanyāt
17. O Worshipful One, I desire a son who would kill the son of Śini, and in battle, would trample him with his foot amidst thousands of kings.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा सोमदत्तस्य पार्थिव ।
एवमस्त्विति तत्रोक्त्वा स देवोऽन्तरधीयत ॥१८॥
18. tasya tadvacanaṁ śrutvā somadattasya pārthiva ,
evamastviti tatroktvā sa devo'ntaradhīyata.
18. tasya tat vacanam śrutvā somadattasya pārthiva
evam astu iti tatra uktvā saḥ devaḥ antaradhīyata
18. pārthiva somadattasya tat vacanam śrutvā saḥ
devaḥ tatra evam astu iti uktvā antaradhīyata
18. O King, having heard that speech of Somadatta, that deity, having said 'So be it' there, disappeared.
स तेन वरदानेन लब्धवान्भूरिदक्षिणम् ।
न्यपातयच्च समरे सौमदत्तिः शिनेः सुतम् ॥१९॥
19. sa tena varadānena labdhavānbhūridakṣiṇam ,
nyapātayacca samare saumadattiḥ śineḥ sutam.
19. saḥ tena varadānena labdhavān bhūridakṣiṇam
nyapātayat ca samare saumadattiḥ śineḥ sutam
19. saḥ tena varadānena bhūridakṣiṇam labdhavān
ca samare saumadattiḥ śineḥ sutam nyapātayat
19. He (Somadatta), by that boon, obtained Bhūridakṣiṇa; and Somadatti, in battle, struck down Śini's son.
एतत्ते कथितं राजन्यन्मां त्वं परिपृच्छसि ।
न हि शक्या रणे जेतुं सात्वता मनुजर्षभ ॥२०॥
20. etatte kathitaṁ rājanyanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi ,
na hi śakyā raṇe jetuṁ sātvatā manujarṣabha.
20. etat te kathitam rājan yat mām tvam paripṛcchasi
na hi śakyā raṇe jetum sātvatā manujarṣabha
20. rājan manujarṣabha,
yat tvam mām paripṛcchasi,
etat te kathitam.
hi raṇe sātvatā jetum na śakyā.
20. O King, O best of men, this which you ask me has been told to you. Indeed, it is not possible to conquer in battle against the Sātvata (Satyaki).
लब्धलक्ष्याश्च संग्रामे बहवश्चित्रयोधिनः ।
देवदानवगन्धर्वान्विजेतारो ह्यविस्मिताः ।
स्ववीर्यविजये युक्ता नैते परपरिग्रहाः ॥२१॥
21. labdhalakṣyāśca saṁgrāme bahavaścitrayodhinaḥ ,
devadānavagandharvānvijetāro hyavismitāḥ ,
svavīryavijaye yuktā naite paraparigrahāḥ.
21. labdhalakṣyāḥ ca saṃgrāme bahavaḥ
citrayodhinaḥ devadānavagandharvān
vijetāraḥ hi avismitāḥ svavīryavijaye
yuktāḥ na ete paraparigrahāḥ
21. ete bahavaḥ citrayodhinaḥ saṃgrāme
labdhalakṣyāḥ ca hi avismitāḥ
devadānavagandharvān vijetāraḥ
svavīryavijaye yuktāḥ na paraparigrahāḥ
21. Many of them are skillful fighters who have achieved their targets in battle, indeed undaunted conquerors of gods, demons, and Gandharvas. They are dedicated to victory achieved by their own strength; these men are not dependent on others.
न तुल्यं वृष्णिभिरिह दृश्यते किंचन प्रभो ।
भूतं भव्यं भविष्यच्च बलेन भरतर्षभ ॥२२॥
22. na tulyaṁ vṛṣṇibhiriha dṛśyate kiṁcana prabho ,
bhūtaṁ bhavyaṁ bhaviṣyacca balena bharatarṣabha.
22. na tulyam vṛṣṇibhiḥ iha dṛśyate kiṃcana prabho
bhūtam bhavyam bhaviṣyat ca balena bharatarṣabha
22. prabho bharatarṣabha iha balena bhūtam bhavyam
bhaviṣyat ca vṛṣṇibhiḥ tulyam kiṃcana na dṛśyate
22. O lord, O best among the Bharatas, nothing in strength, whether past, present, or future, is seen here that is equal to the Vrishnis.
न ज्ञातिमवमन्यन्ते वृद्धानां शासने रताः ।
न देवासुरगन्धर्वा न यक्षोरगराक्षसाः ।
जेतारो वृष्णिवीराणां न पुनर्मानुषा रणे ॥२३॥
23. na jñātimavamanyante vṛddhānāṁ śāsane ratāḥ ,
na devāsuragandharvā na yakṣoragarākṣasāḥ ,
jetāro vṛṣṇivīrāṇāṁ na punarmānuṣā raṇe.
