Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-26

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
तीर्थानां दर्शनं श्रेयः स्नानं च भरतर्षभ ।
श्रवणं च महाप्राज्ञ श्रोतुमिच्छामि तत्त्वतः ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
tīrthānāṁ darśanaṁ śreyaḥ snānaṁ ca bharatarṣabha ,
śravaṇaṁ ca mahāprājña śrotumicchāmi tattvataḥ.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca tīrthānāṃ darśanaṃ śreyaḥ snānaṃ ca
bharatarṣabha śravaṇaṃ ca mahāprājña śrotum icchāmi tattvataḥ
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca.
bharatarṣabha,
mahāprājña,
tīrthānāṃ darśanaṃ ca snānaṃ śreyaḥ.
śravaṇaṃ ca tattvataḥ śrotum icchāmi
1. Yudhishthira said: 'O best of the Bharatas, O greatly wise one, the sight of holy places (tīrthas) and bathing in them is considered meritorious. I wish to hear about this in its true essence.'
पृथिव्यां यानि तीर्थानि पुण्यानि भरतर्षभ ।
वक्तुमर्हसि मे तानि श्रोतास्मि नियतः प्रभो ॥२॥
2. pṛthivyāṁ yāni tīrthāni puṇyāni bharatarṣabha ,
vaktumarhasi me tāni śrotāsmi niyataḥ prabho.
2. pṛthivyāṃ yāni tīrthāni puṇyāni bharatarṣabha
vaktum arhasi me tāni śrotā asmi niyataḥ prabho
2. bharatarṣabha,
prabho,
pṛthivyāṃ yāni puṇyāni tīrthāni,
tāni me vaktum arhasi.
niyataḥ śrotā asmi
2. O best of the Bharatas, O lord, you ought to tell me about all the sacred holy places (tīrthas) that exist on earth. I am an attentive listener.
भीष्म उवाच ।
इममङ्गिरसा प्रोक्तं तीर्थवंशं महाद्युते ।
श्रोतुमर्हसि भद्रं ते प्राप्स्यसे धर्ममुत्तमम् ॥३॥
3. bhīṣma uvāca ,
imamaṅgirasā proktaṁ tīrthavaṁśaṁ mahādyute ,
śrotumarhasi bhadraṁ te prāpsyase dharmamuttamam.
3. bhīṣma uvāca imam aṅgirasā proktam tīrthavaṃśam mahādyute
śrotum arhasi bhadram te prāpsyase dharmam uttamam
3. bhīṣma uvāca mahādyute imam aṅgirasā proktam tīrthavaṃśam
śrotum arhasi te bhadram uttamam dharmam prāpsyase
3. Bhīṣma said: O great lustrous one, you should hear this account of sacred places (tīrthas) narrated by Aṅgirasa. May good fortune be with you; you will attain supreme merit (dharma).
तपोवनगतं विप्रमभिगम्य महामुनिम् ।
पप्रच्छाङ्गिरसं वीर गौतमः संशितव्रतः ॥४॥
4. tapovanagataṁ vipramabhigamya mahāmunim ,
papracchāṅgirasaṁ vīra gautamaḥ saṁśitavrataḥ.
4. tapovanagatam vipram abhigamya mahāmunim
papraccha aṅgirasam vīra gautamaḥ saṃśitavrataḥ
4. vīra saṃśitavrataḥ gautamaḥ tapovanagatam
vipram mahāmunim aṅgirasam abhigamya papraccha
4. Bhīṣma continued: O hero, Gautama, whose vows were firm, approached the great sage Aṅgirasa, the Brahmin who was residing in the hermitage, and asked him.
अस्ति मे भगवन्कश्चित्तीर्थेभ्यो धर्मसंशयः ।
तत्सर्वं श्रोतुमिच्छामि तन्मे शंस महामुने ॥५॥
5. asti me bhagavankaścittīrthebhyo dharmasaṁśayaḥ ,
tatsarvaṁ śrotumicchāmi tanme śaṁsa mahāmune.
5. asti me bhagavan kaścit tīrthebhyaḥ dharmasaṃśayaḥ
tat sarvam śrotum icchāmi tat me śaṃsa mahāmune
5. bhagavan mahāmune me tīrthebhyaḥ kaścit dharmasaṃśayaḥ
asti tat sarvam śrotum icchāmi tat me śaṃsa
5. O Venerable One, I have a certain question regarding the (dharma) of sacred places (tīrthas). I wish to hear all of it; therefore, O great sage (muni), please tell it to me.
उपस्पृश्य फलं किं स्यात्तेषु तीर्थेषु वै मुने ।
प्रेत्यभावे महाप्राज्ञ तद्यथास्ति तथा वद ॥६॥
6. upaspṛśya phalaṁ kiṁ syātteṣu tīrtheṣu vai mune ,
pretyabhāve mahāprājña tadyathāsti tathā vada.
6. upaspṛśya phalam kim syāt teṣu tīrtheṣu vai mune
pretyabhāve mahāprājña tat yathā asti tathā vada
6. mune mahāprājña teṣu tīrtheṣu upaspṛśya pretyabhāve
kim phalam vai syāt tat yathā asti tathā vada
6. O sage (muni), O greatly wise one, what indeed would be the spiritual benefit in the afterlife from bathing in those sacred places (tīrthas)? Please tell me exactly how it is.
अङ्गिरा उवाच ।
सप्ताहं चन्द्रभागां वै वितस्तामूर्मिमालिनीम् ।
विगाह्य वै निराहारो निर्ममो मुनिवद्भवेत् ॥७॥
7. aṅgirā uvāca ,
saptāhaṁ candrabhāgāṁ vai vitastāmūrmimālinīm ,
vigāhya vai nirāhāro nirmamo munivadbhavet.
7. aṅgirā uvāca saptāham candrabhāgām vai vitastām
ūrmimālinīm vigāhya vai nirāhāro nirmamo munivat bhavet
7. aṅgirā uvāca vai candrabhāgām ūrmimālinīm vitastām
vigāhya vai nirāhāro nirmamo saptāham munivat bhavet
7. Aṅgirā said: By bathing for seven days in the Candrabhāgā and the wave-adorned Vitastā, one who remains without food and free from possessiveness will become like a sage (muni).
काश्मीरमण्डले नद्यो याः पतन्ति महानदम् ।
ता नदीः सिन्धुमासाद्य शीलवान्स्वर्गमाप्नुयात् ॥८॥
8. kāśmīramaṇḍale nadyo yāḥ patanti mahānadam ,
tā nadīḥ sindhumāsādya śīlavānsvargamāpnuyāt.
8. kāśmīramaṇḍale nadyaḥ yāḥ patanti mahānadam tāḥ
nadīḥ sindhum āsādya śīlavān svargam āpnuyāt
8. kāśmīramaṇḍale yāḥ nadyaḥ mahānadam patanti,
tāḥ nadīḥ sindhum āsādya,
śīlavān svargam āpnuyāt
8. A virtuous person, by reaching those rivers in the Kashmir region that flow into the great river and then reach the Sindhu (Indus), would attain heaven.
