Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-43

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
कर्ण उवाच ।
सर्वानायुष्मतो भीतान्संत्रस्तानिव लक्षये ।
अयुद्धमनसश्चैव सर्वांश्चैवानवस्थितान् ॥१॥
1. karṇa uvāca ,
sarvānāyuṣmato bhītānsaṁtrastāniva lakṣaye ,
ayuddhamanasaścaiva sarvāṁścaivānavasthitān.
1. karṇa uvāca sarvān āyuṣmataḥ bhītān saṃtrastān iva
lakṣaye ayuddhamanasaḥ ca eva sarvān ca eva anavasthitān
1. Karṇa said: "I see all these long-lived warriors, fearful and as if terrified. Furthermore, all of them are disinclined to fight and appear agitated."
यद्येष राजा मत्स्यानां यदि बीभत्सुरागतः ।
अहमावारयिष्यामि वेलेव मकरालयम् ॥२॥
2. yadyeṣa rājā matsyānāṁ yadi bībhatsurāgataḥ ,
ahamāvārayiṣyāmi veleva makarālayam.
2. yadi eṣa rājā matsyānām yadi bhībhatsuḥ
āgataḥ aham āvārayiṣyāmi velā iva makarālayam
2. Whether this is the king of the Matsyas or if Bhībhantsu (Arjuna) has arrived, I will hold him back, just as a shore holds back the ocean.
मम चापप्रमुक्तानां शराणां नतपर्वणाम् ।
नावृत्तिर्गच्छतामस्ति सर्पाणामिव सर्पताम् ॥३॥
3. mama cāpapramuktānāṁ śarāṇāṁ nataparvaṇām ,
nāvṛttirgacchatāmasti sarpāṇāmiva sarpatām.
3. mama cāpapramuktānām śarāṇām nataparvaṇām na
āvṛttiḥ gacchatām asti sarpāṇām iva sarpatām
3. My arrows, released from the bow, with their bent shafts, have no return journey, just like serpents that are moving (forward).
रुक्मपुङ्खाः सुतीक्ष्णाग्रा मुक्ता हस्तवता मया ।
छादयन्तु शराः पार्थं शलभा इव पादपम् ॥४॥
4. rukmapuṅkhāḥ sutīkṣṇāgrā muktā hastavatā mayā ,
chādayantu śarāḥ pārthaṁ śalabhā iva pādapam.
4. rukmapuṅkhāḥ sutīkṣṇāgrāḥ muktāḥ hastavatā mayā
chādayantu śarāḥ pārtham śalabhāḥ iva pādapam
4. My arrows, which have golden shafts and very sharp points, released by my skilled hand, shall cover Pārtha (Arjuna) just as locusts cover a tree.
शराणां पुङ्खसक्तानां मौर्व्याभिहतया दृढम् ।
श्रूयतां तलयोः शब्दो भेर्योराहतयोरिव ॥५॥
5. śarāṇāṁ puṅkhasaktānāṁ maurvyābhihatayā dṛḍham ,
śrūyatāṁ talayoḥ śabdo bheryorāhatayoriva.
5. śarāṇām puṅkhasaktānām maurvyābhihatayā dṛḍham
śrūyatām talayoḥ śabdaḥ bheryoḥ āhatayoḥ iva
5. Let the strong sound of the palms, struck firmly by the bowstring as arrows are nocked, be heard, like the sound of two beaten drums.
समाहितो हि बीभत्सुर्वर्षाण्यष्टौ च पञ्च च ।
जातस्नेहश्च युद्धस्य मयि संप्रहरिष्यति ॥६॥
6. samāhito hi bībhatsurvarṣāṇyaṣṭau ca pañca ca ,
jātasnehaśca yuddhasya mayi saṁprahariṣyati.
6. samāhitaḥ hi bībhatsuḥ varṣāṇi aṣṭau ca pañca
ca jātasnehaḥ ca yuddhasya mayi samprahariṣyati
6. Indeed, Bibhatsu (Arjuna), having been attentive for thirteen (eight and five) years and having developed a fondness for battle, will certainly strike against me.
पात्रीभूतश्च कौन्तेयो ब्राह्मणो गुणवानिव ।
शरौघान्प्रतिगृह्णातु मया मुक्तान्सहस्रशः ॥७॥
7. pātrībhūtaśca kaunteyo brāhmaṇo guṇavāniva ,
śaraughānpratigṛhṇātu mayā muktānsahasraśaḥ.
7. pātrībhūtaḥ ca kaunteyaḥ brāhmaṇaḥ guṇavān iva
śaraughān pratigṛhṇātu mayā muktān sahasraśaḥ
7. Let Kaunteya (Arjuna), who has become a worthy recipient like a virtuous Brahmin, accept the thousands of arrow-streams released by me.
