Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-2, chapter-3

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
अथाब्रवीन्मयः पार्थमर्जुनं जयतां वरम् ।
आपृच्छे त्वां गमिष्यामि क्षिप्रमेष्यामि चाप्यहम् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
athābravīnmayaḥ pārthamarjunaṁ jayatāṁ varam ,
āpṛcche tvāṁ gamiṣyāmi kṣiprameṣyāmi cāpyaham.
1. vaiśampāyanaḥ uvāca atha abravīt mayaḥ pārtham arjunam jayatām
varam āpṛcche tvām gamiṣyāmi kṣipram eṣyāmi ca api aham
1. Vaiśampāyana said: Then Maya spoke to Pārtha Arjuna, the foremost among victors: "I take your leave; I shall depart, and I will also return swiftly."
उत्तरेण तु कैलासं मैनाकं पर्वतं प्रति ।
यक्ष्यमाणेषु सर्वेषु दानवेषु तदा मया ।
कृतं मणिमयं भाण्डं रम्यं बिन्दुसरः प्रति ॥२॥
2. uttareṇa tu kailāsaṁ mainākaṁ parvataṁ prati ,
yakṣyamāṇeṣu sarveṣu dānaveṣu tadā mayā ,
kṛtaṁ maṇimayaṁ bhāṇḍaṁ ramyaṁ bindusaraḥ prati.
2. uttareṇa tu kailāsam mainākam
parvatam prati yakṣyamāṇeṣu sarveṣu
dānaveṣu tadā mayā kṛtam maṇimayam
bhāṇḍam ramyam bindusaraḥ prati
2. Then, when all the Dānavas were about to perform a Vedic ritual (yajña) to the north of Mount Kailāsa, towards Mount Maināka, I (Maya) created a beautiful jeweled vessel near the Bindusaras lake.
सभायां सत्यसंधस्य यदासीद्वृषपर्वणः ।
आगमिष्यामि तद्गृह्य यदि तिष्ठति भारत ॥३॥
3. sabhāyāṁ satyasaṁdhasya yadāsīdvṛṣaparvaṇaḥ ,
āgamiṣyāmi tadgṛhya yadi tiṣṭhati bhārata.
3. sabhāyām satyasaṃdhasya yat āsīt vṛṣaparvaṇaḥ
āgamiṣyāmi tat gṛhya yadi tiṣṭhati bhārata
3. O descendant of Bharata, I will bring whatever belonged to the truthful Vrishaparvan in his assembly, having taken it, if it still remains there.
ततः सभां करिष्यामि पाण्डवाय यशस्विने ।
मनःप्रह्लादिनीं चित्रां सर्वरत्नविभूषिताम् ॥४॥
4. tataḥ sabhāṁ kariṣyāmi pāṇḍavāya yaśasvine ,
manaḥprahlādinīṁ citrāṁ sarvaratnavibhūṣitām.
4. tataḥ sabhām kariṣyāmi pāṇḍavāya yaśasvine
manaḥprahlādinīm citrām sarvaratnavibhūṣitām
4. Thereafter, I will build an assembly hall for the glorious Pandava, one that is delightful to the mind, wonderful, and adorned with all kinds of jewels.
अस्ति बिन्दुसरस्येव गदा श्रेष्ठा कुरूद्वह ।
निहिता यौवनाश्वेन राज्ञा हत्वा रणे रिपून् ।
सुवर्णबिन्दुभिश्चित्रा गुर्वी भारसहा दृढा ॥५॥
5. asti bindusarasyeva gadā śreṣṭhā kurūdvaha ,
nihitā yauvanāśvena rājñā hatvā raṇe ripūn ,
suvarṇabindubhiścitrā gurvī bhārasahā dṛḍhā.
5. asti bindusarasi eva gadā śreṣṭhā
kurūdvaha nihitā yauvanāśvena
rājñā hatvā raṇe ripūn suvarṇabindubhiḥ
citrā gurvī bhārasahā dṛḍhā
5. O scion of Kuru, there is an excellent mace (gadā) indeed in Bindusaras, which was placed there by King Yauvanashva after he had killed enemies in battle. It is variegated with golden dots, heavy, capable of enduring great burden, and very strong.