पुष्करं च प्रभासं च नैमिषं सागरोदकम् ।
देविकामिन्द्रमार्गं च स्वर्णबिन्दुं विगाह्य च ।
विबोध्यते विमानस्थः सोऽप्सरोभिरभिष्टुतः ॥९॥
9. puṣkaraṁ ca prabhāsaṁ ca naimiṣaṁ sāgarodakam ,
devikāmindramārgaṁ ca svarṇabinduṁ vigāhya ca ,
vibodhyate vimānasthaḥ so'psarobhirabhiṣṭutaḥ.
9. puṣkaram ca prabhāsam ca naimiṣam
sāgarodakam devikām indramārgam ca
svarṇabindum vigāhya ca vibodhyate
vimānasthaḥ saḥ apsarobhiḥ abhiṣṭutaḥ
9. puṣkaram ca prabhāsam ca naimiṣam sāgarodakam devikām indramārgam ca svarṇabindum ca vigāhya,
saḥ vimānasthaḥ vibodhyate apsarobhiḥ abhiṣṭutaḥ
9. By bathing in Puṣkara, Prabhāsa, Naimiṣa, Sāgarodaka, Devikā, Indramārga, and Svarṇabindu, one is awakened, resides in a celestial chariot, and is praised by apsaras.
हिरण्यबिन्दुं विक्षोभ्य प्रयतश्चाभिवाद्य तम् ।
कुशेशयं च देवत्वं पूयते तस्य किल्बिषम् ॥१०॥
10. hiraṇyabinduṁ vikṣobhya prayataścābhivādya tam ,
kuśeśayaṁ ca devatvaṁ pūyate tasya kilbiṣam.
10. hiraṇyabindum vikṣobhya prayataḥ ca abhivādya
tam kuśeśayam ca devatvam pūyate tasya kilbiṣam
10. prayataḥ hiraṇyabindum vikṣobhya tam abhivādya ca kuśeśayam ca devatvam ca (vīkṣobhya abhivādya ca),
tasya kilbiṣam pūyate
10. Having diligently agitated Hiraṇyabindu, and having saluted it, and having also honored Kuśeśaya and the divine presence, his sin is purified.
इन्द्रतोयां समासाद्य गन्धमादनसंनिधौ ।
करतोयां कुरङ्गेषु त्रिरात्रोपोषितो नरः ।
अश्वमेधमवाप्नोति विगाह्य नियतः शुचिः ॥११॥
11. indratoyāṁ samāsādya gandhamādanasaṁnidhau ,
karatoyāṁ kuraṅgeṣu trirātropoṣito naraḥ ,
aśvamedhamavāpnoti vigāhya niyataḥ śuciḥ.
11. indratoyām samāsādya
gandhamādanasaṃnidhau karatoyām kuraṅgeṣu
trirātropōṣitaḥ naraḥ aśvamedham
avāpnōti vigāhya niyataḥ śuciḥ
11. yaḥ naraḥ niyataḥ śuciḥ trirātropōṣitaḥ
gandhamādanasaṃnidhau
indratoyām samāsādya kuraṅgeṣu
karatoyām vigāhya aśvamedham avāpnōti
11. A person who, having reached the Indratoya river near Gandhamadana, and having bathed in the Karatoya river in the region of Kuranga, being self-controlled, pure, and having fasted for three nights, attains the fruit of an aśvamedha (Vedic ritual).
गङ्गाद्वारे कुशावर्ते बिल्वके नेमिपर्वते ।
तथा कनखले स्नात्वा धूतपाप्मा दिवं व्रजेत् ॥१२॥
12. gaṅgādvāre kuśāvarte bilvake nemiparvate ,
tathā kanakhale snātvā dhūtapāpmā divaṁ vrajet.
12. gaṅgādvāre kuśāvarte bilvake nemiparvate
tathā kanakhalē snātvā dhūtapāpmā divam vrajēt
12. (saḥ) dhūtapāpmā gaṅgādvāre kuśāvarte bilvake
nemiparvate tathā kanakhalē snātvā divam vrajēt
12. Having bathed at Gangadvāra, Kuśāvarta, Bilvaka, Nemiparvata, and likewise at Kankhal, one, cleansed of sins, should attain heaven.
अपां ह्रद उपस्पृश्य वाजपेयफलं लभेत् ।
ब्रह्मचारी जितक्रोधः सत्यसंधस्त्वहिंसकः ॥१३॥
13. apāṁ hrada upaspṛśya vājapeyaphalaṁ labhet ,
brahmacārī jitakrodhaḥ satyasaṁdhastvahiṁsakaḥ.
13. apām hradam upaspṛśya vājapeyaphalam labheta
brahmacārī jitakrodhaḥ satyasaṃdhaḥ tu ahiṃsakaḥ
13. yaḥ brahmacārī jitakrodhaḥ satyasaṃdhaḥ tu ahiṃsakaḥ
(saḥ) apām hradam upaspṛśya vājapeyaphalam labheta
13. Having bathed in a deep pool of water, a person who observes celibacy (brahmacarya), has conquered anger, is truthful, and is non-violent, obtains the fruit of a Vājapeya (Vedic ritual).
यत्र भागीरथी गङ्गा भजते दिशमुत्तराम् ।
महेश्वरस्य निष्ठाने यो नरस्त्वभिषिच्यते ।
एकमासं निराहारः स्वयं पश्यति देवताः ॥१४॥
14. yatra bhāgīrathī gaṅgā bhajate diśamuttarām ,
maheśvarasya niṣṭhāne yo narastvabhiṣicyate ,
ekamāsaṁ nirāhāraḥ svayaṁ paśyati devatāḥ.
14. yatra bhāgīrathī gaṅgā bhajate
diśam uttarām maheśvarasya niṣṭhāne
yaḥ naraḥ tu abhiṣicyate ekamāsam
nirāhāraḥ svayam paśyati devatāḥ
14. yatra bhāgīrathī gaṅgā uttarām diśam bhajate,
yaḥ naraḥ tu maheśvarasya niṣṭhāne abhiṣicyate (saḥ) ekamāsam nirāhāraḥ svayam devatāḥ paśyati
14. Where the Bhāgīrathī Gaṅgā flows towards the northern direction, a person who performs ritual ablution at the abode of Maheśvara, remaining without food for one month, personally sees the divine beings (devatā).
सप्तगङ्गे त्रिगङ्गे च इन्द्रमार्गे च तर्पयन् ।
सुधां वै लभते भोक्तुं यो नरो जायते पुनः ॥१५॥
15. saptagaṅge trigaṅge ca indramārge ca tarpayan ,
sudhāṁ vai labhate bhoktuṁ yo naro jāyate punaḥ.