एष चैव महेष्वासस्त्रिषु लोकेषु विश्रुतः ।
अहं चापि कुरुश्रेष्ठा अर्जुनान्नावरः क्वचित् ॥८॥
8. eṣa caiva maheṣvāsastriṣu lokeṣu viśrutaḥ ,
ahaṁ cāpi kuruśreṣṭhā arjunānnāvaraḥ kvacit.
8. eṣaḥ ca eva maheṣvāsaḥ triṣu lokeṣu viśrutaḥ
aham ca api kuruśreṣṭha arjunāt na avaraḥ kvacit
8. And this great archer (Arjuna) is indeed renowned in the three worlds. Yet, O best of the Kurus, I am also certainly not inferior to Arjuna anywhere at all.
इतश्चेतश्च निर्मुक्तैः काञ्चनैर्गार्ध्रवाजितैः ।
दृश्यतामद्य वै व्योम खद्योतैरिव संवृतम् ॥९॥
9. itaścetaśca nirmuktaiḥ kāñcanairgārdhravājitaiḥ ,
dṛśyatāmadya vai vyoma khadyotairiva saṁvṛtam.
9. itaḥ ca itaḥ ca nirmuktaiḥ kāñcanaiḥ gārdhravājitaiḥ
dṛśyatām adya vai vyoma khadyotaiḥ iva saṃvṛtam
9. Behold, today the sky appears covered, here and there, by released golden arrows feathered with vulture feathers, looking like fireflies.
अद्याहमृणमक्षय्यं पुरा वाचा प्रतिश्रुतम् ।
धार्तराष्ट्रस्य दास्यामि निहत्य समरेऽर्जुनम् ॥१०॥
10. adyāhamṛṇamakṣayyaṁ purā vācā pratiśrutam ,
dhārtarāṣṭrasya dāsyāmi nihatya samare'rjunam.
10. adya aham ṛṇam akṣayyam purā vācā pratiśrutam
dhārtarāṣṭrasya dāsyāmi nihatya samare arjunam
10. Today, I will repay the inexhaustible debt that I formerly promised by word to the son of Dhṛtarāṣṭra, after killing Arjuna in battle.
अन्तरा छिद्यमानानां पुङ्खानां व्यतिशीर्यताम् ।
शलभानामिवाकाशे प्रचारः संप्रदृश्यताम् ॥११॥
11. antarā chidyamānānāṁ puṅkhānāṁ vyatiśīryatām ,
śalabhānāmivākāśe pracāraḥ saṁpradṛśyatām.
11. antarā chidyamānānām puṅkhānām vyatiśīryatām
śalabhānām iva ākāśe pracāraḥ saṃpradṛśyatām
11. Observe the movement, in the sky, of the arrow shafts being cut and scattered, just like the flight of locusts.
इन्द्राशनिसमस्पर्शं महेन्द्रसमतेजसम् ।
अर्दयिष्याम्यहं पार्थमुल्काभिरिव कुञ्जरम् ॥१२॥
12. indrāśanisamasparśaṁ mahendrasamatejasam ,
ardayiṣyāmyahaṁ pārthamulkābhiriva kuñjaram.
12. indrāśanismasparśam mahendrasamatejasam
ardayiṣyāmi aham pārtham ulkābhiḥ iva kuñjaram
12. I will torment Pārtha, whose touch is like Indra's thunderbolt and whose splendor equals the great Indra, just as one would torment an elephant with firebrands.
तमग्निमिव दुर्धर्षमसिशक्तिशरेन्धनम् ।
पाण्डवाग्निमहं दीप्तं प्रदहन्तमिवाहितान् ॥१३॥
13. tamagnimiva durdharṣamasiśaktiśarendhanam ,
pāṇḍavāgnimahaṁ dīptaṁ pradahantamivāhitān.
13. tam agnim iva durdharṣam asiśaktiśarendhanam
pāṇḍavāgnim ahaṃ dīptaṃ pradahantam iva āhitān
13. I behold that blazing Pāṇḍava-fire, which is as irresistible as fire itself, its fuel consisting of swords, spears, and arrows, and which appears to be consuming enemies.
अश्ववेगपुरोवातो रथौघस्तनयित्नुमान् ।
शरधारो महामेघः शमयिष्यामि पाण्डवम् ॥१४॥
14. aśvavegapurovāto rathaughastanayitnumān ,
śaradhāro mahāmeghaḥ śamayiṣyāmi pāṇḍavam.
14. aśvavegapurovātaḥ rathaughastanayitnumān
śaradhāraḥ mahāmeghaḥ śamayisyāmi pāṇḍavam
14. I will extinguish the Pāṇḍava, who is like a great cloud with the speed of horses as its forefront wind, with a multitude of chariots as its thunder, and with showers of arrows.