सा वै शतसहस्रस्य संमिता सर्वघातिनी ।
अनुरूपा च भीमस्य गाण्डीवं भवतो यथा ॥६॥
6. sā vai śatasahasrasya saṁmitā sarvaghātinī ,
anurūpā ca bhīmasya gāṇḍīvaṁ bhavato yathā.
6. sā vai śatasahasrasya saṃmitā sarvaghātinī
anurūpā ca bhīmasya gāṇḍīvam bhavataḥ yathā
6. Indeed, it is comparable to a hundred thousand (weapons), capable of destroying everything, and it is as suitable for Bhima as the Gaṇḍīva bow is for you.
वारुणश्च महाशङ्खो देवदत्तः सुघोषवान् ।
सर्वमेतत्प्रदास्यामि भवते नात्र संशयः ।
इत्युक्त्वा सोऽसुरः पार्थं प्रागुदीचीमगाद्दिशम् ॥७॥
7. vāruṇaśca mahāśaṅkho devadattaḥ sughoṣavān ,
sarvametatpradāsyāmi bhavate nātra saṁśayaḥ ,
ityuktvā so'suraḥ pārthaṁ prāgudīcīmagāddiśam.
7. vāruṇaḥ ca mahāśaṅkhaḥ devadattaḥ
sughoṣavān sarvam etat pradāsyāmi
bhavate na atra saṃśayaḥ iti uktvā saḥ
asuraḥ pārtham prāgudīcīm agāt diśam
7. And the great conch of Varuṇa, named Devadatta, which is beautifully resounding - all of this I will give to you; there is no doubt about it. Having said this to Partha, that asura went towards the northeast direction.
उत्तरेण तु कैलासं मैनाकं पर्वतं प्रति ।
हिरण्यशृङ्गो भगवान्महामणिमयो गिरिः ॥८॥
8. uttareṇa tu kailāsaṁ mainākaṁ parvataṁ prati ,
hiraṇyaśṛṅgo bhagavānmahāmaṇimayo giriḥ.
8. uttareṇa tu kailāsam mainākam parvatam prati
hiraṇyaśṛṅgaḥ bhagavān mahāmaṇimayaḥ giriḥ
8. But to the north, towards Mount Kailasa and Mount Mainaka, is the divine mountain, with golden peaks and composed of great jewels.
रम्यं बिन्दुसरो नाम यत्र राजा भगीरथः ।
दृष्ट्वा भागीरथीं गङ्गामुवास बहुलाः समाः ॥९॥
9. ramyaṁ bindusaro nāma yatra rājā bhagīrathaḥ ,
dṛṣṭvā bhāgīrathīṁ gaṅgāmuvāsa bahulāḥ samāḥ.
9. ramyam bindusaraḥ nāma yatra rājā bhagīrathaḥ
dṛṣṭvā bhāgīrathīm gaṅgām uvāsa bahulāḥ samāḥ
9. There is a beautiful lake named Bindusara, where King Bhagiratha resided for many years, having seen the Ganga (Bhāgīrathī).
यत्रेष्ट्वा सर्वभूतानामीश्वरेण महात्मना ।
आहृताः क्रतवो मुख्याः शतं भरतसत्तम ॥१०॥
10. yatreṣṭvā sarvabhūtānāmīśvareṇa mahātmanā ,
āhṛtāḥ kratavo mukhyāḥ śataṁ bharatasattama.
10. yatra iṣṭvā sarvabhūtānām īśvareṇa mahātmanā
āhṛtāḥ kratavaḥ mukhyāḥ śatam bharatasattama
10. O best among the Bharatas, it was there that the great-souled Lord (Īśvara), having offered a Vedic ritual (yajña) for all beings, performed a hundred principal rituals.
यत्र यूपा मणिमयाश्चित्याश्चापि हिरण्मयाः ।
शोभार्थं विहितास्तत्र न तु दृष्टान्ततः कृताः ॥११॥
11. yatra yūpā maṇimayāścityāścāpi hiraṇmayāḥ ,
śobhārthaṁ vihitāstatra na tu dṛṣṭāntataḥ kṛtāḥ.