15. saptagaṅge trigaṅge ca indramārge ca tarpayan
sudhām vai labhate bhoktum yaḥ naraḥ jāyate punaḥ
15. The person who performs ancestral rites in Saptaganga, Triganga, and Indramarga certainly obtains nectar to enjoy when reborn.
महाश्रम उपस्पृश्य योऽग्निहोत्रपरः शुचिः ।
एकमासं निराहारः सिद्धिं मासेन स व्रजेत् ॥१६॥
16. mahāśrama upaspṛśya yo'gnihotraparaḥ śuciḥ ,
ekamāsaṁ nirāhāraḥ siddhiṁ māsena sa vrajet.
16. mahāśrame upaspṛśya yaḥ agnihotraparaḥ śuciḥ
ekamāsam nirāhāraḥ siddhim māsena saḥ vrajet
16. The pure person who, having bathed in Mahashrama, is devoted to the Vedic fire ritual (agnihotra) and fasts for one month, will attain spiritual perfection (siddhi) within that month.
महाह्रद उपस्पृश्य भृगुतुङ्गे त्वलोलुपः ।
त्रिरात्रोपोषितो भूत्वा मुच्यते ब्रह्महत्यया ॥१७॥
17. mahāhrada upaspṛśya bhṛgutuṅge tvalolupaḥ ,
trirātropoṣito bhūtvā mucyate brahmahatyayā.
17. mahāhrade upaspṛśya bhṛgutūṅge tu alolupaḥ
trirātropoṣitaḥ bhūtvā mucyate brahmahatyayā
17. Having bathed in the great lake (Mahahrada) and (on) Bhrgutunga, a person who is free from covetousness, and has fasted for three nights, is liberated from the sin of brahminicide.
कन्याकूप उपस्पृश्य बलाकायां कृतोदकः ।
देवेषु कीर्तिं लभते यशसा च विराजते ॥१८॥
18. kanyākūpa upaspṛśya balākāyāṁ kṛtodakaḥ ,
deveṣu kīrtiṁ labhate yaśasā ca virājate.
18. kanyākūpe upaspṛśya balākāyām kṛtodakaḥ
deveṣu kīrtim labhate yaśasā ca virājate
18. A person who, having bathed in Kanyakupa and offered water in Balaka, obtains fame among the gods and shines with glory.
देशकाल उपस्पृश्य तथा सुन्दरिकाह्रदे ।
अश्विभ्यां रूपवर्चस्यं प्रेत्य वै लभते नरः ॥१९॥
19. deśakāla upaspṛśya tathā sundarikāhrade ,
aśvibhyāṁ rūpavarcasyaṁ pretya vai labhate naraḥ.
19. deśakāle upaspr̥śya tathā sundarikāhrade
aśvibhyām rūpavarccasyaṁ pretya vai labhate naraḥ
19. naraḥ deśakāle sundarikāhrade tathā upaspr̥śya
aśvibhyām rūpavarccasyaṁ vai pretya labhate
19. A person who performs ablutions at the appropriate time and place, and also in the Sundarikā lake, certainly obtains beauty and radiance from the Aśvins after death.
महागङ्गामुपस्पृश्य कृत्तिकाङ्गारके तथा ।
पक्षमेकं निराहारः स्वर्गमाप्नोति निर्मलः ॥२०॥
20. mahāgaṅgāmupaspṛśya kṛttikāṅgārake tathā ,
pakṣamekaṁ nirāhāraḥ svargamāpnoti nirmalaḥ.
20. mahāgaṅgām upaspr̥śya kr̥ttikāṅgārake tathā
pakṣam ekam nirāhāraḥ svargam āpnoti nirmalaḥ
20. [saḥ] nirmalaḥ mahāgaṅgām upaspr̥śya tathā
kr̥ttikāṅgārake ekam pakṣam nirāhāraḥ svargam āpnoti
20. A pure person who bathes in the Mahāgaṅgā (river) and also at Kr̥ttikāṅgāraka, and fasts for one fortnight, attains heaven.
वैमानिक उपस्पृश्य किङ्किणीकाश्रमे तथा ।
निवासेऽप्सरसां दिव्ये कामचारी महीयते ॥२१॥
21. vaimānika upaspṛśya kiṅkiṇīkāśrame tathā ,
nivāse'psarasāṁ divye kāmacārī mahīyate.
21. vaimānikaḥ upaspr̥śya kiṅkiṇīkāśrame tathā
nivāse apsarasām divye kāmacārī mahīyate
21. [saḥ] kiṅkiṇīkāśrame upaspr̥śya tathā vaimānikaḥ
(bhūtvā) apsarasām divye nivāse kāmacārī mahīyate
21. A person who performs ablutions in the Kiṅkiṇīkā hermitage (āśrama) becomes like a celestial traveler and moves freely in the divine abode of the celestial nymphs (apsaras), and is honored.
कालिकाश्रममासाद्य विपाशायां कृतोदकः ।
ब्रह्मचारी जितक्रोधस्त्रिरात्रान्मुच्यते भवात् ॥२२॥
22. kālikāśramamāsādya vipāśāyāṁ kṛtodakaḥ ,
brahmacārī jitakrodhastrirātrānmucyate bhavāt.
22. kālikāśramam āsādya vipāśāyām kr̥todakaḥ
brahmacārī jitakrodhaḥ trirātrāt mucyate bhavāt
22. brahmacārī jitakrodhaḥ [saḥ] kālikāśramam āsādya
vipāśāyām kr̥todakaḥ trirātrāt bhavāt mucyate
22. A celibate (brahmacārī) who has conquered anger (jitakrodhaḥ), having reached the Kālikā hermitage (āśrama) and performed ablutions in the Vipāśā (river), is liberated (mucyate) from worldly existence (bhava) after three nights.
आश्रमे कृत्तिकानां तु स्नात्वा यस्तर्पयेत्पितॄन् ।
तोषयित्वा महादेवं निर्मलः स्वर्गमाप्नुयात् ॥२३॥
23. āśrame kṛttikānāṁ tu snātvā yastarpayetpitṝn ,
toṣayitvā mahādevaṁ nirmalaḥ svargamāpnuyāt.
23. āśrame kṛttikānām tu snātvā yaḥ tarpayet pitṝn
toṣayitvā mahādevam nirmalaḥ svargam āpnuyāt
23. yaḥ kṛttikānām āśrame snātvā pitṝn tarpayet
mahādevam toṣayitvā (saḥ) nirmalaḥ svargam āpnuyāt
23. Whoever bathes in the hermitage of the Kṛttikās, then satisfies the ancestors and pleases Mahādeva, becomes purified and attains heaven.
महापुर उपस्पृश्य त्रिरात्रोपोषितो नरः ।
त्रसानां स्थावराणां च द्विपदानां भयं त्यजेत् ॥२४॥
24. mahāpura upaspṛśya trirātropoṣito naraḥ ,
trasānāṁ sthāvarāṇāṁ ca dvipadānāṁ bhayaṁ tyajet.