23. na jñātim avamanyante vṛddhānām
śāsane ratāḥ na devāsuragandharvāḥ
na yakṣoragarākṣasāḥ jetāraḥ
vṛṣṇivīrāṇām na punaḥ mānuṣāḥ raṇe
23. vṛddhānām śāsane ratāḥ (te) jñātim
na avamanyante devāsuragandharvāḥ
na yakṣoragarākṣasāḥ na punaḥ
mānuṣāḥ ca raṇe vṛṣṇivīrāṇām jetāraḥ na
23. They do not disrespect their kinsmen, being devoted to the commands of their elders. Neither gods, demons, or Gandharvas, nor Yakshas, Uragas, or Rakshasas can conquer the Vrishni heroes; how much less so mere humans in battle.
ब्रह्मद्रव्ये गुरुद्रव्ये ज्ञातिद्रव्येऽप्यहिंसकाः ।
एतेषां रक्षितारश्च ये स्युः कस्यांचिदापदि ॥२४॥
24. brahmadravye gurudravye jñātidravye'pyahiṁsakāḥ ,
eteṣāṁ rakṣitāraśca ye syuḥ kasyāṁcidāpadi.
24. brahmadravye gurudravye jñātidravye api ahiṃsakāḥ
eteṣām rakṣitāraḥ ca ye syuḥ kasyāṃcit āpadi
24. (te) brahmadravye gurudravye jñātidravye api
ahiṃsakāḥ ca eteṣām ye rakṣitāraḥ syuḥ kasyāṃcit āpadi
24. They are non-violent regarding the property of Brahmins, preceptors (guru), and kinsmen. And they are also the protectors of these (properties) in any calamity.
अर्थवन्तो न चोत्सिक्ता ब्रह्मण्याः सत्यवादिनः ।
समर्थान्नावमन्यन्ते दीनानभ्युद्धरन्ति च ॥२५॥
25. arthavanto na cotsiktā brahmaṇyāḥ satyavādinaḥ ,
samarthānnāvamanyante dīnānabhyuddharanti ca.
25. arthavantaḥ na ca utsiktāḥ brahmaṇyāḥ satyavādinaḥ
samarthān na avamanyante dīnān abhyuddharanti ca
25. arthavantaḥ ca na utsiktāḥ brahmaṇyāḥ satyavādinaḥ
samarthān na avamanyante ca dīnān abhyuddharanti
25. They are wealthy but not arrogant; they are devoted to sacred knowledge (brahmaṇyāḥ) and truthful. They do not disrespect the capable and they uplift the distressed.
नित्यं देवपरा दान्ता दातारश्चाविकत्थनाः ।
तेन वृष्णिप्रवीराणां चक्रं न प्रतिहन्यते ॥२६॥
26. nityaṁ devaparā dāntā dātāraścāvikatthanāḥ ,
tena vṛṣṇipravīrāṇāṁ cakraṁ na pratihanyate.
26. nityam devaparāḥ dāntāḥ dātāraḥ ca avikatthanaḥ
tena vṛṣṇipravīrāṇām cakram na pratihanyate
26. nityam devaparāḥ dāntāḥ dātāraḥ ca avikatthanaḥ
tena vṛṣṇipravīrāṇām cakram na pratihanyate
26. They are constantly devoted to the gods, self-controlled, generous donors, and not boastful. For this reason, the dominion of the heroes among the Vṛṣṇis is never obstructed.
अपि मेरुं वहेत्कश्चित्तरेद्वा मकरालयम् ।
न तु वृष्णिप्रवीराणां समेत्यान्तं व्रजेन्नृप ॥२७॥
27. api meruṁ vahetkaścittaredvā makarālayam ,
na tu vṛṣṇipravīrāṇāṁ sametyāntaṁ vrajennṛpa.
27. api merum vahet kaścit taret vā makarālayam na
tu vṛṣṇipravīrāṇām sametya antam vrajet nṛpa
27. nṛpa kaścit api merum vahet vā makarālayam
taret tu vṛṣṇipravīrāṇām sametya antam na vrajet
27. O King, someone might even carry Mount Meru or cross the ocean, but they would not reach the end (anta) of the Vṛṣṇi heroes, having come into conflict with them.
एतत्ते सर्वमाख्यातं यत्र ते संशयो विभो ।
कुरुराज नरश्रेष्ठ तव ह्यपनयो महान् ॥२८॥
28. etatte sarvamākhyātaṁ yatra te saṁśayo vibho ,
kururāja naraśreṣṭha tava hyapanayo mahān.
28. etat te sarvam ākhyātam yatra te saṃśayaḥ vibho
kururāja naraśreṣṭha tava hi apanayaḥ mahān
28. vibho kururāja naraśreṣṭha yatra te saṃśayaḥ
etat sarvam te ākhyātam hi tava mahān apanayaḥ
28. O mighty lord (vibho), O King of Kurus (kururāja), O best among men (naraśreṣṭha), all this has been recounted to you, concerning which you had doubt. Indeed, your transgression (apanaya) is great.