11. yatra yūpāḥ maṇimayāḥ cityāḥ ca api hiraṇmayāḥ
śobhārtham vihitāḥ tatra na tu dṛṣṭāntataḥ kṛtāḥ
11. Where the sacrificial posts were made of gems and the altars were golden, they were constructed there merely for embellishment, and not to serve as an example (for others to follow).
यत्रेष्ट्वा स गतः सिद्धिं सहस्राक्षः शचीपतिः ।
यत्र भूतपतिः सृष्ट्वा सर्वलोकान्सनातनः ।
उपास्यते तिग्मतेजा वृतो भूतैः सहस्रशः ॥१२॥
12. yatreṣṭvā sa gataḥ siddhiṁ sahasrākṣaḥ śacīpatiḥ ,
yatra bhūtapatiḥ sṛṣṭvā sarvalokānsanātanaḥ ,
upāsyate tigmatejā vṛto bhūtaiḥ sahasraśaḥ.
12. yatra iṣṭvā saḥ gataḥ siddhim
sahasrākṣaḥ śacīpatiḥ yatra bhūtapatiḥ
sṛṣṭvā sarvalokān sanātanaḥ upāsyate
tigmatejāḥ vṛtaḥ bhūtaiḥ sahasraśaḥ
12. It is there where Indra, the thousand-eyed husband of Śacī, attained perfection (siddhi) by performing a sacrifice. It is also there where the eternal lord of beings, Śiva, of fierce splendor, having created all worlds, is worshipped, surrounded by thousands of elemental beings.
नरनारायणौ ब्रह्मा यमः स्थाणुश्च पञ्चमः ।
उपासते यत्र सत्रं सहस्रयुगपर्यये ॥१३॥
13. naranārāyaṇau brahmā yamaḥ sthāṇuśca pañcamaḥ ,
upāsate yatra satraṁ sahasrayugaparyaye.
13. naranārāyaṇau brahmā yamaḥ sthāṇuḥ ca pañcamaḥ
upāsate yatra satram sahasrayugaparyaye
13. It is there where Nara and Nārāyaṇa, Brahmā, Yama, and Sthāṇu (Śiva) as the fifth, perform a sacrificial session (yajña) at the end of a thousand ages (yuga).
यत्रेष्टं वासुदेवेन सत्रैर्वर्षसहस्रकैः ।
श्रद्दधानेन सततं शिष्टसंप्रतिपत्तये ॥१४॥
14. yatreṣṭaṁ vāsudevena satrairvarṣasahasrakaiḥ ,
śraddadhānena satataṁ śiṣṭasaṁpratipattaye.
14. yatra iṣṭaṃ vāsudevena satraiḥ varṣasahasrakaiḥ
śraddadhānena satataṃ śiṣṭasaṃpratipattaye
14. yatra śraddadhānena vāsudevena satataṃ
varṣasahasrakaiḥ satraiḥ iṣṭaṃ śiṣṭasaṃpratipattaye
14. Where [Vedic rituals (yajña)] were constantly performed by the faithful Vāsudeva (Krishna), with ritual sessions (satra) lasting thousands of years, for the acceptance (saṃpratipatti) of the disciplined (śiṣṭa).
सुवर्णमालिनो यूपाश्चित्याश्चाप्यतिभास्वराः ।
ददौ यत्र सहस्राणि प्रयुतानि च केशवः ॥१५॥
15. suvarṇamālino yūpāścityāścāpyatibhāsvarāḥ ,
dadau yatra sahasrāṇi prayutāni ca keśavaḥ.
15. suvarṇamālinaḥ yūpāḥ cityāḥ ca api atibhāsvārāḥ
dadau yatra sahasrāṇi prayutāni ca keśavaḥ
15. Where Keśava (Kṛṣṇa) donated thousands and millions of sacrificial posts (yūpa) adorned with gold garlands, along with extremely brilliant piled altars (citi).
तत्र गत्वा स जग्राह गदां शङ्खं च भारत ।
स्फाटिकं च सभाद्रव्यं यदासीद्वृषपर्वणः ।
किंकरैः सह रक्षोभिरगृह्णात्सर्वमेव तत् ॥१६॥
16. tatra gatvā sa jagrāha gadāṁ śaṅkhaṁ ca bhārata ,
sphāṭikaṁ ca sabhādravyaṁ yadāsīdvṛṣaparvaṇaḥ ,
kiṁkaraiḥ saha rakṣobhiragṛhṇātsarvameva tat.