24. mahāpura upaspṛśya tri-rātra-upoṣitaḥ naraḥ
trasānām sthāvarāṇām ca dvi-padānām bhayam tyajet
24. naraḥ mahāpura upaspṛśya tri-rātra-upoṣitaḥ
trasānām sthāvarāṇām ca dvi-padānām bhayam tyajet
24. A man who bathes in Mahāpura and fasts for three nights will abandon fear of all mobile, immobile, and two-footed beings.
देवदारुवने स्नात्वा धूतपाप्मा कृतोदकः ।
देवलोकमवाप्नोति सप्तरात्रोषितः शुचिः ॥२५॥
25. devadāruvane snātvā dhūtapāpmā kṛtodakaḥ ,
devalokamavāpnoti saptarātroṣitaḥ śuciḥ.
25. devadāru-vane snātvā dhūta-pāpmā kṛta-udakaḥ
devalokam avāpnoti sapta-rātra-upoṣitaḥ śuciḥ
25. (yaḥ) devadāru-vane snātvā (saḥ)
dhūta-pāpmā kṛta-udakaḥ
(bhūtvā) śuciḥ (ca) sapta-rātra-upoṣitaḥ
(san) devalokam avāpnoti
25. Whoever bathes in the forest of deodar trees, having shaken off all impurities and offered water libations, becomes pure and, after fasting for seven nights, attains the world of the gods.
कौशन्ते च कुशस्तम्बे द्रोणशर्मपदे तथा ।
आपःप्रपतने स्नातः सेव्यते सोऽप्सरोगणैः ॥२६॥
26. kauśante ca kuśastambe droṇaśarmapade tathā ,
āpaḥprapatane snātaḥ sevyate so'psarogaṇaiḥ.
26. kauśante ca kuśastambe droṇaśarmapade tathā
āpaḥ-prapatane snātaḥ saḥ sevyate apsaraḥ-gaṇaiḥ
26. saḥ (yaḥ) kauśante ca kuśastambe (ca) droṇaśarmapade tathā āpaḥ-prapatane snātaḥ (asti),
(saḥ) apsaraḥ-gaṇaiḥ sevyate
26. He who bathes in Kauśanta, Kuśastamba, Droṇaśarmapada, and similarly in Āpaḥprapatana, is served by hosts of celestial nymphs (apsaras).
चित्रकूटे जनस्थाने तथा मन्दाकिनीजले ।
विगाह्य वै निराहारो राजलक्ष्मीं निगच्छति ॥२७॥
27. citrakūṭe janasthāne tathā mandākinījale ,
vigāhya vai nirāhāro rājalakṣmīṁ nigacchati.
27. citrakūṭe janasthāne tathā mandākinījale
vigāhya vai nirāhāraḥ rājalakṣmīm nigacchati
27. naraḥ (implied) nirāhāraḥ citrakūṭe janasthāne tathā
mandākinījale vigāhya vai rājalakṣmīm nigacchati
27. One who, fasting, plunges into the water of the Mandākinī river in Citrakūṭa and Janasthāna, indeed attains regal fortune.
श्यामायास्त्वाश्रमं गत्वा उष्य चैवाभिषिच्य च ।
त्रींस्त्रिरात्रान्स संधाय गन्धर्वनगरे वसेत् ॥२८॥
28. śyāmāyāstvāśramaṁ gatvā uṣya caivābhiṣicya ca ,
trīṁstrirātrānsa saṁdhāya gandharvanagare vaset.
28. śyāmāyāḥ tu āśramam gatvā uṣya ca eva abhiṣicya ca
trīn trirātrān saḥ saṃdhāya gandharvanagare vaset
28. saḥ śyāmāyāḥ tu āśramam gatvā ca eva uṣya ca abhiṣicya
trīn trirātrān saṃdhāya gandharvanagare vaset
28. Having gone to Śyāmā's hermitage (āśrama), and having stayed and bathed there, he should then observe three periods of three nights (trirātras) and dwell in Gandharvanagara.
रमण्यां च उपस्पृश्य तथा वै गन्धतारिके ।
एकमासं निराहारस्त्वन्तर्धानफलं लभेत् ॥२९॥
29. ramaṇyāṁ ca upaspṛśya tathā vai gandhatārike ,
ekamāsaṁ nirāhārastvantardhānaphalaṁ labhet.
29. ramaṇyām ca upaspṛśya tathā vai gandhatārike
ekamāsam nirāhāraḥ tu antardhānaphalam labhet
29. naraḥ (implied) ramaṇyām ca tathā vai gandhatārike
upaspṛśya ekamāsam tu nirāhāraḥ antardhānaphalam labhet
29. Having bathed in Ramaṇī and also in Gandhatārikā, one who fasts for one month would indeed obtain the fruit of invisibility.
कौशिकीद्वारमासाद्य वायुभक्षस्त्वलोलुपः ।
एकविंशतिरात्रेण स्वर्गमारोहते नरः ॥३०॥
30. kauśikīdvāramāsādya vāyubhakṣastvalolupaḥ ,
ekaviṁśatirātreṇa svargamārohate naraḥ.
30. kauśikīdvāram āsādya vāyubhakṣaḥ tu alolupaḥ
ekaviṃśatirātreṇa svargam ārohate naraḥ
30. naraḥ kauśikīdvāram āsādya vāyubhakṣaḥ tu
alolupaḥ ekaviṃśatirātreṇa svargam ārohate
30. A man who, having reached the gate of Kauśikī, subsists on air and is free from craving, ascends to heaven in twenty-one nights.
मतङ्गवाप्यां यः स्नायादेकरात्रेण सिध्यति ।
विगाहति ह्यनालम्बमन्धकं वै सनातनम् ॥३१॥
31. mataṅgavāpyāṁ yaḥ snāyādekarātreṇa sidhyati ,
vigāhati hyanālambamandhakaṁ vai sanātanam.
31. matṅgavāpyām yaḥ snāyāt ekarātreṇa sidhyati
vigāhati hi anālambam andhakam vai sanātanam
31. One who bathes in Matanga's pond attains spiritual perfection (siddhi) in a single night. Indeed, he plunges into that eternal, self-supported, and imperceptible reality.
नैमिषे स्वर्गतीर्थे च उपस्पृश्य जितेन्द्रियः ।
फलं पुरुषमेधस्य लभेन्मासं कृतोदकः ॥३२॥
32. naimiṣe svargatīrthe ca upaspṛśya jitendriyaḥ ,
phalaṁ puruṣamedhasya labhenmāsaṁ kṛtodakaḥ.
32. naimiṣe svargatīrthe ca upaspṛśya jitendriyaḥ
phalam puruṣamedhasya labhet māsam kṛtodakaḥ
32. Having performed ritual ablutions at Naimiṣa, at the celestial sacred bathing place, a person who has controlled their senses and offered water libations obtains the benefit of the (puruṣamedha) Vedic ritual for a month.