मत्कार्मुकविनिर्मुक्ताः पार्थमाशीविषोपमाः ।
शराः समभिसर्पन्तु वल्मीकमिव पन्नगाः ॥१५॥
15. matkārmukavinirmuktāḥ pārthamāśīviṣopamāḥ ,
śarāḥ samabhisarpantu valmīkamiva pannagāḥ.
15. matkārmukavinirmuktāḥ pārtham āśīviṣopamāḥ
śarāḥ samabhisarpantu valmīkam iva pannagāḥ
15. Let the arrows, released from my bow and resembling venomous serpents, creep towards Pārtha (Arjuna) just as snakes creep towards an anthill.
जामदग्न्यान्मया ह्यस्त्रं यत्प्राप्तमृषिसत्तमात् ।
तदुपाश्रित्य वीर्यं च युध्येयमपि वासवम् ॥१६॥
16. jāmadagnyānmayā hyastraṁ yatprāptamṛṣisattamāt ,
tadupāśritya vīryaṁ ca yudhyeyamapi vāsavam.
16. jāmadagnyāt mayā hi astram yat prāptam ṛṣisattamāt
tat upāśritya vīryam ca yudhyeyam api vāsavam
16. Indeed, relying on that missile (astra) which I received from Jamadagni's son (Paraśurāma), the foremost of sages, and [relying on my] valor (vīrya), I would fight even Indra.
ध्वजाग्रे वानरस्तिष्ठन्भल्लेन निहतो मया ।
अद्यैव पततां भूमौ विनदन्भैरवान्रवान् ॥१७॥
17. dhvajāgre vānarastiṣṭhanbhallena nihato mayā ,
adyaiva patatāṁ bhūmau vinadanbhairavānravān.
17. dhvajāgre vānaraḥ tiṣṭhan bhallena nihataḥ mayā
adya eva patatām bhūmau vinadan bhairavān ravān
17. Let the monkey (Hanuman), standing at the top of the banner, struck down by my arrow, fall to the ground today itself, emitting terrifying roars.
शत्रोर्मयाभिपन्नानां भूतानां ध्वजवासिनाम् ।
दिशः प्रतिष्ठमानानामस्तु शब्दो दिवं गतः ॥१८॥
18. śatrormayābhipannānāṁ bhūtānāṁ dhvajavāsinām ,
diśaḥ pratiṣṭhamānānāmastu śabdo divaṁ gataḥ.
18. śatroḥ mayā abhipannānām bhūtānām dhvajavāsinām
diśaḥ pratiṣṭhamānānām astu śabdaḥ divam gataḥ
18. May the sound of those beings dwelling on the enemy's banner, who have taken refuge with him, as they flee in all directions, reach the heavens (divam), [caused] by me.
अद्य दुर्योधनस्याहं शल्यं हृदि चिरस्थितम् ।
समूलमुद्धरिष्यामि बीभत्सुं पातयन्रथात् ॥१९॥
19. adya duryodhanasyāhaṁ śalyaṁ hṛdi cirasthitam ,
samūlamuddhariṣyāmi bībhatsuṁ pātayanrathāt.
19. adya duryodhanasya aham śalyam hṛdi cirasthitam
samūlam uddhariṣyāmi bībhatsum pātayan rathāt
19. Today I shall completely extract the long-standing thorn (śalya) from Duryodhana's heart, by throwing Arjuna (Bībhatsu) from his chariot.
हताश्वं विरथं पार्थं पौरुषे पर्यवस्थितम् ।
निःश्वसन्तं यथा नागमद्य पश्यन्तु कौरवाः ॥२०॥
20. hatāśvaṁ virathaṁ pārthaṁ pauruṣe paryavasthitam ,
niḥśvasantaṁ yathā nāgamadya paśyantu kauravāḥ.
20. hatāśvam viratham pārtham pauruṣe paryavasthitam
niḥśvasantam yathā nāgam adya paśyantu kauravāḥ
20. Let the Kauravas see Arjuna (Pārtha) today: his horses slain, his chariot lost, relying solely on his valor (pauruṣa), and hissing like a serpent.
कामं गच्छन्तु कुरवो धनमादाय केवलम् ।
रथेषु वापि तिष्ठन्तो युद्धं पश्यन्तु मामकम् ॥२१॥
21. kāmaṁ gacchantu kuravo dhanamādāya kevalam ,
ratheṣu vāpi tiṣṭhanto yuddhaṁ paśyantu māmakam.
21. kāmam gacchantu kuravaḥ dhanam ādāya kevalam
ratheṣu vā api tiṣṭhantaḥ yuddham paśyantu māmakam
21. The Kurus may indeed go, taking only their wealth, or they may even remain in their chariots and simply observe my battle.