16. tatra gatvā sa jagrāha gadām śaṅkham
ca bhārata sphāṭikam ca sabhādravyam
yat āsīt vṛṣaparvaṇaḥ kiṃkaraiḥ
saha rakṣobhiḥ agṛhṇāt sarvam eva tat
16. Having gone there, O Bhārata (descendant of Bharata), he seized a mace and a conch, as well as the crystal materials for the assembly hall that had belonged to Vṛṣaparvan. He took all of that with his attendants and Rākṣasas.
तदाहृत्य तु तां चक्रे सोऽसुरोऽप्रतिमां सभाम् ।
विश्रुतां त्रिषु लोकेषु दिव्यां मणिमयीं शुभाम् ॥१७॥
17. tadāhṛtya tu tāṁ cakre so'suro'pratimāṁ sabhām ,
viśrutāṁ triṣu lokeṣu divyāṁ maṇimayīṁ śubhām.
17. tad āhṛtya tu tām cakre saḥ asuraḥ apratimām sabhām
viśrutām triṣu lokeṣu divyām maṇimayīm śubhām
17. Then, having brought those things, that Asura (demon) created an incomparable assembly hall (sabhā), famous throughout the three worlds, divine, adorned with jewels, and auspicious.
गदां च भीमसेनाय प्रवरां प्रददौ तदा ।
देवदत्तं च पार्थाय ददौ शङ्खमनुत्तमम् ॥१८॥
18. gadāṁ ca bhīmasenāya pravarāṁ pradadau tadā ,
devadattaṁ ca pārthāya dadau śaṅkhamanuttamam.
18. gadām ca bhīmasenāya pravarām pradadau tadā
devadattam ca pārthāya dadau śaṅkham anuttamam
18. Then he gave an excellent mace to Bhimasena, and he gave the superb conch named Devadatta to Partha (Arjuna).
सभा तु सा महाराज शातकुम्भमयद्रुमा ।
दश किष्कुसहस्राणि समन्तादायताभवत् ॥१९॥
19. sabhā tu sā mahārāja śātakumbhamayadrumā ,
daśa kiṣkusahasrāṇi samantādāyatābhavat.
19. sabhā tu sā mahārāja śātakumbhamayarumā
daśa kiṣkusahasrāṇi samantāt āyatā abhavat
19. Indeed, O great king, that assembly hall, adorned with trees made of pure gold, was ten thousand kiṣkus in extent on all sides.
यथा वह्नेर्यथार्कस्य सोमस्य च यथैव सा ।
भ्राजमाना तथा दिव्या बभार परमं वपुः ॥२०॥
20. yathā vahneryathārkasya somasya ca yathaiva sā ,
bhrājamānā tathā divyā babhāra paramaṁ vapuḥ.
20. yathā vahneḥ yathā arkasya somasya ca yathā eva
sā bhrājamānā tathā divyā babhāra paramam vapuḥ
20. Just as fire, the sun, and indeed the moon shine, so too that divine assembly hall, resplendent, possessed a supreme beauty.
प्रतिघ्नतीव प्रभया प्रभामर्कस्य भास्वराम् ।
प्रबभौ ज्वलमानेव दिव्या दिव्येन वर्चसा ॥२१॥
21. pratighnatīva prabhayā prabhāmarkasya bhāsvarām ,
prababhau jvalamāneva divyā divyena varcasā.
21. pratighnatī iva prabhayā prabhām arkasya bhāsvārām
prababhau jvalamānā iva divyā divyena varcasā
21. It shone brilliantly, a divine presence, as if obstructing the dazzling splendor of the sun with its own radiance, blazing with a divine luster.
नगमेघप्रतीकाशा दिवमावृत्य विष्ठिता ।
आयता विपुला श्लक्ष्णा विपाप्मा विगतक्लमा ॥२२॥
22. nagameghapratīkāśā divamāvṛtya viṣṭhitā ,
āyatā vipulā ślakṣṇā vipāpmā vigataklamā.
22. nagameghapratīkāśā divam āvṛtya viṣṭhitā
āyatā vipulā ślakṣṇā vipāpmā vigataklamā
22. Resembling mountains and clouds, it stood encompassing the sky; it was extensive, broad, smooth, free from impurity, and devoid of weariness.