गङ्गाह्रद उपस्पृश्य तथा चैवोत्पलावने ।
अश्वमेधमवाप्नोति तत्र मासं कृतोदकः ॥३३॥
33. gaṅgāhrada upaspṛśya tathā caivotpalāvane ,
aśvamedhamavāpnoti tatra māsaṁ kṛtodakaḥ.
33. gaṅgāhrada upaspṛśya tathā ca eva utpalāvane
aśvamedham avāpnoti tatra māsam kṛtodakaḥ
33. Having performed ritual ablutions at the Ganga pool and similarly at the lotus-filled pond, a person who has offered water libations there obtains the benefit of the (aśvamedha) Vedic ritual for a month.
गङ्गायमुनयोस्तीर्थे तथा कालंजरे गिरौ ।
षष्टिह्रद उपस्पृश्य दानं नान्यद्विशिष्यते ॥३४॥
34. gaṅgāyamunayostīrthe tathā kālaṁjare girau ,
ṣaṣṭihrada upaspṛśya dānaṁ nānyadviśiṣyate.
34. gaṅgāyamunayoḥ tīrthe tathā kālaṃjare girau
ṣaṣṭihrada upaspṛśya dānam na anyat viśiṣyate
34. Having performed ritual ablutions at the sacred confluence (tīrtha) of the Ganga and Yamuna, and similarly on Mount Kalanjara, and at the sixty pools, no other act of charity (dāna) is superior.
दश तीर्थसहस्राणि तिस्रः कोट्यस्तथापराः ।
समागच्छन्ति माघ्यां तु प्रयागे भरतर्षभ ॥३५॥
35. daśa tīrthasahasrāṇi tisraḥ koṭyastathāparāḥ ,
samāgacchanti māghyāṁ tu prayāge bharatarṣabha.
35. daśa tīrthasahastrāṇi tisraḥ koṭyaḥ tathā aparāḥ
samāgacchanti māghyām tu prayāge bharatarṣabha
35. bharatarṣabha daśa tīrthasahastrāṇi tisraḥ koṭyaḥ
tathā aparāḥ māghyām tu prayāge samāgacchanti
35. O best of Bharatas, ten thousand holy places and another three crores gather in Prayaga during the month of Magha.
माघमासं प्रयागे तु नियतः संशितव्रतः ।
स्नात्वा तु भरतश्रेष्ठ निर्मलः स्वर्गमाप्नुयात् ॥३६॥
36. māghamāsaṁ prayāge tu niyataḥ saṁśitavrataḥ ,
snātvā tu bharataśreṣṭha nirmalaḥ svargamāpnuyāt.
36. māghamāsam prayāge tu niyataḥ saṁśitavrataḥ
snātvā tu bharataśreṣṭha nirmalaḥ svargam āpnuyāt
36. bharataśreṣṭha niyataḥ saṁśitavrataḥ māghamāsam
prayāge tu snātvā tu nirmalaḥ svargam āpnuyāt
36. O best of Bharatas, one who, with self-control and firm vows, bathes in Prayaga during the month of Magha, becomes pure and attains heaven.
मरुद्गण उपस्पृश्य पितॄणामाश्रमे शुचिः ।
वैवस्वतस्य तीर्थे च तीर्थभूतो भवेन्नरः ॥३७॥
37. marudgaṇa upaspṛśya pitṝṇāmāśrame śuciḥ ,
vaivasvatasya tīrthe ca tīrthabhūto bhavennaraḥ.
37. marudgaṇaḥ upaspṛśya pitṝṇām āśrame śuciḥ
vaivasvatasya tīrthe ca tīrthabhūtaḥ bhavet naraḥ
37. naraḥ marudgaṇaḥ [yathā] pitṝṇām āśrame upaspṛśya śuciḥ [bhavet]
ca vaivasvatasya tīrthe [upaspṛśya] tīrthabhūtaḥ bhavet
37. A person who, having purified himself by bathing in the hermitage (āśrama) of the ancestors (pitṛ) – just as the host of Maruts (marudgaṇa) do – by bathing in the holy place (tīrtha) of Vaivasvata (Yama), himself becomes a holy place (tīrtha).
तथा ब्रह्मशिरो गत्वा भागीरथ्यां कृतोदकः ।
एकमासं निराहारः सोमलोकमवाप्नुयात् ॥३८॥
38. tathā brahmaśiro gatvā bhāgīrathyāṁ kṛtodakaḥ ,
ekamāsaṁ nirāhāraḥ somalokamavāpnuyāt.
38. tathā brahmaśiraḥ gatvā bhāgīrathyām kṛtodakaḥ
ekamāsam nirāhāraḥ somalokam avāpnuyāt
38. tathā kṛtodakaḥ nirāhāraḥ ekamāsam brahmaśiraḥ
gatvā bhāgīrathyām somalokam avāpnuyāt
38. Likewise, one who, having gone to Brahmaśiras and offered water in the Bhagirathi (Ganges) river, and who fasts for one month, attains the lunar world (somaloka).
कपोतके नरः स्नात्वा अष्टावक्रे कृतोदकः ।
द्वादशाहं निराहारो नरमेधफलं लभेत् ॥३९॥
39. kapotake naraḥ snātvā aṣṭāvakre kṛtodakaḥ ,
dvādaśāhaṁ nirāhāro naramedhaphalaṁ labhet.
39. kapotake naraḥ snātvā aṣṭāvakre kṛtodakaḥ
dvādaśāham nirāhāraḥ naramedhaphalam labhet
39. naraḥ kapotake snātvā aṣṭāvakre kṛtodakaḥ
dvādaśāham nirāhāraḥ naramedhaphalam labhet
39. A person who bathes in Kapotaka, offers water libations in Aṣṭāvakra, and fasts for twelve days, obtains the fruit of a human (naramedha) Vedic ritual.
मुञ्जपृष्ठं गयां चैव निरृतिं देवपर्वतम् ।
तृतीयां क्रौञ्चपादीं च ब्रह्महत्या विशुध्यति ॥४०॥
40. muñjapṛṣṭhaṁ gayāṁ caiva nirṛtiṁ devaparvatam ,
tṛtīyāṁ krauñcapādīṁ ca brahmahatyā viśudhyati.
40. muñjapṛṣṭham gayām ca eva nirṛtim devaparvatam
tṛtīyām krauñcapādīm ca brahmahatyā viśudhyati
40. muñjapṛṣṭham gayām ca eva nirṛtim devaparvatam
tṛtīyām krauñcapādīm ca brahmahatyā viśudhyati
40. By visiting Muñjapṛṣṭha, Gayā, and also Nirṛti, Devaparvata, and the third Krauñcapādī, the sin of killing a Brahmin (brahmahatyā) is absolved.
कलश्यां वाप्युपस्पृश्य वेद्यां च बहुशोजलाम् ।
अग्नेः पुरे नरः स्नात्वा विशालायां कृतोदकः ।
देवह्रद उपस्पृश्य ब्रह्मभूतो विराजते ॥४१॥
41. kalaśyāṁ vāpyupaspṛśya vedyāṁ ca bahuśojalām ,
agneḥ pure naraḥ snātvā viśālāyāṁ kṛtodakaḥ ,
devahrada upaspṛśya brahmabhūto virājate.
41. kalaśyām vā api upaspṛśya vedyām
ca bahuśaḥ jalām agneḥ pure naraḥ
snātvā viśālāyām kṛtodakaḥ devahrade
upaspṛśya brahmabhūtaḥ virājate
41. naraḥ kalaśyām vā api upaspṛśya
vedyām ca bahuśaḥ jalām agneḥ pure
snātvā viśālāyām kṛtodakaḥ devahrade
upaspṛśya brahmabhūtaḥ virājate
41. A person who bathes in Kalaśī, or in the abundantly watery Vedī, and bathes near Agni's city, offers water libations in Viśālā, and bathes in Devahrada, attains the state of brahman (brahman) and shines gloriously.
पुरापवर्तनं नन्दां महानन्दां च सेव्य वै ।
नन्दने सेव्यते दान्तस्त्वप्सरोभिरहिंसकः ॥४२॥
42. purāpavartanaṁ nandāṁ mahānandāṁ ca sevya vai ,
nandane sevyate dāntastvapsarobhirahiṁsakaḥ.
42. purāpavartanam nandām mahānandām ca sevya vai
nandane sevyate dāntaḥ tu apsarobhiḥ ahiṃsakaḥ
42. dāntaḥ tu ahiṃsakaḥ purāpavartanam nandām
mahānandām ca sevya vai nandane apsarobhiḥ sevyate
42. Having indeed visited Purāpavartana, Nandā, and Mahānandā, the self-controlled (dāntaḥ) and non-violent person is attended by apsarases in Nandana (garden).
उर्वशीकृत्तिकायोगे गत्वा यः सुसमाहितः ।
लौहित्ये विधिवत्स्नात्वा पुण्डरीकफलं लभेत् ॥४३॥
43. urvaśīkṛttikāyoge gatvā yaḥ susamāhitaḥ ,
lauhitye vidhivatsnātvā puṇḍarīkaphalaṁ labhet.
43. urvaśīkṛttikāyoge gatvā yaḥ susamāhitaḥ
lauhitye vidhivat snātvā puṇḍarīkaphalam labhet
43. yaḥ susamāhitaḥ urvaśīkṛttikāyoge gatvā
lauhitye vidhivat snātvā puṇḍarīkaphalam labhet
43. A person who, being fully concentrated, goes to the Urvashi-Kritika conjunction and bathes ritually in the Lauhitya River, would obtain the fruit of the Puṇḍarīka (Vedic ritual).
रामह्रद उपस्पृश्य विशालायां कृतोदकः ।
द्वादशाहं निराहारः कल्मषाद्विप्रमुच्यते ॥४४॥
44. rāmahrada upaspṛśya viśālāyāṁ kṛtodakaḥ ,
dvādaśāhaṁ nirāhāraḥ kalmaṣādvipramucyate.
44. rāmahrade upaspṛśya viśālāyām kṛtodakaḥ
dvādaśāham nirāhāraḥ kalmaṣāt vipramucyate
44. rāmahrade upaspṛśya viśālāyām kṛtodakaḥ
dvādaśāham nirāhāraḥ kalmaṣāt vipramucyate
44. A person who bathes in Rama's Lake, offers water libations in Visala, and fasts for twelve days, is completely liberated from sin.
महाह्रद उपस्पृश्य शुद्धेन मनसा नरः ।
एकमासं निराहारो जमदग्निगतिं लभेत् ॥४५॥
45. mahāhrada upaspṛśya śuddhena manasā naraḥ ,
ekamāsaṁ nirāhāro jamadagnigatiṁ labhet.
45. mahāhrade upaspṛśya śuddhena manasā naraḥ
ekamāsam nirāhāraḥ jamadagnigatim labhet
45. naraḥ śuddhena manasā mahāhrade upaspṛśya
ekamāsam nirāhāraḥ jamadagnigatim labhet
45. A person who bathes in the Great Lake with a pure mind and fasts for one month, would attain the destination (gati) of Jamadagni.
विन्ध्ये संताप्य चात्मानं सत्यसंधस्त्वहिंसकः ।
षण्मासं पदमास्थाय मासेनैकेन शुध्यति ॥४६॥
46. vindhye saṁtāpya cātmānaṁ satyasaṁdhastvahiṁsakaḥ ,
ṣaṇmāsaṁ padamāsthāya māsenaikena śudhyati.
46. vindhye saṃtāpya ca ātmānam satyasaṃdhaḥ tu ahiṃsakaḥ
ṣaṇmāsam padam āsthāya māsena ekena śudhyati
46. satyasaṃdhaḥ ahiṃsakaḥ tu vindhye ṣaṇmāsam ātmānam
saṃtāpya padam āsthāya māsena ekena śudhyati
46. A person who is firm in truth and non-violent, having mortified their inner self (ātman) in the Vindhya mountains for six months and having taken up a (spiritual) position, becomes purified within one month.
नर्मदायामुपस्पृश्य तथा सूर्पारकोदके ।
एकपक्षं निराहारो राजपुत्रो विधीयते ॥४७॥
47. narmadāyāmupaspṛśya tathā sūrpārakodake ,
ekapakṣaṁ nirāhāro rājaputro vidhīyate.
47. narmadāyām upaspr̥śya tathā sūrpāraka udake
ekapakṣam nirāhāraḥ rājaputraḥ vidhīyate
47. A prince who bathes in the Narmadā, and similarly in the waters of Śūrpāraka, and remains without food for one fortnight, undertakes an observance.
जम्बूमार्गे त्रिभिर्मासैः संयतः सुसमाहितः ।
अहोरात्रेण चैकेन सिद्धिं समधिगच्छति ॥४८॥
48. jambūmārge tribhirmāsaiḥ saṁyataḥ susamāhitaḥ ,
ahorātreṇa caikena siddhiṁ samadhigacchati.
48. jambūmārge tribhiḥ māsaiḥ saṃyataḥ susamāhitaḥ
ahorātreṇa ca ekena siddhim samadhigacchati
48. By being self-controlled and highly concentrated for three months on the Jambū path, one attains spiritual accomplishment (siddhi) in a single day and night.
कोकामुखे विगाह्यापो गत्वा चण्डालिकाश्रमम् ।
शाकभक्षश्चीरवासाः कुमारीर्विन्दते दश ॥४९॥
49. kokāmukhe vigāhyāpo gatvā caṇḍālikāśramam ,
śākabhakṣaścīravāsāḥ kumārīrvindate daśa.