उत्तमद्रव्यसंपन्ना मणिप्राकारमालिनी ।
बहुरत्ना बहुधना सुकृता विश्वकर्मणा ॥२३॥
23. uttamadravyasaṁpannā maṇiprākāramālinī ,
bahuratnā bahudhanā sukṛtā viśvakarmaṇā.
23. uttamadravyasaṃpannā maṇiprākāramālinī
bahuratnā bahudhanā sukṛtā viśvakarmaṇā
23. It was endowed with excellent materials, adorned with a garland of gem-walls, possessed many jewels and much wealth, and was expertly crafted by Viśvakarman.
न दाशार्ही सुधर्मा वा ब्रह्मणो वापि तादृशी ।
आसीद्रूपेण संपन्ना यां चक्रेऽप्रतिमां मयः ॥२४॥
24. na dāśārhī sudharmā vā brahmaṇo vāpi tādṛśī ,
āsīdrūpeṇa saṁpannā yāṁ cakre'pratimāṁ mayaḥ.
24. na dāśārhī sudharmā vā brahmaṇaḥ vā api tādṛśī
āsīt rūpeṇa sampannā yām cakre apratimām mayaḥ
24. Neither the assembly hall of the Dāśārhas, nor the Sudharmā assembly hall of the gods, nor even the one belonging to Brahmā, was so splendidly endowed with beauty as the incomparable hall that Maya constructed.
तां स्म तत्र मयेनोक्ता रक्षन्ति च वहन्ति च ।
सभामष्टौ सहस्राणि किंकरा नाम राक्षसाः ॥२५॥
25. tāṁ sma tatra mayenoktā rakṣanti ca vahanti ca ,
sabhāmaṣṭau sahasrāṇi kiṁkarā nāma rākṣasāḥ.
25. tām sma tatra mayena uktāḥ rakṣanti ca vahanti
ca sabhām aṣṭau sahasrāṇi kiṅkarāḥ nāma rākṣasāḥ
25. Indeed, eight thousand rākṣasas named Kiṅkaras, appointed by Maya, would protect and carry that assembly hall there.
अन्तरिक्षचरा घोरा महाकाया महाबलाः ।
रक्ताक्षाः पिङ्गलाक्षाश्च शुक्तिकर्णाः प्रहारिणः ॥२६॥
26. antarikṣacarā ghorā mahākāyā mahābalāḥ ,
raktākṣāḥ piṅgalākṣāśca śuktikarṇāḥ prahāriṇaḥ.
26. antarikṣacarāḥ ghorāḥ mahākāyāḥ mahābalāḥ
raktākṣāḥ piṅgalākṣāḥ ca śuktikarnāḥ prahāriṇaḥ
26. They were sky-roaming, formidable, with massive bodies and immense strength; they had red eyes, and tawny eyes, shell-like ears, and were prone to striking.
तस्यां सभायां नलिनीं चकाराप्रतिमां मयः ।
वैडूर्यपत्रविततां मणिनालमयाम्बुजाम् ॥२७॥
27. tasyāṁ sabhāyāṁ nalinīṁ cakārāpratimāṁ mayaḥ ,
vaiḍūryapatravitatāṁ maṇinālamayāmbujām.
27. tasyām sabhāyām nalinīm cakāra apratimām
mayaḥ vaiḍūryapatravitatām maṇinālamayāmbujām
27. In that assembly hall, Maya created an unparalleled lotus pond. Its leaves were spread with cat's eye gems, and its lotuses had stalks made of jewels.
पद्मसौगन्धिकवतीं नानाद्विजगणायुताम् ।
पुष्पितैः पङ्कजैश्चित्रां कूर्ममत्स्यैश्च शोभिताम् ॥२८॥
28. padmasaugandhikavatīṁ nānādvijagaṇāyutām ,
puṣpitaiḥ paṅkajaiścitrāṁ kūrmamatsyaiśca śobhitām.
28. padmasaugandhikavatīm nānādvijagaṇāyutām puṣpitaiḥ
paṅkajaiḥ ca citrām kūrmamatsyaiḥ ca śobhitām
28. It was filled with fragrant lotuses and frequented by flocks of diverse birds. It appeared charming with its blossomed lotuses and was graced by tortoises and fish.