49. kokāmukhe vigāhya āpaḥ gatvā caṇḍālikā āśramam
śākabhakṣaḥ cīravāsāḥ kumārīḥ vindate daśa
49. Having bathed in the waters at Kokāmukha and gone to Caṇḍālikā's hermitage, a person subsisting on vegetables and wearing bark garments obtains ten maidens.
वैवस्वतस्य सदनं न स गच्छेत्कदाचन ।
यस्य कन्याह्रदे वासो देवलोकं स गच्छति ॥५०॥
50. vaivasvatasya sadanaṁ na sa gacchetkadācana ,
yasya kanyāhrade vāso devalokaṁ sa gacchati.
50. vaivasvatasya sadanam na sa gacchet kadācana
yasya kanyāhrade vāsaḥ devalokam sa gacchati
50. He who dwells in Kanyāhrada, the lake of maidens, will never go to the abode of Vaivasvata (Yama), but rather he goes to the world of the gods.
प्रभासे त्वेकरात्रेण अमावास्यां समाहितः ।
सिध्यतेऽत्र महाबाहो यो नरो जायते पुनः ॥५१॥
51. prabhāse tvekarātreṇa amāvāsyāṁ samāhitaḥ ,
sidhyate'tra mahābāho yo naro jāyate punaḥ.
51. prabhāse tu ekarātreṇa amāvāsyām samāhitaḥ
sidhyate atra mahābāho yaḥ naraḥ jāyate punaḥ
51. O mighty-armed one, a person who, with a concentrated mind, stays for a single night on the new moon day at Prabhasa, achieves success here and is born anew (jāyate punaḥ).
उज्जानक उपस्पृश्य आर्ष्टिषेणस्य चाश्रमे ।
पिङ्गायाश्चाश्रमे स्नात्वा सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥५२॥
52. ujjānaka upaspṛśya ārṣṭiṣeṇasya cāśrame ,
piṅgāyāścāśrame snātvā sarvapāpaiḥ pramucyate.
52. ujjānaka upaspṛśya ārṣṭiṣeṇasya ca āśrame
piṅgāyāḥ ca āśrame snātvā sarvapāpaiḥ pramucyate
52. By performing ritual ablutions at Ujjanaka and in the hermitage (āśrama) of Ārṣṭiṣeṇa, and by bathing in the hermitage (āśrama) of Piṅgā, one is completely liberated from all sins.
कुल्यायां समुपस्पृश्य जप्त्वा चैवाघमर्षणम् ।
अश्वमेधमवाप्नोति त्रिरात्रोपोषितः शुचिः ॥५३॥
53. kulyāyāṁ samupaspṛśya japtvā caivāghamarṣaṇam ,
aśvamedhamavāpnoti trirātropoṣitaḥ śuciḥ.
53. kulyāyām samupaspṛśya japtvā ca eva aghamarṣaṇam
aśvamedham avāpnoti trirātropoṣitaḥ śuciḥ
53. A pure person, having fasted for three nights, who performs thorough ritual ablutions in a small canal and indeed recites the Aghamarṣaṇa hymn, attains the merit of an aśvamedha (Vedic ritual).
पिण्डारक उपस्पृश्य एकरात्रोषितो नरः ।
अग्निष्टोममवाप्नोति प्रभातां शर्वरीं शुचिः ॥५४॥
54. piṇḍāraka upaspṛśya ekarātroṣito naraḥ ,
agniṣṭomamavāpnoti prabhātāṁ śarvarīṁ śuciḥ.
54. piṇḍāraka upaspṛśya ekarātroṣitaḥ naraḥ
agniṣṭomam avāpnoti prabhātām śarvarīm śuciḥ
54. A pure person, having observed a fast for one night until dawn, by performing ritual ablutions at Piṇḍāraka, attains the merit of an Agniṣṭoma (Vedic ritual).
तथा ब्रह्मसरो गत्वा धर्मारण्योपशोभितम् ।
पुण्डरीकमवाप्नोति प्रभातां शर्वरीं शुचिः ॥५५॥
55. tathā brahmasaro gatvā dharmāraṇyopaśobhitam ,
puṇḍarīkamavāpnoti prabhātāṁ śarvarīṁ śuciḥ.
55. tathā brahmasaraḥ gatvā dharmāraṇyopaśobhitam
puṇḍarīkam avāpnoti prabhātām śarvarīm śuciḥ
55. śuciḥ tathā dharmāraṇyopaśobhitam brahmasaraḥ
gatvā prabhātām śarvarīm puṇḍarīkam avāpnoti
55. Having gone to the Brahma lake, which is adorned by the forest of natural law (dharma), a pure person obtains the supreme reward (puṇḍarīka) at the break of dawn.
मैनाके पर्वते स्नात्वा तथा संध्यामुपास्य च ।
कामं जित्वा च वै मासं सर्वमेधफलं लभेत् ॥५६॥
56. maināke parvate snātvā tathā saṁdhyāmupāsya ca ,
kāmaṁ jitvā ca vai māsaṁ sarvamedhaphalaṁ labhet.
56. maināke parvate snātvā tathā sandhyām upāsya ca
kāmam jitvā ca vai māsam sarvamedhaphalam labhet
56. maināke parvate snātvā tathā ca sandhyām upāsya
ca vai māsam kāmam jitvā sarvamedhaphalam labhet
56. Having bathed on Mainaka mountain, and having performed the twilight worship (saṃdhyā), and truly having conquered desire (kāma) for a month, one would obtain the result of the sarvamedha (Vedic ritual).
विख्यातो हिमवान्पुण्यः शंकरश्वशुरो गिरिः ।
आकरः सर्वरत्नानां सिद्धचारणसेवितः ॥५७॥
57. vikhyāto himavānpuṇyaḥ śaṁkaraśvaśuro giriḥ ,
ākaraḥ sarvaratnānāṁ siddhacāraṇasevitaḥ.
57. vikhyātaḥ himavān puṇyaḥ śaṅkaraśvaśuraḥ
giriḥ ākaraḥ sarvaratnānām siddhacāraṇasevitaḥ
57. himavān giriḥ vikhyātaḥ puṇyaḥ śaṅkaraśvaśuraḥ
sarvaratnānām ākaraḥ siddhacāraṇasevitaḥ
57. Himavat, the holy mountain, famous as Śaṅkara's father-in-law, is a source of all jewels and is served by Siddhas and Cāraṇas.
शरीरमुत्सृजेत्तत्र विधिपूर्वमनाशके ।
अध्रुवं जीवितं ज्ञात्वा यो वै वेदान्तगो द्विजः ॥५८॥
58. śarīramutsṛjettatra vidhipūrvamanāśake ,
adhruvaṁ jīvitaṁ jñātvā yo vai vedāntago dvijaḥ.
58. śarīram utsṛjet tatra vidhipūrvam anāśake
adhruvam jīvitam jñātvā yaḥ vai vedāntagaḥ dvijaḥ
58. yaḥ vai vedāntagaḥ dvijaḥ adhruvam jīvitam
jñātvā tatra vidhipūrvam anāśake śarīram utsṛjet
58. There, having known life to be impermanent, that twice-born (dvija) who has understood the Vedānta should abandon the body according to rule by means of fasting (anāśaka).