सूपतीर्थामकलुषां सर्वर्तुसलिलां शुभाम् ।
मारुतेनैव चोद्धूतैर्मुक्ताबिन्दुभिराचिताम् ॥२९॥
29. sūpatīrthāmakaluṣāṁ sarvartusalilāṁ śubhām ,
mārutenaiva coddhūtairmuktābindubhirācitām.
29. sūpatīrthām akaluṣām sarvartusalilām śubhām
mārutena eva ca uddhūtaiḥ muktābindubhiḥ ācitām
29. It was furnished with excellent bathing places, clear, pure, and filled with water in all seasons. It was auspicious and covered with pearl-like drops stirred up by the wind itself.
मणिरत्नचितां तां तु केचिदभ्येत्य पार्थिवाः ।
दृष्ट्वापि नाभ्यजानन्त तेऽज्ञानात्प्रपतन्त्युत ॥३०॥
30. maṇiratnacitāṁ tāṁ tu kecidabhyetya pārthivāḥ ,
dṛṣṭvāpi nābhyajānanta te'jñānātprapatantyuta.
30. maṇiratnacitām tām tu kecit abhyetya pārthivāḥ
dṛṣṭvā api na abhyajānanta te ajñānāt prapatanti uta
30. Indeed, some kings, even after approaching and seeing that (assembly hall) adorned with jewels and gems, did not recognize it. Certainly, due to ignorance, they fall into degradation.
तां सभामभितो नित्यं पुष्पवन्तो महाद्रुमाः ।
आसन्नानाविधा नीलाः शीतच्छाया मनोरमाः ॥३१॥
31. tāṁ sabhāmabhito nityaṁ puṣpavanto mahādrumāḥ ,
āsannānāvidhā nīlāḥ śītacchāyā manoramāḥ.
31. tām sabhām abhitaḥ nityam puṣpavantaḥ mahādrumāḥ
āsan nānāvidhāḥ nīlāḥ śītacchāyāḥ manoramāḥ
31. All around that assembly hall, there were always great trees, full of flowers, of various kinds, dark-colored, cool-shaded, and delightful.
काननानि सुगन्धीनि पुष्करिण्यश्च सर्वशः ।
हंसकारण्डवयुताश्चक्रवाकोपशोभिताः ॥३२॥
32. kānanāni sugandhīni puṣkariṇyaśca sarvaśaḥ ,
haṁsakāraṇḍavayutāścakravākopaśobhitāḥ.
32. kānanāni sugandhīni puṣkariṇyaḥ ca sarvaśaḥ
haṃsakāraṇḍavayutāḥ cakravākopaśobhitāḥ
32. And everywhere there were fragrant groves and lotus ponds, frequented by swans and ducks, and graced by cakravāka birds.
जलजानां च माल्यानां स्थलजानां च सर्वशः ।
मारुतो गन्धमादाय पाण्डवान्स्म निषेवते ॥३३॥
33. jalajānāṁ ca mālyānāṁ sthalajānāṁ ca sarvaśaḥ ,
māruto gandhamādāya pāṇḍavānsma niṣevate.
33. jalajānām ca mālyānām sthalajānām ca sarvaśaḥ
mārutaḥ gandham ādāya pāṇḍavān sma niṣevate
33. The wind, collecting the fragrance from all kinds of garlands, both those originating from water and those from land, would attend to the Pāṇḍavas.
ईदृशीं तां सभां कृत्वा मासैः परिचतुर्दशैः ।
निष्ठितां धर्मराजाय मयो राज्ञे न्यवेदयत् ॥३४॥
34. īdṛśīṁ tāṁ sabhāṁ kṛtvā māsaiḥ paricaturdaśaiḥ ,
niṣṭhitāṁ dharmarājāya mayo rājñe nyavedayat.
34. īdṛśīm tām sabhām kṛtvā māsaiḥ paricaturdaśaiḥ
niṣṭhitām dharmarājāya mayaḥ rājñe nyavedayat
34. Having constructed and completed that sort of assembly hall in approximately fourteen months, Maya presented it to King Yudhiṣṭhira (dharmarāja).