अभ्यर्च्य देवतास्तत्र नमस्कृत्य मुनींस्तथा ।
ततः सिद्धो दिवं गच्छेद्ब्रह्मलोकं सनातनम् ॥५९॥
59. abhyarcya devatāstatra namaskṛtya munīṁstathā ,
tataḥ siddho divaṁ gacchedbrahmalokaṁ sanātanam.
59. abhyarcya devatāḥ tatra namaskṛtya munīn tathā
tataḥ siddhaḥ divam gacchet brahmalokam sanātanam
59. tatra devatāḥ abhyarcya tathā munīn namaskṛtya
tataḥ siddhaḥ divam sanātanam brahmalokam gacchet
59. Having worshipped the deities there and paid homage to the sages, a perfected person thereafter attains heaven, the eternal world of Brahmā.
कामं क्रोधं च लोभं च यो जित्वा तीर्थमावसेत् ।
न तेन किंचिन्न प्राप्तं तीर्थाभिगमनाद्भवेत् ॥६०॥
60. kāmaṁ krodhaṁ ca lobhaṁ ca yo jitvā tīrthamāvaset ,
na tena kiṁcinna prāptaṁ tīrthābhigamanādbhavet.
60. kāmam krodham ca lobham ca yaḥ jitvā tīrtham āvaset
na tena kiñcit na prāptam tīrthābhigamanāt bhavet
60. yaḥ kāmam krodham ca lobham ca jitvā tīrtham āvaset
tena tīrthābhigamanāt kiñcit na prāptam na bhavet
60. The person who, having overcome desire (kāma), anger, and greed, dwells at a sacred pilgrimage site (tīrtha) – for him, nothing remains unachieved by undertaking such a pilgrimage.
यान्यगम्यानि तीर्थानि दुर्गाणि विषमाणि च ।
मनसा तानि गम्यानि सर्वतीर्थसमासतः ॥६१॥
61. yānyagamyāni tīrthāni durgāṇi viṣamāṇi ca ,
manasā tāni gamyāni sarvatīrthasamāsataḥ.
61. yāni agamyāni tīrthāni durgāṇi viṣamāṇi ca
manasā tāni gamyāni sarvatīrthasamāsataḥ
61. yāni agamyāni durgāṇi ca viṣamāṇi tīrthāni
tāni manasā sarvatīrthasamāsataḥ gamyāni
61. Those sacred pilgrimage sites (tīrtha) that are inaccessible, arduous, and rugged can be reached mentally, by contemplating the essence of all sacred places.
इदं मेध्यमिदं धन्यमिदं स्वर्ग्यमिदं सुखम् ।
इदं रहस्यं देवानामाप्लाव्यानां च पावनम् ॥६२॥
62. idaṁ medhyamidaṁ dhanyamidaṁ svargyamidaṁ sukham ,
idaṁ rahasyaṁ devānāmāplāvyānāṁ ca pāvanam.
62. idam medhyam idam dhanyam idam svargyam idam
sukham idam rahasyam devānām āplāvyānām ca pāvanam
62. idam medhyam idam dhanyam idam svargyam idam
sukham ca idam devānām āplāvyānām rahasyam pāvanam
62. This (contemplation/pilgrimage) is sacred, this is blessed, this grants heavenly benefits, and this is happiness. This is a secret of the gods and a purifier for those who bathe.
इदं दद्याद्द्विजातीनां साधूनामात्मजस्य वा ।
सुहृदां च जपेत्कर्णे शिष्यस्यानुगतस्य वा ॥६३॥
63. idaṁ dadyāddvijātīnāṁ sādhūnāmātmajasya vā ,
suhṛdāṁ ca japetkarṇe śiṣyasyānugatasya vā.
63. idam dadyāt dvijātīnām sādhūnām ātmajasya vā
suhṛdām ca japet karṇe śiṣyasya anugatasya vā
63. idam dvijātīnām sādhūnām ātmajasya vā dadyāt
suhṛdām ca anugatasya śiṣyasya vā karṇe japet
63. One should give this (teaching) to the twice-born (dvija), to righteous persons (sādhu), or to one's own son (ātmaja). One should also recite it in the ear of friends or an obedient disciple.
दत्तवान्गौतमस्येदमङ्गिरा वै महातपाः ।
गुरुभिः समनुज्ञातः काश्यपेन च धीमता ॥६४॥
64. dattavāngautamasyedamaṅgirā vai mahātapāḥ ,
gurubhiḥ samanujñātaḥ kāśyapena ca dhīmatā.
64. dattavān gautamasya idam aṅgirā vai mahātapaḥ
gurubhiḥ samanujñātaḥ kāśyapena ca dhīmatā
64. vai mahātapaḥ aṅgirā idam gautamasya dattavān
gurubhiḥ dhīmatā ca kāśyapena samanujñātaḥ
64. Indeed, the great ascetic (mahatapas) Aṅgirā gave this (teaching) to Gautama, having been permitted by the preceptors (guru) and by the wise Kaśyapa.
महर्षीणामिदं जप्यं पावनानां तथोत्तमम् ।
जपंश्चाभ्युत्थितः शश्वन्निर्मलः स्वर्गमाप्नुयात् ॥६५॥
65. maharṣīṇāmidaṁ japyaṁ pāvanānāṁ tathottamam ,
japaṁścābhyutthitaḥ śaśvannirmalaḥ svargamāpnuyāt.
65. maharṣīṇām idam japyam pāvanānām tathā uttamam japan
ca abhyutthitaḥ śaśvat nirmalaḥ svargam āpnuyāt
65. idam maharṣīṇām japyam tathā pāvanānām uttamam ca
japan abhyutthitaḥ nirmalaḥ śaśvat svargam āpnuyāt
65. This (text) is a sacred recitation (japya) for the great sages, and it is the best of purifiers. One who recites it constantly, having risen (early) and being pure, will always attain heaven.
इदं यश्चापि शृणुयाद्रहस्यं त्वङ्गिरोमतम् ।
उत्तमे च कुले जन्म लभेज्जातिं च संस्मरेत् ॥६६॥
66. idaṁ yaścāpi śṛṇuyādrahasyaṁ tvaṅgiromatam ,
uttame ca kule janma labhejjātiṁ ca saṁsmaret.
66. idam yaḥ ca api śṛṇuyāt rahasyam tu aṅgirāḥ matam
uttame ca kule janma labhet jātim ca saṃsmaret
66. ca yaḥ api idam aṅgirāḥ matam tu rahasyam śṛṇuyāt
ca uttame kule janma labhet ca jātim saṃsmaret
66. And whoever hears this secret (teaching), which is considered Aṅgirā's doctrine, will attain birth in an excellent family and will remember his past lives (jāti).